Hållbart

Hållbarhet är ett tecken i tiden. Inte visste jag att det skulle vara hållbart det jag en gång, för femtio år sedan, ritade skulle finnas kvar. När byggnaden ursprungligen är byggd har jag inte någon kunskap om. Den var från början en Konsumbutik på Riktargatan i Torshälla. 

På uppdrag av Filadelfiaförsamligen gjorde jag arkitektritningarna 1969 - 1970 för en om- och tillbyggnad. En förvandling av en butik till en kyrka. Däribland hur olika snickerier skulle se ut och byggas. Bilderna ovan är från 23 september 2020, nästan 50 år efter invigningen allhelgonahelgen 1970. Det jag noterade som enda förändring är översta bilden. Fondväggen var från början målad i purpurrött, ett tidstypiskt uttryck för sin tid. Lokalen blev lite dovare med den färgen. Den andra förändringen är talarstolen på estraden. Den stod ursprungligen mitt på och det fanns ett räcke till vänster, där talarstolen står på bilden. Båda räckena gick att ta bort. Speciellt när det var dopförrättningar. Men det stiliserade Golgata på fondväggen, som jag designade, finns kvar.

Hur viktigt är det inte att både detaljer och helhet ges kvalitet så att ett patina kan skapas.   

Generationsförskola

Generationsförskola är kanske något för att bringa ett bättre lärande och hälsa för unga och gamla. Sedan programmet Fyraåringar på äldrebonde sändes (17/9 20) har jag funderat på detta. Vad jag förstår av den forskning som är kopplad till programmet finns det bara en win-win situation. Barnen livar upp de äldre och barnen får kunskap och lärande av de äldre.

Renate lär barnen att planera. Roger krypern ner på golvet när barnen ska vila på kuddar och lyssnar på en saga läst av Renate. Hur mycket skulle man inte kunna utnyttja de gamla i undervisningen av barnen i förskolan. Hur mycket släpper inte de inre hämningarna hos de äldre. Det visar sig i programmet att förr pratade man inte med varandra. Sedan barnen kom in på äldreboendet har man börjat umgås och prata med varandra.

Hoppas, när besöksförbudet är borta på äldreboenden, att vi får se en utveckling av förskolan och äldreboende i den riktning som TV 4 programmet illustrerar.

 

Nine eleven

Twitterflödet innehöll en fråga från Frida Park som löd som följer igår (11/9 20):

Var befann du dig när du fick reda på terrorattentaten i New York 9/11-2001?

Mitt svar:

I Bryssel på flygplatsen på väg hem till Sverige.

Alla har vi ett kristallklart minne från en sådan omvälvande händelse. I detta fall inledningen på den terror vi sett fram till idag, där IS är det tydligaste hotet. 

Strålande sol, en septemberdag för nitton år sedan flög jag ned till Bryssel för ett möte med den Europeiska federationen för små- och medelstora företag. På den tiden var jag djupt involverad i ett fenomen inom Företagarna under namnet FR2000. Ett system ekvivalent med internationella standarder inom kvalitetsområdet som ISO 9000, fast anpassat för just mindre företag. Mötet avlöpte med dithörande lunch på ett europeiskt vis, inte några snabba 40 minuter precis. Efter det tog jag tåget ut till flygplatsen för hemfärd.

När jag landa i Bryssel på morgonen behövde jag inte visa något pass. Sverige hade nyligen gått med i Schengen. När jag kom tillbaka var det helt plötsligt passkontroll. I mitt stilla sinne tog jag det för att det var något tillfälligt påfund. Kryssade mig fram till en cafeteria i terminalen för att få lite förfriskning. Slog mig ned och förundrat funderade över vad det var för Die Hartfilm som gick på TV med Pentagon som stod i lågor. Efter en stund skiftade bilden till New York och Twin Tower. Ett av tornen rykte det ur. Helt plötsligt kom ett plan inflygande och träffade det andra tornet. Allt i realtid där jag satt.

Tvungen att gå till gaten för att planet skulle lyfta avbröt jag tittandet. Väl i planet och uttaxat från gaten blev vi stående på plattan till startbanan i en halvtimme innan vi kunde lyfta. Luftrummet hade inte stängt ännu. Det skedde exakt får nitton år den 12 september, ett dygn efter det inträffade attentatet. 

Väl hemma slog jag på mobilen. Det första som hände var att min, på den tiden, delägare i mitt företag ringde och sa att de två tornen kollapsat. I min värld just då stod de upp, så jag förnekade det, det var först när jag kom hem och slog på min TV jag insåg att affärspartner hade rätt. En speciell upplevelse hur tid kan spela roll när man inte har händelseförloppet klart för sig.

Sju år senare lästa jag den Pulitzerpris belönade boken Al-Qaida och vägen till 11 september av Lawrence Wright. En banbrytande och skicklig tecknad bild av islamisk terrorism som frilägger en skrämmande tankevärld. En bok som är nyttig för att förstå den radikalisering vissa individer kan göra i religionens namn. På insidan av boken har jag skrivit:

Utläst 11 sept 2008 kl:21.46, Roger

Detta är min historia om den 11 september och uppvaknandet kring hur "den enda sanna vägen" kan skapa instabilitet i samhället.          

Skolpolitiken som regeringen ser den

Förnöjsamt framförde Stefan Löfven följande budskap: Grundskolorna har varit öppna i Sverige under våren. Det är en mening som nog aldrig tidigare uttalats i en regeringsförklaring, som bekräftades med en glad nick av Anna Ekström, för dagen iklädd folkdräkt, när regeringsförklaringen lästes upp vid riksdagens högtidliga öppnande tisdagen den 8 september 2020.

