Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 30 april 2017

Slumpens skördar - skolan ett lotteri

Strävan att minska ojämlikheten i skolvalet, i syfte att minska segregationen, är det intressant att notera vetenskapen ger den sitt godkännande.
Som bekant är statistik läran om ifall det finns en sannolikhet att något inträffar. Samtidigt som statistik kan användas för att bevisa sina egna hypoteser. Är det det skolforskarna gjort sig skyldiga till. Låt oss fundera ett slag.

När jag läste vetenskapsmännens debattinlägg på DN Debatt skrev jag på min tidslinje i Facebook:
Många är tankarna en valborg som denna. En hur bra forskarvärlden tycker lottning är för att eventuellt råda bot på skolsegregationen. Har de rätt? Ja, i en mening att bakgrunden inte spelar roll vid lotten. Problemet med slumpens skördar är att du löser möjlig segregation. Men glöm klassresan hos framtida elever. Det som var den starka drivkraften hos Socialdemokratin. Din bakgrund skulle inte avgöra din strävan och möjlighet att nå någonstans. För det är just det slumpens skördar sätter P för. Så den begåvningsreserv som finns i elevunderlag har ingen anledning att se möjlighet att ta sig ur sitt sociala sammanhang. Så man kan åter konstatera att man hade den smala turen att gå i en skola som gav den möjligheten att ta sig ur ursprunget. Med lottning kommer det att vara omöjligt att staka ut sin väg själv.
Låt mig utveckla tankarna en bit till. Om vi ska motverka segregationen i skolan är det i görligaste mån bostadssegregation som står för majoriteten av skolsegregationen. Skolvalets inverkan är endast 3,2 % enligt en undersökning gjord av IFAU (läs gärna länk nedan). Så problemet är större än bara skolans problem.

Visst är urvalskriterierna viktiga för skolvalet eftersom etableringen på "skolmarknaden" inte är fri. Staten bestämmer etablering både geografiskt och i vilken mängd fristående skolor ska finnas och hur många elever man får har per enhet. Om vi har dessa randvillkor när vi diskuterar lottningen kommer vara och en att inse det olämpliga i just lottningen. Någon social mixning sker inte med automatik. 

Nästa fråga är just den här om strävan att nå den utbildning man själv vill och strävar efter. Om lottningen skulle styra är det rätt ointressant att jag som elev ska anstränga mig. Det är ju ändå lotten som styr var jag hamnar. Det är inte precis ett främjande av meritokratin. 

Frågan ligger nog på ett helt annat plan för att skapa de möjligheter som behövs för att göra klassresan. Det god med min skolgång var att skolorna var rätt likartade så närhetsprincipen spelade ingen avgörande roll. Skolorna styrdes då genom regel- och ekonomistyrning via länskolnämnder och SÖ. Samtidigt fanns valmöjligheterna inbyggda i skolan. Alla vi som gick högstadiet (7 - 9) i grundskolans begynnelse hade möjligheten att välja studieinriktning. Den möjligheten finns inte idag. Hade man som jag valt teknik som inriktning var den naturlig bana via dåtidens fackskola skaffa sig en utbildning och examen att stå på om det andra skulle misslyckas. Därifrån gick färden vidare till tekniskt gymnasium för vidare transport till KTH och akademiska studier. Jag var den förste i min släkt som gjorde just den resan. Efter mig har det kommit kusiner och kusinbarn som gjort den resan. 

Så frågan är också i vilken mån skolvalet ska styras redan i grundskolan som sådan. Många fristående skolor har olika ämnesinriktningar i sin profil. Kanske denna profiltillhörighet mer ska styra vid skolval. Fokuserar skolan matematik och naturvetenskap kanske elever som söker sig dit ska just göra det än att kreti å pleti söker.

Ja, ja mycket lär diskuteras kring Skolkommissionens förslag. Ett är säkert lottning som urvalskriterier är inte särdeles befrämjande för klassresan.

