Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 27 november 2013

Perspektivet snedvridet

Perspektivet är snedvridet när Riksrevisionen gör sin bedömning av Skolinspektionen. Skolinspektionen har två uppdrag: tillsyn och kvalitetsgranskning. Okunskapen lyser igenom när man läser vad ledarsidor skriver och hur lärare uttalar sig. Tillsyn är inget annat än att granska om skolhuvudmän följer de statliga styrdokumenten eller inte.

Vad man skulle kunna säga ger den en bild hur stabil kärnverksamheten är för att leverera utbildning. Hål i golvet, när man inte uppfyller styrdokumenten, är att trampa igenom en miniminivå. Tillsyn har aldrig varit menad att bedöma undervisningen i sig. De statliga styrdokumenten har inga krav på HUR undervisningen går till. Det är upp till varje skolenhet att själv se till att undervisningen uppnår de fastställda nationella målen i skollagen och läroplanerna.

Det andra instrumentet Skolinspektionen har inom sin verksamhet är kvalitetsgranskningar. Där tittar man på utvalda områden för att se hur skolor arbetar för att nå de fastställda målen och riktlinjerna i läroplanens huvudmoment. Här finns möjligheten till djupare analyser om vad som sker i klassrummet inom ett givet granskningsområde.

Så Riksrevisionens granskning och lärarnas tro vad inspektionen går ut på är missvisande. Fakta är alltid viktig för att dra slutsatser.

Media SvD, LN, Skolvärlden 

måndag 25 november 2013

Hemsk människosyn

Något mer stötande människosyn får man leta efter när Nätverket för likvärdig skola/Katalys diskuterar skolvalet. Problemet med sjunkande skolresultat beror inte på någon form av skolval eller på elever. Hela diskussionen har kantrat över i en ideologisk unkenhet. Vänsterretoriken lägger skulden på eleverna som väljer. Men skolvalet sker inte endast till fristående skolor. Vänsterretoriken är fullständigt fel ut eftersom 84 procent av skolorna är offentliga. Så problemet är ett helt annat.

Om denna tes är sann:
Det är istället segregationen som sänker dem, hur skickliga än lärarna är leder dagens system oundvikligen dessa skolor mot lägre och lägre resultat.
skulle aldrig elever ha en chans hur mycket man än skulle stänga in dem i hur det var innan skolvalet kom till.  Närhetsprincipen innebär inlåsningseffekter som ger sämre skolresultat i områden du redan  problem finns.

Den stora tankevurpan de som inte gillar skolvalet gör är att ha blicken åt fel håll. Skolans stora problem är inte eleverna och dess val utan skolans omförmåga att leverera. Rektorer och lärare är ansvarig för pedagogiken. Det är pedagogikens fel att barn inte lär sig de kunskaper som krävs och får den demokratiska uppfostran skolan ska ge. Det är bara att studera Nossebroskolan i Essunga kommun.

När de låg längst ned i SKLs öppna ranking hade de modet att fråga sig följande: Beror de dåliga resultaten på eleverna? Svaret blev: NEJ! Är det fel på de arbetssätt vi har i den pedagogiska verksamheten? Svaret blev: JA! Resten är historia som man brukar säga.

Så skolans problem är inte segregation eller något annat utan rektorers och lärares förmåga att leva upp till den pedagogik som krävs för lärandet baserad på de nationella målen i styrdokumenten.

Media SvD

söndag 24 november 2013

Lärandet inte bara teori

Lärandet är inte bara boklig bildning. Dagens skola har ett överslag mot teoretisk bildning på gott och ont. En teori är aldrig nyttig om den inte omsätts i praktisk handling. Därför är det viktigt att sätta kunskapen i sitt sammanhang.

Läser Tove Lifvendahl krönika om barns lärande om samhället. Kungsholmens skola plockar ihop olika ämnen och gör ett tema av det med verklighetsanknytning. Bra. När jag läste kom minnen från min egen skoltid på 60-talet. Grundskolan var ny. Men den hade inte hunnit utvecklas till den där teoretiska nivån som dagens skola. Undervisningen gick hand-i-hand med verkligheten utanför skolans väggar.

Abstrakt kunskap mår bäst av att möta den praktiska tillämpningen. Därför är det lite märkligt att dagens lärarstudenter bara undervisas i ämnen på forskarnivå istället för att ge en gedigen praktisk kunskap om hur lärandet sker hos barn. Bilden av skolan ser lika dan ut idag som den Peter Tillberg skapade på 70-talet: Är du lönsam lilla vän? En bild med ett sterilt klassrum med barn som sitter i sina bänkar en för en med en tom blick. Dags att skapa ett lärande som blandar hjärna och hjärta.

