Högt över havet

"Vi har varit militärt alliansfria i 200 år och det har tjänat Sverige väl" sa Magdalena Andersson.

"Alliansfriheten var en chimär" sa Ulf Kristersson.

Två svar på en enkle fråga för Sverige i det världsläge vi befinner oss i sedan Ryssland anföll Ukraina 24 februari 2022. Boken Högt över havet är en intressant nutidshistoria för att förstå skeendet när Europa åter har krig på hemmaplan. Här får vi historien beskriven från Moskva, Helsingfors, Stockholm, Ankara och Washington.

Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson tecknar bilden av den process Sverige varit inne i innan vi blev fullvärdiga medlemmar av NATO. Parallellt tecknas bilden av den svenske diplomaten Gunnar Hägglöf historiska gärning före och under andra världskriget kring Sveriges roll internationellt.

Samtidigt kan vi fråga oss, har Sverige varit alliansfritt i 200 år eller inte? En fråga det säkert finns många svar på, som personer som varit inblandad i händelserna fram till det formella avslutet i början på mars 2024.    
 

Jag har en dröm

Ord har betydelse för att forma tillvaron. Just denna 6 november 2024 har jag för första gången läst Martin Luther King berömda tal "I hade a drem". Det som slår mig så här dagen när Amerika gjort sitt val av en sin 47 president. Hur mycket av det som King talade om i sitt tal den 28 augusti 1963 har gått förlorat.

En av drömmarna King har i sitt tal är:

Jag har en dröm, att en dag skall alla dalar höjas och alla berg och höjder sänkas. Oländig mark skall jämnas och branter bli till slätt.

Drömmen verkar idag var svår att sätta i sin frihets klocka. Vart är Amerika på väg? För det kräver mycket om talets avslutande rad ska infrias i en polariserad värld.

"Fria till sist! Fria till sist! Tack Fader Allsmäktig, vi är fria till sist!" 

 

Hemligast av alla - C-Byrån

Det som göms i snö kommer upp i tö. Hemligheter har en förmåga att med tiden dyka upp. Så och med den intressanta berättelse om generalstabens hemlighus C-byrån. En oaptitlig inrättning men ack så nödvändig verksamhet under andra världskriget.

Här får vi berättelsen om det som dök upp i skuggverksamheten militären ägnade sig åt under de fem och ett halva åren Europa stod i brand. C-byrån var från början en underavdelning till den militära underrättelsetjänsten. Med tiden blev den en stat i staten med två excentriska chefer, Carl Petersén och Helmunth Ternberg.

Berättelsen, skriven av Gellert Hardi-Kovacs, ger en bra inblick i de olika delarna i det svenska försvaret och hur information inhämtades. Här ämnen som relationerna mellan FRA och C-byrån. Därtill C-byrån och kvinnorna, relationerna med Abwehr och de hemliga färderna till Baltikum. Dessutom olika specialoperationer under Westfield mission.

Berättelse om C-byrån är en viktig tegelsten i att förstå hur Sverige navigerade under andra världskriget så här dryga 75 år senare.
 

Femte kollusionen

Tre kvinnor. Ett krig. En kod att knäcka. Femte delen i serien utspelas i bistra vintern i andra världskriget. I januari 1942 är det rekordkallt och ransoneringarna stramas åt. De tre kvinnorna Signe, Iris och Elisabeth strävar på. Signalspanarna på Karlaplan 4 fångar illavarslande uppgifter att kriget kryper närmare Sverige.

Denise Rudberg har lyckats fånga den tid då saker är svåra, samtidigt som de tre kvinnorna kommer närmare varandra, där titulatur och niande övergår till bekvämt duande i den trånga kretsen. Boken tar även tillflykten till värmländska skogarna där Elisabeth och brodern Arne kommer att konfronteras med Quislingar och norska motståndsmän i ett snörikt gränsland mellan Norge och Sverige. 

Samtidigt i Stockholm invecklas Iris och professor Arvid Bremer in i flera svårtolkade och oroväckande meddelande på Karlaplan 4. Samtidigt som Signe tagits sin studentexamen och oförhappandes tvingar ta hand om systerns grabb. En svår situation att hantera med sin engagemang hos Svartström.

Kriget är inne på sitt tredje år och spänningarna tilltar. Hur kommer det bli för de tre vännerna i framtiden?

