Går utför för sexorna betygsmässigt

Skolverket har kommit med resultatet för årskurs 6 betygsresultat för 2018. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden är ett sluttande plan utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart.

2017/2018 gick 113 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 2 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent av populationen och flickor 49 procent. Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2018.

Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 77,1 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2018 är det en minskning med 3,4 procentenheter. Mellan 2017 - 2018 var minskningen 0,6 procentenhet. En fortsatt minskning över tiden.

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 40 procent. Därmed ligger betyget oförändrat sedan 2017. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som ökat är modersmål för betyg A+B från 33 procent 2018 lika som 2017. Betyget F för modersmål har ökat till 4 procent eller med 1 procentenhet sedan 2017. Betyget A+B för Idrott och hälsa har ökat till 32 procent eller 1 procentenhet sedan 2017 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är lika som förra året på 6 procent. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2017 med 3 procentenheter. Betyget A+B för matematik ökar med 2 procentenheter till 25 procent 2018.

Tittar vi på betyget F ligger den på en oförändrad nivå mellan 2017 - 2018 på 10 procent för  matematik och för idrott och hälsa 6 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? Frågan är inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen. Jag har inte svar på frågan. Men det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E). Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behövs för varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna minst fyra gånger under ett läsår fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018, Dnr: 2018.00225, Skolverket.

Det som göms i snö

Febrig psykologisk thriller tar oss mellan två olika år mot ett oanat slut. Efter tre år är Carin Gerhardsen åter aktuell med en helt ny genre lång borta från Hammarbyserien. Vi får följa enskilda personer och dess fantasier och verkligheter som flyter ihop med ökande doser av lugnade och alkohol.

Enda sanningen är att en ökade våldsspiral med sitt ursprung i händelser vid en ravin på södra Gotland. Berättelsen är en pusseldeckare i god Agatha Christie stil. Gåtan byggs likt en matematisk bevisföring för att bevisa ekvationens lösning. En upplösning få kan räkna förrns det sista ledet i bevisföring av ekvationen är löst.

Carin Gerhardsen har lyckats med något helt nytt som bådar gått efter tre års tystnad efter den sista åttonde boken i Hammarbyserien.      

Diskoteksbranden

Varje gång limousinen svepet över Backaplan, på väg till kronjuvelen i svensk industri, för tjugo år sedan blev jag och mina vänner påminda om den hemska tragedin där 63 unga människor miste livet och 200 skadades. En tragedi i storlek med Utöja.

Bilden ovan visar hur det såg ut dagarna efter branden. Förspikade fönster och massor med minnessaker framför.

Tragiskt nog var det unga från förorten på Hisingen som omkom. Tyvärr har det varit mycket tyst om händelsen genom åren. Hade samma sak hänt på andra sidan Göta Älv hade det varit ett annat ljud i skällan om det varit etniska svenska ungdomar som dött.

Lyssna på följande inslag från Nyhetsmorgon 2018-10-28 med GW om diksoteksbranden.

 

Förskolan utmaning och möjlighet - särskilt begåvade barn

Hur många barn har förskolan som har ett lillgammalt språk? Går undan och sysselsätter sig själva? Dessa frågor kan vara första ingången till att fånga upp de särbegåvade barnen. I skolan har man diskuterat denna fråga på senare tid. I förskolan har man säkert undrat över olika barns beteende och varande. Hur leker de, hur empatiska är barn och massor med avvikande från givna ramar för barns utveckling.

Äntligen har det kommit en bok som tar upp de här svåra och ovanliga frågorna. Mona Liljedahl följer i denna bok upp dessa frågor. Vi får bekanta oss med storheter som:

• Vad är särskild begåvning?
• Varför ska man upptäcka begåvade barn i förskolan?
• Tecken på särskild begåvning.

Frågor som viktiga för att alla barn ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Begåvning är medfödd och ingen talang. Därför måste man förstå att föräldrar sällan eller aldrig kan drilla barn.

Boken behandlar även det som kallas Twice Exceptional. Det här med att en hög begåvning kan döljas bakom fysiska, psykiska och neuropsykologisk nedsättning. En viktig sak att förstå att begåvning inte bara ser ut på ett sätt.

Till livs får läsaren också pedagogiken ABC. Treenigheten som gäller alla barn, dock speciellt särskilt begåvade barn: Acceleration, Berikning och Coachning.

Bokens andra del är ett antal berättelse om olika anonymiserade barn. Här vi berättelsen om Lanny som skrev en bok vid 9 års ålder om: Min förskoletid. Eller om: Varför rymmer Pippi? Den tredje berättelsen: Varför drar sig Ferdinand undan? Fjärde berättelse: Varför tramsar Emil? Slutligen om: Varför gråter Liisa?

Psykologen Anita Kullander, grundare av Filurum, nätverket för särskilt begåvade, skriver i förordet till boken:

Äntligen kom den! En sedan länge efterlängtad bok om särskilt begåvade (särbegåvade, lättlärda, snabbtänkare, högbegåvade) barn i förskoleåldern.

För er som jobbar i förskolan är denna bok en bra start på hur ni ska fånga barnen. Lika fullt är boken nyttig för föräldrar för att förstå sina barn som är annorlunda. För mig själv har det varit berikande att få en inblick i dessa barns förutsättningar att bli sedda.

Intelligens

Vår förmåga att tänka hänger intimt ihop med vilka gener vi får när vi föds. I ljuset av det är frågan hur man ska beskriva intelligens. Många skulle nog säga att det är storleken på IQ, speciellt Mensa säger det. Det är att begränsa intelligens till bara logik och rationalitet. Om det skulle vara sant hade aldrig Einstein blivit den han blev eftersom hans lärare sa att var obildbar. Eller andra särbegåvade som John Lennon och Thomas Alva Edison.

Så ser ju inte förutsättningarna för särbegåvade barn ut. Det är mer komplext än så. För att fånga in en definition som bättre speglar intelligensen tar jag hjälp av Max Tegmark.

När jag funderat på frågan hur man skulle kunna definiera intelligens hittade jag följande definition av Max Tegmark i hans bok, om Artificiell intelligens (s 66):

Intelligens = förmåga att uppnå komplexa mål

Han skriver att detta omfattar:

Den är bred nog att inkludera alla (...) definitioner eftersom förståelse, självkännedom, problemlösning, inlärning osv. är exempel på komplexa mål som man kan ha. (s 66)

Då blir det begränsande om man skulle försöka fånga in allt i kvantifierbara intelligens. Detta speglar också hur svårt det är att klassa särbegåvade individer. Det som kännetecknar dessa är att de ser helheter, inte delar eller sekvenser. Samtidigt som dessa prövar alla möjliga ingångar för att lösa ett problem. När de hittat ingångarna dyker de ned i detaljer för att hitta mönster och samband. Låt oss vidga begreppet om intelligens med hjälp av Max Tegmark definition.

Källa:
Tegmark, Max (2017) - Liv 3.0, att vara människa i den artificiella intelligensens tid, Volante
   

Tillblivelse

Sommaren 1992 byggde jag och mamma en stuga åt henne på Ostra Knall, där jag hade mitt land. Tillblivelsen dokumenteras och ovan flyttar mamma in i sitt hus. Här fick hon bo aderton somrar.

Mamma hade lite svårt att välja vilken färg huset skulle få. Första året var det naturvirket utan täcklasyr som gällde. Enda klimatskyddet fick bli inoljning med träolja.

Året därpå bestämde hon vilken färg huset skulle få. Det blev Hälsingerött på fasaderna och Skåneblått på vissa trädetaljer. Nu har huset flyttats av de nya ägarna till Berggrensvägen 41. Se bilder här: Hälsning från förr.

Kan själv

Kan själv är uttrycket barn brukar säga vid två års åldern när de börjar markera sitt kunnande och självständighet. Vet mig att jag var duktig på att säga just det så fort någon skulle instruera mig hur man skulle göra saker. Min pappa var medveten om att låta mig försöka göra saker utan att andra skulle lägga sig i. Han bruka säga till mamma, när hon ville styra upp, titta vilket handlag han har.

Jag noterar också att begreppet "Kan själv" har varit signifikativt i mitt liv. Min kroniska nyfikenhet har alltid styrt min lust att lära mig. När jag nu studerar Mona Liljedahls bok Särskilt begåvade barn fastnade jag för följande rader (s 40)

De excellerar i det som intresserar dem och ignorerar det de anser var trivialt eller tråkigt. Lust och intresse styr deras inlärning. Där intresset finns, rusar deras inlärningsförmåga.

Detta blev en påminnelse från min skolgång, tyvärr fanns i inte förskola när jag växte upp, när min mamma frågade min lärare, på mellanstadiet, Ulla Sydegårdh om jag hade svårt för mig i skolan. Svaret mamma fick var följande: nej, han kan bara han vill. Och så har det varit genom livet.

Min lärare måste varit insiktsfull som förstod och lät mig och min skolkompis vara lite eljest. Torbjörn Victorin som min forna klasskompis heter var ett strå vassare än jag vad förståndet beträffar.

Du hittar oss stående till vänster i bilden ovan.

När andra grabbar håll på och mecka med mopedmotorer funderade och testade vi bland annat raketmotorer. Kommer ihåg att jag byggde en avfyringsramp i slöjden som vi testade olika krutladdningar till motorerna för att test våra raketmodeller med. Vad hände sedan. Torbjörn likväl som jag blev tekniker på akademisk nivå. Jag inom byggsvängen och Torbjörn inom it med it-säkerhet som grund.

Förskolan har en stor utmaning i att se de här barnen som inte helt passar in i mönstret i hur barn utvecklas. Hoppas att det finns förstående förskollärare som ser dessa barn och låter dem utvecklas i sin takt.

Källa:
Liljedahl, Mona (2018) - Särskilt begåvade barn, Gothia Fortbildning 

Särskilt begåvade barn

Hur tar förskolan hand om utmaningen och möjligheten kring särskilt begåvade barn? Lyckas förskolan i uppdraget att ge alla barn utrymme. Hur kan barn omsätta sina tankar till verklighet? Speciellt med barn med spring i huvudet.