Media SvD

lördag 23 november 2013

Vidlyftig tolkning av kammarrätten

Åter har juristerna bevisat sin oförmåga till analys. De läser bara innantill. I förorden till nya skollagen tolkas begreppen utbildning och undervisning. Två vitt skilda saker. Undervisning är skolans kärnprocess som sker på den plats man valt under skoldagen.

Utbildning är enligt lagen allt som är runt en undervisning. Det brukar kallas för verksamhet. Här innehålls raster, infrastruktur, matraster, mm. Om man utifrån lagens definitioner skärskådar hur olika huvudmän bygger sitt utbud av utbildning kan den som i Lundsbergs fall definieras som undervisning, fritidsaktiviteter och elevhem.

Juristerna i kammarrätten verkar ha svårt för att ta sig ur trycksvärtan i lagens kapitel 1 och 3 § samt kap 6. Det blir svårt när ordet t ex kommer in i motivtexten för vad som menas med utbildning. Det är skrämande att dagens jurister inte har kunskap om skolas faktiska förhållanden. Tyvärr har de inte alla knivarna i knivlådan. Logik verkar de sakna. Inte tillåtet kränkningar i skolbyggnaden på Lundsberg men helt ok 100 meter bort i en byggnad som heter elevhem. Affärsidén med folkskolor, riksidrottsgymnasier och internatskolor är just att tillhandahålla boende som en integrerad del av utbildningen.

Därför går det inte att separera detta som vid offentliga och enskilda skolor som inte har det som affärsidé. Dags att plocka in lite fler bestick i knivlådan i landets förvaltningsdomstolar.

Media SvD, Eskilstuna-Kuriren, DN

fredag 15 november 2013

Retro 2.0 - tillbaka till regleringstiden

Med viss förvåning  och undran läser jag Stefan Löfvens debattinlägg om att offentliga yrken ska återta sin status och frihet. Har det socialdemokratiska minnet helt svikit dagens ledare? Det var faktiskt 20 år sedan som skolan och lärarna fick sin frihet när regeringen Carlsson med skolminister Göran Persson tog död på regel- och ekonomistyrning. NPM kan sägas vara en spegling av den tidens statliga styrning. Skillnaden är att dagens aktörer har fritt val av den penningpåse staten tillhandahåller.

På den tiden som S och Löfven längtar sig tillbaka till hade lärarna ingen frihet även om de tyckte sig ha den. De har alltid levt med statliga styrdokument. Skillnaden då var att staten styrde vilken pedagogik som skulle användas. Någon sådant finns inte idag. Med en mål- och resultatstyrd skola är det upp till varje lärare att fritt arbeta och undervisa för att nå de fastställda nationella målen.

Sedan är det komiskt att läsa om byråkrati. Om individuella läroplaner, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram. Har S partiledare inte följt med vad som händer i riksdagen? Riksdagen har besluta att skrota de skriftliga omdömena. Skollagen kommer att ändras på tisdag nästa vecka (131119) i den linje Löfven föreslår.

Samtidigt funderar man över hur S tänker när man säger att man ska ge mer resurser till skolan så klasserna minskar. Bra på pappret, men var ska alla lärare tas ifrån? Politiska idéer är inte alltid praktiskt genomförbara. En sådan är ökad lärartäthet.

Resultatet av tankegångarna från S är snarare att politrukerna återkommer och göra sitt intrång i välfärden som det var innan 2006.

Media DN 

Signalfel - urspårning

Rektorer har spårat ur om de sätter press på betygssättning. Något mer oproffsigt får man leta efter. Rektorer har ingen rätt att sätta betyg eller påverka betygssättningen. Där är lärarna suveräna. Betyg är fel signalsystem för om en skola är bra eller dålig. Snarare sänder det en signal att skolan är dålig om det finns påtryckningar om kravet på "glädjebetyg".

I papperstidningen av Svenskan 131115 uttalar sig en lärare i en kommunal skola anonymt:
Som det ser ut nu så drabbas vi ju tyvärr ganska hårt om vi säger vad vi tycker och lärare som är obekväma (läs sätter rättvisa betyg och håller nivå på kurserna) flyttas runt inom förvaltningen eller får sparken.
Ynkedom på hög nivå. En förvaltning som beter sig på detta sätt är lagbrytare sedan 1 juli 2011. I dubbel bemärkelse. Förvaltningen har inget att göra med hur undervisningen går till och hur betyg sätts. Vidare att de ägnar sig åt kränkande särbehandling. Handlingsmönstret som förvaltningen har samt givet även dess marionetter till rektorer talar sitt tydliga språk. Det är de små själarnas ledarskap med en mental nivå som en två åring. Tyvärr har inkompetensen gått för långt i och med att dessa chefer befordrats långt över sin kompetensnivå.

