Studerar man vad respektive direktiv säger noterar jag efter genomläsning att regeringen Andersson fokuserade på förbud mot vinstutdelning. Den bygger i allt väsentligt på S-kongressens beslut om vinst i välfärden. Dessutom var de direktiven fokuserad på grundskolan och gymnasium. Därtill skulle ett övervägande om förbud till vinstutdelning även utredas för enskilda huvudmän för förskolan.
Därtill ville den utredningens direktiv knyta driftsformen för fristående skolor till att dessa skulle vara en idéburen organisation. Utredningen skulle även komma fram till hur de idag befintliga aktörerna skulle ställa om verksamheten till de nya förutsättningarna. Samtidigt skulle utredaren överväga hur man säkerställer att förbudet inte kringgås.
Allt nog, skrivningen i dessa direktiv innehåller i långa stycken en beskrivning av hur fristående skolor ser ut och nämner speciellt de stora koncernerna och där två av dem speciellt pekas ut med att ha bekymmer med s k glädjebetyg. I debatten om vinst i skolan råder någon form av språkförbistringar. Begreppet vinst tolkas olika beroende på vem man frågar. Ur ett ekonomisk synpunkt har alltid debatten från politiskt håll varit vinstutdelningen till ägare, inte som många tycks tro att fristående skolor skulle förbjudas göra överskott i verksamheten. I diskussionen kring vinst hänvisas ofta till att 67 procent av befolkningen ansåg att vinstutdelning inte ska ske i mätningen 2021, en ökning med 8 procentenheter från förra mätningen 2014. SOM-institutet frågar om vinstutdelningsförbud till ägare av skolor, inte ett totalt vinstförbud.
Allt nog regeringen Kristersson har kommit med tilläggsdirektiv som kullkastar de direktiv som regeringen Andersson gav utredaren. Det som kvarstår är att vinstförbud inte ska kunna kringgås och att säkerställa att förslagen är förenliga med regeringsformen när det gäller bestämmelserna om egendomsskydd och näringsfrihet (2 kap. 15 och 17 §§). En lärdom från utredningen 2016 och den proposition som lades på riksdagens bord 2018 där man förbisåg kritiken från Lagrådet om att detta skulle innebära övertramp gentemot Sveriges grundlag och regeringsformen.
Tilläggsdirektivet innehåller istället förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under första åren vid nyetablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister. Det sista är nytt. Därtill eftersträvas att enskilda huvudmän ska ha en stabil ekonomi. Kravet begränsar starkt vem som har möjligheter att starta nya verksamheter. En annan intressant faktor utredningen ska titta på är att kunna sätta krav på återbetalning av den så kallade skolpengen till kommunerna.
Ytterligare detaljer kring tilläggsdirektivet är att utreda kravet på långsiktigt ägande. Ett problem kring detta, som jag ser det, är hur små förskolor och skolor ska klara det när en eller två ägare till företagen finns. Hur skapats exit av sådana bolag. Därtill ska utredningen överväga att begränsa utländskt ägande till juridiska personer som har säte i Sverige och annat EU-land eller EES-land.
En väsentlig skillnad mot det ursprungliga direktivet är att utredaren ska utreda och föreslå transparenta kvalitetsmått som grund för den nationella granskningen. Dessa ska kopplas till beslut om vinstutdelningsbegränsningar om förskole- eller skolenheter uppvisar brister eller otillräckliga resultat när det gäller undervisningskvalitet eller barns och elevers kunskapsutveckling.
Ska jag göra en bedömning av direktiven är det en svängning från en ensidig fokusering på bara vinstförbud mot utdelningar till ägare och begränsning av associationsform till ett fokus i tilläggsdirektivet på tydliga begränsningar av vinstuttag under vissa förutsättningar samt en mer detaljerad och stramare syn på hur fristående skolor ska verka inom de nationella styrdokumenten.
Om drygt ett och ett halvt år vet vi vad utredaren kommit fram till.
Källor:
En skola utan vinstintresse, Dir 2022:102, 2022-06-30
Tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08), Dir 2023:109, 2023-07-06
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar