tag:blogger.com,1999:blog-76640601549097616592024-03-19T10:28:48.125+01:00PlurawordOrd om skolan, politiken och annat som ger förbättringar i livet.plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.comBlogger1668125tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-38186956676161635272024-03-17T16:59:00.000+01:002024-03-17T16:59:19.949+01:00Landet utanför, del tre<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl9zqIdaqOpZ-HJKBYr1Kr9cyW4tRYfTL7e5NO73LnCICCarjPMSoDysIH4oUI0VMH7W9p90g8XH21psvueRTowKC3NnE7K_DeddC_DYqxODn7xD2blAVSyv3XFniLtpGehFT0BcQIVQSg2nCAfJK_-sdthfPPMjqozBckQggg2gNz2YxN6sr977ResDF_/s2443/20240317_144219.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2443" data-original-width="1587" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl9zqIdaqOpZ-HJKBYr1Kr9cyW4tRYfTL7e5NO73LnCICCarjPMSoDysIH4oUI0VMH7W9p90g8XH21psvueRTowKC3NnE7K_DeddC_DYqxODn7xD2blAVSyv3XFniLtpGehFT0BcQIVQSg2nCAfJK_-sdthfPPMjqozBckQggg2gNz2YxN6sr977ResDF_/w260-h400/20240317_144219.jpg" width="260" /></a></div>På bred front beskrivs de två sista åren i 1900-talets stora tragedi, andra världskriget. Boken beskriver i stort och smått utvecklingen de sista dramatiska krigsåren. När slaget El Alamein och Stalingrad vänder krigslyckan för Nazityskland. I Sverige höjs röster för att lägga om kursen i de allierades riktning. Så enkelt gick inte det förslaget till ändring. Sverige var fortfarande inringat av tyskt beroende.<p></p><p>Med tiden skiftar inriktningen, men Sverige gick aldrig riktigt i de allierades riktning utan balanserade på en slag lina in i slutet av kriget. Sveriges invånare ändrade sakta sin inriktning som när danska judars flykt hösten 1943 till Helsingborg. Hur de tog omhand och slussades vidare. Trots detta fortsätter svensk export av järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol.</p><p>Vi får även följa hur det går för storfolket som Christian Günther, Zarah Leander, Astrid Lindgren, Barbro Alving, Gunnar Myrdal, Axel Wenner-Gren, Raoul Wallenberg och Dag Hammarsköld. Även småfolket finns med i berättelsen.</p><p>En berättelse som ger en holistisk bild av hur Sverige politiskt agerade och hur vanligt folk hade det varvat med de stora händelserna under kriget. En bok väl att avsluta berättelse av Sverige i tiden under andra världskriget. <br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-21714977337544938232024-03-14T12:06:00.000+01:002024-03-14T12:06:37.463+01:00Kunnskap som känns<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxB2vlyLAeFt0lprw78Vp5yfQIiqqIG6ZIqtXG_rzBdSR1ulqyuFc3-kz_Ycx57lypA1Ibg716WeD3ogRrATrA0BRsWGlwaGi430haZfwYFg1_pW7cw3cmetgHBNifwudjX5nbuuJ3PcjCuYxX6BK10OBN015iYAjCXby19a8EVPEcBO31SIRxfyeqQ-hH/s299/kunskap-som-kanns-en-lovsang-till-att-lara-sig-nagot-nytt.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="299" data-original-width="200" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxB2vlyLAeFt0lprw78Vp5yfQIiqqIG6ZIqtXG_rzBdSR1ulqyuFc3-kz_Ycx57lypA1Ibg716WeD3ogRrATrA0BRsWGlwaGi430haZfwYFg1_pW7cw3cmetgHBNifwudjX5nbuuJ3PcjCuYxX6BK10OBN015iYAjCXby19a8EVPEcBO31SIRxfyeqQ-hH/w268-h400/kunskap-som-kanns-en-lovsang-till-att-lara-sig-nagot-nytt.jpg" width="268" /></a></div>Kronisk nyfikenhet har präglat mitt liv. Vad finns bortom det jag redan kan eller vet. Lars Strannegård, professor i företagsekonomi och rektor på Handelshögskolan, har skrivit en bok som är lovprisning till att lära sig något nytt.<p></p><p>Boken ger nya perspektiv på hur man som individ ska förhålla sig till lärandet. Jag skulle säga oavsett det gäller barnet i förskolan eller elever i grundskola eller gymnasium, lika mycket som de akademiska studierna. Hela livet är det viktigt att vidga sina vyer, man blir aldrig fullärd. Bildningen är en kombo av hjärta och hjärna som ger mänskligheten framsteg och gemenskap.</p><p>Lars Strannegård ger i det avslutande delen av boken bilden av ett bildningsmanifest för en digital tid. Han utgår filosofen Ingemar Hedenius och den bildade människan som är fri och levande i förhållande till det ovissa. Genom detta kan man skapa utbildningsuppdraget med namnet "<b>FREE</b>".</p><p><b>F</b> står för "ett faktabaserat och vetenskapligt förhållningssätt". Gedigna faktakunskaper är basen i allt kunnande.</p><p><b>R</b> står för "reflekterande och självmedveten". Studenter, och alla oavsett ålder, ska öka sin självkännedom och reflektera över vad de vill göra med sina yrkesliv och liv, vad är viktigt och vem bestämmer egentligen över valen.</p><p><b>E</b> står för "empatisk och kulturellt känslig". Empatin hos personen ger förmågan att se världen ur andra människors perspektiv. Förmågan att läsa andra kulturer, förstå människor från andra länder eller utbildningsbakgrunder ger ett enormt försprång som aldrig maskiner kan.</p><p>Sista <b>E</b> betecknar "entreprenörens ansvarstagande förhållningssätt". Det står för ifrågasättande av rådande ordningar, att inte acceptera status qua. Här kommer kreativitet och nytänkande in.</p><p>Vi behöver mer <b>FREE</b>-tänkande för att skapa vår framtid både som individ och samhälle.</p><p>Källa:</p><p>Strannegård, Lars - Kunskap som känns (2021), Mondial<br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-55666624336599996602024-03-13T12:05:00.000+01:002024-03-13T12:05:18.705+01:00Jämfört med<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6PvjSQOJ0aOxXfnMkRAm9TUDP6i_a2h6hpkQ9R_ODNNksQuMrXR-zg9ryfpubjNEyKEYuHKCEIb-sSb_Zt0GCk-PppOidMEtGBeNuR8bTVyfuzEqzPEpeNHQIWRKyXzuIkwztenvFznCb8zgECF8hVE5uGMhyphenhyphen9CK1HdkpR8Zbz9gW1VWv1rkBiY7koIYK/s368/%C3%A5rskurs%206.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="137" data-original-width="368" height="149" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6PvjSQOJ0aOxXfnMkRAm9TUDP6i_a2h6hpkQ9R_ODNNksQuMrXR-zg9ryfpubjNEyKEYuHKCEIb-sSb_Zt0GCk-PppOidMEtGBeNuR8bTVyfuzEqzPEpeNHQIWRKyXzuIkwztenvFznCb8zgECF8hVE5uGMhyphenhyphen9CK1HdkpR8Zbz9gW1VWv1rkBiY7koIYK/w400-h149/%C3%A5rskurs%206.jpg" width="400" /></a></div><br /><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto">En
intressant mening i boken "Kunskap som känns" av rektorn på Handels
bjuder på uppbrott från en gammal syn på yrken: </span><p></p><p></p><blockquote><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto"><i>Läkare, lärare och
politiker är inte i närheten av att vara de auktoriteter som de tidigare
var (s 191).</i></span></blockquote><p></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto">Intressant slutsats, i den värld vi lever i, där informationstekniken gjort det möjligt att mäta på kors och tvärs. Där jämförelsen kan göras på ett sätt som inte var möjligt förr i tiden.</span></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto">Lars Strannegård gör en jämförelse hur det såg ut i skolan förr i tiden. Där läraryrket har avlövats sin gamla roll som forna auktoriteter till att blivit leverantörer till sin kund. I skolan var det förr så att lärare ställde krav och försökte hålla ett mått av disciplin, där det nu har tillkommit en ny auktoritet, eleven själv.</span></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto">Hur ska skolan förhålla sig till detta faktum. I debatten hör jag många som vill tillbaka till den tid där läraren ställde krav och försökte upprätthålla ordningen vad elever ska lära sig. Är det en sådan skola vi vill tillbaka till eller är det nya sätt att se på saker.</span></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihHAB_nvextHtF3bZHaKBptsPJVLSOvxqUxR7xnFxCPLfn7FnHZg8B1j2lAzh8X4BFCtjM33nqzGI7fxrpTqCIuFa2NPkaEjz2KCxWJu6pg40_F6_SLrdfepnefm3MQzczMPJ-4xtduB_3wX-STS6utVWUUiUSG0oChVswuOZCMQKsEPqX_WaDnrykywqT/s672/600553_200358283452342_743794007_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="672" data-original-width="626" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihHAB_nvextHtF3bZHaKBptsPJVLSOvxqUxR7xnFxCPLfn7FnHZg8B1j2lAzh8X4BFCtjM33nqzGI7fxrpTqCIuFa2NPkaEjz2KCxWJu6pg40_F6_SLrdfepnefm3MQzczMPJ-4xtduB_3wX-STS6utVWUUiUSG0oChVswuOZCMQKsEPqX_WaDnrykywqT/s320/600553_200358283452342_743794007_n.jpg" width="298" /></a></div>Det är väl inte särskilt begåvat att alla elever i skolan ska klättra i trädet enligt bilden ovan. Det viktiga är att ha en grund för skolan som bygger på bilden nedan. <p></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto"><br /> <br /></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6_w9FiWIAouNAtpJmJlW5gbwIwJ53V0pbbwUu-XuyfZu6pvkITmQd3-EkMwJ0UV7a_1DAnEfVs_QB_zbBke7z5wEX6sRrJBntnrE6BKkRVkDECiV2qjKrVqgjHMWrgj005UlvnHBeQ_UTllfnBmpuKaIUkYjPnoHEBdvJ7gO2z3Z-yQUeEOyUtavBiVCL/s861/2015.02.bmp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="861" data-original-width="858" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6_w9FiWIAouNAtpJmJlW5gbwIwJ53V0pbbwUu-XuyfZu6pvkITmQd3-EkMwJ0UV7a_1DAnEfVs_QB_zbBke7z5wEX6sRrJBntnrE6BKkRVkDECiV2qjKrVqgjHMWrgj005UlvnHBeQ_UTllfnBmpuKaIUkYjPnoHEBdvJ7gO2z3Z-yQUeEOyUtavBiVCL/w399-h400/2015.02.bmp" width="399" /></a></div><p>Där den undre plattan i grunden består av <b>eleven i centrum</b>, <b>pedagogiskt ledarskap</b> och <b>ständiga förbättringar</b>. Tre avgörande storheter där kunskap som känns leder fram till att lära sig något nytt.