Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 28 april 2013

Segregation inget nytt

Skoldebatten som förs om skolsegregation är intressant ur många synvinklar. Den är på inte sätt ny. I alla samhällen finns alltid en tydlig hackordning byggd på status. I det gamla Sverige var det adel, präster, borgare och bönder. Därtill allt löst patrask. På 1800-talet senare hälft ändrades det till borgare och städernas stora arbetarbefolkning.

När jag växte upp under 50-talet var det skillnad på oss som växte upp på bakgården och barnen från fina gatan. Dagens motsvarighet till Rinkeby och Östermalm i Stockholm. Skillnaden då och nu var att segregation oftast bestod av svenskars olika social bakgrund. Inte som idag mellan en invandrad befolkning och infödda. Även om finnar, italienare och jugoslaver arbetskraftsinvandrade i slutet av 50-talet och 60-talet.

Segregationen hade ett ansikte. En av mina klasskompisar växte upp här:


Jag på bakgården i ett barnrikt kvarter en kilometer bort. Vi gick i samma skola. Från första klass i folkskolan och slutade som första kullen ut från grundskolan. Segregationen var tydlig när det gäller bostad. I den centralstyrda och genomreglerade skolan fanns inget fritt val vart man skulle gå. Närprincipen gällde i högsta grad.

Det var väl sedan när fortsatta studier började som det fria valet inträffade. Ett fritt val som även innebar akademiska studier. En klassresa som var möjlig då. Men trots denna klassresa innebär det inte att den obefintliga skolsegregationen resulterade i en klass löshet. Någon smältdegel inträffade inte. Det var bara de nio år som vi "tvingades" gå i samma skola som vi var klasslösa. Därefter cementerades mönstren.

Frågan kvarstår, skulle det bli bättre om vi åter inträdde på vägen med icke fritt skolval?

För mig är det en politisk våt dröm att skapa ett samhälle som inte är segregerat. Inte ens USA är det. Där bor befolkningen oftast i comunnity med samma bakgrund, Little China, m fl. Ofta med religionen som kittet.

För övrigt anser jag att mer central reglering inte främjar mångfalden i skolan. Skolans bristande resultat får sökas på annat håll.

Saknat i

Sveriges framtid beror på förmågan till att skapa nytt. Historiskt har vi varit duktiga på detta. Sverige som land är egentligen för litet för de storföretag vi har. Trots detta är det ett stort behov att få fram nya företag för att skapa välfärd och jobb.

Normalt pratar man om inspiration, idéer och innovationslust för att skapa nytt. Ett fjärde i saknas i debatten. Detta i är: interaktion eller växelspel. Detta berör Peter Gudmundson, rektor på KTH, i senaste numret av KTH&Co. KTH är min gamla skola där jag lärde mig tekniskutveckling. Där berättas om oss alumner, alltså vi som en gång gick där och varit verksamma i samhället sedan dess. Speciellt samarbete mellan personer där KTH och företagen befruktar varandra.

Detta hörs väldigt lite i debatten om hur vi ska skapa jobb nu och i framtiden genom denna samverkan. Viktig parameter i nu och framtiden är att akademin och verkligheten samarbetar för att skapa tillväxt och jobb.

Dags att avpolitisera detta på så sätt att de politiska partierna ägnar sig åt att skapa infrastrukturen skattemässigt och avskaffar fåmansbolagsregler. Utvecklingen sköter verkligheten bättre än politiker.

För övrigt anser jag att detta görs bäst i samklang mellan svenska och internationella läroanstalter. Där föds nya samhällsutveckling.

Källa: KTH & Co, april 2013.

lördag 27 april 2013

Lakejerna moppsar sig

Debatten kring biståndsminister Gunilla Carlsson (M) är intressant. Departement består av tre nivåer. Den exekutiva ministernivån, nivå ett, som fattar de politiska besluten i regeringen i samklang med riksdagen. Nivå två är den politiska ämbetsmannanivån. De som politiskt förbreder politiska beslut. Och den tredje nivån tjänsteman nivån som ska vara politiskt frikopplad och endast vara sakexperter som tar fram underlag till de politiska tjänstmännen.