Sista tåget till London

Många är historierna om det grymma som utspelades i Europa på 1930-talet, med upptakten till den 1 september 1939 och andra världskriget. Även denna berättelse är en spegling av den sanna historien om transporterna som räddade tiotusen barn från nazisterna. En vit fläck på min historiekarta jag nu har fyllt.

Hjälteinsatserna var stora när det började skälva i Europa med utvecklingen i Tyskland efter Hitlers maktövertagande 1933. Vi får följa med barnen i Wien när Hitler tar makten i Österrike. Barnens tillvaro vänds plötsligt upp och ner. Det som var naturligt blev helt plötsligen skrämmande verklighet att överleva. Vi får möta två bästa vänner Stephan och Zofie, de njuter ungdomens gränslösa frihet. Han siktet inställt på bli framgångsrik dramatiker och hon redan då genialisk matematiker.

Dessa tvås öden, från livet i Wien till säkerheten i Storbritannien, vävs ihop av en kvinnas insats. Tuurs Wijsmuller, en nederländsk motståndskämpe, är villig att riskera sitt eget liv för att rädda judiska barn från helvetet. En berättelse värd att bekanta sig med om hur personliga drivkrafter spelar roll för att ändra historien.
 

Gunnar Sträng

 

Den mytomspunne rikshushållare Gunnar Emanuel har många i min generation en bild av. Speciellt när TV började sända samhällsprogram och när årets statsbudget skulle presenteras. Då var det Gunnar Sträng som höll i presentationen utan allt för mycket ifrågasättande från journalisterna. Det var först när de tre O:na började sin bana som det blev hetare om öronen för politikerna.

Den mest ihågkomna är trots allt den mäktige finansministern, Gunnar Sträng. Han var den som spelade den avgörande rollen i byggandet av den svenska välfärdssamhället. Men innan denna viktiga roll, för det Sverige vi har idag, började han sin bana som trädgårdsmästare. Därifrån blev han fackligt aktiv inom Lantarbetarförbundet. Han var med om att avskaffa det förhatliga statarsystemet. Många var turerna med cykeln kring fackliga möten där Gunnar Emanuel utvecklade sitt mustiga språkbruk som agitator och debattör. Själv minns jag just detta mustiga språkbruk när jag som tonåring lyssnade på honom i TV sammanhang.

Många bilder finns om vår längsta sittande finansminister, men den har sammanfattats bra av Erik Åsbrink. Här tecknar han bilden av Sträng under sitt långa liv, allt från agitator till finansminister, likväl om tiden efter Socialdemokratins fall i valet 1976.

Berättelsen är fängslande om denna folkhemsfader och den viktiga perioden i Sveriges modern historia.  

Midsommar 2024

Den ljuva tiden är här, midsommar. Tiden fram till denna nödvändiga mittpunkten i den svenska sommaren har rusat fort. Mycket har man hunnit med. Annat blivit efter. Speciellt trevligt denna sommartid är att min första tryckta Ehrendorff-deckare kommit. Kanske en sommarläsning i hängmattan.

 

Läsandet är en skön avkoppling från det dagliga. Speciellt när avkoppling är viktigt för att ladda batterierna. Själv kniper jag chansen att försvinna bort från vardagen för att ladda om och få nya impulser.

Med dessa rader får jag önska alla en

Glad midsommar!

Tystnadsgreppet

Det obegripliga är det begripliga. Eskilstunapolisen blir kallad till en villa på Vedbergsgatan där en grov misshandel ägt rum. Dådet ger upptakt till en jakt mellan stadens invandrargrupper och etablerade svenskar.

Kriminalkommissarie Roland Ehrendorff blir inblandad i en omfattande spaning kring barnarov, grovt våldtäktsbrott med dödlig utgång och upplopp i skolmiljö. När Eskilstunapolisen behöver komma till en lösning, där tystnadsgreppet och hämndlystnaden dominerar, gäckar nuet lösningen.

 

I mitten av juni 2024 är den ute i handeln.

 

Skärvor av Jeanette

 

Oförglömlig är tiden under tevens barndom. I Folkhemmet fanns det bara en kanal och kvällens program var snackisen dagen därpå. Minns hur man samlades hos någon som varit framsynt och skaffat den nya möbel i vardagsrummet. Alla bänkades minst en tio minuter för att kvällens program skulle börja. Då var testbilden en sak att samlas vid. Sedan kom tevehallåan och presenterade kommande teveprogram. 