</p><p>Källa:</p><p>Strannegård, Lars - Kunskap som känns (2021), Mondial<br /></p><p></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-83548387261059186152024-03-09T16:47:00.000+01:002024-03-09T16:47:14.853+01:00Rovdjur<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEplwMdcsTL1MTUBzSRNkw_MHP-E2ngZ3pqGsOhVVJvfDDXJIL3V9M66M9PKo3-64qvCqnTkdxZE4n9BfMrMbeYfrtlYUKx6_OErEq7cIVaj2j0Z3SMFs-FqhuYBnqgkZssPT6s5cgLjCxDmB4j_N4jCYLFdOmrBLfbqBFe3BFvE7wIbV_tCrHUcHOYG9j/s311/rovdjur.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="311" data-original-width="200" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEplwMdcsTL1MTUBzSRNkw_MHP-E2ngZ3pqGsOhVVJvfDDXJIL3V9M66M9PKo3-64qvCqnTkdxZE4n9BfMrMbeYfrtlYUKx6_OErEq7cIVaj2j0Z3SMFs-FqhuYBnqgkZssPT6s5cgLjCxDmB4j_N4jCYLFdOmrBLfbqBFe3BFvE7wIbV_tCrHUcHOYG9j/w257-h400/rovdjur.jpg" width="257" /></a></div>Rovdjuret inom oss kan vakna när vi känner oss trängda. Trängd kan man var på olika sätt. Även när man vill göra något för att få tillbaka det man förlorat. <p></p><p>Jonas Moström har i sin tionde deckare byggt en intressant kriminalhistoria med psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg när de dras in i en rafflande berättelse. De har precis blivit föräldrar till ett barn med Downs syndrom, som kommer att aktivt vara en del av historien om barnarov, fram till en rafflande upplösning på gränsen till Ukraina.</p><p>Berättelse har ett driv som gör det värt att se hur tillvaron ska komma på fötter igen för Nathalie och Johan. <br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-87903038146583725402024-01-28T11:34:00.000+01:002024-01-28T11:34:06.782+01:00Ett enda skott<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh281EyDraUCukI6lncHqLIQwpUnFcZY1inq6pcD1hG_jMHu82UzRowKsu-z4dSJu4UUbVvpCKBcBDcwVkmukYwhylTJDmDsr_OHqCZElkoCOH42ovi9J_giL4y_YC6c5oZicRbK1ObGGV1SSOx84NHp3lWlw4MqbmnHCwonvV7-SjbI_nk1WijBlnHrgoj/s307/ett-enda-skott.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="307" data-original-width="200" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh281EyDraUCukI6lncHqLIQwpUnFcZY1inq6pcD1hG_jMHu82UzRowKsu-z4dSJu4UUbVvpCKBcBDcwVkmukYwhylTJDmDsr_OHqCZElkoCOH42ovi9J_giL4y_YC6c5oZicRbK1ObGGV1SSOx84NHp3lWlw4MqbmnHCwonvV7-SjbI_nk1WijBlnHrgoj/w261-h400/ett-enda-skott.jpg" width="261" /></a></div>Skolmiljön är inte som den forntida Sörgårdsidyllen. Oavsett vilken område vi pratar om utspelas ovanliga saker, inte ens i den välmående miljön i Höllviken går fri. Här möter vi en elev som blir av med livet vid en skjutbana. Första misstankarna riktas mot elevens lärare som tidigt på morgon givit sig till skjutbanan och den dimmiga morgon avlossa några skott.<p></p><p>Detta är upptakten i Linda Ståhls tredje Höllviken-deckaren. En rafflande berättelse som håller en fastbunden hur ondskan kan spridas, inte bara i utanförskapsområden utan lika mycket i burgna miljöer. Reub Thelander och kollegorna vid Vellingepolisen kopplas in på fallet. Undersökningen kommer att bygga mycket på glidande berättelser hos de inblandade familjerna och klasskompisarna. Där vi möter mobbing, droger och psykisk ohälsa bland elever och personal.</p><p>Hur kom det sig att pojken dog? Finns svaret i skolan eller någon annanstans. Vi får följa Reub och hans kollega Estrid Berg där allt ställs på sin spets, både yrkesmässigt och familjemässigt. Berättelsen är oemotståndlig, spännande och tät. Skarpa personporträtt med underliggande täta intriger spelas upp i berättelsen kring Sandeplanskolan i Höllviken. <br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-4424156748361814302024-01-22T16:48:00.000+01:002024-01-22T16:48:30.523+01:00Kunskapen som känns<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUqPlUHvWOeZx7P1GkfZj2vsK_ruppR7FiglnqTgcFd9r_jyObJ6iYqR4tGk4y_WNolELrCnmJkudKu0O0oHjB5umN-zbPJtvL-tHJWZ93nII1zUJKOtdgPl7a3z1ZvHKzfuLrrilfd26Q_UvE3973r7tXiGK2PS_P-OCjPIixeRP5TGyMvxT5PPN2skac/s368/%C3%A5rskurs%206.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="137" data-original-width="368" height="149" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUqPlUHvWOeZx7P1GkfZj2vsK_ruppR7FiglnqTgcFd9r_jyObJ6iYqR4tGk4y_WNolELrCnmJkudKu0O0oHjB5umN-zbPJtvL-tHJWZ93nII1zUJKOtdgPl7a3z1ZvHKzfuLrrilfd26Q_UvE3973r7tXiGK2PS_P-OCjPIixeRP5TGyMvxT5PPN2skac/w400-h149/%C3%A5rskurs%206.jpg" width="400" /></a></div>Utbildning är en upplevelse. Omrörande kanske för det svenska synen på kunskap. Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, ger sin syn på lovsången till att lära sig något nytt.<p></p><p>Kunskapen är en treenighet som omfattas av tanke, själ och kropp. <b>Tanken</b> är det uppenbara i kunnandet som bygger på att memorera fakta och förstå samband. Det är rakt igenom den kognitiva processen. I Sverige är det den central delen, mindre viktig är den <b>själsliga</b> dimensionen. I anglosaxiska miljöer är det vanligt att med sakrala delar som t ex Stanford University. Vid huvudentrén till lärosätet finns det pampiga Memorial Church. Kopplingen är genomgående mellan det kyrkliga och vetenskapen.</p><p>Tredje delen i triaden tanke, själ och kropp när nästan helt utan vikt i den svenska kontexten, nämligen det <b>kroppsliga</b>. Idrott betraktas som en naturlig del i den anglosaxiska miljön. </p><p>Intressant att notera just dessa tre delar i kunnandet. Efter mina studier i den svenska akademiska miljön noterar jag att denna treenighet är viktig för att skapa ny kunskap. Vi kanske borde ändra den svenska akademiska miljön för att få tillbaka det som mitt gamla lärosäte stolt har i sitt emblem, vetenskap och konst.</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgakaRDm-gXQAT_G3gT71UAyVjn4tJ83p_Vady33UOfyDpUCFqksjMU_kOG99Tsd99cOL1vA8_1fSgyB3KvB0H34tvdt9AYpmw-6i6F6OdVmLoJCciXJeDnhbEHEnK4EitSvNqqWyr8n7LY7-XuONyaQpcD2Ihf6tDdM4rNgZ4zSLLLDxoi29i-bbxpK8D9/s225/kth.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="225" data-original-width="225" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgakaRDm-gXQAT_G3gT71UAyVjn4tJ83p_Vady33UOfyDpUCFqksjMU_kOG99Tsd99cOL1vA8_1fSgyB3KvB0H34tvdt9AYpmw-6i6F6OdVmLoJCciXJeDnhbEHEnK4EitSvNqqWyr8n7LY7-XuONyaQpcD2Ihf6tDdM4rNgZ4zSLLLDxoi29i-bbxpK8D9/w400-h400/kth.png" width="400" /></a></div><br />Källa: Strannegård, Lars - Kunskap som känns, Mondial (2021) <br /> <p></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-30397399550157362892023-12-31T11:09:00.000+01:002023-12-31T11:09:23.143+01:00Gott Nytt År 2024<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjltD8edhvao9JkDw0YXcDS0cgopXASL40bWrI_lQlM_v0a3mUQWPpxw8evxso-_YgNp0n6V_hHheUqXyWkw92wLFia5qvpjzttSq98gh8Dudrl6HRVpwJjKNJuSIJVQddBLmsxC40MTQ9Rfxrl45dyYmz97U3E1bOmm_g_Tkn4X4bYi2aKsyfxmh5XQp4l/s2181/PSX_20231230_132418.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1760" data-original-width="2181" height="323" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjltD8edhvao9JkDw0YXcDS0cgopXASL40bWrI_lQlM_v0a3mUQWPpxw8evxso-_YgNp0n6V_hHheUqXyWkw92wLFia5qvpjzttSq98gh8Dudrl6HRVpwJjKNJuSIJVQddBLmsxC40MTQ9Rfxrl45dyYmz97U3E1bOmm_g_Tkn4X4bYi2aKsyfxmh5XQp4l/w400-h323/PSX_20231230_132418.jpg" width="400" /></a></div>Svindlande händelser har utspelat sig under året 2023. Nu när året lägger sig ned för att dö och bara finns i minnenas allé är det tid att försöka ge någon bild av året som gått. Året började spännande för egen del, mycket var på gång. Sista fackboken var färdig för att möta sin publik. Lite av ett yrkestestamente blev det när jag tillsammans med min medförfattare kom med boken <b>Skolanalysen</b>. Åren med erfarenheter från skolans värld fick sitt uttryck för en framtida möjlighet att skapa sin egna bild av vad varje enskild skola har för förbättringsmöjligheter.<p></p><p>På andra plan var det mera turbulent i världen. Ryssland fortsätter sitt angrepp på Ukraina. Där det känns som Ukrainas befrielse står och stampar och påminner mycket om hur det var under första världskriget. Fronterna står stilla och endast nålstick ger resultat. Hur det kommer att se ut under 2024 vet vi inte. Den andra turbulenta och bestialiska tilltaget kom 7 oktober när Hamas gjorde sin terrorattack mot Israel. Utvecklingen har sedan blivit omfattande från Israels sida, där stora delar av Gasaremsan har ödelagts. Som alltid i militära konflikter är det den civila befolkningen som drabbas. Tyvärr ser jag inte hur den urtida konflikten kommer att lösas.