Tidöavtalet och skolan

 

Min bedömning av Tidöavtalet och skolan är att den är mer långtgående än vad den avgående socialdemokratiska regeringen lyckades med under våren 2022. Deras förslag var inte politiskt förankrade i riksdagen utan speglade mer dna hos S och dess fornstora dagar när de hade politisk majoritet.

När jag läst igenom förslagen kommer alla som hett önskat att ta bort den s k "marknadskolan" att bli djupt besvikna. Däremot kommer kraven på de fristående skolorna att öka när det gäller ägare och ledning. En djupare analys behövs, så jag återkommer eftersom frågorna har en juridisk dignitet.

En annan sak som inte S orkade med är det här med skolvalet. Enligt Tidöavtalet ska det vara ett obligatoriskt skolval. Här ska det bli intressant hur det kommer att lösas juridiskt. Idag är det fortfarande hemkommunen som gör skolplaceringen även om vårdnadshavare önskar en viss skola till sina barn. Kommer denna skolplaceringsrätt för hemkommuner att vara kvar eller kommer det att ändras.

Mycket gnissel har förekommit bland liberala partister sedan avtalet presenterades fredagen den 14 oktober 2022. När jag läser direktiven, kring skolan, slås jag av att det i många stycken är L politik som är styrande. Så pass att även C kan köpa de åtgärder som föreslås eftersom de ligger i linje med deras skolpolitik.

 

De fyras gäng

Sverige har fått en ny konstellation som ska styra landet. Tidöavtalet är den första riktiga ramen för att, likt Tyskland, styra landet genom en kontraktsdemokrati. I svensk politik är det enda sättet att skapa stabila majoriteter i framtiden, eftersom tiden då storlek och partiprogram styrde är ett minne blott.

Journalistkåren och proffstyckare har snabbt börja prata vinnare och förlorare. Här kan man konstatera att det minsta paritet och dess partiledare Johan Pehrsson nykter konstaterar att kontraktsdemokratin innehåller sött och salt för varje parti.

Hur man ser på läget som väljarna skapat, genom sin röstning den 11 september 2022, ska det bli intressant att följa och hur det nya kommer att fungera. Blir det som i Tyskland där man kan regera fast det finns sprickor inom partierna i dess konstellation. Samtidigt är det nyttigt att SD får komma till makten och pröva sina muskler i den reella maktens centrum när man ska gå från ord till handling. Partiers hållbarhet prövas alltid när man måste ta hand om vardagen långt bort från löftena, speciellt i tider med säkerhetsproblem i Europa, höga energikostnader och en stigande infrlation.  

Slutbetygen vänder åter till före pandemin

Grundskoleeleverna som lämnar skolan 2022 på nivå före pandemin. Vårterminen 2022 hade endast 85 procent behörighet till gymnasiet. Totalt minskade andelen behöriga från 2021med 1,2 procentenheter. Dock ökar gränsen för de som inte klara skolan till 15 procent mot 13,8 procent 2021. För 2022 är det 18 000 som inte klarat gränsen. 

Våren 2022 var det hela 119 891 elever som gick ut grundskolan. Ser vi till könsfördelningen är det 58 207 pojkar, varav 42 993 födda i Sverige och 61 684 flickor, varav 45 352 födda i Sverige. Flickorna har en övervikt på 3 477 elever på totalen.

Tittar vi på elevernas familjebakgrund är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund spelar roll. 

Den intressanta notering som kan göras är att bland svenskfödda är andelen föräldrar något större för grupperna med lång eftergymnasial utbildning än förgymnasial eller gymnasieutbildning.

Glädjande är även att se procentfördelning per ämne. Historiskt är det Svenska som andraspråk (SVA) och Matematik (M) de ämnen som har störst andel betyg F. Fortfarande är SVA det ämnet som har störst andel F. Sedan förra året har SVA ökat andelen F, med 1 procentenheter till 29 procent. M har en ökning med 1 procentenhet skett till 10 procent betyg F. Tittar vi på andra änden av betygsskalan har några förändring gjorts för betyget A. Fortfarande är det engelska som ligger i topp med 23 procent, lika som 2021, följt av Idrott och hälsa på 20 procent, en minskning med 1 procentenhet, och tredjeplats delas i år mellan musik, bild och hem- och konsumentkunskap på 18 procent.

Tittar man på meritvärdens genomsnittligt ligger det på 221,2 poäng, en minskning med 2,7 meritpoäng från 2021. Tittar vi på hur det ser ut mellan pojkar och flickor är fortfarande flickor bättre meritvärdemässigt. För flickor var det 231,6 för 16 ämnen, en minskning med 3,8 meritpoäng sedan 2021, och 240,3 för 17 ämnen, en minskning med 4,1 meritpoäng sedan 2021. För pojkar ligger det på 211,4 för 16 ämnen, eller en minskning med 1,5 meritpoäng sedan 2021, och 218,8 för 17 ämnen, eller en minskning på 1,5 meritpoäng sedan 2021.

Smolken i bägaren är fortfarande att elever slutar skolan utan betyg i ett, fler eller samtliga ämnen enligt bilden ovan. Våren 2022 uppnådde 75,8 procent av flickorna och 72,5 procent av pojkarna godkända betyg i alla ämnen, att jämföra med 78,1 respektive 74,1 procent året innan. Det innebär att flickornas och pojkars andel godkända betyg har minskat jämfört med det föregående läsåret.

Fortsatt ligger skolans utmaning i framtiden att lyfta elever så att alla får betyg i samtliga ämnen. Därtill alla elever som har en invandrarbakgrund med kortare eller längre bakgrund i Sverige. Det som är oroande den ökning med 2 000 elever som går ur svensk grundskola utan behörighet till vidare studier.

Källa: Slutbetyg i grundskolan våren 2022, Skolverket, Dnr 2022:1314