Media DN, GP
Blogginlägg:
Förlåt att jag besvärar
Blicken inåt         

fredag 28 april 2017

Musen som röt

Något mer urvattnad replik får man leta efter när det gäller Socialdemokraterna och Miljöpartiets replik på Alliansens invit till förhandlingar om vinst i välfärden. Musen har rutit.
Det verkar inte gått upp för S och MP att de inte ensamma har majoritet i riksdagen. Sedan det här med övervinster, vad är det för något? Var finns motståndet att göra skolan bra och jämlik? Frågan är bara hur. Uppenbart tycker S och MP det är höjden av jämlikhet att lottning ska avgöra vilken skola man ska gå i.

Repliken från S och MP i SvD lyser igenom speciellt för S som fortfarande är vilsna och har fantomsmärtor från den tid de var regeringsbärande majoritetsparti. Så är knappast läget idag i den nedåtgående spiral partiet är utsatt för. Samtidigt som de uppenbarligen inte lärt sig något från den förra striden om socialiseringen, löntagarfonderna.

Så det ska bli intressant vad effekten blir av att S och MP kör ända in i kaklet i frågan om skolan och vinster i välfärden. Inte mycket till samförstånd där trots att Utbildningsministern manade till borgfred om skolan vid pressträffen när Skolkommissionens slutbetänkande överlämnades.

Uppenbart kommer partipolitiken att dominera när vi kommer till skolan. Oerhört tråkigt, för det enda Alliansen gjorde tummen ned för var just lottningen till utbildningsplats som urvalskriterium i skolvalet till populära skolor. Ett kriterium som inte precis manar till att elever anstränger sig för att göra klassresor. För övrigt var det på denna punkt kommissionen var oenig. Till och med Gustav Fridolin gillar inte lottning.

Så vi får se hur mycket musen som röt vinner på sitt agerande.

Media SvD1, SvD2

torsdag 27 april 2017

Social sammansättning

Social sammansättning är ett nyord från Skolkommissionen. I förslaget till ändrade lagtexter skriver de:
1 kap. 9 §
Nuvarande lydelse
Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
Föreslagen lydelse
Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Huvudmännen ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på skolenheter.
Jag blir alltid skeptisk till lagtexter som innehåller stora tolkningsutrymmen. Lagtext ska i görligaste mån innehålla icke tolkningsbara ord. Vad menas med ord som:
  • allsidig 
  • social
  • sammansättning
Om vi tar hjälp av ordboken så betyder allsidig:
som samtidigt omfattar de flesta områden eller aspekter på betydelse
Hur ska huvudmännen vara allsidiga och inom vilka områden. Har man tänkt sig kön, etnicitet, klass, trosuppfattning, mm.

Tar vi ordet social har de två tolkningar:
som har att göra med (en del av) samhället och dess organisation
som har att göra med (samspelet mellan) människor i grupp
Här infinner sig genast en fundering av vilken tolkning Skolkommissionen tänkt sig. Är det samspelet i gruppen klass eller årskurs man tänkt sig?

Tar vi sedan ordet sammansättning finns tre tolkningar:
montering av beståndsdelar till en helhet
sätt på vilket beståndsdelarna i en helhet hänger ihop
ord (bildning) som uppstår då två ord sätts ihop
Här blir det helt plötsligt svårt. Är det en social konstruktion Skolkommissionen är ute efter? Eller är det en mekanisk sammansättning? Om det är det senare är det likt den skola jag gick i där vi ungar sattes ihop som beståndsdelar av en helhet. I detta fall av att vi bodde i samma upptagningsområde oavsett klasstillhörighet.

Förslagen lydelse på lagändring behöver nog proppen tydligt i förorden beskriva hur tolkningen ska göras för att passera Lagrådet och Utbildningsutskottet. De som lever får se, när man blandar likvärdighet med social konstruktion, blir det inte så enkelt. Hur ska den inspekterande myndighet klara tillsynen och på vilket sätt ska sanktionerna se ut.