Den tredje, lakejnivån, har nu moppsat upp sig på UD. En klassiskt beteende som uppstår i alla förtroendestyrda organisationer mellan valda och tjänstemän. Dock har det gått för långt när lakejerna ska ha synpunkter på hur en minister sköter sitt fögderi. Om man har synpunkter på biståndsminister på UD undrar man hur åsikterna är om utrikesministern på samma myndighet.

Därför blir Ekots rapportering rätt tramsig. I vanlig ordning har inte statsradions journalister läst på. Eller så har de en politisk agenda. Vilket som är det okunskapen som lyser igenom.

Media Eskilstuna-Kuriren.

måndag 22 april 2013

Lärarprat

Intressanta studier har gjorts om yrkestiden i skolan. Man kan inte precis säga att den är effektiv. Skolverkets undersökning visar att endast 34 procent av tiden eller 3 timmar och 17 minuter används för lektions undervisning på en dag av 9 timmar och 40 minuter. Eller om man jämför på veckobasis 16 timmar.

Enligt Hattie (Visible learning, 2009) visar internationell forskning att lärarna pratar omkring 70 till 80 procent av lektionstiden. Omsatt till reda timmar enligt Skolverkets undersökning skulle lärarna ha 2 till 3 timmars monolog. Inte mycket till lärande för eleven.

Grundskolans undervisning kan med dessa basfakta betraktas som en stor resurs slösare när det gäller elever möjligheter till lärande.

En annan faktor kan noteras enligt Hattie. Lärarnas taltid ökar ju äldre eleverna blir och ju mindre klasserna blir.

Med detta sagt är det hög tid att skolan börjar tillämpar systematiskt kvalitetsarbete i undervisning. Och tar hjälpa av lean för att minska allt slöseri med resurser. Tidstjuvar finns det gott om i skolans värld. Det är hög tid att se över skolans arbetssätt och hur utbildningen organiseras.

Källor: Hattie, John (2012) - Synligt lärande för lärare, Natur&Kultur
Skolverket Rapport 385, 2013 - Lärarnas yrkesvardag

Media LT

Ständigt denna dokumentation

Något måste vara feltänkt när man pratar om att ta bort IUP i grundskolan. Något bättre instrument att hålla reda på elevens kunskapsutveckling finns inte. Ett instrument för att faktiskt genomföra formativ bedömning.

Om ministern och andra tror att summativ bedömning ger bättre verktyg för elevers utveckling är man fel ute. Betyg är bara ett signalsystem som talar om var du befinner dig just nu. Inget om vilken färdriktning som eleven ska ta för att skaffa sig mer kunskap. Hur lärare och elev ska samarbeta över tid.

Om skolan ska avbyråkratiseras är det annat som ska plockas bort. Inte det som direkt har att göra med skolans undervisning. Lärare har ju i alla tider dokumenterat, men kanske på sitt mer ostrukturerade sätt. Tendensen och diskussion som förs idag är att återinföra detta sätt. Det är inte särdeles klyftigt om skolan ska lyckas i sitt arbetet med systematiskt kvalitetsarbete.

Sedan ska man inte dokumentera för att tillfredsställa någon annan. En bärande styrprincip i skollagen är att dokumentationen ska göras för att stödja undervisningen.

Ska skolan avbyråkratiseras är det andra påfund som inte har med verksamheten att göra som ska tas bort. Dit hör inte IUP.

Media LT

söndag 21 april 2013

Reservat tänk

I ivern att skapa ny sysselsättning och förbättre villkoren för företagande har regeringen hitta på en stollighet. Nystartszoner. Företagskluster kan aldrig planeras fram. Gnosjöanden finns bara i Gnosjö. Lika mycket som företagsutvecklingen i Ljusdal.

Allt började med att någon hade kraft nog att skapa en miljö för tillväxt i regionen. Inte genom några politikers beslut. Politiken ska bara se till att skapa fysiska infrastruktur, som bredband via kabel, järnvägar och vägar. Och skapa den ekonomiska infrastrukturer och lagregler som gör det möjligt att på generella villkor skapa tillväxt var en de bedrivs landet.