I en marknad är det bara de bästa som överlever. Toyota skulle aldrig överleva om det inte har en kvalitet som överträffar konkurrenterna. De har till och med kommit så långt att de satt standarden för var minsta godtagbara standard och kvalitet ligger i den globala fordonsindustrin. Samma gäller på skolans område. Förvaltningar, styrelser i fristående skolor och rektorer som agerar på beskrivet sätt kännetecknas inte av att driva en kvalitativ verksam som  överlever på lång sikt.

Media SvD papperstidningen 131115 artikel: Fler lärare vittnar om glädjebetyg. 

måndag 11 november 2013

Medicin som inte verkar

Medicinen som ordineras för att höja resultatet på skolor som är på dekis botar symtomen men inte orsaken. Problemet med skolor som inte presterar är oftast att de inte fokuserar en pedagogisk miljö. Rektorn är fokuserad på pengar för att rädda ekonomin. Lärarna har ingen samlad strategi för lärandet.

Hela havet stormar. Det som behövs göras i sådana akutlägen är att skapa en pedagogisk ledning. Börja ifrågasätta arbetssätt. Börja styra mot läroplanens mål. Skapa en struktur i vardagen. Inte att försöka öka individens prestationsförmåga. Det är inte lärarna som behöver den. Det är snarare eleven som behöver "coachas" för att tro på sig själv och sin förmågan att höja sina kunskaper.

Därför är Skolverkets satsning via regeringen fel väg att gå. De 60 miljonerna hade passat bättre till att hyra in kompetent skolfolk som kunnat rätta upp de skolor som nu får coachhjälp till lärarna. För det enda som hjälper är att skapa målinriktade rektorer som vet hur man mål- och resultatstyr skolan. Inte försöka att mäta effekten av insatsen via betygsstatistik, meritvärde och nationella prov. Ett sådan förslag skulle hårt ha dömts ut i Finland. Där finns inga nationella prov över huvudtaget. Dessutom är det utöver satsning på stor autonomi för skolorna, speciallärare och studie- och yrkesvägsledare som givit framgången i Finland.

Dags att börja ser på forskningsområdet SER - School Effectivness Resecarch som nyckeln till framgång. Ett forskningsområde som är klart försummat i Sverige men som ger svaren på hur man bygger effektiva målstyrda skolor.

Media SvD1, SvD2
Källor:
Sahlberg, Pasi (2012) - Lärdomar från den finska skolan. Studentlitteratur
Danielsson, Roger J och Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, grundskolan. Skoldialogen 

söndag 10 november 2013

Likhetslandet

Sverige betraktas av utlandssvenskar som likhetslandet. I Tove Lifvendahls söndagskrönika går hon in på hur svenskättlingar etablerade sig i USA för hundra år sedan. En sentida nomad uttrycker sig på följande vis om att flytta tillbaka till Sverige:
Hon har blivit alldeles för annorlunda, känner hon, för att kunna passa in i likhetslandet.
I ljuset av detta kan man fundera över varför integration är så svårt i ett land som Sverige. Har vi ett för homogent land med för stora krav på likhet. Troligen. Samtidigt som vi har ett genombyråkratiserat land. Trösklarna är höga för inträdet i samhället bland oss etniskt födda svenskar.

Samtidigt kan man fundera över oss som inte passar in i normen trots samma etniska bakgrunden. I landet lagom har alla avvikare genom tiderna haft problem. Antingen för att man inte får den hjälp som behövs. Det märks inte minst på den människosyn som breder ut sig bland de som verkar i offentlig omsorg. Senast i glimtarna kring personliga assistenter från programmet Kalla fakta. Lika som synen på barn i behov av särskilt stöd. Det offentliga har ekonomiserats sedan 1990-talskrisen.

Tar vi de andra på skalan, de som är särbegåvade, stör de ordningen på ett annat sätt. De tillhör de ifrågasättande och störande av etablerad ordning. Här hittar du den begåvningsreserv som skulle vara avgörande för att lyfta landet kunskapsmässigt. Dessa personer är obekväma för normativa medelmåttor. En person som Steven Job skulle aldrig lyckats i Sverige med Apple.

Därför är det inte underligt att integrationen av den del av befolkningen med utländsk härkomst går så trögt. Eller säg långsamt. Samtidigt som det finns en viss form av naiv inställning till hur etniska grupper bosätter sig. Man vill tillhöra klanen. Se bara på USA. Något mer segregerat samhälle får man leta efter. Å vi svenskar är inte ett dugg annorlunda när vi flyttar utomlands. Vi söker oss till andra svenskar.

Media SvD

fredag 8 november 2013

Retropartiet

Det socialdemokratiska utspelet kan sammanfattas med ordet retro. Inte nog med att deras politiska förlag andas 60-tal så är deras syn på makten retro.