Den första och mest kända var Jeanette von Heidenstam. Med hennes smickrande leende och informativa presentation av kommande program. Som grabb var det spännande att lyssna och se dessa hallåer. Ett momentum så här i backspegeln drygt 60 år senare att Jeanette var överklasskvinnan med sin blåa bakgrund stod sig gått i Sveriges rödaste arbetsplats.

Tiden har gått sedan det ljuva 1960-talet och synen på teve och dess programpresentation har ändrats. När jag fick Pieter Thams bok i min hand var det att få en ny bekantskap av den färgstarka kvinnan. Både hennes offentliga liv, som det privata. Hennes historia är fängslande på många sätt, även för den som inte haft förmånen att växa upp under tevens pionjärtid. Här får man inblick i människan bakom den svart-vita tevebilden förmedlad av hennes som Pieter Tham.   

Munkavle

Munkavle är en gripande berättelse om konsekvenserna över sexuella övergrepp mot barn. Berättelse som Sofie Sarenbrant berättar om sin egen tragiska barndom och den självtvivel som omvandlas till mod. Med pregnans och driv i berättande får vi inblicken i resan från från den svindlande stund hennes liv kunnat slutat till segern över vad förövaren är skyldig till.

Boken är en kalejdoskop av förtvivlan, gränslöst tvivel och famlande steg i en resa som skänker hopp till andra som drabbats. Sentensen är att skammen ska läggas där den hör hemma: hos förövaren.
 

Det sanningen döljer

Högsommarvärmen i Karlstad blir upptakten när en polis mördas, beskriven som en ren avrättning. I detta mörker, med fara att fler inom kåren, sprider en oro i kåren, vem är den nästa. Mitt i detta får den erfarne brottsutredaren Hedvig Lilja, vid Noa i Stockholm, uppdrag att åka till Karlstad, som hon hals över huvud ger sig in i.

Detta är Anna Tells nya deckarserie med Värmland som ram. Parallellt med berättelse får en ung Elin sörja sin mammas bortgång. Hon försöker nysta upp vad som egentligen hände när hennes pappa spårlöst försvann i samband med sin militärtjänstgöring vid A9 i Kristinehamn, ett kvarts sekel tidigare.

Berättelse innehåller många bottnar med problem. En om Hedvig Liljas inte helt klanderfria bakgrund som envis och impulsiv brottsutredare. Så även hennes medföljare Samir sätter sina avtryck hos Karlstadspolisen. En berättelse värd att nysta i hur någon gör allt i sin makt för att dölja hemligheter och spår.
 

Konspiration

 

Konspiration - komplott eller sammansvärjning, syftar på ett hemligt samarbete mellan en grupp individer med dunkelt, olagligt eller illasinnat syfte - är intressant företeelse oss människor emellan. Genom årtusenden har vi människor konspirerat att hålla saker hemliga eller driva dolda agendor.

Boken om just detta, med hemliga och dolda agendor, är en fascinerande resa om västvärldens mest fängslande konspirationsteorier och hemliga sällskap. Några exempel är frimurarna och Illuminati.

Då är det bra att det finns en bok som berättar om mystiska organisationer från antiken till våra dagar. Tydligen älskar människor att varav verklighet med stolliga idéer. Boken ger oväntade insikter om diverse konspirationer och konflikter - många bortglömda - med en historia, som vi kanske anar, har bidragit till att forma den värld vi lever i idag.

Dikt och verklighet

Platser har två dimensioner, en verklig och en imaginär. Bilden ovan är från Slottsbacken i Eskilstuna. Som barn och i skolåldern vistades jag ofta i detta område, som har sin historia knuten till Eskilstuna slott. Här lekte vi och hade annat bus för oss.

När jag skrev en kommande deckare fick platsen omvandlas till en grym plats i berättelsen. Där berättelsen tar platsen och utgör rummet för en "helvetscirkel", ett fenomen som beskrivs i samband med flykting krisen i Europa kring 2015. Företeelsen uppdagas, som fanns i andra kulturer, än vad vi hört talas om tidigare. Bakgrunden till fenomenet hämtade jag från boken "Villebråd" som berättar hur män våldför sig på kvinnor i gruppen av män.

Hur jag lyckades placera berättelsen här bygger på att området är kamouflerat för omgivningen. Här kunde vi grabbar ostört hitta på hyfs. Ett ställe där fantasi och verklighet mötes. Platsen ger berättelsen näring åt det dolda och tysta.  

