Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 30 augusti 2010

Blir du bildad lilla vän?

Skolan är på tapeten i valtider, mer än vad opininsmakarna möjligen tänkt sig. En evig diskussion tycks var i vilken grad skolan bidrar till kommande generationer bildning för att föra samhället vidare. Christian Ottesen tar idag upp ämnet i SvD på sidan "Under strecket".

En betraktelse i många stycken intressant. Jämförelsen mellan 1842 års folkskolestadga och Lpf 94 är slående. Att bildningsuppdraget är lika då som nu. I 1842 års folkbildningsstadga:

"samhällets högre ändamål icke kunna vinnas om dess medlemmar lämnas åt råhet och okunnighet, så har Staten både skyldighet att vaka över och befordra folkbildningen, samt rättighet att av varje samhällsmedlem fordra åtminstone det kunskapsmått, varförutan han icke förmår inse sin bestämmelse eller rätt uppfylla sina plikter"
Formuleringen i Lpf 94:

"Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet."
Formuleringarna är intressanta, att staten värnar om att skolan ska se till att utveckla samhället med väl fungerande människor och medborgare. En paradox som å ensida förhindrar att diktaurer utvecklas å andra sidan en utbildad befolkning som inte dansar efter överhetens pipa.

Det som kan bekymra en mest, om nu staten ska värna utveckling, är varför kunskapsresultatet är på ett sluttande plan sedan mätningarna började. Många förklaringar finns. Segregation, invandring, understimulerade elever, standardlösningar på de pedagogiska uppläggen, mm. Den största underlåtelsesynden står nog staten själv för. Staten har inte haft en effektiv uppföljningsapparat som vaktat att kommunerna följt sitt uppdrag. Kommunaliseringen har givit en skola som på inte sätt är likvärdig och levererar inte bildade elever som det en gång var tänkt.

I sin artikel tar Christian Ottesen upp en diskussion baserad på en forskningsrapport från Cliffordson om betygsinfationen och konkurrensen som orsaker till varför lärare sätter högre betyg än motiverat. Samtidigt som stridbara föräldrar styr och pressar lärare att sätta högre betyg på deras barn. Allt beror på skolpengen.

Fråga infinner sig snabbt: Är det makten över pengarna som gör att skolan presterar som den gör?

Nja, skulle jag vilja säga. Det är nog mera fundamental saker som gör att det ser ut som det gör i skolan. En skola där lärarnas kunskap om bedömning, betyg och analys är eftersatt. Där bedömningarna mer speglar hur elever uppför sig eller lämnar in uppgifter istället för att bedöma kunskapen efter uppsatta mål.

I alla verksamheter som producerar undermåliga produkter blir inte långlivad. Kvalitet i utförandet är en konkurrensfaktor. I den stund man får en ledande spelare i branschen är det en överlevnadsfråga. Fordonsindustrin är ett typ exempel på detta. Japanerna tog till sig kvalitetstänket och började förbättra i små steg. När de var ikapp och blev världsledane med hög kvalitet, ur kundens synvinkel, på bilarna var det bara för övriga världen att hänga på för att överleva.

Samma gäller i skolan. Ska skolan överleva som den samhällsutvecklar den varit allt sedan 1842 måste den åter övervinna det pedagogiska innehållet. Ett innehåll som ska vara likvärdig oavsett om du bor i Rosengård eller Danderyd. Skolan har sin chans nu att realisera sitt uppdrag genom tillkomsten av ny skollag, nya läroplaner och kursplaner.

Aldrig förr har skolan haft en platform att stå på som innebär att de kan lova: Hos oss blir du bildad lilla vän!

söndag 29 augusti 2010

Tvingande redovisning

I dagens DN går Friskolornas riksförbunds ordförande till attack på kvaliteten i skolan och dess redovisningar. Det intressanta är att det från dem som värnar om valfriheten kommer krav på "kvalitetsredovisning". Den har ju avskaffats av Alliansen i den skollag som trädde i kraft 1 augusti för att just avreglera skolan. Intressant att man åter tar upp frågan. De fick ju tummen ned på sitt förslag i remissomgången kring förslaget till skollag.