</p><p>Det som är spännande dock, med avslutning av året som gått, är hur det kommer att gå med mitt nya författarskap. Att skriva fackböcker är det stringensen som ger innehållet och kunskapen. Med skrivandet i den skönlitterära genen är det en helt annan skrivkonst man måste bemästra. Att utveckla dramaturgin på ämnet man vill beröra och hur man håller läsaren fast i berättelsen ska bli spännande att se hur jag lyckats. För en ny upplevelse blir det när min tredje deckare kommer ut i tryckt form under 2024.</p><p>Med dessa rader vill jag tillönska ett</p><p style="text-align: center;"><span style="color: #2b00fe; font-size: x-large;">Gott Nytt År 2024</span> <br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-21326607169130576222023-12-23T12:51:00.001+01:002023-12-23T12:51:32.599+01:00God Jul 2023<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivM62WCW72d6Dfnltkk2xoPn_Rj4bSfDt8CGLIp8KU6nJ99xqQx7UAMvPubsr-fFuJ9St7ef9qoDaIVIW8UTuWlQvUiAv7jFL9I00gUQMRZQ5r2jQeGu-xd5IKWUU9_I3hP5mLHp20P0NmZP3sFFGxNB7WQo6XGcjOmZJPvYYni9AeT3LPTVx8wS1GkDb8/s3307/PSX_20231221_094159.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1853" data-original-width="3307" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivM62WCW72d6Dfnltkk2xoPn_Rj4bSfDt8CGLIp8KU6nJ99xqQx7UAMvPubsr-fFuJ9St7ef9qoDaIVIW8UTuWlQvUiAv7jFL9I00gUQMRZQ5r2jQeGu-xd5IKWUU9_I3hP5mLHp20P0NmZP3sFFGxNB7WQo6XGcjOmZJPvYYni9AeT3LPTVx8wS1GkDb8/w400-h224/PSX_20231221_094159.jpg" width="400" /></a></div>Drömmen om en vit jul har vi alla. I år verkar det var uppfylld. Alla har vi en längtan att få en skön jul, i år blir den lite extra när den infaller med en helg. Där vi kan stänga ute allt det där som sker i vardagen. Utanför fönstret är snön parkerad och man väntar på att tomten ska komma, eller hur vi nu ser på fenomenet.<p></p><p>Får önska alla en vederkvickande jul med förväntningar i lagom mängd.</p><p style="margin-left: 40px; text-align: center;"><span style="color: red; font-size: x-large;"><b>God Jul!</b></span><br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-13288969747355652802023-12-10T11:13:00.000+01:002023-12-10T11:13:03.649+01:00Februari 33<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFf3m-jz53RI15uOs_r4d_ovZgQi4ro519UWupz0eG5Jhs9I1k-Yz2o5gJRqxBpwLZ30h-8T6mocJ86DdgwSx03TB1f7FmYWgMZqRh75FlLo5jNbPZKePNyc7V1hNqlzqvQXrHdUPq91DaAyqq78zcrsNS6QGIuZqf8XlFcEwaEXHYhdbLx6Tlz3PjvgBW/s263/februari-33-litteraturens-vinter.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="263" data-original-width="200" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFf3m-jz53RI15uOs_r4d_ovZgQi4ro519UWupz0eG5Jhs9I1k-Yz2o5gJRqxBpwLZ30h-8T6mocJ86DdgwSx03TB1f7FmYWgMZqRh75FlLo5jNbPZKePNyc7V1hNqlzqvQXrHdUPq91DaAyqq78zcrsNS6QGIuZqf8XlFcEwaEXHYhdbLx6Tlz3PjvgBW/w304-h400/februari-33-litteraturens-vinter.jpg" width="304" /></a></div>Fort gick det i februari 1933 då allt förändrades i Tyskland. När Hitler 30 januari 1933 utnämndes till rikskansler sattes en formidabel jakt på kultureliten i Tyskland igång. Uwe Wittstock tecknar en bild av de berömda tyska författarnas dokument, romaner och dagböcker hur Weimarrepubliken dag för dag ödelades och dess glansfulla litterära liv.<p></p><p>Från demokrati till diktatur gick det fort. En lärdom som borde väcka mången tanke på hur det snabbt går att skada ett pluralistiskt samhälle. Något vi borde ha blicken på även i dessa tider vi lever i idag. Den dagen vi låter yttrandefriheten naggas i kanten är vi snabbt inne på det sluttande planer.</p><p>Berättelse om den en och en halv månad det tog att radera den tyska litteraturen är en ny pusselbit i min kunskap kring vem som anpassade sig och vem som flyr för att hålla sig vid liv. En skakande berättelse över hur personer som Bertolt Brecht, Erich Maria Remarque, Elsa Lasker-Schüler och Alfred Döblin tillvaro aldrig blev den samma. En bok många behöver läsa för att förstå hur illa det går när yttrandefriheten kvävs.<br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-25340844547484696122023-12-05T16:50:00.000+01:002023-12-05T16:50:29.459+01:00Försämrad PISA<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBEerXWQUbEOyc5fp1-KVmSbCc6L7kUGwelndsXqhx8293etc8PIbEQ8FlwLhNsnu15clCQijPFtXtA5MRyFX9DKpD42vm4T9Qk0vzvFsBrzn3LTct8vWqYN6EcaHDir8D5_lCT8_bn2kbCNBR5ZSuVmtFqLvojLkDcX3kd1dlsEI1IaGbaaSnKp8IELlW/s749/Topbild%20PISA-01.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="468" data-original-width="749" height="250" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBEerXWQUbEOyc5fp1-KVmSbCc6L7kUGwelndsXqhx8293etc8PIbEQ8FlwLhNsnu15clCQijPFtXtA5MRyFX9DKpD42vm4T9Qk0vzvFsBrzn3LTct8vWqYN6EcaHDir8D5_lCT8_bn2kbCNBR5ZSuVmtFqLvojLkDcX3kd1dlsEI1IaGbaaSnKp8IELlW/w400-h250/Topbild%20PISA-01.png" width="400" /></a></div>Svenska resultatet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap är tillbaka på 2012 års nivå. Vid den tidpunkten uppnådde Sverige sin hittills sämsta resultat. En alarmerande situation för ett ingenjörsland som Sverige som byggt välståndet på goda kunskaper i matematik och naturvetenskap.<p></p><p>Trots denna oroande observation noteras att svenska elever fortfarande presterar över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden.</p><p>Matematik är ett ämne som är avgörande för all vetenskap, där elva OECD-länder presterar bättre än Sverige. I norden är Danmark bäst medan Finland är på samma nivå som Sverige och Norge samt Island är på en lägre nivå. Tittar man på hur det var 2018 har andelen lågpresterande elever i Sverige ökat och andelen högpresterande minskat.</p><p>Läsförståelsen ligger Sverige på tionde nivån av OECD-länderna. Här presterar Finland och Danmark på samma nivå som Sverige. Även här ligger Norge och Island lägre.</p><p>Naturvetenskapen ger Sverige en elfte plats i OECD. Här presterar Finland bäst, medan Danmark ligger på samma nivå som Sverige. Även här är Norge och Island sämre.</p><p>Tittar vi på pojkar och flickor ligger de på samma nivå i matematik. I läsförståelse är flickor bättre än pojkar. Samma gäller naturvetenskap.</p><p>Signalerna är tydliga, ska vi lyckas behålla svensk välstånd är det avgörande att de barn och ungdomar, som i vuxen ålder ska styra landet, blir bättre på räkna och läsa, därtill skriva.</p><p>Källa: PISA 2022, Skolverket <br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-87679582315531854672023-12-03T11:47:00.000+01:002023-12-03T11:47:36.024+01:00min far & kvinnan<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9AigxRf35iwiEHxfipfMyC4FSFpJImA-gCWaZ3rUw6Algsvd8L5ZFGfK8eNRt24hIFRW0zNvYw5DNxdmGxx0RciNCZ0kWXMJpU-iQjDWkzExoEaviy9VDnkICM8SHAYnGx-VxyWe8mzDpaQqB_5MIAdhT7gXmtIRuzI5GNBQd_lPRIOUWSCNREDTCwSYk/s324/min-far-kvinnan.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="324" data-original-width="200" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9AigxRf35iwiEHxfipfMyC4FSFpJImA-gCWaZ3rUw6Algsvd8L5ZFGfK8eNRt24hIFRW0zNvYw5DNxdmGxx0RciNCZ0kWXMJpU-iQjDWkzExoEaviy9VDnkICM8SHAYnGx-VxyWe8mzDpaQqB_5MIAdhT7gXmtIRuzI5GNBQd_lPRIOUWSCNREDTCwSYk/w248-h400/min-far-kvinnan.jpg" width="248" /></a></div>Våra föräldrar har vi ett förhållande till. Även när de inte finns längre. Så har också förra årets nobelpristagare i litteratur, Annie Ernaux, berättat i berättelserna om sina föräldrar. Två skilda berättelser om far och mor skrivna vid två olika tillfällen. En berättelse om sociologisk skönlitterär blick på individen genom att studera kollektivet för att bättre ge skammen ett litterärt uttryck.<p></p><p>Berättelserna är hur föräldrarna formade dem och henne själv i ett Frankrike som känns oerhört avlägset. De ligger bara två generationer bort.</p><p>Två berättelse som ger en inblick i föräldrar-barn relationer efter andra världskriget. Berättelser som är värd att åter läsa om, som på ett sociologiskt plan är odödliga. <br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-88747069103640711852023-11-17T16:50:00.004+01:002023-11-17T16:50:49.921+01:00Staden i världen<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcDG59-kvO3fJhlfO54ON7TaQDLExb7DLLm4aEYb7dCAwkqH7q1XVaagr49woox9vDcD4OK2wQrTaQVuCakS8WOb5_Z5R6gGG5bqAb3yUlpIdJstIF6eYAVn6e5OC4tWvX5hpfZgScfJSrLA1wfh9NEwkQY8INy5auxY46jjgOSWtrfubjy9i45a_JVOFV/s323/stad-i-varlden.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="323" data-original-width="200" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcDG59-kvO3fJhlfO54ON7TaQDLExb7DLLm4aEYb7dCAwkqH7q1XVaagr49woox9vDcD4OK2wQrTaQVuCakS8WOb5_Z5R6gGG5bqAb3yUlpIdJstIF6eYAVn6e5OC4tWvX5hpfZgScfJSrLA1wfh9NEwkQY8INy5auxY46jjgOSWtrfubjy9i45a_JVOFV/w248-h400/stad-i-varlden.jpg" width="248" /></a></div><br /><p></p><p style="text-align: center;"> <b>Hon kände att staden låg i världen, att världen angick henne, att hon måste våga vandra ut i den. Att man måste våga vara hemma.