Gott Nytt År 2023

 

Allt såg så bra ut när året började. Äntligen var vi ur covid-19 pandemin, nu skulle vi börja leva som förr. Ack så fort den illusionen sprack, när Putin och hans lakejer invaderade Ukraina den 24 februari 2022. Nu vreds klockan tillbaka till krig och kristider med följder för priser och inflation som steg. Lite tillbaka till ett samhälle vi hade för trettio år sedan.

Allt nog kom en sommar med vederkvickande värme och ledighet, där många svenskar likt ystra hästar invaderade flygplatser för att ta sig till soligare breddgrader. På det en lång och varm höst med ett val som innebar maktskifte och första borgerliga regering på åtta år. En rivstart med energikris och höga priser på el. Oppositionen, det gamla maktpartiet, började surmulet beskylla den nya regeringen för löftesbrott. Inte mycket till opposition, mer gnäll och surt som räven sa om rönnbären.

Året 2022 lägger sig ner för att dö. Ett nytt föds 2023 med allt vad det innebär för framtiden. Som alltid är det i besvärligheterna vi går igenom bäst att ha det positiva sinnelaget. Att ta till sig dikten av min morbror Nisse Precis (Nils Karlsson) GLÖM EJ NUET, GOTT NYTT 2023.

Du väntar på kommande

stunder

och dagar.

Du längtar

efter morgondagens

välsignelser.

Du väntar

att vägen skall bli

bättre

bortom nästa krök.

Men du glömmer

att njuta –

av stunden –

du har.

 

Stimulerande undervisning

Svensk skola har tydliga regler för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i ett ämne. Elever som har det lätt i skolan uppmärksammas inte på samma sätt. Här ligger en del av problem i skolan hur man bedömer elever. Det är för lågt ställda krav om man bara fokuserar att alla elever på en skola ska uppnå betyget E. Man måste spänna bågen högre och säga att man ska nå höga meritvärden totalt för alla elever.

Skolinspektionen har i en rapport belyst frågan om varför högpresterande elever och särskilt begåvade elever lämnas åt sig själv. Det finns en inbyggd syn i skolan och dess lärarkår att dessa barn klar sig själva. Tyvärr är det inte så. Dessa barn behöver lika mycket handlingsplaner och uppgifter som utmanar som de åtgärdsprogram som behövs för elever med svårigheter.

 

Även om vi har ett mål- och kunskapsorienterat betygssystem är en klass eller årskurs normalfördelad eftersom varje individ har olika kognitiva förmågor. För att undersöka hur undervisningen fångar elevers förutsättningar i den högra delen av normalfördelningskurvan har Skolinspektionen kommit med en rapport om hur det ser ut i 29 skolor i Sverige för årskurs 4. Av de 29 skolorna är 5 fristående skolor. Skolinspektionen bedömer att av dessa skolor har 24 behov av att utveckla sitt arbete inom flera områden.

Man har funnit att lärare oftast lämnas ensamma i sitt arbete med elever som ligger långt framme. Det är naturligtvis inte en bra situation. I sin granskning har den gjorts utifrån två centrala frågeställningar:

1. I vilken utsträckning arbetar lärare metodiskt vid planering och i undervisning för att ge elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling möjlighet att nå längre?
2. I vilken utsträckning ger skolans ledning stöd för en undervisning som stimulerar elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling? 

Ungefär en tredjedel (11) skolor bedöms har stort utvecklingsbehov, på sidan 16 i rapporten skrivs följande:

På dessa skolor är undervisningens kvalitet personberoende och ett gemensamt övergripande arbete på skolan saknas. På dessa skolor arbetar lärarna i högre grad ensamma och elevhälsoteamets kompetenser utnyttjas inte för att utveckla undervisningen för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling.

Rapporten noterar att 11 av 29 skolor inte har en differentierad undervisningsplanering för att ge elever anpassad undervisning efter deras kunskapsnivå. Här finns mycket att suga upp i rapporten hur man ska tänka för att skapa och stimulera barn som har lätt för sig.

En annan del av undersökningen hanterar den organisatoriska nivån i skolan. Hur arbetar och söker huvudmännen information om utvecklingen av elever som ligger långt fram. Vilken prioritering har rektor av sitt pedagogiska ledarskap på skolan. Är det aktivt och långsiktigt. Här finns ett problem, många rektorer sitter kortare tid än vad som krävs för att skapa ett långsiktigt arbete för att främja utveckling av pedagogisk metoder och uppföljningssystem.

En annan viktig del är arbetet inom elevhälsan och dess koppling till att hjälpa lärarna i sin undervisning. I rapporten på sidan 22 skrivs följande om elevhälsans arbete på de undersökta skolorna:

Elevhälsoteamets arbete är ett område där vi ser betydande kvalitetsskillnader. På mer än hälften av skolorna finns inte upparbetade rutiner för hur lärarna kan få stöd av elevhälsoteamet med att utarbeta och utveckla en stimulerande undervisning för elever som nått långt i sin kunskapsutveckling. Istället framkommer i intervjuerna att elevhälsoteamens arbete på merparten av skolorna är organiserat så att de främst har fokus på de elever som behöver stöd för att nå målen. 