De förslag som kommer från Friskolornas riksförbund är inga kvalitetsindikatorer utan bara produktionsförutsättningar. Det som är kvalitetsindikatorer är faktiskt de mätresultat som uppnås och är evidensbaserad utifrån de krav som ställs på det pedagogiska arbetet.

Kraven finns i läroplanerna för hur pedagogerna ska arbeta. I kursplaner och ämnesplaner finns kraven på kunskapsinnehållet som eleverna ska lära sig. Härifrån ska kvalitetsindikatorer hämtas.

Med fördel bör redovisningen bygga på de skolformsvisa läroplanernas huvudområden. Först då kan du få en korrelerade mätning och ett härledbart resultat.

Man slutar aldrig att förvånas att de som vill ha frihet i hur man driver skolorna också i samma andetag kräver mer reglering. 

tisdag 24 augusti 2010

Betygstombola

Mönstret verkar gå igen i den svenska skolan när det gäller betyg och betygssättning. Rena lotteriet för eleverna. Inte nog med att diskussioner förs om glädjebetyg från fristående skolor, nu är det vederlagt att lärarkåren i gymnasieskolan missar i sitt bedömaruppdrag.

I en rapport från Skolinspektionen 2010:12 fastslås tre viktiga områden där det brister.
  1. Betyg på oklara grunder.
  2. Stor variation mellan HUR elever får information om betyg.
  3. Bristande analys av betygsresultatet.
Under punkt ett anger inspektionen det som diskuterats flitigt om skriftliga omdömen. Inte kunskapskriterier som styr utan ordning och uppförande. När du lämnat in uppgifter mm. Viktiga i sig, men inte avgörande för vilket kunskapsbetyg man ska sätta.

Tyder på att det fordras en massiv kompetensutveckling i betygsbedömning utifrån givna kursplaner och kommande ämnesplaner. Annars blir det nog svårt att uppfylla lagkraven i Skollagen 2010:800.

Punkt två lyster igenom i intervjuer med gymnasieelever gjorda på Rapports lunchsändning 100824. Många elever har inte en aning om vilka betygskriterier som gällde. Man häpnar.

Sista punkten är en mycket välkänd punkt. Alla skolformer har en stor utvecklingspotential. Ett gigantiskt kompetensfält att utveckla för alla från huvudmännen ned till förskollärare och lärare. Konsten att analyser. I detta fall betygsstatistik. Bristerna är inte bara att det saknas kunskap hur man analyserar utan det saknas bedömningsbart material från lägsta till högsta nivå, för att kunna ha underlaget av betygsresultatet för att förbättra pedagogiken.

Betygstombolan skapar en rättsosäkerhet som inte gagnar varken elever eller skolan.

Inre rika livet

Trycket och kunskaptörsten verkar stor kring nya skollagen. Det central i lagen är ju att alla ska tillämpa systematiskt kvalitetsarbete för att nå högre måluppfyllelse i både det pedagogiska arbetet som i elevernas kunskapsmål.


En av konsekvenserna av skollagen är att skolans inre rika liv måste förendras. Mer av pedagogiska samtal om innehållet och hur innehållet ska förbättras, så elevernas kunskaper ökar, i varje fall betygen. Samtidigt som det får konsekvenser på arbetsformerna.

Den stora snackisen har varit skrifliga omdömen under sommaren på mina vänners bloggar. Från 1 juli 2011 blir det en lagöverträdelse om man inte arbetar med detta, eftersom det har flyttats från förordning till lag. Hur mycket kommer inte det att påverkar lärarnas arbetstid om en lärare har 200 elever.