Källa:
Samling för skolan - nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35)

söndag 23 april 2017

1947

Tider av ovisshet, när allt  inte är som förr, är det bara med tillbakablickar på tider som betyder något för nuet. Den tid som skapades efter ett djupt sår i världens existens. Tiden efter krigsslutet 8 maj 1945 låg den då kända världen i spillror. När börjar vår tid som vi känner den idag? Vårt nu.
1947 verkar vara året där allt sattes i rörelse. Det var då FN började sin tillvaro. Det var då George Orwell skrev 1984 ute på ön Jura. Det var året FN skapade de mänskliga rättigheterna och ytterst få känner till begreppet folkmord. Senare kom folkmord att användas i Nürnbergrättegångarna. Det var året Christian Dior slog igenom. Palestinaproblemet uppstod när Storbritannien lämnade mandatet och FN förhandlade om hur man skulle lösa uppdelningen mellan judar och palestinier. Om hur stormufti Hajj Amin al-Husseini är våldsamma mot judarna och hans samröre med nazismen och Adolf Hitler. Där lades grunden för dagens konflikter i Mellanöstern och det Muslimska Brödraskapet.

Elisabeth Åsbrink har månad för månad vävt en bildande berättelse från olika världsdelar hur vår tid skapades 1947. Är vi idag 70 år senare på väg till ett nytt årtal där världen omdefinieras?

Läs boken och bli lite mer bildad kring hur vår tid sätt ut sedan den stora förödelsen efter andra världskriget.  

torsdag 20 april 2017

En skola för alla - Skolkommissionens förslag till skolsystem

När Skolkommission presenterade sitt förslag till ett sammanhållande svenskt skolsystem sa Gustav Fridolin att detta betänkande är de största i svensk skolhistoria, större än det betänkande som lades 1948. Hur har man då tänkt sig hur den framtida skolan ska se ut. Jo, som bilden nedan:
Som synes en omfattande räcka av systemstärkande insatser som:
  • Kompetensförsörjning
  • Stärkt huvudmannaskap
  • Aktivt skolval och minskad skolsegregation
  • God miljö för lärande och utveckling
  • Kärnuppgifterna undervisning och skolledning
  • Ökad nationell resultatstyrning
Om man ser dessa systemstärkande insatserna är det nog aktivt skolval som den politiska striden kommer att stå om. I övrigt ser jag liten strid om det andra delarna. För dessa systemstärkande satserna finns tre nivåer för hur styrningen ska gå till väga. Dessa är:
  • Professionell styrka
  • Statlig stöd och tydlig styrning
  • Skolhuvudmän med kapacitet
Det senare är inte nödvändigt bara fråga om fristående skolor som lika mycket kommuner som inte har kapacitet. Allt detta ska mynna ut i nationella målsättningar på tre områden:
  • Goda kunskaper
  • Likvärdighet
  • Kvalitet i undervisningen
Slutsatsen jag gör, efter att läst igenom sammanfattningen av Skolkommissionens slutbetänkande, är att mål- och resultatstyrningen av svensk skola består. Man poängterar resultatstyrningen hårdare än jag gissar många i professionen önskar sig. Därtill kommer fokus också att flyttas i den målstyrda undervisningen mot uppföljnings- och utvärderingssystem med starkt nationellt inslag.

Källa:
Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35)