Elevhälsan måste vidga synen på sitt uppdrag och hjälpa till att utvärdera och utarbeta rutiner för att lärare ska kunna arbeta med elever som har lätt för sig. När det gäller lärarstöd har min kollega Mona Liljedahl myntat begreppet Pedagogiskt ABC, där A är Acceleration, B är Berikning och C är Coachning. Detta har Mona samlat i sin senaste bok med samma namn. Hon poängterar att arbete med svårare material alltid kräver undervisning och handledning samt att elevers arbete med svårare uppgifter kräver både respons och uppföljning av läraren.

Frågan är hur många som nu tar chansen att utveckla undervisning och utvärdering av skolan. Speciellt efter att vi fått en uppgraderad läroplan, Lgr22, samt ett nytt sätt att bedöma kunskaper och betygssättning. Ett är tydligt, skolan måste vrida fokus även mot den högra delen av normalfördelningskurvan för att utveckla motivationen bland elever som har lätt för sig. Det är bland högpresterande och särskilt begåvade elever vi har framtidens vetenskapsmän och utvecklare.

Källa:

Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, Skolinspektionen, Dnr: SI 2019:5786

God Jul 2022

 

Midnatt råder endast tomten är vaken...fast tydligen sover han än denna julaftonsmorgon. Kanske han är uttröttade efter allt ståhej inför denna fridens helg. Lite så kan det vara när man kört ända in i kaklet. Allt nog får vi nu på vårt eget sätt fira julen med dess glada budskap, det som berättas med våra krubbor vi ställt upp i våra boningar, att en frälsare är född i Davids stad.

Med dessa rader, om att göra julen till en eftertankens tid tillsammans med att fröjdas med varandra får jag tillönska en 

God Jul

Ändrat skolsystem

Dagens skolsystem presenteras som bilden ovan från Skolverket. Under lång tid har detta systems funktionssätt diskuteras både allmänt som politiskt. Ett av argumenten för att ändra skolsystemet bland debattörer är att skrota "marknadsskolan" och återför dagens system till hur det sett ut innan kommunaliseringen. Nu har vi svart på vitt hur förra regeringens utredare ser på saken.

I den statliga utredningen om statens ansvar för skolan finns två förslag:

1. Fullgånget förstatligande av skolan, har staten både systemansvar och huvudmannaansvar.
2. System där staten förstärker sitt ansvar men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan.
   

I det första alternativet kommer staten att ha ett systemansvar för skolan. Utredningen belyser en rad sakfrågor kring hur detta skulle kunna se ut. I detta sammanhang finns även hur ekonomiska resurser på nationell nivå ska hanteras. Några exempel är att resurserna ska gå till skolhuvudmännen och inte skolenheterna, skapa stabila förutsättningar för undervisningen och i liten utsträckning påverka hur huvudmännen väljer att utforma sin organisation.

En annan fråga som berörs är lärare och skolledares kompetens. Här föreslås omfattande kompetenshöjningsåtgärder, som fanns under den tid skolorna styrdes via länsskolnämnderna. Ytterligare en konsekvens av förslaget är att man tar över alla offentlig skolverksamhet. Det innebär att staten tar över kommunala skolor, komvux och tar ett arbetsgivaransvar för skolans personal.

Den stora stötesten i dagens system är de enskilda skolorna eller som det kallas marknadsskolan. Utredning förslår följande:

Vid ett fullgånget förstatligande av skolan bör systemet kvarstå att enskilda ska kunna bli godkända som huvudmän för fristående skolor. Den systemansvariga myndigheten bör ansvara för prövning och beslut om godkännande. Fristående skolor bör omfattas av skolsystemets rutiner och system för skolplacering, uppföljning och redovisning av information. Regelverket för olika huvudmän kan i större utsträckning behöva anpassas och differentieras så att förutsättningarna för eleverna i slutändan ska bli likvärdiga.

Principen blir att det idag rådande systemet i princip är kvar, men med två tydliga huvudmän för skolan staten och enskilda.

Med förslaget kommer dagens skolmyndigheter att omorganiseras till högst två. Den ena bör hantera statens systemansvar för skolan och rikta sig såväl mot offentliga skolor och komvux som mot fristående skolor. Den andra bör ha huvudmannaansvar för offentliga skolor och komvux och därmed arbetsgivaransvaret för skolpersonalen.

I alternativ två behålls statens systemansvar enligt ovan. Däremot kommer huvudmannaskapet att ligga kvar på kommunerna. Även de enskilda skolorna kommer att finnas kvar i detta alternativ.