</b></p><p style="text-align: center;"><b>Flickan drömde. Världen väntade.</b></p><p style="text-align: left;">Vandringen genom staden från 1860 till 1968 är en exposé över familjerna Nilsson, Lindgren, Bodin, Karlsson (Karge) och Berg tillvaro i släktleden, där Stockholm förvandlas till en storstad, en stad i världen. Henning och Lotten kämpade på 1860-talet mot nöden i sina drömmars stad.</p><p style="text-align: left;">Henning i <b>Staden i världen</b> lever med sina drömmar som ättling till Henning som invandrade till staden 100 år tidigare. Per Anders Fogelström serie Staden ger många inblickar i miljöer man har lite kunskap om. Många läste böckerna när de kom ut under 1970-talet. Själv dröjde det till den nya pocketserien kom i Sjunde tryckningen 2018. En spännande berättelse över Stockholms Södermalm och hur staden expanderade på Norrmalm vart efter tiden gick.</p><p style="text-align: left;">Mina drömmars stad är en berättelse som givit många inblickar i staden jag själv verkat och levt i under de 50 år jag bott här. En berättelse värdefull för många att läsa och drömma om. Alla måste vi våga vandra ut i den miljö vi lever i.<br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-78296733364433578852023-10-28T14:16:00.000+02:002023-10-28T14:16:26.606+02:00Vetenskap och konst<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRiq7Mj8QOaN6R9RahJCvVciNbxtQlGl3rVQ9LTec7fGeBMKYO5KoMerSk69afvV2_cWIKo-v8AuyHpKwsHvG4aWTLiG2gSeSghpnXCgxB2aPsGXNt7-fNwLjUtlOb116eJROwlcYueUojwMpDvfvmnXRLKVUzntgDhNbLlBO8LMMED2AdJJPdszHvK-Ou/s225/kth.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="225" data-original-width="225" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRiq7Mj8QOaN6R9RahJCvVciNbxtQlGl3rVQ9LTec7fGeBMKYO5KoMerSk69afvV2_cWIKo-v8AuyHpKwsHvG4aWTLiG2gSeSghpnXCgxB2aPsGXNt7-fNwLjUtlOb116eJROwlcYueUojwMpDvfvmnXRLKVUzntgDhNbLlBO8LMMED2AdJJPdszHvK-Ou/w400-h400/kth.png" width="400" /></a></div>Bildning innehåller två delar, estetisk och praktiskt kunnande i kombination med ämneskunskap. Under senare tid har diskussioner på ledarsidor börjat om att det första delen i bildning borde försvinna ur läroplanen för att trumfas av de teoretiska ämnena.<p></p><p>Tidigt i min skolgång fick jag lära mig att utan att kunna det estetiska blir det inget framåtskridande i de teoretiska, speciellt för oss som valde den tekniska banan. Det blev än tydligt när jag för femtio år sedan satte mina första steg på Kungliga Tekniska Högskolan. Där på väggen fanns lärosätets logga med orden <b>vetenskap och konst</b>.</p><p>För att riktigt förstå varför dessa två är avgörande för teknisk utveckling måste man förstå att utan konst eller estetik kan du inte utnyttja naturvetenskapen. Teknik är just en tillämpning av båda disciplinerna. För konst är:</p><blockquote><p><i>särskild oundgänglig färdighet eller mer utförligt verksamhet som syftar till att hos människor framkalla särskilda sinnesintryck som ger upphov till känslomässig eller tankemässig inlevelse.</i></p></blockquote><p>Där vetenskap är:</p><blockquote><p><i>system av beprövade metoder som används för att så noggrant som möjligt undersöka, beskriv och förklara verkligheten.</i></p></blockquote><p>Olof Ehrenkrona skriver på ledarsidan i SvD (28/10 -23) om att estetiken och praktiken gör människan. I de historiska skeden har alltid eliterna sett ned på konstnärer, musiker och underhållare. Det enda eviga har varit att bedöma och ifrågasätta vad dessa människor håller på med. En bärande fråga i det ifrågasättande är frågorna: <i>Vad ska det vara bra för? Till vilken nytta?</i></p><p>Då blir man lite fundersam när man läser Susanne Nyströms ledar i DN (24/10 -23) "hyvla ner slöjden" i nästa läroplan. Hon skriver också "Nästa steg bör vara att se över hela läroplanen och överväga att dra ner på de praktisk-estetiska ämnena (...)". Tanken är dunkel hos någon som tror att man bara ska behålla teoretisk ämnen med hög abstraktionsnivå. DN:s föreställningsvärld att det på förhand går att bestämma den individuella nyttan låter sig inte göras. För matematik är den logiska problemlösningen på de naturvetenskapliga ämnen som omvandlas till teknik. KTH:s<b> core value </b>är sentensen för tekniska landvinningar: <b>vetenskap och konst</b>.</p><p>Källor: <a href="https://www.svd.se/a/4okGre/estetisk-praktiska-amnen-bygger-bottenplattan-for-civilisationen">SvD</a>; <a href="https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-elever-slosar-bort-viktig-skoltid-pa-bild-slojd-och-musik/">DN</a> <br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-3494715596066998762023-09-16T18:33:00.001+02:002023-09-16T18:33:22.194+02:00Femtio år<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8uTrfeKieV2Q_-5AFyimD3AEQVyPpBntVR8PMoWVhrk5qowaZSfH031BZkld91iaEnmg2OZE4UUcuO9FYUCk-RkZcYMXFFJNkSeoJ4uB6M51giCvEck0gTw8jMFcjGhefMr0XgmPLU_sLWuKTsbkXWC7EFnLnORqte5wCo-AEuA2apT8eA_CZNiCl0LSK/s300/kungen%20730915%202.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="300" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8uTrfeKieV2Q_-5AFyimD3AEQVyPpBntVR8PMoWVhrk5qowaZSfH031BZkld91iaEnmg2OZE4UUcuO9FYUCk-RkZcYMXFFJNkSeoJ4uB6M51giCvEck0gTw8jMFcjGhefMr0XgmPLU_sLWuKTsbkXWC7EFnLnORqte5wCo-AEuA2apT8eA_CZNiCl0LSK/w400-h224/kungen%20730915%202.jpg" width="400" /></a></div>Högtidligheterna firas med att det gått femtio år sedan kungen blev kung den 15 sept 1973. På bilden har han precis lämnat Helsingborgs lasarett när hans farfar dött. Mycket har hunnit hända under åren sedan bilden togs, när han kommer ut från sjukhuset och hyllningarna kommer, då lite ovan vid situationen. Många år senare har jag själv fått besöka rummet där Gustaf VI Adolf avled, i samband med ett träff jag hade med mitt examinators lag för Utmärkelsen Svensk Kvalitet. <p></p><p>Flyttar jag mig tillbaka till augusti 1973 flyttar jag till Stockholm för att börja mina studier på KTH och dess sektion för Väg- och vattenbyggnad. Efter att jagat runt för att hitta bostad under studierna hittade jag en i andra hand på Sjösavägen i Högdalen. Här skulle jag bod de första två och halva året av studierna. En tillvaro som var ovanlig på så sätt att jag inte hade någon TV. Det var bara turistradio som gällde.</p><p>Mycket var ovant då i början på höstterminen på KTH. Mycket var nytt och omtumlande. Jag hade inte kommit in i det akademiska logiska tänkandet som tekniken bygger på. Höstterminen var omtumlande innan det logiska tänkande planterade sig i tankevindlingarna. </p><p>Samtidigt var jag lyckligt lottade på ett annat plan. Under sommaren 1973 sommarjobbade jag på Securitas i Eskilstuna. När jag flyttade till Stockholm flyttade jag också jobb ort inom väktarbolaget. Med tjänsten som väktare, under fritiden, kunde jag kombinera studierna på KTH med Securitas. Ett bra sätt att finansiera studierna fram till civilingenjörsexamen.</p><p>Tankarna känns märkliga så här femtio år senare när jag tänker tillbaka på den tiden då min framtid startade. En framtid som också startade för Carl XVI Gustaf. <br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-25783147063197521322023-07-22T18:44:00.000+02:002023-07-22T18:44:04.884+02:00I sällskap med döden<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhACUWeE-eMOfB-diCJuoih4gDFtFq2LJK__r4zJO23F2Yp_EtqTczVqIjJFYTdCqhpwytelifHhgPs47zTwqfb2QhA3KfJEwqsGUC-DoW4n9vXeBwoakBJvRghBeNGBAnJzMsX6WddCkgjLsmv8PXamQdS6PAEnuj1uiQUsNai_f79DHfDXsfJiy3WLp-k/s296/i-sallskap-med-doden.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="296" data-original-width="200" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhACUWeE-eMOfB-diCJuoih4gDFtFq2LJK__r4zJO23F2Yp_EtqTczVqIjJFYTdCqhpwytelifHhgPs47zTwqfb2QhA3KfJEwqsGUC-DoW4n9vXeBwoakBJvRghBeNGBAnJzMsX6WddCkgjLsmv8PXamQdS6PAEnuj1uiQUsNai_f79DHfDXsfJiy3WLp-k/w270-h400/i-sallskap-med-doden.jpg" width="270" /></a></div>Hur lever vi våra liv. Vågar vi reda ut vad döden betyder för oss personligen. En som ställt sig frågan är förre statsministern Ingvar Carlsson som för första gången skrivit en djup personlig bok om livet. En berättelse både på ett personligt plan där döden varit djup närvarande allt från sin pappas död till morden på Olof Palme och Anna Lindh.<p></p><p>Nästa som man flyttar sig tillbaka till Ingmar Bergmans film <i>Sjunde inseglet </i>och den beryktade scen där döden uttrycker: "jag har länge gått vid din sida."