tisdag 8 november 2011

Förvaringskulturen

Det har sagts många gånger. En kravlös skola är bara en förvaringsplats. Speciellt om man använder så värdelösa mätvärden som Skolverkets SALSA. Den har används som ursäktsmodell i de skolor där man inte har tydliga krav på att alla elever ska ha möjligheter att nå sina mål. Man behöver inte vara dömd till ett liv i utanförskap.

Skolverket säger emot sig själv också. Med de nya kraven i kursplanerna ska alla elever uppfylla kunskapskraven för betyget E. Om inte ska betyget F sättas, alltså icke godkänt. Då är det än mer stötande att man fortfarande har en metod som sortera folk efter socioekonomiska faktorer. En syn på människor som starkt bryter mot barnkonventionen och nya skollagen.

Om svensk skolan igen skulle ta till sig Moronedoktrinen skulle vi inte ha problem som i Rosengård, Fittja eller någon annan stadsdel med stor invandrartäthet. Kunde man i Harlem och Rinkeby så kan man i alla andra statsdelar med problem.

Dags att sluta ömka sig över hur svårt det är. Avsaknad av tydliga ej förhandlingsbara regler är som ett gift som lämnar efter sig förlorade generationer. Därför bör det på varje skolan finnas ett elevkontrakt med skolan för att uppfylla kravet på en kvalitetsskola. Med tydliga regler vad skolan förväntar sig av eleven eller annorlunda uttryckt Det innebär att du som elev ska:
respektera kamrater, respektera alla vuxna på skolan och deras tillsägelser, vara rädd om skolan, lokaler, material och använda datorer ändamålsenligt, mm.

För övrigt anser jag att kunskap ska bjuda motstånd och fostra elever. En krav lös skola kan vi lägga ned.

Media SvD

3 kommentarer:

  1. Jag håller helt med dig men påpekar att det här inte får användas som argument för att inte tillföra resurser till skolor i områden där det är svårt att lyckas. Det är ofta viktigt att förändra och förbättra lärarnas kompetensprofil när de ska möta en grupp elever som inte brukar lyckas i skolvärlden. Det är med kompletta genomtänkta förändringar för att möta just deras behov som vi lyckas lyfta dem långt.

    SvaraRadera
  2. Jan, visst är det så. Men betänk att det oftast inte är resurser som är problemet utan arbetssätt och lärares förståelse av uppdraget som styr.

    Tyvärr ser jag en ruskigt dåligt uppfattning om vad krav på vilket uppdraget är i lärarkåren visa vi styrdokumenten.

    Ännu har det inte trängt igenom att huvudmomenten i Lgr 11 och Lpf 94 processkrav på övergripande mål och riktlinjer på hur lärare ska uppnå arbetet inom huvudmomneten.

    Senast i måndag denna vecka fick jag lärare att börja förstå uppdraget. Inte underligt att det ser ut som det gör i skolan.

    SvaraRadera
  3. Jaa Plura. Håller med så in i vassen. :)

    SvaraRadera