onsdag 19 april 2017

Ständigt denna vinst

Obegripligheten griper omkring sig när det gäller hur debatten förs om välfärden. Widar Andersson, Kjell-Olof Feldt och Nils Lundgren inleder sitt debattinlägg på DN Debatt om S obegripliga svängning:
Den socialdemokratiska partikongressen har beslutat att det behövs ett regelverk för att stoppa vinstjakten i välfärden. Som andra beslut i slagordets form måste det uttolkas. Men det bör åtminstone betyda grönt ljus för Ilmar Reepalus utredning om vinsttak för alla företag som bedriver skattefinansierad verksamhet under rubriken välfärdstjänster. Vinstbegäret har alltså blivit det stora hotet mot välfärdsstaten. Det måste regleras bort.
Är det dödsstöten för vinst-i-välfärds debatten.Ingen skulle väl på fullt allvar vilja skrota skolpengen och valfriheten. Om har en märklig attityd infunnit sig i vänstern och S i synnerhet. Med det hårdnackade syn bäddar vänstern för att minst 18 000 välfärdsföretag försvinner och 230 000 blir utan jobb. Hur ska de lyckas förklarar det uppenbara att det offentliga inte klarar att suga upp dessa kardor av arbetslösa. Frågan ställs även av ovan nämnda debattörer:
Var finns bevisen för att lönsamma skolföretag är huvudorsaken till de problem det lider av? Är inte andra reformer än vinsttak eller vinstförbud viktigare när det gäller till exempel kunskapsinhämtandet, segregationen, bristen på rätt utbildade lärare?
Jo, skulle jag vilja säga. Det finns viktigare saker att diskutera som funktionssättet både i vård och omsorg som skolan. Innan det olyckliga samarbetet S-MP regeringen inledde med V hade sex partier kommit överens om fristående skolors spelplan. Debattörerna skriver:
I den andan träffade sex partier en överenskommelse om att friskolor skulle få finnas kvar men att en rad förändringar i regelverket skulle göras för att säkra långsiktighet och kvalitet. Ett uttalat syfte var att skolsystemet skulle få arbetsro.
Kanske dags att damma av sexpartiöverenskommelsen och kasta Reepalus utredningen i papperskorgen. Risken för ett sådant agerande är att V slutar med budgetsamarbete med regeringen. Med ett problem att vi får se en ytterst skakig riksdag drygt ett år innan ordinarie val. Skulle S fullt ut gå till riksdagen med lagförslag om regelring av vinster-i-välfärden kommer lagförslaget att röstas ned av riksdagen. Vinst-i-välfärden har blivit S moment 22. Hur de än agerar blir det fel.

För problemet i hela debatten om vinst-i-välfärden är okunskapen om vad som lagts fram i Reepalus utredning. Dan Olofsson, it-entreprenör, skriver:
Många, inklusive Tony Henningsson, har uppenbarligen inte förstått att det är en fundamental skillnad mellan Ilmar Reepalus förslag om 7 procent avkastning på operativt kapital och 7 procent i direktavkastning.
Några så stora direktavkastningar har inte ett tjänsteföretag. Så går det när man inte gör en konsekvensanalys av följderna. Vad händer med de 18 000 företagen på 5 till 10 års sikt med förslaget. Hur många företag finns kvar? Hur många anställda är arbetslösa? Hur ska landsting och kommunerna lyckas bygga upp en motsvarande verksamhet? Frågorna är många svaren är få eller inga.

För övrigt vill jag ha ett pluralistiskt samhälle där den korporativ socialismen icke gör sig besvär.

Media DN, Sydsvenskan
Tidigare blogginlägg Pluraword:
Nollad Välfärdsutredning
Välfärdsutredningen ett falsifikat     

tisdag 18 april 2017

Lektorn utvecklar undervisningen

Allt sedan skollagen kom har jag med spänd förväntan sett fram emot att se lektorernas frammarsch i skolsystemet. Under min studietid, sent sextiotal och tidigt sjuttiotal, fanns det många lektorer på gymnasiet. Med tiden har denna yrkeskategori drastiskt minskat.
Sedan nya skollagen trädde ikraft 5 augusti 2010 har begreppet lektor skrivits in skollagens 2 kapitlet 24 §:
Lektor
24 § En lärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvudsak
motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har avlagt
motsvarande utländsk examen, och
2. under minst fyra års tjänstgöring som lärare har visat pedagogisk
skicklighet.
En förskollärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett område som omfattas av förskolans
uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och
2. under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare har visat pedagogisk
skicklighet.
Benämningen lektor ska förbehållas lärare som avses i första stycket och
förskollärare som avses i andra stycket.