</p><p>Den lilla nätta boken ger även Ingvars berättelse i det politiska liv han levt centralt i maktens korridorer. Hur skeenden kopplas ihop med privatlivet. Man får en inblick i de samhällshändelser man själv har kopplat till hur Ingvar levde dem. Därtill en knorr i slutet på boken om dagens politiska realitet. <br /></p><p>En bok värd att läsa, skriven med pregnans och en bladvändare man inte kan lägga ifrån sig. <br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-90687628026375506892023-07-17T11:55:00.000+02:002023-07-17T11:55:39.702+02:00Sundets röda nejlikor<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEOjEX_8LSgaLUHisw6v_KpBqs7wQqVb-XLlDFqZS1TX_s8o9T6OH3Oi_b1AeebOVeUg0kTXgPTlJHh36_bkEOOtBNhfZwdSyXIxwDpe_R3UPaRuhCHO2J2gCoo-MrB5c1MyV97fd7YWDYC0dpHU19fufF6R7MnI-UUcvw0GXvTYguWTE8W6RB6mlIEzDF/s325/sundets-roda-nejlikor-hur-svensk-polis-och-helsingors-syklubb-raddade-danska-flyktingar-under-andra-varldskriget.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="325" data-original-width="201" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEOjEX_8LSgaLUHisw6v_KpBqs7wQqVb-XLlDFqZS1TX_s8o9T6OH3Oi_b1AeebOVeUg0kTXgPTlJHh36_bkEOOtBNhfZwdSyXIxwDpe_R3UPaRuhCHO2J2gCoo-MrB5c1MyV97fd7YWDYC0dpHU19fufF6R7MnI-UUcvw0GXvTYguWTE8W6RB6mlIEzDF/w248-h400/sundets-roda-nejlikor-hur-svensk-polis-och-helsingors-syklubb-raddade-danska-flyktingar-under-andra-varldskriget.jpg" width="248" /></a></div>Mosaiken om andra världskriget består av många bitar. Bitar som ännu inte ger en detaljerad helhetsbild. En ny bit i mosaiken är den om hur Helsingörs syklubb räddade danska flyktingar under andra världskriget, med hjälp av svensk polis, från hösten 1943 och framåt.<p></p><p>Personerna som gjorde detta var volontärer som med risk för sitt egna liv kryssade på nätterna över Öresund i en liten motorbåt mellan minfält och tyska jagare. Den oförvägne skepparen Erling Kjaer var den röda nejlikan som dödsföraktande kryssade över sundet till Helsingborg. Där fanns svensk polis som såg till att landstigningen var möjlig och där Ramlös Brunn kom att härbärgera flytningarna, många av judisk härkomst.</p><p>Personerna som hade namn som Thormod Larsen, polismästare i Helsingör, Erling Kjaer, bokbindare och några till i Syklubben var de aktiva på danska sidan. På den svenska sidan fanns det fyra inom svenska poliser i säkerhetstjänsten i Helsingborg som var aktiva. De kallades för de tre musketörerna fast de var de fyra: Göte Friberg, Gösta Fäldt, Carl Palm och Olle Olsson. Information om dessa och deras aktiviteter under kriget är sparsmakad. En del suddades ut i samma ögonblick som de lämnade jordelivet.</p><p>Berättelsen om dessa människor är en vacker sanning, större än oss alla. En mosaik bit som är värd all respekt att den kommit oss till del genom Conny Palmkvist intervjuer av kvarlevande släktingar till medlemmarna i Helsingörs syklubb. Därtill tidigare icke offentliggjorda privata samlingar.<br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-7130349134011149882023-07-13T15:32:00.000+02:002023-07-13T15:32:09.625+02:00Vinst i skolan<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihQDjCWV5ZIgQdyq3jwSW__nUIFAECE3T0ZIWsOFQ_gqn2aYjAJVMbH8Q5i4-X7dqw1nJZnFTeJ_VL02XFZqNLLqpRDsE7mwxcj8BHax-oKxfjPK1F_rkENfYBRV_0_VpU054FqMe5wRpTKKzuYIImrzNmHfQUlD6rqJb_s4NJuvWtCu_IU0T6x9A92Xns/s295/Stoppa%20vinsterna.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="171" data-original-width="295" height="232" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihQDjCWV5ZIgQdyq3jwSW__nUIFAECE3T0ZIWsOFQ_gqn2aYjAJVMbH8Q5i4-X7dqw1nJZnFTeJ_VL02XFZqNLLqpRDsE7mwxcj8BHax-oKxfjPK1F_rkENfYBRV_0_VpU054FqMe5wRpTKKzuYIImrzNmHfQUlD6rqJb_s4NJuvWtCu_IU0T6x9A92Xns/w400-h232/Stoppa%20vinsterna.jpg" width="400" /></a></div>Skoldebatten fortsätter om vinst i skolan. Sedan regeringens beslut att ge utredningen tilläggsdirektiv syns en tydlig skillnad på synen av vinst i skolan.<p></p><p>Studerar man vad respektive direktiv säger noterar jag efter genomläsning att regeringen Andersson fokuserade på förbud mot vinstutdelning. Den bygger i allt väsentligt på S-kongressens beslut om vinst i välfärden. Dessutom var de direktiven fokuserad på grundskolan och gymnasium. Därtill skulle ett övervägande om förbud till vinstutdelning även utredas för enskilda huvudmän för förskolan.</p><p>Därtill ville den utredningens direktiv knyta driftsformen för fristående skolor till att dessa skulle vara en idéburen organisation. Utredningen skulle även komma fram till hur de idag befintliga aktörerna skulle ställa om verksamheten till de nya förutsättningarna. Samtidigt skulle utredaren överväga hur man säkerställer att förbudet inte kringgås.</p><p>Allt nog, skrivningen i dessa direktiv innehåller i långa stycken en beskrivning av hur fristående skolor ser ut och nämner speciellt de stora koncernerna och där två av dem speciellt pekas ut med att ha bekymmer med s k glädjebetyg. I debatten om vinst i skolan råder någon form av språkförbistringar. Begreppet vinst tolkas olika beroende på vem man frågar. Ur ett ekonomisk synpunkt har alltid debatten från politiskt håll varit vinstutdelningen till ägare, inte som många tycks tro att fristående skolor skulle förbjudas göra överskott i verksamheten. I diskussionen kring vinst hänvisas ofta till att 67 procent av befolkningen ansåg att vinstutdelning inte ska ske i mätningen 2021, en ökning med 8 procentenheter från förra mätningen 2014. SOM-institutet frågar om vinstutdelningsförbud till ägare av skolor, inte ett totalt vinstförbud.</p><p>Allt nog regeringen Kristersson har kommit med tilläggsdirektiv som kullkastar de direktiv som regeringen Andersson gav utredaren. Det som kvarstår är att vinstförbud inte ska kunna kringgås och att säkerställa att förslagen är förenliga med regeringsformen när det gäller bestämmelserna om egendomsskydd och näringsfrihet (2 kap. 15 och 17 §§). En lärdom från utredningen 2016 och den proposition som lades på riksdagens bord 2018 där man förbisåg kritiken från Lagrådet om att detta skulle innebära övertramp gentemot Sveriges grundlag och regeringsformen. <br /></p><p>Tilläggsdirektivet innehåller istället förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under första åren vid nyetablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister. Det sista är nytt. Därtill eftersträvas att enskilda huvudmän ska ha en stabil ekonomi. Kravet begränsar starkt vem som har möjligheter att starta nya verksamheter. En annan intressant faktor utredningen ska titta på är att kunna sätta krav på återbetalning av den så kallade skolpengen till kommunerna.</p><p>Ytterligare detaljer kring tilläggsdirektivet är att utreda kravet på långsiktigt ägande. Ett problem kring detta, som jag ser det, är hur små förskolor och skolor ska klara det när en eller två ägare till företagen finns. Hur skapats exit av sådana bolag. Därtill ska utredningen överväga att begränsa utländskt ägande till juridiska personer som har säte i Sverige och annat EU-land eller EES-land.</p><p>En väsentlig skillnad mot det ursprungliga direktivet är att utredaren ska utreda och föreslå transparenta kvalitetsmått som grund för den nationella granskningen. Dessa ska kopplas till beslut om vinstutdelningsbegränsningar om förskole- eller skolenheter uppvisar brister eller otillräckliga resultat när det gäller undervisningskvalitet eller barns och elevers kunskapsutveckling.</p><p>Ska jag göra en bedömning av direktiven är det en svängning från en ensidig fokusering på bara vinstförbud mot utdelningar till ägare och begränsning av associationsform till ett fokus i tilläggsdirektivet på tydliga begränsningar av vinstuttag under vissa förutsättningar samt en mer detaljerad och stramare syn på hur fristående skolor ska verka inom de nationella styrdokumenten.</p><p>Om drygt ett och ett halvt år vet vi vad utredaren kommit fram till.</p><p>Källor:</p><p>En skola utan vinstintresse, Dir 2022:102, 2022-06-30</p><p>Tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08), Dir 2023:109, 2023-07-06 <br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-76452140778840199932023-07-08T18:26:00.003+02:002023-07-08T18:26:48.565+02:00Tvillingarna i Auschwitz<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQPEXQ45S4dFqrWfooCezieFQ-TA6KZWd90AffuPp1BSj3AlrXJTcYwrOrv2vpcP9NeBjkO9g0efosqdQhxXhLzkd2K4cgaM6bL7OXDr6CsHrBY1fQZHW4ajvFCOWYyp0X3eWsaZtVKfLIYlCgPCxZCJNLEaMIlofAKx1-6HB40ipXJSYYWQKQ_ydD-zLN/s323/tvillingarna-i-auschwitz-den-inspirerande-och-sanna-historien-om-en-liten-flicka-som-overlever-fasorna-i-doktor-mengeles-helvete.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="323" data-original-width="200" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQPEXQ45S4dFqrWfooCezieFQ-TA6KZWd90AffuPp1BSj3AlrXJTcYwrOrv2vpcP9NeBjkO9g0efosqdQhxXhLzkd2K4cgaM6bL7OXDr6CsHrBY1fQZHW4ajvFCOWYyp0X3eWsaZtVKfLIYlCgPCxZCJNLEaMIlofAKx1-6HB40ipXJSYYWQKQ_ydD-zLN/w248-h400/tvillingarna-i-auschwitz-den-inspirerande-och-sanna-historien-om-en-liten-flicka-som-overlever-fasorna-i-doktor-mengeles-helvete.jpg" width="248" /></a></div>När man tror man läst allt om grymheterna under andra världskriget har man bara skrapat på ytan. Ytterligare en vinkel och dimension får man om man läser om tvillingarna Eva och Miriam Mozes öde. En grym berättelse om det helvete som Josef Mengele skapade i dödslägret Auschwitz. Dödsängeln, som han kallades, plockade medvetet ut barn som var tvillingar när de ankom till dödslägret. Barnen fick behålla sina egna kläder och sitt hår, men utsattes för Mengeles sadistiska och farliga medicinska experiment.