Regionalpolitiken ska ligga i att skapa de fysiska förutsättningarna. Inte att skapa reservat för företag.

Media SvD

lördag 20 april 2013

Verkligheten överträffar dikten

Vinstförbudskramarna och medborgarna har fått argument i veckan för sin ståndpunkt i SOM-institutets mätningar. Men "verklighetens" folk i den offentliga sektorn har en annan syn. Tragiskt för ideologerna och befolkningen som inte förstår sammanhang.

Kvaliteten blir lidande om det inte finns fristående skolor säger de. Kommuner och landsting skulle inte klara att ta över de 1000 skolor som skulle tvingas läggas ned. En intressant slutsats från politiker i verkligheten. Var skulle alla anställda lärare och elever ta vägen?

Det är tråkigt att folk inom LO och S inte har förstått att tiden för kollektiva lösningar i välfärden inte tillhör dagens värld. Skriket efter mer regleringar och mer resurser är kontraproduktivt. Centralstyrning har aldrig varit och kommer inte heller denna gång var lösningen på problemet.

Skolans problem löses endast genom att den lever upp till den "nya" styrordning som infördes för 20 år sedan. Det är upp till skolan att lösa sina egna problem genom att tillämpa en verklig mål- och resultatstyrning. En styrning som innebär att slöseri och tidstjuvar synliggörs samt åtgärdas. Det är kvalitet.

Media SvD

söndag 14 april 2013

Utbildningsfabriken annorlunda

Hur kan man jämföra finansbranschen med skolbranschen. Jo, om man inte har ett antal fakta med i resonemanget. Banker på sin tid var privat då som nu. Skolor är offentliga till 84 procent. Endast 13 procent av skolmarknaden i Sverige består av enskilda grundskolor.

Hur skulle skolpengen kunna skapa en derivatmarknad där den dominerande delen av skolpengen vandra mellan offentliga skolor? De är inte vinstdrivande och kommunalpolitiker har snarare synen att det ska sparas på skolan än att ha interkommunala derivat.

Dessutom är det inte en fri etableringsrätt för enskilda skolor i Sverige. Idag är det tillstånd av Skolinspektionen som gäller. Ser man på deras agerande är det inte till fördel för nyetableringar precis.

I mina ögon verkar resonemanget om jämförelser med finansmarknaden vara befängt.

Media SvD

lördag 13 april 2013

Endast VG i betyg

Skoldebatten fortsätter på många håll. Senast gör Magnus Henrekson sig tolk för ett antal förslag till att förbättra svensk skola. Somligt bra andra fel. Av den sju förlagen är det enligt mitt förmenande endast fyra som går VG. Resten är IG.

Förslag ett är fel efter som effekten av nationella prov är begränsad som mätare på kunskap. I Hatties metaanalyser (Visible learning 2009) av återkommande prov och effekter av prov ges endast en effekt på studieresultatet på d = 0,34. Brytpunkten ligger på ett d = 0,40 för att se effekter på åtgärderna.

Förslag två är rätt. Dagens system med kurser i gymnasiet ger inte önskad progression i kunnandet. Kurserna är för begränsande. Systemet med att läsa samtliga ämnen under tre år ger möjlighet till fördjupning vart efter studierna höjs till högre årskurser. Man för sammanhang och fördjupning på ett sätt som behövs för högre studier. Därtill kan man givet koppla en studentexamen enligt finsk modell med externa examinationer.

Förslag tre är fel för betygssystem i sig säger inget om studieresultatet eller skolans förmåga att leverera kunskap. Summativ bedömning (betyg) är bara en mätning vid ett givet tillfälle. Ett tillfälle som definitivt inte speglar kunskap. Dagens betygssystem är inte bara byggt på att eleverna ska ha sakunskap utan även elevers förmågor. Studera gärna nuvarande kursplaner och kunskapskraven. Betyg som i formstora dagar finns inte.