Några få förskolor och skolor har fått tillgång till extra utvecklingshjälp av ämnesdidaktiken. Både förskolan och skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Då skulle det var ytterst lämpligt att man i vardagen hade tillgång till lektorer som står för en verksamhetsnära vetenskaplighet.

När jag på Facebook ställt frågan om det på bred front satsas på lektorer fick jag följande svar från Christian Eideval:
Nej, och en av förklaringarna är att det är väldigt ont om disputerade förskollärare: högskolor och universitet med förskollärarutbildning gör allt vad som står i deras makt för att rekrytera alla de kan få tag i. Det är alltså inte enbart förskollärare som det utbildas för få av, det samma gäller förskollärare med forskarutbildning.
Detta är en skrämmande uppgift. Inte bara svårt att rekrytera studenter till att bli förskollärare utan även de som vill gå vidare och disputera. Förskolan om någon utbildningsform behöver disputerade förskollärare som utvecklar undervisningen i förskolan. Begreppet undervisning har stött på massiv kritik från de verksamma i förskolan. Kan förstå att det sänder signal om att man förknippar ordet med klassrum. Idag sker undervisning inte bara i ett klassrum utan i andra forum också. 

Skollagen definiera undervisningen som en målstyrd process. Det pedagogiska inslaget styrt via läroplanen är just målstyrd och fokuserar på barns utveckling och lärande. I den kontexten skulle det vara en välgärning om både huvudmän och förskollärare medvetet satsade på verksamhetsnära forskning för att utveckla vetenskapliga grund i undervisningen på förskolan.

Media Upsala Nya Tidning, SVT Nyheter
Källor:
Skollagen (2010:800)
    
 

torsdag 13 april 2017

Glad Påsk 2017

Får med denna bild med många nyanser vara påskhälsning 2017 och tillönska mina läsare av bloggen en Glad Påsk!

måndag 10 april 2017

Frihet och öppenhet säger Löfven

Frihet och öppenhet säger Löfven om det svenska samhället i samband med manifestationerna kring terrordådet och minneshögtider. Socialdemokraterna säger i stället slutenhet och ofrihet med kongressbeslutet om vinster i välfärden.
Hur en klok karl som Kålle, Karl-Petter Thorwaldsson, kan köpa detta är märkligt. Han säger:
Den betyder att Socialdemokraterna och LO ska se till att driva igenom vinstbegränsning i samtliga välfärdssektorer.
Hur har han och S tänkt sig att skapa ett öppet och fritt samhälle genom att begränsa företagandet i samhället? De monopolistiska lösningarna andas en korporativ socialism jag trodde S lämnade för hundra år sedan.

Dessutom undrar jag hur S tänkt sig finansiera vården och välfärden framgent. Genom endast skattsedeln kommer det inte att lyckas. Här måste en kombo av försäkringslösningar och offentligt finansierad välfärd till.

Ja, ja på mig verkar det som definit S är på väg att Pasokifieras. Partiet verkar bara attrahera 65+ numera. Ur takt är de i varje fall, för inget har de lärt sig av striden om löntagarfonderna för 40 år sedan.

Media SvD, Elvakaffet med Tove Lifvendahl och Anne-Marie Lindgren 


Tusen hjälpmedel och attityder

Tusen hjälpmedel finns och attityden till dem kan man starkt fundera över. Varje gång jag läser något kring det här med neurologiska funktionshinder (npf) och skolan väcks en inre vrede och ledsamhet. Hur kan det vara möjligt att skolan i dagens upplysta samhälle inte har kunskap om barns hjärnutveckling och vad medfödda funktionshinder kan innebär för lärandet.
Hjärnan är en komplicerad del av människans kropp. Man skulle kunna säga att det är en gigantisk "datamaskin" som både styr känslor, förnuft, uttrycksmöjligheter och styrning av människans olika kroppsliga funktioner. Denna gråa klump är en sinnrik funktion vi stundligen har arbetandes för vårt livsuppehåll och förmåga till agerande med omgivningen. Tyvärr, som med alla system, kan det bli kopplingsfel mellan delarna. Så är det med problemet att inte fullt ut kunna läsa och skriva. Förr i världen tyckte man att individer med dessa funktionshinder var dumma. Själv fick jag höra det i uppväxten när orden svor. Noterar att trots all träning och läsning jag gjort genom livet har inte det grundläggande besvärligheterna jag har försvunnit. Det är något man får leva med livet ut.

