I sällskap med döden

Hur lever vi våra liv. Vågar vi reda ut vad döden betyder för oss personligen. En som ställt sig frågan är förre statsministern Ingvar Carlsson som för första gången skrivit en djup personlig bok om livet. En berättelse både på ett personligt plan där döden varit djup närvarande allt från sin pappas död till morden på Olof Palme och Anna Lindh.

Nästa som man flyttar sig tillbaka till Ingmar Bergmans film Sjunde inseglet och den beryktade scen där döden uttrycker: "jag har länge gått vid din sida."

Den lilla nätta boken ger även Ingvars berättelse i det politiska liv han levt centralt i maktens korridorer. Hur skeenden kopplas ihop med privatlivet. Man får en inblick i de samhällshändelser man själv har kopplat till hur Ingvar levde dem. Därtill en knorr i slutet på boken om dagens politiska realitet.

En bok värd att läsa, skriven med pregnans och en bladvändare man inte kan lägga ifrån sig.
 

Sundets röda nejlikor

Mosaiken om andra världskriget består av många bitar. Bitar som ännu inte ger en detaljerad helhetsbild. En ny bit i mosaiken är den om hur Helsingörs syklubb räddade danska flyktingar under andra världskriget, med hjälp av svensk polis, från hösten 1943 och framåt.

Personerna som gjorde detta var volontärer som med risk för sitt egna liv kryssade på nätterna över Öresund i en liten motorbåt mellan minfält och tyska jagare. Den oförvägne skepparen Erling Kjaer var den röda nejlikan som dödsföraktande kryssade över sundet till Helsingborg. Där fanns svensk polis som såg till att landstigningen var möjlig och där Ramlös Brunn kom att härbärgera flytningarna, många av judisk härkomst.

Personerna som hade namn som Thormod Larsen, polismästare i Helsingör, Erling Kjaer, bokbindare och några till i Syklubben var de aktiva på danska sidan. På den svenska sidan fanns det fyra inom svenska poliser i säkerhetstjänsten i Helsingborg som var aktiva. De kallades för de tre musketörerna fast de var de fyra: Göte Friberg, Gösta Fäldt, Carl Palm och Olle Olsson. Information om dessa och deras aktiviteter under kriget är sparsmakad. En del suddades ut i samma ögonblick som de lämnade jordelivet.

Berättelsen om dessa människor är en vacker sanning, större än oss alla. En mosaik bit som är värd all respekt att den kommit oss till del genom Conny Palmkvist intervjuer av kvarlevande släktingar till medlemmarna i Helsingörs syklubb. Därtill tidigare icke offentliggjorda privata samlingar.
 

Vinst i skolan

Skoldebatten fortsätter om vinst i skolan. Sedan regeringens beslut att ge utredningen tilläggsdirektiv syns en tydlig skillnad på synen av vinst i skolan.

Studerar man vad respektive direktiv säger noterar jag efter genomläsning att regeringen Andersson fokuserade på förbud mot vinstutdelning. Den bygger i allt väsentligt på S-kongressens beslut om vinst i välfärden. Dessutom var de direktiven fokuserad på grundskolan och gymnasium. Därtill skulle ett övervägande om förbud till vinstutdelning även utredas för enskilda huvudmän för förskolan.

Därtill ville den utredningens direktiv knyta driftsformen för fristående skolor till att dessa skulle vara en idéburen organisation. Utredningen skulle även komma fram till hur de idag befintliga aktörerna skulle ställa om verksamheten till de nya förutsättningarna. Samtidigt skulle utredaren överväga hur man säkerställer att förbudet inte kringgås.

Allt nog, skrivningen i dessa direktiv innehåller i långa stycken en beskrivning av hur fristående skolor ser ut och nämner speciellt de stora koncernerna och där två av dem speciellt pekas ut med att ha bekymmer med s k glädjebetyg. I debatten om vinst i skolan råder någon form av språkförbistringar. Begreppet vinst tolkas olika beroende på vem man frågar. Ur ett ekonomisk synpunkt har alltid debatten från politiskt håll varit vinstutdelningen till ägare, inte som många tycks tro att fristående skolor skulle förbjudas göra överskott i verksamheten. I diskussionen kring vinst hänvisas ofta till att 67 procent av befolkningen ansåg att vinstutdelning inte ska ske i mätningen 2021, en ökning med 8 procentenheter från förra mätningen 2014. SOM-institutet frågar om vinstutdelningsförbud till ägare av skolor, inte ett totalt vinstförbud.

Allt nog regeringen Kristersson har kommit med tilläggsdirektiv som kullkastar de direktiv som regeringen Andersson gav utredaren. Det som kvarstår är att vinstförbud inte ska kunna kringgås och att säkerställa att förslagen är förenliga med regeringsformen när det gäller bestämmelserna om egendomsskydd och näringsfrihet (2 kap. 15 och 17 §§). En lärdom från utredningen 2016 och den proposition som lades på riksdagens bord 2018 där man förbisåg kritiken från Lagrådet om att detta skulle innebära övertramp gentemot Sveriges grundlag och regeringsformen.