Glad Påsk 2024

 

Från mörker till ljus är sentensen av påsken, skrev jag på ett Facebook inlägg. Det ligger mycket i den resan från långfredagen till påskdagen. Både bildligt och religiöst, eftersom påsken beskriver det stora i bibeln, döden och uppståndelsen. 

Så här på påskafton är det dramaturgiskt mitt emellan det mörka och ljus. Den där ovisshetskänslan man har när sorg drabbar en människa, kan det bli ljust och glädjefullt igen. 

Underligt nog har tiden alltid givit just detta hopp att allt blir ljusare.

Med dessa tankar får jag tillönska er en

Glad Påsk !

 

Landet utanför, del tre

 

På bred front beskrivs de två sista åren i 1900-talets stora tragedi, andra världskriget. Boken beskriver i stort och smått utvecklingen de sista dramatiska krigsåren. När slaget El Alamein och Stalingrad vänder krigslyckan för Nazityskland. I Sverige höjs röster för att lägga om kursen i de allierades riktning. Så enkelt gick inte det förslaget till ändring. Sverige var fortfarande inringat av tyskt beroende.

Med tiden skiftar inriktningen, men Sverige gick aldrig riktigt i de allierades riktning utan balanserade på en slag lina in i slutet av kriget. Sveriges invånare ändrade sakta sin inriktning som när danska judars flykt hösten 1943 till Helsingborg. Hur de tog omhand och slussades vidare. Trots detta fortsätter svensk export av järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol.

Vi får även följa hur det går för storfolket som Christian Günther, Zarah Leander, Astrid Lindgren, Barbro Alving, Gunnar Myrdal, Axel Wenner-Gren, Raoul Wallenberg och Dag Hammarsköld. Även småfolket finns med i berättelsen.

En berättelse som ger en holistisk bild av hur Sverige politiskt agerade och hur vanligt folk hade det varvat med de stora händelserna under kriget. En bok väl att avsluta berättelse av Sverige i tiden under andra världskriget.   

Kunnskap som känns

Kronisk nyfikenhet har präglat mitt liv. Vad finns bortom det jag redan kan eller vet. Lars Strannegård, professor i företagsekonomi och rektor på Handelshögskolan, har skrivit en bok som är lovprisning till att lära sig något nytt.

Boken ger nya perspektiv på hur man som individ ska förhålla sig till lärandet. Jag skulle säga oavsett det gäller barnet i förskolan eller elever i grundskola eller gymnasium, lika mycket som de akademiska studierna. Hela livet är det viktigt att vidga sina vyer, man blir aldrig fullärd. Bildningen är en kombo av hjärta och hjärna som ger mänskligheten framsteg och gemenskap.

Lars Strannegård ger i det avslutande delen av boken bilden av ett bildningsmanifest för en digital tid. Han utgår filosofen Ingemar Hedenius och den bildade människan som är fri och levande i förhållande till det ovissa. Genom detta kan man skapa utbildningsuppdraget med namnet "FREE".

F står för "ett faktabaserat och vetenskapligt förhållningssätt". Gedigna faktakunskaper är basen i allt kunnande.

R står för "reflekterande och självmedveten". Studenter, och alla oavsett ålder, ska öka sin självkännedom och reflektera över vad de vill göra med sina yrkesliv och liv, vad är viktigt och vem bestämmer egentligen över valen.

E står för "empatisk och kulturellt känslig". Empatin hos personen ger förmågan att se världen ur andra människors perspektiv. Förmågan att läsa andra kulturer, förstå människor från andra länder eller utbildningsbakgrunder ger ett enormt försprång som aldrig maskiner kan.

Sista E betecknar "entreprenörens ansvarstagande förhållningssätt". Det står för ifrågasättande av rådande ordningar, att inte acceptera status qua. Här kommer kreativitet och nytänkande in.

Vi behöver mer FREE-tänkande för att skapa vår framtid både som individ och samhälle.

Källa:

Strannegård, Lars - Kunskap som känns (2021), Mondial
 

Jämfört med

En intressant mening i boken "Kunskap som känns" av rektorn på Handels bjuder på uppbrott från en gammal syn på yrken: 

Läkare, lärare och politiker är inte i närheten av att vara de auktoriteter som de tidigare var (s 191).

Intressant slutsats, i den värld vi lever i, där informationstekniken gjort det möjligt att mäta på kors och tvärs. Där jämförelsen kan göras på ett sätt som inte var möjligt förr i tiden.