Utredningen bedömer att genomförandet för alternativ 1 tar tjugo år och för alternativ 2 tio år. Så de som önskar sig en snar ändring av skolsystemet får gör halt och vänta ut den tröga process systemförändringar tar. För med statlig finansiering av skolan innebär att skattesystem och bidragssystem måste ses över och vi får en ny skattelagstiftning på plats.

Så den som lever får se hur det blir efter att remissinstanserna sagt sitt och regeringen behandlat förslag och nya utredningar innan man kan gå till riksdagen för beslut om ny skollagstiftning. Sedan kommer den omfattande genomförandet att sätta igång, med dess olika fallgropar, innan vi har något nytt.

Källa: Statens ansvar för skolan - ett besluts- och kunskapsunderlag, Volym 1, SOU 2022:53.    

Nej till slöjförbud från högsta instans

 

Två Skånska kommuner har fått sina beslut om att förbjuda huvudduk i förskolan och grundskolan

upphävda av Högsta Förvaltningsdomstolen i två domar 8 december 2022.

Syftet från den politiska ledningarna i kommunerna Staffanstorp och Skurups kommuner var att göra en generellt förbud i integrationsplanen för kommunen. I Staffanstorp var det att barn i förskolan upp till sjätteklass i grundskolan skulle omfattas av förbudet. I Skurups kommun fastställdes en motion att huvudduk, burka, niqab eller andra klädesplagg i syfte att dölja elever och personal inte ska vara tillåten i kommunens förskola och grundskola.

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) avslår överklagandet gjort av de två Skånska kommunerna. Genom en gedigen tolkning av lagar och rättspraxis fastställer de fem justitieråden att man inte kan utfärda generella förbud beträffande huvudduk eftersom det inkräktar på den enskildes yttrandfrihet.

 

I motiveringar till sitt beslut är det yttrandefriheten som är avgörande för beslutet. HFD skriver:

 

Mot denna bakgrund får kommunens beslut anses ha sådana faktiska effekter för enskilda att det utgör en begränsning av yttrandefriheten. Begränsningen måste då för att vara tillåten ha stöd i lag.  

Bestämmelsen i 1 kap. 6 § skollagen om att utbildningen vid skolor och förskolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell riktar sig till huvudmannen och avser hur denne ska bedriva verksamheten. Den utgör inte lagstöd för att införa begränsningar avseende klädesplagg som bärs av religiösa skäl.

 

Det intressanta är ställningstagandet om tolkningen av skollagens lagrum 1 kap 6 § riktas mot offentliga huvudmän, inte kommunen i sig. Därtill har ett av justitieråden uttalat sig:

 

”Att begränsa rätten att bära huvudduk har effekter för enskilda och är därför en begränsning av yttrandefriheten. För att begränsningen ska vara tillåten måste den ha stöd i lag. Sådant lagstöd saknas i nationell rätt och därför ska kommunernas beslut upphävas”, säger justitierådet Ulrik von Essen i ett pressutskick.

 

Källa: 

Mål nr 4120-21, HFD 8 december 2022

Mål nr 4266-21, HFD 8 december 2022

 

Vingar som bär

 

Nyfikenhet har alltid präglat mig. Därtill att säga ja till det oväntade, ett sätt att lära sig något nytt, inte bara i teorin utan i verkligheten. Därför var det spännande att läsa min 70-års present från mina kusiner, en berättelse skriven av Lars-Erik Wallhagen. Om hans liv i missionen i Asien och Mellanöstern.

Under min uppväxt inom pingstkyrkan var det alltid spännande när missionärerna kom hem till Sverige och berättade om livet i olika länder i central Afrika. Speciellt exotiskt var det om missionärer kom hem från länder som Korea eller Sri Lanka.

Med glädje upptäcker jag nya dimensioner i Lars-Erik Wallhagens memoarer om flyget som en bärande länk i länder som Pakistan, Bangladesh och Afghanistan. Både för att kunna nå avlägsna byar i det bergiga landskapet, som är svårt och tidskrävande att nå landvägen. Om hur man kan hjälpa nödställda i olika situationer.

Därtill en av de stora begränsningar dessa länder har genom analfabetismen. Att kunna läsa och skriva är helt avgörande för att nå friheten från de som har makten. Speciellt i de länder som styrs av klaner och patriarkatet. Det är först när kvinnor kan läsa och skriva som det blir farligt för de härskande imamerna. Vi kan bara i närtid skåda vad som händer i Iran och det bakslag som talibanerna skapat i Afghanistan efter maktövertagandet. När hedern får styra blir det fel.

Boken innehåller även intressanta berättelser om missionsflyget genom MAF Sverige. Hur man med små medel köper plan för att kunna bistå vid operationer som cyklonen i Östpakistan, dagens Bangladesh. Otal andra hjärtknipande berättelser om uppoffringar för att hjälpa nödställda människor.

Boken är ett intressant dokument att skaffa sig en inblick i det som olika hjälporganisationer gör, oavsett om det är frivilliga insatser via kyrkor eller med hjälpa av biståndspengar.