Samtidigt har nya skollagen inneburit en avregelering av detaljregler, vilket man inte kan tro av den debatt som förts om detaljstyrning. De delar som är mer detaljstyrande är begränsade. Det viktiga är att det i lagen slås fast att alla ska följa de nationella läroplanerna och att skolan fortsättningsvis ska vara mål- och resultatstyrd.

HUR man jobbar på skolan är faktiskt upp till rektorerna och lärarna att bestämma.

Det spännande är att se hur skolan och dess huvudmän kan styra om supertanken till en mindre reglerad skolvärd. Man lyckades ju uppenbarligen inte för 16 år sedan när den nu gällande läroplanen kom till. Vi får hoppas denna gång att det lyckas bättre.

söndag 22 augusti 2010

Förspilld tid

De gyllene tiden för lärare och rektorer är veckan eller veckorna före skolstart. En tid för pedagogiska samtal och förberedelse inför skolstarten av taggade lärare. Ett tillfälle där rektorerna verkligen visar sitt pedagogiska ledarskap.

Är en romantiska bild av skolan av idag. Tycker mig höra att skolledningen istället ägnar denna vecka åt all sjöns administrativt informerande. Skolledarskapet måste i så fall betecknas som obefintligt. En ledares viktigaste uppgift är att kommunicera, inte informera.

Med dagens teknik med webben och de sociala medierna borde all den typ av information som är administrativ skötas den vägen. Skolans dyrbara tid ska inte ägnas åt trivial administration. Rektorernas huvuduppgift är det pedagogiska ledarskapet. Ett i Sverige eftersatt ledarskap.

Ska Sverige åter bli en högtstående kunskapsnation måste både huvudmännen och skolledningarna ändra sina arbetsformer. Skolagen 2010:800 gör en klar boskillnad mellan utbildning och undervisning.

Utbildningen sköter huvudmännen och dess nämndpolitiker med systematiskt kvalitetsarbetet för ögonen. Åtminstone senast 1 juli 2011. Därefter är det olagligt om man inte gör det.

Rektorerna och lärarna har hand om det andra ordet undervisningen. Vilket innebär att utifrån de nationella styrdokumenten forma skolans pedagogiska innehåll och form. Läroplaner och kursplaner är styrande i så motto att det sätter krav på VARFÖR (syftet) och VAD (mål och centralt innehåll). Däremot har staten inte sagt ett dugg om HUR (det pedagogiska arbetet).

Kan det vara en stilla nåd att bedja att vid nästa års uppstart inför det nya läsåret ägnas denna vecka åt pedagogiska samtal.        

lördag 21 augusti 2010

Nyfiken i en strut

Det här med nyfikenhet har sina sidor.

Dom bra att man drivs att skaffa sig ny kunskap eller upptäcka något nytt. När man var liten fick man höra "nyfiken i en strut" från de vuxna. Då i akt och mening att det dom vuxna pratade om sådant som inte var "för små grytlock" att höra.

Hur ofta använder vi inte det uttrycket i umgängeslivet när vi tycker att andra inte ska lägga sig eller fråga något som man inte tycker angår dem. Det är något uteslutande med orden "nyfiken i en strut".

Jag tänker att orden passar väldigt bra för att skaffa sig kunskap. Hur annars skulle man kunna lära sig om man inte är nyfiken? 

fredag 20 augusti 2010

Strålkastar ljuset felinställt

Patientsäkerhet bygger i botten på att aktörerna hos vårdgivaren tänker före inte rättar till i efterhand. Vårdapparaten har inte ett hälsoperspektiv den borde ha, utan riktar all sin kraft på att åtgärda skador som inträffat. Nu är det givet att olyckor inträffar och människor behöver akut vård. Inte alltid den vården får ett lyckligt förlopp utan patienter kommer i kläm.