Mona Liljedahl ställer frågan i inledningen till sin nya bok om särskilt begåvade barn i förskolan. Är förskolan bredd att klar följande utmaning:

Särskilt begåvade barn har "spring i huvudet". Det innebär de leker intellektuellt. Ingenting roar dem mer än att få använda hjärnan.

Lyckas förskolan suga upp dessa barn och låta dem blomma? Jag kan ibland skrämmas över att allt ska vara relaterat till någon form av åldersrelaterad utveckling som bestämts på förhand. Nu är ju inte individens förutsättningar rättvisa på det sättet att alla har en given utvecklingskurva. Alla barn har sina egna förutsättningar.

Min fundering är, tar förskolan hand om att vissa barn är tidiga på att skriva och läsa. Eller tidiga med att fundera på teknik och naturvetenskap. Lyckas förskolan tänja gränser för dessa barn så de får utlopp för sina tankar? Hur klarar förskolan att stimulera framtida författare och ingenjörer i Nobleprisklass?

Källa:
Liljedahl, Mona (2018) - Särskilt begåvade barn, Gothia Fortbildning
Pluraword
Framtidens ingenjörer och tekniker.

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever, även kallade särbegåvade elever, har en exceptionellt hög inlärningsförmåga och borde trivas i skolan. Tyvärr är sanningen en helt annan. I svensk skolan har elever med begåvningssvårigheter större chans att få den hjälp de behöver än barn som ligger i den högra svansen av normalfördelningskurvan.

Mona Liljedahl har lyckats fånga skolans oförmåga att hantera barn som behöver större utmaningar än övriga i skolan. Speciellt i en skola som har en mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som inte mäter enskilda provtillfällen för att ta reda på kunskapen.

I det relativa betygssystemet var det lättare att drömma sig bort på lektionerna och lägga in växeln vid provtillfället och på det viset klara sig till nästa utbildningsnivå. Detta kan beskriva på olika sätt. Mona skriver följande (s 130) om bristen på stimulans för särbegåvade elever:

När en särbegåvad elev går igenom en hel skolgång utan att en enda gång få undervisning som motsvarar den kognitiva nivå drabbas eleven av svår mental understimulans, för att inte säga intellektuell svält. För att uthärda applicerar särbegåvade elever generellt sett två huvudstrategier:

1. Släcker ner och försvinner in i sig själva, drömma sig bort, dra sig undan

2. Agera ut, spela pajas, ifrågasätta, skapa konflikter, bli arg få utbrott.

Boken är full  av beskrivningar och handlings alternativ för hur skolan ska kunna börja arbeta mer systematiskt med dessa elever. Boken behandlar sådant som hur man upptäcker och identifierar dessa barn. Hur ser pedagogikens ABC ut för särbegåvade barn. Vad kännetecknar kunskapskartläggningen och hur görs den. Hur medverkar elevhälsan i arbetet kring särskilt begåvade barn.

Därtill kommer ett begrepp som behövs förstås extra, twice exceptional. Det här är barn med vissa inlärningssvårigheter samtidigt som de är särbegåvade. Exempel på detta i historien är Thomas Edison som bedömdes med borta i huvudet, men uppfann bland annat glödlampan. Eller Albert Einstein blev kallade sinnesslö och obildbar av sin lärare. Han satt ju och drömde sig bort i skolan istället för att lära sig något.

Bilden illustrerar det här med att varje individ eller barn ska bemötas med sina förutsättningar. Om fisken klättrar upp i trädet förstår han inte sin plats i livet. Rättvisa är inte att alla ska göra samma sak utan från sina egna förutsättningar.

Skolans stora utmaning är att både lärare, skolledningar och elevhälsan skaffar sig kunskaper om vilka förutsättningar som gäller och vilka pedagogiska verktyg som behövs för dessa barn. Till och med skollagen poängterar detta. I skollagen 3 kap 3 § står följande:

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Skaffa boken och lär dig hur du ska får de särbegåvade att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Men framför allt läs sista meningen i lagparagrafen några gånger ses skolans uppdrag för den högra svansen med barn i normalfördelningskurvan.

 

Hälsning från förr

Hälsningar från förr kan ge oanade signaler. Jag fick en sådan från Kalle och Marie som köpte mitt landställe för några år sedan. Han skickade bilden med följande kommentar:

Det var roligt att hitta en liten hälsning från förr!

När jag byggde en Jörnstuga för 26 år sedan tog jag mig till att skriva meddelandet på golvbjälken i huset. Det var en gimmick, ifall någon någon gång i framtiden skulle riva huset, att veta vem som byggt huset. Nu hände det. Trevligt att fått reda på detta i levande livet.

Kalle och Marie har flyttat huset till nytt läge på tomten.Det var då hälsningen kom i dagern. Huset stod där grävskopan är och den gamla grundmuren syns i bakgrunden.