Däremot finns det idag massor av hjälpmedel. Vem skulle idag ifrågasätta stavningsprogrammen som finns i datorn? Inte jag i varje fall. Den ger mig tryggheten att jag stavar rätt fast jag skriver fel. Fast det finns ibland tillfällen när jag stavar rätt men ändå fel. Ta ordet kränkning. Ibland ser jag inte att det blir fel när jag skriver kräkning istället. Hjärnan tycker att det står kränkning. Ordet är dessutom rättstavat i sig men inte precis det jag menar. Den lilla bokstaven n ställer till förtret. Ibland dyker språkpoliserna upp och påpekar denna lilla fadäs. Tråkigt om det görs på fel sätt, vilket ibland händer.

Funderar hur det kan komma sig att skolan fortfarande envisas med att inte få använda hjälpmedel vid prov. Om man betraktar det som fusk är det oroväckande. Ingen skulle väl komma på tanken att glasögon ska tas av när man läser eller ta bort hörapparaten när man ska lyssna. Men så stipuleras kring Nationella Prov (NP). Då kan man rent statistisk fundera hur stor felmarginalen är i den summativa bedömningar som NP är. Om det finns delmängder i provet som är behäftade med fel genom att elever inte fullt ut givits möjligheten att klarar att svara på provets innehåll. En uppryckning krävs av både Skolverket och skolan i dess helhet och kunskapen kring npf. Eller så skrotar man NP som instrument att nivåsätta betygsnivån. Trots allt är provbetygen från NP inte lika med slutbetyget i ämnet.

Genom att samhället är gravt skriftspråkligt ska inte ett handikapp styra möjligheten till att skriva och läsa. Annars exkluderar men en grupp människor. Därför är det ett lovligt krav som införts att man har obligatorisk test genom läs- och skrivtester av elever redan våren i årskurs 1. Det är då problemen ska upptäckas så rätt förutsättningar ges för att hjälpa barnet. Så låt oss öka kunskapen om hjärnan i den svenska skolan så rätt insats ges varje enskild individ.

Media Sydsvenskan    

söndag 9 april 2017

Könsegregerad skolan en stark svensk gren

Känslorna har svallat i svenska samhället sedan Kalla fakta sände sitt program om könsuppdelning i skolbussen. Nu vill man förbjuda religiösa fristående skolor. Men man glömmer bort den djupa svenska traditionen av könssegregering i skolan. Kvinnor i Sverige har historiskt varit skilda från männen i samhällslivet och skolan.
Så sent som för 43 år sedan lades den sista flickskolan ned i Sverige. Det är 95 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Dick Harrison skriver:
När svenskarna på allvar tog itu med utbildningsreformer på 1600-talet ansågs det osedligt att låta flickor och pojkar gå i samma skola. 
Nästa 400 år senare svallar känslor när skolor separerar tjejer och killar i idrott och hälsa, sexualundervisning, mm. Vi glömmer bort att denna separation gäller i många offentliga institutioner än idag. Ta omklädningsrum i skolor, damfotboll, damhandboll, m fl.

Vi kan för en stund låna följande från Dick Harrison:
Men att konstatera faktum är en sak. Det verkligt intressanta är att utröna varför segregeringen överhuvudtaget existerade. 
Här har kristendom likväl som islam präglats av ordningen: kvinnan tige i församlingen. Sverige har haft 43 år på sig att ändra detta förhållande. Alltså en kort tid i jämställdhetens namn. Hur kan vi då förvänta oss att alla som kommer till Sverige ska ändra sig snabbt när vi själva har en lång bit kvar att få jämlikhet i alla delar av samhället.

