Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

torsdag 29 augusti 2019

Kampen om rättsordningen

Senare tiders skjutningar definieras utifrån uppgörelser i kriminella världen. Är det riktigt så det är? Oftast är det knarkhandel som ligger bakom och då definieras det som kriminell verksamhet. Uppklarningsprocenten på denna typ av brott är låg eller obefintlig. Hur kommer det sig?

Kan det vara så att den ordning vi har med kontrakt mellan staten och individen luckras upp genom att sedvanerätten tillämpas i andra delar i det svenska samhället. Där klanen skyddar sin heder.

I antologin Klanen skriver Anosh Ghasri ett kapitel med titeln Kampen om individen. Han skriver:
I staten är individen sin egen dräng, och bär ensam skam eller ära, skuld eller heder, genom ett gott eller vanärar anseende. Enligt klanlogiken är rättigheter och skyldigheter inte individuell. Tvärtom är varje antydan om individualism ett direkt hot mot klanens existens och överlevnad.
Den vanära individen drar över sig själv, drabbar således övrig släkt- och klanmedlemmar. I klansamhällen går kollektivets bästa alltid före individen, ...(s 205)
För att förstå den tystnad som råder är det värnande om klanens heder som går före statens rättskipning. Anosh Ghasri relaterar till våldtäkten på en 14-årig flicka av två unga män i Lund och hur djupt rotat klanbaserade system för rättskipning kan vara. Modern till en av förövarna menade att "där jag kommer ifrån, om ett barn begår fel i skolan exempelvis, då kallas föräldrarna in och man försöker hitta en lösning. Det barnet som begått fel straffas. Men det är något man förhandlar om mellan föräldrarna och skolan".

Det intressanta är att den intervjuade modern har bott i landet i nio år. Det är just i gapet mellan den vana hon har, där man förhandlar om straff och hennes nya hemland, där statens står för rättskipningen, problemet uppstår.

Genom de stora antalet nyanlända från kulturer där sedvanerätt och blodsband styr är det inte undra på att det vi får en konflikt mellan majoritetssamhället och invandrare, så länge vi inte medvetet tar oss ann dessa gruppers kulturer. Sverige har en lång väg att återskapa den rättsordning vi varit vana vid. Exemplet med modern och den tid hon varit i Sverige och den syn hon har på hur förövare ska behandlas ger perspektiv på hur stort problemet är.

Ska Sverige få bukt med de mekanismer som styr i utanförskapsområdena krävs mer än bara polisiära åtgärder. Här krävs ett gediget arbete med att bryta sedvanerätten och blodsband där klanens heder inte får vara avgörande.

Källa:
Anosh Ghasri, Kampen om individen, Staten som garant för frihet. Klanen, antologi, Timbro förlag (2018/2019)

måndag 26 augusti 2019

Skolpopulism hot för lärare och elever

Skolpopulismen brer ut sig hos skolpolitiker. L via Roger Haddad och även Muf:s ordförande Benjamin Dosa driver linjen att lägga ner BEO, med argument om att lärare blir rädda för anmälningar och att stökiga elever som de inte vågar hejda. Vad fel det blir när man inte har kunskap på fötterna.

Mårten Schultz skriver i SvD (26/8 19):
BEO:s roll misstolkas ofta. En vanlig felsägning är ”Barn- och elevombudsmannen”. Men BEO har inte en ombudsmannaroll, som Justitieombudsmannen eller Diskrimineringsombudsmannen. BEO är ett juridiskt ombud, en statlig myndighet som tillvaratar sina ”klienters” intressen.
Med andra ord har inte BEO makten att pricka lärare, utan endast via skadestånd tycka på skolhuvudmän att jobba med kränkningar där eleven är "klienten". Därför är skolpolitiker och debattörer ute i ogjort väder.

Skollagen ger långt gångna möjligheter och befogenheter för rektor och lärare i 5 kap 6 § Skollagen när det gäller elevers ordningsstörning. Därtill ger i 5 kap 7 § rätten till utvisning i utbildningslokalen:
I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om
1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och
2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.
I förarbeten till lagen har riksdagen gjort en tolkning som kan sammanfattas på följande sätt:
Om elev gör sig skyldig till en förseelse eller annat olämpligt uppträdande trots tillsägelse och inte ändrar beteende har läraren rätt att:
utvisa eleven från utbildningslokalen (Klassrum eller liknande utrymme inomhus)
tillsynsplikten vilar på skolan vilket innebär att annan skolpersonal ska ha uppsikt av elev under tid utvisningen varar.