<p></p><p>Barnen fick kämpa hårt dagligen för sin överlevnad. Många dog till följd av experimenten. Det djävulska var att ett av tvillingbarnen injicerades med någon form av smitta, den andra tvillingen inte. Det för att, som vetenskapen bjuder, ha referenser på en frisk kontra smittad person. Eva berättar hur hon bestämde sig för att komma levande ut från Auschwitz och på så sätt håll sig och sin syster Miriam vid liv.</p><p>Boken är en bladvändare, nästan som att läsa en deckare med skillnaden att detta är en sann berättelse om grymheterna, men också en inspirerande berättelse om ett barns uthållighet och överlevnadskamp i mötet med sann ondska. <br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-54292949628156785552023-07-01T17:53:00.000+02:002023-07-01T17:53:13.988+02:00Albert Bonnier och hans tid<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMKPrcrlhxuscfEAVZyFH5wmYwHeuuofzFIID1tlOgFTvBSccbBu42aMd2MHOwADRXaLRbW8yvh2T7vWVPP2B2L-Zq3cWhT3Jaa9LQ0gWYv_aywE65OdYyLTTw5-gQElbMVU4-4X4e-XmOlKWYbcuIILh1G6dZJMYAsvQ3rsLqwQw7M2NxoPOCSLMsnDhJ/s280/albert-bonnier-och-hans-tid.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="280" data-original-width="200" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMKPrcrlhxuscfEAVZyFH5wmYwHeuuofzFIID1tlOgFTvBSccbBu42aMd2MHOwADRXaLRbW8yvh2T7vWVPP2B2L-Zq3cWhT3Jaa9LQ0gWYv_aywE65OdYyLTTw5-gQElbMVU4-4X4e-XmOlKWYbcuIILh1G6dZJMYAsvQ3rsLqwQw7M2NxoPOCSLMsnDhJ/w286-h400/albert-bonnier-och-hans-tid.jpg" width="286" /></a></div>Om Ingvar Kamprad möblerade de svenska hemmen fyllde Albert Bonnier dem med innehåll i förr förra seklet. En tid då Sverige gick från få som kunde läsa till att allmänheten blev läskunnig. Parallellt med det startade den blott femtonårige judiske bokhandlaresonen Albert Bonnier från Köpenhamn vid ankomsten 1835 och två år senare utgivningen av böcker. <p></p><p>Folkskolan startade 1842 och började utvecklingen mot att svenskar i gemen gick från att vara analfabeter till en läskunnig befolkning. Skriftspråket var inte längre elitens redskap. Under den tiden när förändringens tid drog igång - tekniskt, politiskt, socialt, ekonomiskt - och litterärt bidrog Albert Bonnier till att fylla hemmen med skönlitteratur. Även så tidskrifter och facklitteratur. Om jag går till mina bokhyllor finns många böcker utgivna av Albert Bonniers Förlag.</p><p>När Albert Bonnier dör 1900 är han den främste förläggare av svensk skönlitteratur med storheter som: Rydberg, Strindberg, Topelius, Heidenstam, Fröding och Lagerlöf. Per T Ohlsson ger inte bara en inblick i Alberts liv som förläggare utan även de stora skandalerna på sent 1800-tal som Strindbergs bok Giftas och den moralpanik som utbröt. Hur processen i domstolar såg ut och hur smart Albert såg till att konfiskeringen av boken Giftas blev en flopp. Några år senare dök moralpanikens fula tryne upp igen med dikten "En morgondröm" av Gustaf Fröding. Den processen som var sju resor värre än den med Strindberg. Diktens innehåll skildrade en rent fysiska kärleksakten mellan man och kvinna, ett samlag helt enkelt:</p><p></p><blockquote><p>Och som samma andedrag,</p><p>samma puls och hjärtslag</p><p>själ vid själ i samma kropp</p><p>sammanhöll,</p><p>steg och föll</p><p>rytmens ned och opp,</p><p>tills med ens en stråle sköt</p><p>ur hans lif och lifsvarmt göt</p><p>faderkraft i moderfröt</p><p>och som två förenta floder</p><p>ström af fader, ström af moder</p><p>blevfvo ett i son.</p></blockquote><p></p><p>Idag säkert en vacker beskrivet epos om den fysiska kärleken ingen reagerar på. Dock då blev det en stor rättsprocess.</p><p>Vill man förstå varför bokhyllorna innehåller så många böcker som Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Röda rummet, Hemsöborna, m fl är boken väl mödan att läsa. <br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-42298619390416501472023-06-28T13:49:00.000+02:002023-06-28T13:49:24.956+02:00Särskilt begåvades skolupplevelse<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlTESXeaUf2NeofWSZC3_T2-9AT7YCCsXcXX33DEp2iUSkOpA36zXt1nraaFiC1aYgrF1Yg1MYaDAdb6RvpmOaBuV4wXt7fBbmPM1X8PQr20ZTm6LNGLDN5s5A2sd8aryLDrSy1CKvcU0l14ixcSQyD5ySS4iQmyCSCN5KGang7nb7Kd7p7hanh4MOb-sC/s282/Albert%20Einstein%20fem%20%C3%A5r.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="282" data-original-width="179" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlTESXeaUf2NeofWSZC3_T2-9AT7YCCsXcXX33DEp2iUSkOpA36zXt1nraaFiC1aYgrF1Yg1MYaDAdb6RvpmOaBuV4wXt7fBbmPM1X8PQr20ZTm6LNGLDN5s5A2sd8aryLDrSy1CKvcU0l14ixcSQyD5ySS4iQmyCSCN5KGang7nb7Kd7p7hanh4MOb-sC/w254-h400/Albert%20Einstein%20fem%20%C3%A5r.jpg" width="254" /></a></div>Sinnebilden av hög intelligens är för oss alla Albert Einstein. Trots sin höga IQ på 160 finns det tretton andra individer med högre intelligens. I svensk skola saknas förmåga att ta hand om dessa särskilt begåvade individer. Finns mycket att säga om skolans bemötande och pedagogik kring att hantera dessa elever. <p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhks9KF4Xk2DFhuWANuKGogPEx6ImbypKCAIVxWayibvFpBtOWSu4p_oGErwmcddyltCzHqSJ8jh4Uj3dr1zeDEn3dJ6-7MqJjoU1YfycPA9-9bzP597f06YKTcu0RWskWrq6ZNA6Cydcn6ktj3A64z1BORfbbeyr0oUZvi4Gr2PMavZX8zyNtXD_63EORT/s312/Normalf%C3%B6rdelningskurvan.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="162" data-original-width="312" height="208" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhks9KF4Xk2DFhuWANuKGogPEx6ImbypKCAIVxWayibvFpBtOWSu4p_oGErwmcddyltCzHqSJ8jh4Uj3dr1zeDEn3dJ6-7MqJjoU1YfycPA9-9bzP597f06YKTcu0RWskWrq6ZNA6Cydcn6ktj3A64z1BORfbbeyr0oUZvi4Gr2PMavZX8zyNtXD_63EORT/w400-h208/Normalf%C3%B6rdelningskurvan.png" width="400" /></a></div>Svensk skola är inte gjord för den högra standardavvikelsen på normalfördelningskurvan. Historiskt har fokus varit på den vänstra, att se till att alla kommer med. Signumet för skolan har varit att de där på högra sidan klar sig själv. Så är inte fallet vet vi idag genom både forskning och pedagogik tillämpning. <p></p><p>Kom över ett intressant gymnasiearbetet skrivit av Saga Widlund från Sunne. Arbetet innehåller en intressant redogörelse över de unga personer mellan 12 - 25 år som är särskilt begåvade. Hon undersöker dessa 54 personer utifrån hur de upplevt sin skolgång. Ett perspektiv som inte belyst i debatten. Resultaten är intressanta och gymnasiearbetet har en vetenskaplig approach.</p><p>Sammanfattningsvis kommer hon till följande slutsats (s 2):</p><blockquote><p><i>Slutsatsen jag drar av denna studie är följande: med tanke på att majoriteten av<br />informanternas upplevelser inom majoriteten av de resultatområden jag presenterat är<br />negativa, så drar jag slutsatsen att särskilt begåvade elevers upplevelser av skolan är<br />varierande och komplexa men till större del negativa och att det finns en stor<br />utvecklingspotential för den svenska skolan när det kommer till bemötandet av deras särskilt begåvade elever.</i></p></blockquote><p>För att förstå dessa elevers svårigheter i skolan kan det vara bra att kort se skillnaden mellan högpresterande elever och de särskilt begåvade. På generell nivå skiljer de sig, enligt Kokot, på följande vis, enligt bilden nedan.</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjn9MBKpvLyHZqb089DnuvnV6hQ8A8fOn6z0u5s2YEwcOgycASRBesKzBdrDezsE0lqYyjG4stdNi2_hFHwVW3Uamyh8YuGqdQ6klpkdghlaQGc7sJlAiVUykcLq3-TNZc_EX0ExeKinw8uGhceTvZrZRirnLUg2Uv0KU3P-YR1le_XEmjiMzVUZIajrSFO/s2200/Skillnad%20h%C3%B6g%20och%20s%C3%A4r.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1643" data-original-width="2200" height="299" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjn9MBKpvLyHZqb089DnuvnV6hQ8A8fOn6z0u5s2YEwcOgycASRBesKzBdrDezsE0lqYyjG4stdNi2_hFHwVW3Uamyh8YuGqdQ6klpkdghlaQGc7sJlAiVUykcLq3-TNZc_EX0ExeKinw8uGhceTvZrZRirnLUg2Uv0KU3P-YR1le_XEmjiMzVUZIajrSFO/w400-h299/Skillnad%20h%C3%B6g%20och%20s%C3%A4r.jpg" width="400" /></a></div>Förenklar kan man säga att högpresterande elever agerar inom systemet genom att kunna svaren och vara intresserade. Däremot är särskilt begåvade de som ställer frågor och är nyfikna, alltså söker sig djupare och bredare än skolans kontext.<p></p><p>Saga Widlund enkätundersökning och slutsatser kommer fram till fyra slutsatser på de centrala frågorna hon ställt i gymnasiearbetet (s 60 -61).</p><p><b>Fråga 1:</b> ”Hur har särskilt begåvade elever upplevt tiden i skolan?”