Gott Nytt 2022

Sista skälvande tiden när 2021 lägger sig ner och dör är det dags att fundera på året 2022.  Blir det en Moulin Rouge år med mycket sprattel? Tankarna är många inför ett nytt år. Vet att jag närde en förhoppning att 2020-talet skulle bli som 1920-talet med glädje och framtidstro. Ack, bara tre månader in på 2020 blåste det effektivt bort med den pandemin vi levt med sedan dess. Optimist som jag är ser tecknen god ut att detta år 2022 blir ett ljusare år. Hur det kommer att se ut vet jag inte, men allt tyder på nya utmaningar till det bättre.

Tillönskar alla trevlig och 

Gott Nytt 2022

 

Ärkeängeln

Åter en Ehrendorff-deckare har sett dagens ljus. Här i en miljö som skiljer sig från första deckaren Uppbrottet. Ljudboken finns att beställa, men kommer först in på 2022. Beskrivningen av boken är som följer:

En råkall novembermorgon hittas en man hängd i Lill-Jansskogen. Håkan Kistlund på länskrim i Stockholm fattar misstankar och tillkallar sin gamle vän kriminalkommissarie Roland Ehrendorff. Fallet blir upptakten till en serie mord och förvecklingar, ända upp i statsledningen. Med Säkerhetspolisen och FRA inkopplade.

Roland Ehrendorff hamnar oförskyllt i rampljuset. Som Sveriges skickligaste mordspanare befinner han sig på fel plats när den tredje statsmakten gör sin spektakulära inbrytning. Den beryktade och mest garvade kriminalreportern Fredrik Präntare har fått nys om händelsen. Han nästlar sig förbi avspärrningarna och får sitt scoop. Mediedrevet är igång och Roland Ehrendorff får springa gatlopp i spalterna.

Ärkeängeln är en förtätad berättelse om lögn och svek. Där personer blandar religion, psykopati och karisma i en dödlig brygd. Där den osynliga makten alltid skyddar de sina.

Stalin på Östermalm

Familjehistorien en krydda berättelsen om mannen från folket och kvinnan av börd. En omöjlig allians i tidigt 1900-tal, men ändå sann. Martin Jonols låter oss följa med i den smått osannolika historien om stalinisten Gustav Johansson och dottern till professor Palmér, Eva Palmér som gifter sig med varandra. Båda är dedikerade komminister genom hela livet. Även när Stalin är utraderad ur Vänsterpartiet.

En morfar och mormor med olika karriärer, han chefredaktör för Ny Dag och hon som kemist som sin far. Om nu inte bara morfar var skicklig chefredaktör så var han också skribent av sånger till Karl Gerhard.

Paret var till och med så dedikerad att det bodde en tid i Sovjetunionen och skaffade sig vänner där. Till och med honorerades mormodern 1980 Sovjetunionens högsta utmärkelse, Lenins fredspris. Ett pris som andra dignitär vid namn som Pablo Picasso, Bertolt Brecht, Fidel Castro och Nelson Mandela mottagit.   

Berättelsen varvas med Martins egen dysfunktionella uppväxt med en far som misshandlar och förbjuder att kalla föräldrarna mamma och pappa. En pappa som går från akademiker med aldrig avslutad avhandling till att bli pissoarvaktmästare.

Berättelse ger en inblick i en urflippad borgerlig kommunistisk familj och en resa in i 1900-talets mörkaste vrår. Här finns många utdrag ur SÄPO arkiv i berättelsen som belyser den åsiktsregistrering som bedrevs på kommunister.

En levande berättelse om uppväxt och dess påverkan på en människa. Samtidigt en rik inblick i detaljrika tidsstämningar.
 

Glädjebetygen förstörande effekt

Åter är det debatt om fristående skolor och dess påverkan på kunskapen i Sverige. Tre artiklar i ämnet betyg och skolval har under julhelgen 2021 skrivits, med olika inriktning med vinkeln att borgerligheten försvara ett system på glid.

Den senaste i raden är Mattias Svensson, ledarskribent SvD, skriver i sin ledare (28/12 21):

Friskolor som lockar med glädjebetyg äventyrar för närvarande hela branschens trovärdighet och framtida möjligheter. Därmed hotas också valfriheten för de flesta svenska elever.

Man kan förstås med fog invända att anklagelsen inte gäller alla friskolor, att den också gäller kommunala eller att det kunskapsbaserade betygssystemet lämpar sig dåligt för jämförelser.