Lars Strannegård gör en jämförelse hur det såg ut i skolan förr i tiden. Där läraryrket har avlövats sin gamla roll som forna auktoriteter till att blivit leverantörer till sin kund. I skolan var det förr så att lärare ställde krav och försökte hålla ett mått av disciplin, där det nu har tillkommit en ny auktoritet, eleven själv.

Hur ska skolan förhålla sig till detta faktum. I debatten hör jag många som vill tillbaka till den tid där läraren ställde krav och försökte upprätthålla ordningen vad elever ska lära sig. Är det en sådan skola vi vill tillbaka till eller är det nya sätt att se på saker.

Det är väl inte särskilt begåvat att alla elever i skolan ska klättra i trädet enligt bilden ovan. Det viktiga är att ha en grund för skolan som bygger på bilden nedan.

 

Där den undre plattan i grunden består av eleven i centrum, pedagogiskt ledarskap och ständiga förbättringar. Tre avgörande storheter där kunskap som känns leder fram till att lära sig något nytt.

Källa:

Strannegård, Lars - Kunskap som känns (2021), Mondial

Rovdjur

 

Rovdjuret inom oss kan vakna när vi känner oss trängda. Trängd kan man var på olika sätt. Även när man vill göra något för att få tillbaka det man förlorat. 

Jonas Moström har i sin tionde deckare byggt en intressant kriminalhistoria med psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg när de dras in i en rafflande berättelse. De har precis blivit föräldrar till ett barn med Downs syndrom, som kommer att aktivt vara en del av historien om barnarov, fram till en rafflande upplösning på gränsen till Ukraina.

Berättelse har ett driv som gör det värt att se hur tillvaron ska komma på fötter igen för Nathalie och Johan. 

Ett enda skott

 

Skolmiljön är inte som den forntida Sörgårdsidyllen. Oavsett vilken område vi pratar om utspelas ovanliga saker, inte ens i den välmående miljön i Höllviken går fri. Här möter vi en elev som blir av med livet vid en skjutbana. Första misstankarna riktas mot elevens lärare som tidigt på morgon givit sig till skjutbanan och den dimmiga morgon avlossa några skott.

Detta är upptakten i Linda Ståhls tredje Höllviken-deckaren. En rafflande berättelse som håller en fastbunden hur ondskan kan spridas, inte bara i utanförskapsområden utan lika mycket i burgna miljöer. Reub Thelander och kollegorna vid Vellingepolisen kopplas in på fallet. Undersökningen kommer att bygga mycket på glidande berättelser hos de inblandade familjerna och klasskompisarna. Där vi möter mobbing, droger och psykisk ohälsa bland elever och personal.

Hur kom det sig att pojken dog? Finns svaret i skolan eller någon annanstans. Vi får följa Reub och hans kollega Estrid Berg där allt ställs på sin spets, både yrkesmässigt och familjemässigt. Berättelsen är oemotståndlig, spännande och tät. Skarpa personporträtt med underliggande täta intriger spelas upp i berättelsen kring Sandeplanskolan i Höllviken.  

Kunskapen som känns

Utbildning är en upplevelse. Omrörande kanske för det svenska synen på kunskap. Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, ger sin syn på lovsången till att lära sig något nytt.

Kunskapen är en treenighet som omfattas av tanke, själ och kropp. Tanken är det uppenbara i kunnandet som bygger på att memorera fakta och förstå samband. Det är rakt igenom den kognitiva processen. I Sverige är det den central delen, mindre viktig är den själsliga dimensionen. I anglosaxiska miljöer är det vanligt att med sakrala delar som t ex Stanford University. Vid huvudentrén till lärosätet finns det pampiga Memorial Church. Kopplingen är genomgående mellan det kyrkliga och vetenskapen.

Tredje delen i triaden tanke, själ och kropp när nästan helt utan vikt i den svenska kontexten, nämligen det kroppsliga. Idrott betraktas som en naturlig del i den anglosaxiska miljön. 

Intressant att notera just dessa tre delar i kunnandet. Efter mina studier i den svenska akademiska miljön noterar jag att denna treenighet är viktig för att skapa ny kunskap. Vi kanske borde ändra den svenska akademiska miljön för att få tillbaka det som mitt gamla lärosäte stolt har i sitt emblem, vetenskap och konst.

Källa: Strannegård, Lars - Kunskap som känns, Mondial (2021)