Aktuell debatt och de exempel som anförs i debatten handlar om ett fall där elev fysiskt flyttas från en soffa. BEO har drivit fallet som kränkning eftersom eleven upplevt det kränkande. Eleven har en diagnos och handlingsplan. Läraren har tidigare i sitt liv varit brottare och ansett sig lyft enligt den kunskapen. Hittills har skolan vunnit både i tingsrätt och hovrätt. Domen är överklagad till Högsta domstolen. Vi får hoppas att prövningstillstånd beviljas så vi får klarhet i om gränsdragning för disciplinär åtgärd och skadestånd för kränkning av elev.

Diskussionen har hittills varit populistisk och förenklad. Om det beror på okunskap eller annat ska jag låta vara osagt. Men skoljuridiken griper djup in i skolan och dess verksamhet sedan 2010. Skollagen är en rättighetslag både för elever, rektor och lärare. Rättigheter att både få sin sak prövad om skolan inte förmår att upprätthålla ordning, så kränkningar och diskriminering får fortgå mot elever. Rättigheter och befogenheter för rektor och lärare att upprätthålla ordning och trygghet. Därtill har regeringen reviderat läroplanen från 1 juli 2019 för grundskolan inom området trygghet och studiero. Där både eleven ska visa tillbörlig respekt mot andra elever och skolpersonal som rektor att tillförsäkra trygghet och studiero.

Media AB, SvD   
Pluraword: Trygghet och studiero

måndag 19 augusti 2019

Ingenjören skapar tekniken för framtiden

Sommaren för 42 år sedan ägnad jag mig åt mitt och Anders Bergsköld examensarbete inför vår civilingenjörsexamen. Fick anledning att plocka fram den när jag läste Gunnar Wetterbergs ledare i Expressen (19/8 19) om att det är ingenjörerna som bara kan lösa klimatkrisen. På 1970-talet var det energikrisen som dominerade tekniken oavsett vilken teknikinriktning man valt. Själv gjorde Anders och jag en banbrytande analys av energianvändningen i industribyggnader.

Problemet i industrin var inte att spara energi utan snarare hur skulle man bli av spillvärme från produktionsprocessen. Staten hade genom olika energisparprogram delat ut pengar för att få igång investeringar av energibesparingar. Man ville se hur detta inte bara kunde göras i bostadsbeståndet. Mitt specialintresse på den tiden var byggnadsteknik och därmed hur man kunde lösa tekniken för att skapa så energisnåla industrihallar som möjligt.

När jag tittar på vad Anders och jag kom fram till noterar jag att våra slutsatser var nya föreskrifter som skulle beakta tillskottsvärme och komma fram till lösningar på lufttätheten i industrihallar. Därtill riktade vi ljuset mot att ventilation- och uppvärmningssystemen så de skulle utformas på sådant sätt att energiförbrukningen minskade.

Så här många år efter noterar jag att mycket av den utveckling jag sysslade med som ung ingenjör idag är vardagsmat och på de flestas läppar. Det här med solenergi och förnybara energikällor fanns både på prototypstadiet och i teorin på den tiden. Konstaterar att det inte fanns materiallösningar som gjorde solceller effektiva för vårt klimat. Samtidigt som kunskap och beräkningar kring ekvivalenta utetemperaturer och dess påverkan av energiförbrukningen saknades vid konstruktion av klimatanläggningar. Här har styr och reglertekniken utvecklats både materialmässigt som hur givare och sensorer matar fram luftflöden och temperaturen på den med hjälp av digitala teknik. Idag har utvecklingen gjort det enkelt med knapptryckningar, via appar, för att ge rätt inomhusklimat och därmed mindre behov av energiförbrukning och därmed påverkan på klimatet.

Skulle jag råda unga människor av idag skulle det vara bli ingenjör. Då lär man sig både logik genom storheter som matematik, fysik och kemi och dessa tillämpning genom tekniken. Samtidigt får man på köpet kunskap om hur man skapar fungerande system, en bristvara i dagens samhälle.

Parollen borde vara att även de som inte tänker ägna sig åt teknik i yrkeslivet bör bli allmänbildade om teknik och dess nytta för mänsklighetens överlevnad.

Media: Expressen  


söndag 18 augusti 2019

Pendeln

Familjehemligheter spiller en skugga över generationer. En förljugenhet skapar förgiftade relationer och lämnar stort lidande efter sig. Speciellt med denna familjehemlighet med relationen till det som utspelade sig under andra världskriget i Nazityskland och tiden efter krigsslutet.