Jag nödsakade att hålla med statsministern vid jämförelse av tidigare regeringsförklaringar. Men vad var det som regeringen vill göra med grundskolan. Här några reflexioner. 

Ordning och reda ska det va, jaha i skolans klassrum. Regeringens medicin en nationell plan för studiero och trygghet med särskilt mandat för Skolinspektionen att öka möjligheterna att stänga kommunala och fristående skolor som brister. Här kan man hicka till. Gällande lagstiftning har givit Skolinspektionen möjlighet att tvångsförvalta en kommunal skola. En sådan tvångsförvaltning var Stor Vretaskolan i Botkyrka. Denna skrivning går ett steg längre och innebär att självstyret i kommunerna ytterligare begränsar politikernas makt över den kommunala skolan. De fristående skolorna kan redan idag stängas av Skolinspektionen.

Kunskap- och bildning är fokus för regeringens utbildningspolitik. En återgång till gamla socialdemokratiska ideal. Det flummiga begreppet likvärdighet saknades i årets regeringsförklaring. Det ända Löfven sa var att skolans resurser ska fördelas efter behov och skolan ska bli mer jämlik. En helt annan innebörd är likvärdighetsbegreppet.

Nästa stora sak, som bara sådär försvann i en mening är att regeringen tillsätter en utredning om statligt huvudmannaskap. Undra vilka direktiv den ska få. Är det bara finansieringen som avses eller är det tänkt att kommunerna ska bli av med sitt huvudmannaskap för grundskolan. Frågan inställer sig då om de fristående skolorna, vad händer det med dem. För ingenstans finns indikationer på att elevpeng ska bort eller att skattefinansieringen av fristående skolor ska upphöra, som hett eftertraktas av vänstern och delar av lärarkåren.

Slutligen kommer ett professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer utformas för att öka professionen för att utveckla utbildningen och forskningen. Här kommer det bli intressant om professionsprogrammet kommer att fokusera på vardagspedagogik och -styrning eller blir akademiskt genom universitetsstudier. 

Så får man lägga in en brasklapp, allt detta kan omkullkastas om regeringen utsätts för hård mangling i riksdagens utbildningsutskott eller att regeringen faller vid misstroendevotum.

Källa:

Regeringsförklaringen, sid 9, 8 september 2020 

Den hemliga skolan

Skolan har blivit hemlig till viss del sedan Skolverket anpassat sin statistik efter domen i Kammarrätten efter SCBs ändrat sin säkerhetspolicy. Diskussionens vågor har gått högt sedan Skolverket meddelat att man inte kommer att redovisa på detaljnivå skolstatistik. Med viss förundran har jag läst följande i DN ledare (4/9 20) följande:

Det är orimligt att skolor klassas som företag med affärshemligheter snarare än som en del av välfärdens kärna där allmänheten har självklar rätt till insyn.

Vidare är det ingenting konstigt att verksamheter som helt finansieras med skattepengar, och som omfattar både myndighetsutövning (betygsättning) och tvång (skolplikt), går under andra regler än företag som verkar på den privata marknaden. Inte minst eftersom en utbildning är omöjlig att reklamera. Ett förlorat skolår är borta för alltid och för elevernas skull måste skolor kunna granskas ordentligt.

För det första vad är affärshemligheter i ett företag. I ett tjänstföretag kan det var en unik metod eller ett varumärket på en modell. Däremot är inte löpande nyckeltal särdeles affärshemliga, om skulle man aldrig kunna göra benchmarking mellan olika verksamheter. Det är det som skolstatistik handlar om. Det ska alltid finnas möjligheter till jämförelse mellan skolor på lokal, regional och riksnivå. Ser man till ekonomisk redovisning är den alltid officiell när det gäller aktiebolag. Den kan studeras genom publicerade årsredovisningar som börsbolag måste lämna eller via Bolagsverket för övriga aktiebolag.

Problemet uppstår när andra bolagsformer används som stiftelser, ekonomiska föreningar eller handelsbolag. Här finns generellt inga krav på publik ekonomisk redovisning. Möjligen kan intresserad person se om det finns möjlighet att få ut denna typ av redovisning från Skolinspektionen. Varje fristående skola har nämligen plikt att redovisa sin årsredovisning dit. När handlingar kommit till myndigheten omfattas de av offentlighetsprincipen. Offentlig blir en handling om den är allmän handling och inte innehåller sekretessbelagda uppgifter.

För det andra passus i den ovan relaterade ledaren om skolplikt behöver belysas närmare. En elevs skolplikt styr utifrån Skollagen (2010:800) 7 kap. I dess 22 § redogörs för att det är elevens hemkommun som ansvarar för elevens skolgång. När elev på en fristående skolas är frånvarande ska huvudmannen för den fristående skolan snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Det är alltså inte den fristående skolan som bevakar skolplikten utan förvaltningen i hemkommunens skolpliktsbevakning som sköter detta. Det är endast de som kan ställa ut vitesföreläggande till vårdnadshavare om barnet inte går i skolan av en eller annan anledning. Dessutom är det så att elevpengen inte följer eleven fritt till en skolan utan nämnden i kommunen skolplacerar eleven innan den fristående skolan får elevpengen eller en skolenhet i kommunala skolan.

Regelverket kring skolan är omfattande och lätt att trampa fel i. Det man bör komma ihåg är att skollagen är en rättighetslag för barn att få utbildning byggd på de mänskliga rättigheterna. Därtill är det en speciallag som tar över allmänna lagar som kommunallagen och aktiebolagslagen.

Media DN