</p><p>Slutsatsen är att särskilt begåvade elever har varierande och komplexa erfarenheter. Dock är den i stort negativ. Här har skolan en stor förbättringspotential. Min slutsats är hur många framtida spetskompetenser missar vi i ett så kunskapstungt samhälle Sverige är idag genom dagens bemötande av dessa elever.</p><p><b>Fråga 2</b>: ”Upplever de särskilt begåvade eleverna att de har fått den stimulans och stöttning som de behöver?”</p><p>Slutsatsen är att majoriteten upplever sig inte fått den stimulans och stöttning de behöver. Det allvarliga här är att övervägande delen av huvudmän och dess skolor bryter mot Skollagen (2010:800) och dess 3 kap 2 § när man nekar eleverna rätten att komma så långt som möjligt i sin personliga utveckling. </p><p><b>Fråga 3</b>: Hur har de särskilt begåvade eleverna mått under sin tid i skolan?</p><p>Slutsatsen är att många elever mått dåligt eller mår dåligt under skoltiden. Här fastnar jag speciellt på de berättelser om kränkningar lärare gör mot elever. Personligen anser jag att det är mycket allvarligt. Undrar hur mycket lärarna och skolledningen har kunskap om Skollagen (2010:800) 6 kap. Detta kapitel är, på juridiska ett strikt ansvar för skolan, med andra ord måste inte eleven bevisa att den är kränkt utan bevisbördan ligger på skolan. I 6 kap 9 § förbjuds huvudman eller personal att kränka barn eller elev.</p><p><b>Fråga 4</b>: Vad anser de särskilt begåvade eleverna bör göras för att förbättra skolsituationen för elever som dem?</p><p>Slutsatserna av de olika kommentarer som finns bygger på att se till att dessa elever får stöttning, ledning och stimulans. Här kanske det är bra att lyfta, enligt mig, Skolinspektionens stora undersökning om hur skolan måste skapa rutiner och verktyg för att hjälpa särskilt begåvade elever. Det behövs lika mycket stöd för dessa elever som de som har problem i den vänstra standardavvikelsen i normalfördelningskurvan.</p><p>Mycket finns att göra i svensk skola och min fromma förhoppning är att kunskapen om de särskilt begåvade barnen ökar i lärarutbildningen och hur lärare och skolledning kan förbättra sina arbetssätt för att inte fler elever ska bli hemmasittare eller må psykiskt illa på annat sätt. </p><p>Jag vill speciellt tacka min kollega Mona Liljedahl som satte mig på spåret om Saga Widlund utmärkta gymnasiearbete (se länk nedan). Det alstret borde bli obligatorisk läsning i Skolsverige. </p><p>Källa:</p><p>Widlund, Saga - Särskilt begåvade elevers upplevelser av skolan (2023), Sunne Gymnasieskola Broby</p><p>Blogg: <a href="https://monaliljedahl.com/2023/06/23/vi-behover-utmanas-istallet-for-att-fa-onodiga-extrauppgifter/">Mona Liljedahl</a> <br /></p><p> <br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-83587578031726304422023-06-26T16:56:00.000+02:002023-06-26T16:56:07.773+02:00Ich bin ein Berliner - sextio år sedan<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmJIQe5jWdoT63cXxBDtVtAdus4SENpr2zv4YIlFlXuMI4MzvKKFurzXkBLBtDisaFWYD77Bgdoczg1Rk1ZrCi56tYYyFi1K5qwqenYly8eK8yLJq5tZPKZHHqVU0E02B-Z1KjeA9gZWu0YIn2g-vwaJv9h9ZUknMV9sV84GHZbcos7MLCQ-ie9YJgwJXi/s304/Ich%20bin%20ein%20Berliner.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="166" data-original-width="304" height="218" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmJIQe5jWdoT63cXxBDtVtAdus4SENpr2zv4YIlFlXuMI4MzvKKFurzXkBLBtDisaFWYD77Bgdoczg1Rk1ZrCi56tYYyFi1K5qwqenYly8eK8yLJq5tZPKZHHqVU0E02B-Z1KjeA9gZWu0YIn2g-vwaJv9h9ZUknMV9sV84GHZbcos7MLCQ-ie9YJgwJXi/w400-h218/Ich%20bin%20ein%20Berliner.jpg" width="400" /></a></div>Idag (26/6 -23) är det sextio år sedan JFK talade i Västberlin och uttalade de bevingade orden:<p></p><blockquote><p><b>"Ich bin ein Berliner"</b></p></blockquote><p>Det blev sinnebilden för att väst och USA inte skulle vända västberlin och Västtyskland ryggen under kalla krigets dagar. Det som sedan ledde till Sovjetunionens fall och DDRs upplösning samt återföreningen av Östtyskland med Västtyskland, det nuvarande Tyskland. Muren föll i Berlin och medborgarna kan idag röra sig fritt.</p><p>Samtidigt kan man knyta ann till ledarskap via visioner. Jag skrev i min bok <i>Tjänstekvalitetens hörnstenar </i>om just detta. Där fyra dimensioner beskriver hur visionen kan förmedlas:</p><ol style="text-align: left;"><li>ledarskapets besjälande</li><li>kommunicerbart</li><li>begripligt</li><li>gränsöverskridande <br /></li></ol><p>Beskrivningen om ledarskapet och dess kommunikation skrev jag följande (s 117-118):</p><p></p><blockquote><p><i>En viktig del av ledarskapet är kommunicerbarheten av information och budskap. Under 60-talet och de svartas kamp mot rasåtskillnad i USA, kommunicerade Martin Luther King ett svårt budskap. Hur motiverade han USAs svarta att marschera mot rasismen? Jo, med det smått klassiska talet i Washington, "I have a dream". Denna inledningsstrof fick massorna att sättas i rörelse för att förbättra villkoren för de svart i Amerika.</i></p><p><i>Med ett fåtal ord kommunicerade han ut de svartas längtan till frihet och inflytande i det amerikanska samhället. Samma knep tog president Kennedy till när han i Berlin höll talet till västberlinarna om att bryta Sovjetunionens blockad, genom att identifiera sig personligen som USAs garant för att hjälpa västtyskar och västbelinare. Han tog hjälp av sin erfarenhet från andra världskriget genom uttalandet "Ich bin ein Berliner".</i></p><p><i>Exemplen visar vikten av personligt och enkelt ledarskap för att lyckas förmedla visioner. Medarbetarna ska fås att känna sig delaktiga och vilja uppoffra sig för att utföra handlingen. Begripligheten gör att medarbetarna förstår vad som krävs för att nå målet.</i></p></blockquote><p></p><p>Detta som en reflexion från mig, såhär på årsdagen av Kennedys berömda tal i Berlin 1963.</p><p>Källa:</p><p>Danielsson, Roger J, Tjänstekvalitetens hörnstenar (1995), Studentlitteratur <br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-19753311213251603532023-06-22T12:21:00.000+02:002023-06-22T12:21:12.023+02:00Midsommar 2023<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1SM006sdZs5CJjTnvnkjBcpQYNuK-q1Y3DCPYoyZnA1gj1jSp1wap9TnTEFHUJKdiiT0XnPfyo-q-r2XSIfORCGoNALCE-Yh9O7PF2HptSvgYqLdpO6StqwjwSzX7LLXmA7DCuwf4GKBeUkRe5YLZKEo_dUolH58oBTM1W8iEWJmusL0rIgMC43-gKLdS/s2280/PSX_20230622_112311.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1929" data-original-width="2280" height="339" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1SM006sdZs5CJjTnvnkjBcpQYNuK-q1Y3DCPYoyZnA1gj1jSp1wap9TnTEFHUJKdiiT0XnPfyo-q-r2XSIfORCGoNALCE-Yh9O7PF2HptSvgYqLdpO6StqwjwSzX7LLXmA7DCuwf4GKBeUkRe5YLZKEo_dUolH58oBTM1W8iEWJmusL0rIgMC43-gKLdS/w400-h339/PSX_20230622_112311.jpg" width="400" /></a></div>Den lust och fägring vi längtat efter är här. Nu nalkas tid för återhämtning och ljuva tider. Efter en intensiv vår för mig, med olika nya milstolpar, känns det bra att luta sig tillbaka och se fram mot en avkopplande tid. Dessutom att få njuta frukten av den senaste fackboken som jag och Janne Söderlund släppte i början av vårterminen 2023. Så kära läsare kanske en förkovring i hängmattan eller en solig svalkande badstrand är där nya kunskaper och erfarenheter spirar.<p></p><p>Får tillönska er alla en <span style="color: #04ff00; font-family: verdana; font-size: x-large;">Glad midsommar!!</span><br /></p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-10683439488370152302023-05-12T11:38:00.000+02:002023-05-12T11:38:21.210+02:00Skolanalysen<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGy7Gmlvaq1kIwVzwbgWmcv2xl4B6MUp2PJ1HN1AAtqxR0EyuYKzIzcIx8G9AIMNX6RGqjheFNoiX1n2SOJFxIxXN_aVPo-e7dizOQnD_5igT8SEIdYUsIoQPn7ju_Gl_RY9N_SRLpu0HfY8-Z90hWhkKa_uK1QL_rafSucqTp3iKThN5wcQZF6dNM5w/s1436/Skolanalysen%20fra%CC%8An%20Skoldialogen.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1436" data-original-width="978" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGy7Gmlvaq1kIwVzwbgWmcv2xl4B6MUp2PJ1HN1AAtqxR0EyuYKzIzcIx8G9AIMNX6RGqjheFNoiX1n2SOJFxIxXN_aVPo-e7dizOQnD_5igT8SEIdYUsIoQPn7ju_Gl_RY9N_SRLpu0HfY8-Z90hWhkKa_uK1QL_rafSucqTp3iKThN5wcQZF6dNM5w/w273-h400/Skolanalysen%20fra%CC%8An%20Skoldialogen.jpeg" width="273" /></a></div><br /><b>Varför blir det så här när vi gör så där?</b><p></p><p>Kärnan i all analys är att svara på frågan ovan och för att nå<b> </b>svaret behövs praktiskt metoder som ger förutsättningar för skolans resultatlyft. <br /></p><p><!--[if gte mso 9]><xml>
<o:OfficeDocumentSettings>
<o:TargetScreenSize>800x600</o:TargetScreenSize>
</o:OfficeDocumentSettings>
</xml><![endif]-->Boken <b>Skolanalysen </b><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: EN-US;">är resultatet från författarnas samlade erfarenhet från
praktiskt utvecklingsarbete i skolor och kommunförvaltningar runt om i landet.