På något förunderligt sätt lyckas man inte förstå den värld vi lever i. En värld byggd mer på individen än kollektivet. Samtidigt som man nu söker makten är det skralt med makterfarenhet i dagens S-topp. Det är väl nästan uteslutande en eller möjligen två personer med den erfarenheten att sitta i regeringsställning.

Socialdemokratin är lika regeringsodugliga som Alliansregeringen var när den tillträdde 2006. Det bådar inte gått för landets framtid med ett land där styrningen centraliseras i god retroanda. Politrukernas förlovade land som vi sluppit under den valfrihets reform som gjorts den senaste sju åren. Där vi medborgare blivit myndiga och är en del av civilsamhället. Inte en passiv bricka som i retrosamhället.

Media SvD, DN

tisdag 5 november 2013

Skolakut inte bara pengar

Skolakut är ett bra instrument för fristående skolor. Förslaget från Peter Malmqvist saknar dock en ingrediens: verksamheten. Oftast beror finansiella problem inte bara på överbelåning eller dåliga intäktsströmmar. I grunden är det en verksamhet som inte fullt ut har en stabil verksamhet.

Om en skolakut ska skapas behövs inte bara ett övertagande av ägandet temporärt. Hos denna akut måste kunskap byggas för hur man bedriver utbildning. Hur skapar man förutsättningarna för att skapa en undervisning som leder till att av staten uppsatta nationella mål nås. Ska en skolakut bildas är det inte en plats för bara ekonomer utan även pedagoger.

Frågan om en skolakut skulle även kunna utvidgas till de offentliga skolorna. Är det ok att kommuner kör ned skolor så de uppvisar samma problem som de konkursade fristående skolorna? Ta bara Rosengårdskollan i Malmö.

Malmqvist förslag i debattartikelen är lysande på många sätt. Den tar död på diskussionen kring vinster i välfärden. Förslagen skapar ett ramverk för hur välfärdsföretag skulle kunna hanteras inom ramen för en generell välfärd. Problemet många gånger när det gäller vård och omsorg är bristande kompetens på köparsidan av tjänsterna. Upphandlingen saknar kvalitetskrav baserad på vilken samhällsnytta som efterfrågas. På skolans område sker inte en upphandling utan alla skolor som startas måste få tillstånd för att driva skolan från Skolinspektionen. I tillståndet borde det Peter Malmqvist berör finnas med i ansökan från sökande aktör.

För övrigt anser jag att frisående skolor har en roll att fylla i svenskt skolväsende.

Media DN   

lördag 2 november 2013

Teknik inte god eller ond

Teknik i sig kan varken vara god eller ond. Allt är avhängigt av hur man använder teknik. Teknik som tillämpad naturvetenskap har inget eget värde mer än att hjälpa till att spara tid åt oss människor. Om vi kommer in på hur tekniken sedan används tangerar vi begrepp värde, tillämpning, etik mm.

Etik är det regelsystem vi har för vårt handlande. Allt från regeletiken (Lagar, föreskrifter, ISO 9000, mm). Lever vi efter regeletiken kan vi inte beskyllas för att vara omoraliska. I en globaliserad värld blir det problem med olika typer av regler. Därför måste man som företag alltid se till att den teknik som man tillhandahåller på ett eller annat sätt uppfyller dessa krav.

Etik är inte enögd. Situationsetiken (Det ni vill att andra ska gör mot dig ska du och göra mot dem) spelar kanske en avgörande roll i handlandet. Men frågan är om teknisk innovation i sig spelar på den planhalvan. Det är snarare på planhalvan tillämpning av teknik. Här kommer vi in på vilken affärsmoral ett företag ska ha. Då blir det helt plötsligt trickigare.

Enda sättet att lösa denna typ av frågor är väl att genom någon form av internationella handelsregler skapa den etiska synen. Om det är via WTO, ISO eller någon annan organisationen detta ska göra återstår att se. I EU har vi en allt mer homogen lagstiftning genom EU-direktiv vi kan luta oss emot.

Men frågan om hur etisk handel med forna diktaturer eller rådande diktaturer får nog behandlas av konsekvensetiken. Vad leder ditt handlande till i en given situation.

Det viktiga är att teknik i sig är neutralt men påverkar det mänskliga handlandet. Etik är ju de regler vi sätter upp och moralen är sedan hur vi faktisk handlar. Om man skulle lägga restriktion på den tekniska utvecklingen hade inte webben funnits. Nu finns den på gott och ont. När det gäller signalspaning har den alltid funnits. När den nu flyttar över i den digitala miljön blir det oändligt lättare att spåra än via radiovågor.

För övrigt är ingenjörer avgörande för teknik och den mänskliga framtiden.

Media SvD