Tilläggsdirektivet innehåller istället förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under första åren vid nyetablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister. Det sista är nytt. Därtill eftersträvas att enskilda huvudmän ska ha en stabil ekonomi. Kravet begränsar starkt vem som har möjligheter att starta nya verksamheter. En annan intressant faktor utredningen ska titta på är att kunna sätta krav på återbetalning av den så kallade skolpengen till kommunerna.

Ytterligare detaljer kring tilläggsdirektivet är att utreda kravet på långsiktigt ägande. Ett problem kring detta, som jag ser det, är hur små förskolor och skolor ska klara det när en eller två ägare till företagen finns. Hur skapats exit av sådana bolag. Därtill ska utredningen överväga att begränsa utländskt ägande till juridiska personer som har säte i Sverige och annat EU-land eller EES-land.

En väsentlig skillnad mot det ursprungliga direktivet är att utredaren ska utreda och föreslå transparenta kvalitetsmått som grund för den nationella granskningen. Dessa ska kopplas till beslut om vinstutdelningsbegränsningar om förskole- eller skolenheter uppvisar brister eller otillräckliga resultat när det gäller undervisningskvalitet eller barns och elevers kunskapsutveckling.

Ska jag göra en bedömning av direktiven är det en svängning från en ensidig fokusering på bara vinstförbud mot utdelningar till ägare och begränsning av associationsform till ett fokus i tilläggsdirektivet på tydliga begränsningar av vinstuttag under vissa förutsättningar samt en mer detaljerad och stramare syn på hur fristående skolor ska verka inom de nationella styrdokumenten.

Om drygt ett och ett halvt år vet vi vad utredaren kommit fram till.

Källor:

En skola utan vinstintresse, Dir 2022:102, 2022-06-30

Tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08), Dir 2023:109, 2023-07-06       

Tvillingarna i Auschwitz

När man tror man läst allt om grymheterna under andra världskriget har man bara skrapat på ytan. Ytterligare en vinkel och dimension får man om man läser om tvillingarna Eva och Miriam Mozes öde. En grym berättelse om det helvete som Josef Mengele skapade i dödslägret Auschwitz. Dödsängeln, som han kallades, plockade medvetet ut barn som var tvillingar när de ankom till dödslägret. Barnen fick behålla sina egna kläder och sitt hår, men utsattes för Mengeles sadistiska och farliga medicinska experiment.

Barnen fick kämpa hårt dagligen för sin överlevnad. Många dog till följd av experimenten. Det djävulska var att ett av tvillingbarnen injicerades med någon form av smitta, den andra tvillingen inte. Det för att, som vetenskapen bjuder, ha referenser på en frisk kontra smittad person. Eva berättar hur hon bestämde sig för att komma levande ut från Auschwitz och på så sätt håll sig och sin syster Miriam vid liv.

Boken är en bladvändare, nästan som att läsa en deckare med skillnaden att detta är en sann berättelse om grymheterna, men också en inspirerande berättelse om ett barns uthållighet och överlevnadskamp i mötet med sann ondska.
 

Albert Bonnier och hans tid

Om Ingvar Kamprad möblerade de svenska hemmen fyllde Albert Bonnier dem med innehåll i förr förra seklet. En tid då Sverige gick från få som kunde läsa till att allmänheten blev läskunnig. Parallellt med det startade den blott femtonårige judiske bokhandlaresonen Albert Bonnier från Köpenhamn vid ankomsten 1835 och två år senare utgivningen av böcker. 

Folkskolan startade 1842 och började utvecklingen mot att svenskar i gemen gick från att vara analfabeter till en läskunnig befolkning. Skriftspråket var inte längre elitens redskap. Under den tiden när förändringens tid drog igång - tekniskt, politiskt, socialt, ekonomiskt - och litterärt bidrog Albert Bonnier till att fylla hemmen med skönlitteratur. Även så tidskrifter och facklitteratur. Om jag går till mina bokhyllor finns många böcker utgivna av Albert Bonniers Förlag.

När Albert Bonnier dör 1900 är han den främste förläggare av svensk skönlitteratur med storheter som: Rydberg, Strindberg, Topelius, Heidenstam, Fröding och Lagerlöf. Per T Ohlsson ger inte bara en inblick i Alberts liv som förläggare utan även de stora skandalerna på sent 1800-tal som Strindbergs bok Giftas och den moralpanik som utbröt. Hur processen i domstolar såg ut och hur smart Albert såg till att konfiskeringen av boken Giftas blev en flopp. Några år senare dök moralpanikens fula tryne upp igen med dikten "En morgondröm" av Gustaf Fröding. Den processen som var sju resor värre än den med Strindberg. Diktens innehåll skildrade en rent fysiska kärleksakten mellan man och kvinna, ett samlag helt enkelt:

Och som samma andedrag,

samma puls och hjärtslag

själ vid själ i samma kropp

sammanhöll,

steg och föll

rytmens ned och opp,

tills med ens en stråle sköt

ur hans lif och lifsvarmt göt

faderkraft i moderfröt

och som två förenta floder

ström af fader, ström af moder

blevfvo ett i son.

Idag säkert en vacker beskrivet epos om den fysiska kärleken ingen reagerar på. Dock då blev det en stor rättsprocess.

Vill man förstå varför bokhyllorna innehåller så många böcker som Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Röda rummet, Hemsöborna, m fl är boken väl mödan att läsa.