Det finns redan mycket skrivet om VAD som ska göras gällande systematik och
resultatanalys men lite om HUR det ska gå till. Med genomförda projekt som
grund har författarna omsatt dessa centrala områden i skollagen och läroplanen till
något praktiskt i vardagen. Man utgår från hela styrkedjan från klassrum till
huvudman och tar sikte på tre kvalitetsbegrepp – strukturkvalitet,
processkvalitet och resultatkvalitet.</span><b> </b></p><p>Boken finns nu<b> </b>ute<b> </b>och kan skaffas på närmsta nätbokhandel<b>.</b></p><p><a href="https://skoldialogen.se/">Skoldialogens</a> hemsida ger ytterligare information om bokens innehåll.<b> </b> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-52589277816157122442023-05-06T17:55:00.002+02:002023-05-06T17:55:38.036+02:00Högläsandet i familjen<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7dW2XSn2rKlO1wKjiq0U9n9U3iewg52zFTNUEYr3JWsfhAlbNLVFD4L5tdvJ0jroxPv9VoFCUNgZFK1hdDR0HW0JLb3SEFRJ5W6RUz6p5Iw3VEq7wm_0hAuB1oFgRVS4qw3IpIxBkQi8zLIFWCSt0cpSWBkzELs1bpPmnEo36A08wI3fgvGcpwomeJA/s275/H%C3%B6gl%C3%A4sning.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="183" data-original-width="275" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7dW2XSn2rKlO1wKjiq0U9n9U3iewg52zFTNUEYr3JWsfhAlbNLVFD4L5tdvJ0jroxPv9VoFCUNgZFK1hdDR0HW0JLb3SEFRJ5W6RUz6p5Iw3VEq7wm_0hAuB1oFgRVS4qw3IpIxBkQi8zLIFWCSt0cpSWBkzELs1bpPmnEo36A08wI3fgvGcpwomeJA/w400-h266/H%C3%B6gl%C3%A4sning.jpg" width="400" /></a></div>Högläsandet är på tapeten och vikten av att det sker tidigt i hemmet av föräldrar. Säkert en bra sak för att tidigt vänja barn till språket och nyckeln till kommunikation. Michael Tengberg går in på frågan hur viktigt föräldrarnas ansvar för läsning är i SvD (4/5 23), han skriver:<p></p><blockquote><p><i>För det andra bör större uppmärksamhet riktas mot den centrala roll
som läsningen i hemmet spelar. I den offentliga debatten kopplas
nedgången i ungas läsintresse ofta till arbetet i skolan, men även
den tid som föräldrar ägnar åt läsning tillsammans med sina barn
har minskat. </i></p></blockquote><p>Här kan man fundera över två saker. Den <b>första</b> hur är det i familjer med etniska svenskar. Är tillvaron för komplicerat och krävande för att ägna tid åt läsande med barnen. Eller är det bekvämare att sätta en padda i barnens händer för att hinna med familjepusslet. Vilket låter jag andra ta ställning till. Alarmerande är det under alla omständigheter, eftersom språket ständigt måste tragglas i olika åldrar. Till saken hör att man aldrig blir färdig med att öva både läsandet och skrivandet oavsett ålder.</p><p>Det <b>andra</b> som man kan fundera över är minoritetssamhällets problem med det svenska språket. Michael Tengberg skriver:</p><blockquote><p><i>De första årens högläsning för barnet är signifikanta. Genom
högläsning får barnet öva sig att dela den vuxnes uppmärksamhet och
utvecklar på det viset grundläggande kapacitet att upptäcka
sammanhang, dela någons känslomässiga engagemang och får själv
pröva att sätta ord på händelser i en berättelse. Studier av barn
som deltar i föräldrars högläsning visar att deras hjärnor är
hyperaktiva och utvecklas inom en rad centrala områden för både
kognitivt och emotionellt processande. Det är också väl belagt att
föräldrars högläsning har långsiktiga effekter på barnens
läsförmåga, deras skolresultat i allmänhet och deras välmående. </i></p></blockquote><p>Meningen med att föräldrars högläsning har långsiktiga effekter på barns läsförmåga och deras skolresultat och välmående är avgörande. Min egna erfarenhet kring de problem som finns i minoritetssamhället är den höga graden av icke svensktalande föräldrar. Många gånger är man kvar i hemlandets modersmål, hur ska dessa föräldrar ge sina barn det svenska språket genom högläsning. En annan försvårande omständighet är även de föräldrar som är analfabeter, hur ska de hjälpa sina barn. Eller barn som levt i flyktingläger utan skolgång när de kommer till Sverige i tonåren.</p><p>När diskussionerna förs om elever som går ut skolan utan behörighet till gymnasiet bottnar oftast i att de har svaga spårkunskaper i svenska. Uppgiften är stor hur vi ska lyckas få invandrade barn med på tåget kring det svenska språket. Oftast var det förr så att de som invandrat bodde tillsammans med etniskt svenska barn på samma gård. På gården blev det naturligt att prata svenska i lekarna. I dag är samhället mer indelat i diaspora där man umgås med sina gelikar. Då behövs inte svenska språket på samma sätt, än när man har etnisk svenskar runt omkring sig.</p><p>Hur vi än diskuterar frågan är det avgörande att svensk skola ger barnen svenska språket så tidigt som möjligt. Då genom högläsning, skrivande för hand och träning genom att traggla texter.</p><p>Media <a href="https://www.svd.se/a/jlpG4z/michael-tengberg-foraldrar-bor-ta-storre-ansvar-for-lasningen">SvD</a> <br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7664060154909761659.post-40589588478470184012023-04-22T18:28:00.003+02:002023-04-22T18:28:31.010+02:00Skrivförmåga<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1RvjHJzkBoqKwf4TkjERpknMGPQUtTEPNP2WG-26Az8O2J-S_QUsGExzgtY-T23NUZYhtVOMVfPvkICs09OXHhSMYwvKkq-ZLYyY_OzSgH0YAIqwoy_9q4c5psQE_aXm16_vuSPG52ZjY1mbqRAr4SyHBAKZ49WWoSNccjXYkHvnCyZ8-X2dMEPs6wQ/s310/handskrift%201.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="163" data-original-width="310" height="210" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1RvjHJzkBoqKwf4TkjERpknMGPQUtTEPNP2WG-26Az8O2J-S_QUsGExzgtY-T23NUZYhtVOMVfPvkICs09OXHhSMYwvKkq-ZLYyY_OzSgH0YAIqwoy_9q4c5psQE_aXm16_vuSPG52ZjY1mbqRAr4SyHBAKZ49WWoSNccjXYkHvnCyZ8-X2dMEPs6wQ/w400-h210/handskrift%201.jpg" width="400" /></a></div>Skriftförmågan är mänskliga kulturers förmåga att använda skrift. Hur tränas den och på vilket sätt utvecklas vårt tänkande. Under en tid har det diskuterats barns förmåga att uttrycka sig i ord och hur läsandet påverkas. Vi människor tränar upp vår motorik genom åldern från små barns risktagande att utveckla gående, springande och utforska olika redskap eller rörelse i naturen. Med åren tränas motorik av mer avancerad form att skriva ord, att forma mattetal och meningar. All kunskap bygger på förmågan att hantera läsandet och skrivandet.<p></p><p>Under tiden, efter att Fridolin som utbildningsminister tryckt på vikten av digitalisering, har vi sett en utveckling där skrivandet blivit ytligt och läsandet inte motsvarar de tidigare generationerna lyckats lära sig. Paulina Neuding har, i två ledare (17/4 23 och 21/4 23), tagit upp det här med skrivförmåga och träning via handskrivande av ord och dess sammansättning i meningar. En diskussion har uppstått hur digitaliseringen av undervisningen gör att det uppväxande släktet har sämre språkförmåga när det gäller skrivandet och läsandet. Jag skrev följande på min Facebook sida (17/4 23):</p><p></p><blockquote><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto"><i>Skrivförmåga
är något som måste nötas in. Genom min skolgång fick man träna och
träna på skrivandet för hand, även om orden svor ihop sig och stavningen
blev fel. Trots handikappet lärde man sig ny kunskap även om det tog
lite längre tid än hos de flesta. Så det skadar inte att skriva för
hand, för det gör det lättare att forma orden och meningarna när man
skriver, även på datorn.</i></span></blockquote><p></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto">Min utveckling av språkförmågan är en lång resa av tragglande. Språket har inte alltid varit min vän, däremot logiken. Med handikappet har mycken möda lagts på att skriva och formulera sig genom skolgången fram till min examen som civilingenjör. Aldrig trodde jag då att det skrivna ordet skulle bli min följeslagare. Så blev det. Det började med några artiklar i byggbranschtidningar följt av några böcker om tjänstekvalitet. Mycket möda och hjälp av redaktörer blev de läsbara.</span></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto">När sedan bloggandet kom igång i slutet av 2000-talet hängde jag på 2010 med denna blogg. Det som kännetecknade de skrivna alstren då var att manuset skrevs för hand innan de överfördes i digital form. Med tiden övergick skrivandet direkt via tangenthalkan. Efter över 1600 inlägg är skrivandet naturligt via datorn. Samma med de övriga fackböckerna jag skrivit. Lika så de deckare jag skrivit manus till de två ljudböckerna som kommit.</span></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto">Skulle jag inte från början övat upp skrivandet via handen hade jag nog aldrig riktigt kunnat bygga meningar även om de var felstavade och hade fel tempus. Min gymnasielärare i svenska sa till mig att jag skrev intressanta uppsatser men stavade som en kratta. Han skickade mig till logopeden som slog fast att jag hade en lindrigare form av dyslexi. Tyvärr gjordes detta sista terminen på gymnasiet så betygen blev vad de blev, men jag fick en känsla av att jag kanske inte var så dum som jag inbillat mig och fått hört sedan lågstadiet.</span></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto">Utan språket är man utestängd från samhället och möjligheten att påverka och utveckla tillvaron. Jag märker speciellt detta på de elever som kommer till Sverige och aldrig gått i skolan i sina hemländer, de är analfabeter och måste börja läsa som fem- och sexåringar gör. Hur ska ett barn i tidiga tonåren lyckas knäcka språkkoden och få läsförståelsen på några få år innan nia är slut? Det är ju dessa barn som oftast är de som går ut grundskolan med betyget F i ett eller fler ämnen. Ovanpå detta är det viktigt att även barn som är födda i Sverige behärskar språkförmågan, kanske det är dags att lågstadieeleverna får träna upp skrivandet och motoriken via handen för att klara läs-, skriv- och räknegarantin när de slutar årskurs tre. Ju tidigare de kan läs och skriva ju lättare blir det höger upp i årskurserna att ta till sig kunskaper.<br /></span></p><p><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u x1yc453h" dir="auto">Media <a href="https://www.svd.se/a/gEReKA/paulina-neuding-far-ditt-barn-lara-sig-skriva">SvD1</a>, <a href="https://www.svd.se/a/Q7Ep7P/neuding-agera-mot-analfabetiseringen-i-skolan">SvD2</a> </span> <br /> </p>plurawordhttp://www.blogger.com/profile/02969711095102236390noreply@blogger.com0