Order glädjebetyg tänker jag stanna vid i det följande. Jag har allt sedan kunskapskraven i betygssystemet kom för tio år sedan varit starkt kritisk till dessa eftersom värdeord alltid skapar ett under av otydlighet. Därtill är kunskapskraven ordrika och nästintill ogörliga att skapa en enhetlig tolkning om. Värdeord styrs alltid utifrån betraktarens ögon och bygger på stora delar subjektivitet. Här krävs att dagens lärare ämnesvis försöker skapa en gemensam tolkning av värdeorden på en skola. Även om detta görs återstår hur man tolkar det i andra skolor. En gemensam nationell tolkning blir svår även om det i vissa ämnen finns nationella prov. Dessa är normerande till att bestämma betygssättningen på gruppnivå, inte mot enskilda elever.

Hur är det då med glädjebetygen? I debatten låter det som om de är stora avvikelser mot normen. Låt mig först sätta relationen mellan andelen fristående skolor i de olika skolformerna. I grundskolan är 15 % av skolorna fristående, gymnasiet 25 % och förskolorna 20 %. Med andra ord är den övervägande andelen skolor i landet offentliga, med företrädesvis kommunala huvudmän. När Skolverket 2019 lämnade rapporten om analysen av likvärdig betygssättning skrev jag följande i min blogg:

Dock slår rapporten fast att skillnaden mellan kommunala och fristående skolor är liten, endast omkring 1,5 procent av de totala skillnaderna i betygssättning förklaras mellan skolor. Anledningen är att andelen elever i fristående skolor är låg, endast 16 procent av hela populationen skolor.  

Att glädjebetyg är ett problem ska då inte specifikt knäsättas mot fristående skolor utan mot det jag ovan relaterar till, otydliga kunskapskrav att bedöma utifrån. Så länge vi har dessa kommer likvärdigheten alltid att skilja sig. Det vore en välgärning om kunskapskraven skulle innehålla vad som minst ska finnas i kunskap om fakta inom varje betygssteg och slopa förmågor och analyserande.

Håkan Boström, ledarskribent i GP, skriver bland annat följande (26/12 21):

Betygsinflationen är också det starkaste argumentet emot vinstdrivande friskolor. Den är djupt orättvis och står i strid med grundläggande meritokratiska principer i ett liberalt skolsystem. 

Debatten om just de vinstdrivna fristående skolorna som enda problemet är djupt okunnigt. Debatten har kantrat kring aktiebolagsformen för att driva skolor. Vän av ordning vill påpeka att det finns två typer av aktiebolag, privata och publika. Den senare är de bolag som drivs som skolkoncerner med helt andra avkastningskrav om de finns på börsen eller ägs av riskkapitalet. De privata aktiebolagen finns överhuvudtaget inte i den allmänna miljön utan är det bolagsform som bäst svara mot hur skollagen sätter krav på huvudmän och den inre organisationen. Styrelsen är enligt ABL klart reglerad till funktion och mandat, därmed uppfylls kraven på huvudmän, till skillnad från lagstiftningen kring stiftelser, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. De senare innehåller icke reglerat styrelsearbete, ofta av privatpersoner med intresse för skolfrågor, men inte sakkunskap om juridiken, som sedan 2011, styr den löpande skolverksamheten. Därtill har styrelsemedlemmar i dessa associationsformer ett större personligt ekonomiskt ansvar än i ett aktiebolag eftersom dessa är en egen juridisk person.

Om vi ska ha kvar fristående skolor, vilket alla partier utom V vill, ska vi seriöst diskutera lämpligheten av skolor på börsen med de avkastningskrav som finns. En annan ofta bortglömd fråga är hur grundare ska göra sina excit när de av en eller annan anledning måste sluta driva skolan. Här har Barbara Bergström fått stå som den stora egoistiska personen genom att hon lyckats sälja sitt livsverk och dragit in pengar på det. Man kan tycka vad man vill om henne, som person, men det sätter just excit i belysningen hur den bäst ska göras.

Anders Q Björkman, biträdande kulturchef SvD, har i en krönika (25/12 21) skrivit följande:

Bayerns ministerium med ansvar för skolan och jag kan inte glömma hur en lärare där förklarade varför det konservativa bayerska skolsystemet åstadkom så pass mycket bättre Pisa-resultat än det modernare svenska. Det berodde nog inte på systemen i sig, trodde hon, utan på att Bayern inte så ofta hade ändrat förutsättningarna: lärare och elever har fått arbeta i lugn och ro år efter år. I Bayern har man, för att uttrycka sig försiktigt, tänkt efter innan man (inte) har genomfört förändringar.