Förslag fyra är inte heller riktigt. Dagens skola fokuserar förmågor kopplat till sakunskap. Meritorienterad betygsystem har bara en funktion. De används som gallrings instrument till högre utbildningar. Frågan är om det ens är värt som kriterier för att lyckas med akademiska studier.

Förslag fem är viktigt för att styra upp etableringsrätten. En tro på en återgång till central detaljstyrning är helt fel. Men att de som ska få verka på skolans område måste kontrolleras hårdare. Här bör Skolinspektionen få tuffare mandat. Dock bör inte kommuner ges mer än insyn. De har den idag. Möjligen ge sin syn vid etableringar av fristående skolor på orten. Däremot inte vetorätt eftersom dagens hobbypolitiker har för dålig kunskap om vad de är satta att genomför.

Förslag sex är rätt. Har mycket gått i sig. Men redan i gällande Skollag (2010:800) har Skolinspektionen rätt till tvångsförvaltning (26 kap 18 §). Kanske verkställigheten ska fortas på. Kanske inte nödvändigt att vandra i förvaltningsdomstolarna för att åtgärden ska få laga kraft. Dessutom borde Skolinspektionen stöpas om till vissa delar enligt Henreksons förslag.

Förslag sju är helt rätt. Det måste finnas fler vägar till läraryrket. De duktigaste och framgångsrika lärarna har både en förmåga till lärandet hos eleven med djup ämneskunskap. Klassrummet är en teaterscen. Där det finns manus och hård regi. Men i varje uppträdande avgörs framförandet i spänningsfältet mellan läraren och eleven.

Media DN 

Skolans moment 22

Inget blir bättre för att man försöker ändar systemet i skolan. Ytterst är det människorna i systemet som avgör dess effekt. Kanske det behövs brist på lärare för att få ordning på skolan. Först då finns trycket att göra upp med en gammal kultur.

Det händer i förskolan. Där har förskollärarna fått det pedagogiska ansvaret. Som bekant fordras det  tre och ett halvt års akademiska studier för att blir föreskollärare. Söktrycket är inte nämnvärt högt till landets lärosäten. Vad blir resultatet?

Jo, lönerna för förskollärarna ökar och sättet att bedriva verksamheten i förskolorna tvingas ändras. Samma skulle inträffa i grundskolan och gymnasiet. För det som är det stora problemet i skolan är inte behovet av resurser utan att få bort det gigantiska slöseriet med tid. Där synsätt av så har vi alltid gjort och att det alltid är någon annans fel att vi har problem.

Så det är hög tid att Leanska skolan får gripa sig ann sättet att organisera den pedagogiska verksamheten. Skapa ett pedagogiskt kretslopp för en hållbar undervisning.

Media SvD

söndag 7 april 2013

Death on the Nile

Ond bråd död kallblodigt i scensatt. Döden på Nilen en Agatha Christe pusseldeckare jag först gången kom i kontakt med på tidigt 1970-tal. Filmen såg jag i slutet av 70-talet. En klassiker med namn på rollistan som Peter Ustinov, David Niven, Mia Ferrow, Bette Davis, Angela Landsbury och Maggie Smith.

Så här många år efteråt, när jag ser den, lika spännande som då. Mästerligt skådespeleri. Se dvd.

lördag 6 april 2013

Effekten är relativ

Vårt handlande och dess effekt kan liknas vid relativitets teori om man ska tro en lapp jag hittat i en gömma.

E = Q x A upphöjt till 2.

Eller utskrivet i ord: Effekten = Kvaliteten x Acceptansen upphöjt till två.

En sanning som fler borde ta till sig när man diskuterar varför effekten blir så dålig på det man vill förbättra. Acceptansen är ju det som ger effekt. Är den noll eller minus blir det ingen effekt alls.

Dags att fundera på det framgent när vi pratar kvalitet i välfärden. Finns inte acceptansen hjälper det inte mycket med hur mycket kvalitet vi än puttar in i systemet.

Rosornas krig 2.0

Beslutet på S-kongressen i kväll om vinst i välfärden är det nya rosornas krig. S-ledningen och Löfven har vunnit en Pyrhouseseger likt Malmö arbetarekommun och LO med dess "Pellepenna" Suhonen.