Givet detta är det i skolan man skapar den jämlikhet som ska fortplantas i svenska samhället. Därför är värdegrundsarbetet viktigt. Tyvärr har den fått stå tillbaka för det kunskapsfokus som varit senaste tio åren. Det viktig är att undervisningen i t ex samhällsorientering eller religion görs utifrån demokratins grunder, likabehandling och värdegrunder utifrån kristen tradition och västerländsk humanism.

Media SvD1; SvD2
Källa:
Läroplan för grundskolan (Lgr11)

lördag 8 april 2017

Sorgens och skräckens dag

Sorgens och skräckens dag var det fredagen 7 april 2017. En dag som kommer att var outplånlig. Då slog terrorn till i centrala Stockholm.
Vansinnesfärden slutade i Åhléns på Drottninggatan. Hur hjärntvättade kan man vara för att ens komma på tanken att gör något sådant att med berott mod meja ned oskyldiga människor som var ute och fredagshandla inför fredagsmyset?

En sak jag aldrig kan få klart för mig. Handlingen är avskyvärd och går inte försvara på något sätt. Sverige är nu annorlunda. Hur kommer detta att påverka oss framåt. Oskulden blev vi av med vid mordet på Olof Palme. Nu är vi av med oskulden att terror inte inträffar i Sverige.

Det viktigast är ändå hur vi lyckas att leva våra liv som vanligt. Och hur förmedlar vi detta hemska till barn.

Media SvD

söndag 2 april 2017

Den tyske officerens hustru

Ubåten kryssade genom blindskären i det nazistiska Tyskland. Med tur och stor portion viljestyrka lyckades ubåten, Edith Hahn Beer, ta sig igenom det fasansfulla. En berättelse om den österrikiske judinnan som innan annekteringen av Österrike 1938 hade lyckats med sina juridikstudier men inte fick avsluta med en examen för de nya lagar som gällde.
Berättelsen spinner över en judinnas första stapplande steg i gettot i Wien till arbetsläger i norra Tyskland på fälten för sparrisodlingar. Arbetspass på 80 timmar i veckan var inte ovanligt. Innan hon återvände till Wien en tid på en kartongfabrik.

Tillbaka i Wien gick hon under jorden. På tåget sprättade hon bort judestjärnan. Genom olika manövrar lyckades hon skaffa sig en icke judisk identitet och blev en ubåt. Tog sig till München där hon sedermera träffade tysken som hon gifte sig med och flyttade till Brandenburg. Hur hon genom livet som ubåt lyckades klara sig undan SS och Gestapo. För att när kriget vara slut lyckas hamna i klorna på ryssarna och sovjets inflytande.

En berättelse om hur hon åter fick sin juridiska kunskaper tillgodo för att tjänstgöra som domare i den Sovjetiska zonen. När hon började förstå att hon skulle bli angivare under tiden NKVD började bygga Stasi iscensatte hon sin sista flykt som den ubåt hon var.

En sann berättelse om nazismen, judehatet och förintelsen som ger en djupare bild än gängse berättelser om denna tid. Och berättelsen är lika rykande aktuell i de tider vi lever idag när populismen sprider sig och vi inte vet hur det okaterade landskapet ser ut ungefär som efter krigsslutet maj 1945 och åren framåt till muren och det kalla kriget. En berättelse som är en måste läsning.
   

lördag 1 april 2017

Extremcenterpartist

Många har skratten varit sedan jag första gången stiftade bekantskap med Gösta Ekmans eminenta skådespelartalang. Med den exakta timeingen att leverera skämt och plastiska rörelser. Många är det roller han han med. Allt från Änglamark, Släpp fångarna loss, Att angöra en brygga till Jönssonligan.
Här en ovanlig inslag som jag tycker passar dagens politisk bild fast denna spelades in på 70-talet.
https://www.youtube.com/watch?v=_76uHtxLlM4
RIP Gösta Ekman