Det intressanta med detta uttalande från den Bayerska ministern är, det som även kännetecknat Finland, ett samhällspolitiskt inriktning på utbildningspolitiken. I Sverige har vi fått en partipolitisk utbildningspolitik där varje parti ska driva sina unika frågor om skolväsendet. Med svaga regeringar blir det istället den politiska manglingen i Utbildningsutskottet som blir resultatet av skolpolitiken. Demokratiskt men snuttifierat utan en samhällspolitisk nytta.

Skolväsendet behöver förbättras men då utifrån ett samhällspolitiskt perspektiv, en stilla nåd att bedja om. Här kanske det bör bli som med försvarspolitik, pensioner och andra viktiga samhällsområden, där partipolitiken skruvats bort, för stabilitet över valår och maktskiften ska råda i avgörande samhällsfrågor.

Media: Glädjebetyg-SvD, Minska brottsligheten-SvD, Borgerligheten kan bättre-GP

Pluraword: Betygsinflation ochverkligheten     

 

God Jul 2021

 

Förväntningarna har varit många inför denna julen. Ska vi få fira som förr eller hur blir det. Ett märkligt år 2021 med fulla begränsningar för ett år sedan till frihet under hösten för att åter lagom till jul åter ha begränsningar. Enda skillnaden är att många av oss har en tredje spruta vaccin i kroppen och kan röras relativt fritt.

Andra händelser som satt spår i tillvaron är att jag debuterat med en deckare i ljudboksformat. Det var en ny upplevelse efter många fackböcker jag skrivit. Helt plötsligen fick tanken vara fri i skrivandet. Nu väntar den andra Ehrendorff-deckaren på utgivning. Samtidigt laddas för en sista fackbok, en om hur man kan analysera resultaten i skolan.

Nu får vi ta den fröjdefulla tiden i anspråk och fira jul på ett traditionellt sätt, vad det nu står för i nådens år 2021. Jag får tillönska alla en trevliga och

God Jul!

Likabehandlingsprincipen och skolpengen

Likabehandlingsprincipen gäller som finansiering inom skolväsendet. Det innebär att den kostnad kommunerna har för sin skolverksamhet ska vara lika för den fristående skolan i en kommun.

Om en kommun under löpande budgetår tillskjuter pengar till kommunala skolor, när det visar sig att verksamheten blir dyrare än budgetbeloppet ska även fristående skolor kompenseras. Detta förs det en debatt om riktigheten av. Som lagstiftningen ser ut sedan 2009 är det likabehandlingsprincipen som gäller vilket innebär att fristående skolor ska kompenseras.

I ett ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen; HFD, mål 2078-20, har det fastslagits hur man ska hantera kvittning av överskott kontra underskott i den kommunala skolverksamheten. Malmö kommun förde klagan mot part AA till HFD efter Kammarrätten dömt till AA fördel med följande domskäl:

Att kvitta ett års underskott mot överskott som delvis uppkommit så långt tillbaka som tre år tidigare måste anses stå i strid med principen om likvärdiga villkor. Beslutet är därmed olagligt enligt Kammarrätten.

I överklagan till HFD går domstolen noga igenom förutsättningar där överskott kvittas mot underskott. Domskälet HFD ger är följande:

I det nu aktuella fallet har kommunen beslutat att kvitta underskott mot tidigare års överskott. Åtgärden innebär att kommunen inte behöver skjuta till mer resurser till den egna verksamheten på grund av underskotten. Den har således inte inneburit att de kommunala verksamheterna har tillförts ytterligare resurser utöver de resurser som fördelats på lika villkor när grundbeloppen en gång fastställdes. Inte heller innebär åtgärden att ersättningen till den fristående verksamheten har minskats. Däremot har åtgärden fått till följd att den fristående verksamheten inte kompenserats fullt ut för just det aktuella årets underskott.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan detta emellertid inte anses stå i strid med likabehandlingsprincipen. Tvärtom förhåller det sig så, att om en kommun alltid skulle behöva kompensera fristående verksamheter för enskilda års underskott i den kommunala verksamheten men samtidigt inte ha möjlighet att utnyttja tidigare uppkomna överskott, skulle det innebära att den kommunala verksamheten – sett över tid – tilldelas mindre resurser i förhållande till de fristående verksamheterna.

Med andra ord är det avgörande hur kommunerna hanterar överskott och underskott över en tidsperiod. Därmed upphävde HFD Kammarrättens dom och fastställde domen i Förvaltningsrätten.