Man skulle kunna använda metaforen om grisen: Mycket liv men lite ull!!

Detta vi sett i afton på S-kongressen är en försvagning av både Löfven och Thorwaldsson. Varken S eller LO har stärkts av kompromissen om vinster i välfärden. Otydligheten i skrivningen kommer att försvaga valrörelsen för S. Alliansen har fått ett köttben att gnaga på för att förminska resultatet av S kompromiss om välfärdföretagen. Samtidigt som det är intressant att notera Bodströms klara uttalande i Gomorron Sverige att företags främsta uppgift är att gå med vinst enligt aktiebolagslagen.

Frågan blir vem ska S regera med om de vinner valet 2014??

fredag 5 april 2013

Ovetenskapligt

Man kan notera att det inte blivit bättre vetenskap av professorenas slutinlägg om vinst och segregation. De har påvisat ett antal rapporter, men var finns megaanalysen att just att vinst innebär segregation?

Fortfarande ger herrarna och damerna ett ovetenskapligt intryck när de gäller just det sambandet. Samtidigt har de inte förklarat vad skolsegregationen är för något. Är det att just skolval ger segregation? Eller är det något annat? Mängder av frågeställningar skulle behöva belysas. I allt stort är alla debattörer ute på statistikens tyckar hav för att bevisa sin sanning.

Ytterligare konstigheter är deras definition om likvärdighet:
En av skollagens portalparagrafer är att alla barn ska ha en likvärdig utbildning. Skillnaderna mellan skolor ökar snabbt i Sverige. Hellre än inlägg grundade på undersökningar av tveksam vetenskaplig halt skulle vi därför vilja se förslag från företrädare för de politiska partierna om hur vi ska minska segregationen, öka likvärdigheten, och vända den negativa resultatutvecklingen i skolan.
Vad beror skillnaderna i likvärdighet? Jo, att skolorna inte jobbar mål- och resultatstyrt utifrån fastställda mål. Ökad likvärdighet är inget som politiker kan kommendera fram mer än att man följer de av riksdag och regering fastställda styrdokumenten.

Det är stor floskelvarning om professorerna tror att man med ett givit system kan minska den negativa skolutvecklingen. Alla system kan alltid var mer eller mindre felfria. Men det som avgör framgången är att det finns ett ledarskap i skolorna som sätter elevens lärande i centrum. Med lärare som inte har en offerkultur utan vågar ägna sig åt en lärandekultur. För vad debattörerna inte förstått är att kulturen tar död på strukturen.

Så herrar och damer professorer upp till bevis med en metaanalys över er hypotes. Kan ni bevisa hypotesen, so fine? Om inte, är det lika mycket tyckande och tro ändå. Eller som Palme skulle uttrycket Hä,Hä och Hepp, Hepp.

Media SvD

onsdag 3 april 2013

Pellepennan eller Suddagumman

En tecknad serie på 60-talet verkar aktuell inför dagens start av S kongress. Pellepennan i form av Suhonen eller suddagumman i form av Löfven. Vilken retorik ska vinna på kongressen. Hittills har Löfvens nyanser av grått varit vägledande. Medan Suhonen har gått LOs väg och skrivit med hög retorik.

Man skulle kunna säga att vinner Löfvens suddteknik försvinner ord som rättvisa, solidaritet, bidrag, a-kassa i valrörelsen. Då kommer jobben och skolan att bli dominerade. Vinner Suhonen kommer vi få se mycket pregnanta skrivningar som vinstförbud i välfärden. Vad man nu menar med välfärden.

Det man möjligen kan fundera över är om S ska drömma sig bort från verkligheten till fornstora dagar med Suhonen. Eller att suddeffekten får råda. Den senare kan kanske hålla S på nivån 30 procent. Den andra riskerar att få Juholtliknande nivåer på partiet. Kanske risken åter finns för en intern sprägning i S. Den som lever efter de fem dagarna får se.

Media SvD1, SvD2