I SvD tar Sten Erik Jensen upp den viktiga fråga om skydd för patienten. Speciellt sedan en ny patientsäkerhetslag kom 1 januari. Nog så viktigt att det finns ett fyllgott skydd. Problemet är bara att de myndigheter som finns inom vårdsektorn har en mindre uttalad kontrollfunktion än i skolvärlden. Kanske vore läge för Socialdepartementet att gör ett studiebesök på Utbildningsdepartement för att få sig till livs det progressiva i Skollagen från 1 augusti. Där har vi Sveriges första lag med krav på systematiskt kvalitetsarbete.

I botten på allt som heter patientsäkerhet ligger en medvetet arbete ute i vården kring kvalitetsfrågor. Medvetenheten inom vården kring det fundamentala i hur man arbetar, för att uppfylla kraven, har genom åren varit starkt skiftande. Systematik har saknats om hur man hanterar det kliniska arbetet och på vilket sätt det är organiserat. Oftast utan att tänka förebyggande.

Är det inte dags att skapa en vass inspektion i vården som gör tillsyn för att se hur det är ställt med lagligheten och kvalitetsgranskning i primärvård och sjukhusvården. Studiebesök på Skolinspektionen skulle inte skada för Socialstyrelsen och Socialministern. Staten måste ta ett fastare grepp om vården för att se till att den levererar vård som är patientsäker. Samtidigt måste professionen ändar sina arbetssätt mot ett förbyggande sådant. Här finns mycket att lära och det behövs inga utredningar utan sätt igång bästa läkare, sköterskor och sjukhusdirektör. Ni har chansen att visa att patientsäkerheten stor hos er. 

torsdag 19 augusti 2010

Rätt men fel om fristånde skolor

Tanken kring kontrollsamhället får sig konstiga uttryck. Senast i dag när Björklund presenterar sin och Alliansens tankar till ytterligare ökade styrning av fristående skolor i DN. I och för sig är det bra att det finns samma regler för de offentliga huvudmännen som de enskilda.

Det som snabbt infinner sig är tanken kring hur i hela friden löser man problemet med att man har en aktiebolagslag och bokföringslag med krav på extern revision av ekonomiska revisorer som samtidigt ska tampas med en Skolinspektion om bolaget skötts enligt konstens alla regler. En konflikt mellan lagar och en konflikt mellan viljan att skattepengar används på bästa sätt.

Om Skolinspektionen ska få överprövningsrätt mot landets revisionskår måste det till begränsningar i aktiebolagslagen.

Rätt tänkt att fristående skolor ska leverera samma kunskap som de kommunala. Det tar nya Skollagen 2010:800 bra hand om. Samma läroplan oavsett om det är en muslimsk skola, kristen skola eller Waldorfskola bland fristående skolor. Samtidigt är det så att Skollagen stipulerar att huvudmännen (kommunen eller fristående) ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Däremot inte undervisningen!!

Undervisningen är förskolechefers och rektors ansvarområde med hjälp av förskollärare och lärares. Det är de enligt Skollagen 2010:800 som ansvarar för att det pedagogiska arbetet följer de nationella läroplanerna, inte huvudmännen.

Fel, för om Skolinspektionen ska ha rätt att överpröva ekonomiska beslut behövs kraftiga begränsningar i aktiebolagslagen om styrelsens ansvar och beslutanderätt om utdelningar, det som i allmän folkmun kallas vinst.

Är vi tillbaka till en planekonomiskt tänk enligt Alliansen eller en totalreglering på kommunal nivå enligt de rödgröna?

Tja, det är inte solklart, det som vid första tanken ser logiskt ut.

tisdag 17 augusti 2010

Egna regler

Hittade ett citat från mitt gamla liv - "Byggare vill ju gärna skapa egna regler och sedan ge fan i att följa dem".

Skulle man kunna byta ut ordet byggare mot ordet skolfolk??

Förstligen

Välkommen till Pluras blogg.

Här kommer jag att ta upp allt som berör och intresserar mig. Det kan bli allt från skolans utveckling, ett av det viktigaste området i dagens samhälle för att utveckla välfärden, till andra ämnen som berör mig.