Källa: Mål 2078-20, Högsta Förvaltningsdomstolen 
 

Kaxiga tanter

 

Kaxiga tanter har symboliserats av Internationella Engelska Skolans grundare Barbara Bergström. Skrev i en tråd på Facebook följande inledning:

Den kaxiga damen verkar var ett hatobjekt för många. Underligt i dessa tider när kvinnor ska lyftas fram som goda exempel på framgång mot oss män och patriarkatet. Man må tyck vad man vill om den verksamhet hon bedriver, jag skulle vilja se fler kaxiga kvinnor som hon.

Förstod att det skulle röra upp känslor. Speciellt från den del av befolkningen som inte gillar fristående skolor. Med förvåning noterar jag att hela 78 kommentarer gjorts i skiftande tonläge. Ska inte recensera inläggen utifrån den artikel som jag delade av Nina Solomin på SvD Kultur (13/12 21). Artikeln tar sin utgång i en artikel i DN av Björn af Kleen.

Noterar att tanter med invandrarbakgrund verkar skapa rubriker. Ta bara namn som Gunilla von Platen, Mouna Esmaeilzadeh, m fl har ett skönt förhållande till den svenska jantelags beteendet. De vågar sticka ut och göra verklighet av sin drömmar. Verkar störa de etniskt svenska kvinnorna som inte är lika framfusiga publikt.

Även tidningen Arbetet har också genom Lina Stenberg skrivit en ledare (14/12 21) med travestering på årets julkalender familjen Knyckerts, Hon skriver:

Med julkalenderns humoristiska tjuv-och-polis-tema på näthinnan blir DN-reportaget om Internationella Engelska skolan i förra veckan närmast överkomiskt. För visst verkar fotografiet på IES-grundaren Barbara Bergström i tonade glasögon, pälskappa och vit hatt taget ur vilket barnprogram som helst  med uppenbart utklädda skurkar. 

Men det hela är ju inte alls roligt. Jag tror inte att någon som läst reportaget känner sig nöjd med det svenska skolexperimentet.  

Ändå är friskolorna bara en del av ett större systemfel som behöver rättas till.

Åsikterna för och emot fristående skolor är som bekant många där motståndarna mobiliserat sig i kampen mot framförallt de skolkoncerner som tillkommit när grundar av skolor av en eller annan anledning gör exit.

Problem i skolan kan man diskutera om det är systemberoende eller verksamhetsberoende. Det är inte så enkelt att det bara är en orsak till skolans dåliga funktionssätt.

En ofta återkommande påstående är att det är fri etableringsrätt av fristående skolor. Något mer felaktigt påstående finns inte. Varje entreprenör som vill starta en skola måste söka tillstånd för den. I detta fall hos Skolinspektionen som ger tillstånd utifrån de regler som finns i skollagen. Här krävs omfattande underlag för att pröva ägare, ledning och verksamhetens utformning. Därtill omfattande kalkyler för de närmsta tre årens verksamhet på hur ekonomisk stabil den tänkta verksamheten ska vara.

Gången i ansökan är sedan att Skolinspektionen tar in synpunkter från aktuell kommun på möjligheterna till etablering i den kommunen ansökan gäller. Vid beslut vägs detta in tillsammans med lämpligheten hos ägare och ledning samt vilken stabil ekonomisk grund tänkt verksamhet ska ha. Studerar jag hur ansökningar beviljas är det  oftast redan etablera verksamheter som vill utöka eller nyetablera i ny kommun som beviljas tillstånd. Att starta en hel ny verksamhet utan upparbetad ekonomi är nästintill obefintlig.

Om man fått sitt tillstånd att bedriva utbildning kommer nästa nålsöga, lokalerna. Kravet för att driva verksamheten är att lokalerna har permanent byggnadslov för ändamålet. Med kommunens planmonopol har kommunen ett kraftigt styrinstrument för att inte bevilja bygglov till verksamheter där detaljplanerna inte pekar ut området för skolverksamhet.

Många är hindren för att få till en verksamhet. Därtill ska vid starten en etableringskontroll till från Skolinspektionen. Där säkrar staten att de resurser man ansökt om finns. När det sedan gått ett år är det en uppföljningstillsyn för att se om allt uppfyllts i verkligheten, utifrån styrdokumenten som lagar och förordningar.

Så det här med att tälja guld med täljknivar är inte fult så enkelt. Möjligen var det så på den tiden Barbara Bergström startade sin första skola på 1990-talet. Idag krävs det både finansiella muskler och kompetent personal för att driva skolor, oavsett vilken bolagsform man använder.

Media SvD, Arbetet