Man brukar säga att segrarna skriver historien. Det gjorde de även denna gång. Problemet är att vart efter tiden går öppnas arkiven och man får revidera sina kunskaper. Även berättelsen om Julie Lindahl och hennes Opa och Oma inblandning i Nazityskland och SS. Hon söker platser och arkiv i Tyskland, Polen, Brasilien bland annat. Under de sex åren hon gräver sig igenom sina morföräldrars förflutna byggs en bild upp hur de förtryckta och förtryckarna försöker överleva.

Julie låter oss resa med i dramatiken kring mänsklig brutalitet och svaghet. Vi får också en inblick i hur segrarmakterna förhöll sig till krigsförbrytelserna. Uppenbarligen slocknade intresset, att på bred front, jaga de som stod för ondskan efter Nürnbergrättegångarna. Repatrieringen av forna SS-män och kvinnor vidtog och många blev delar av det nya Västtyskland under Conrad Adenauer. Det var först under slutet av 1950-talet som regeringen Adenauer på grund av det internationella trycket kände en press att inleda en fas av rättegångar mot krigsförbrytare.

Det är här Julie mormor och morfar utnyttjar de nazistiska nätverken som byggts upp och flydde till Latinamerika och Brasilien.

Jag skriver under på Hédi Fried omdöme om boken:
"En stark bok om ondska och godhet. Jag kunde inte sluta läsa."       

fredag 16 augusti 2019

Trygghet och studiero

Undervisningen består av två delar, innehåll och relationer. Under en tid har trygghet och studiero diskuterats i media och på sociala medier. Främst ur perspektivet vad får och inte får lärare göra. Noterbart är att enligt skollagen är lärarna kung i klassrummet. Skollagens 5 kapitel ger långt gående befogenheter vid ordningsstörning. Frågan är sedan hur mycket av störande ordning beror på frånvaro av ledarskap i klassrummet.

Från 1 juli 2019 har regeringen via förordningen om grundskolans läroplan reviderat den på området trygghet och studiero. Det är främst två aspekter som ligger bakom revideringen. För det första att tydliggöra rektors särskilda ansvar för att alla elever får en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Den andra är att ändringen betonar att elevernas ansvar att visa respekt för och ta hänsyn till skolpersonalen och andra elever.

Det innebär att läroplanen har i sin andra del gjort följande tillägg. Under elevers ansvar och inflytande (2.3) har två nya mål skrivit in:
Skolans mål är att varje elev
  • genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
  • visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
Läroplanen pekar inte ut några riktlinjer för hur lärarna ska jobba med frågan. Här är det snarare rektor som ska se till att arbetsmiljön är sådan att trygghet och arbetsro ska innehållas. Läroplanen skriver följande om rektors ansvar (2.8):
  • alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero
Hur ska man arbeta med dessa frågor. Säkert finns det många sätt att göra det på. Jag har försök att sammanfatta hur elever behöver arbeta med sin egen individutveckling och sociala utveckling med hjälpa av skolans personal i följande orsaksdiagram.
Det är många pusselbitar att utveckla. När elever är störande är det olika faktorer som ligger bakom. Oftast är det många saker i klassrummet som är bidragande orsaker till att studieron inte upprätthålls. En kollega till mig har i ett examensarbete på Uppsala universitet klassat orsaker till bristande studiero, som lärare i 6-9 skolor i Uppsala fått klassa. I topp av de staplade resultaten (utfall utifrån driftsform och läge) återfinns att elever pratar om annat än skolarbetet hela 197 staplade procent. Därpå följt av sen ankomst, 104 staplade procent. Lägst kommer det som skoldebatten handlar om i media, oro och bråk i klassrummet med 67 staplade procent.

Examensarbetet i masterprogrammet inom undervisningsvetenskap, som kollegan gjort, visar även på en intressant bild. Av skolorna i Uppsala så står kommunala skolor i staden för totalt 188 staplade procent som indikerar bristande studiero. För kommunala skolor på landsbygden 132 staplade procent och för fristående skolor 57 staplade procent.

Resultatet är intressant med beaktande av den skoldebatt som finns i media och sociala medier. Om jag skulle våga mig på en tolkning på orsaken, med risk för att få kritik, är det troligen två saker som skiljer. Det ena är otydligheten i den kommunala skolan genom att den politiska nämnderna inte tillämpar skollagen som den är skriven. Nämnden har som huvudman inte mandatet att utforma den pedagogiska verksamheten. Den har skola själv utifrån skollagen, där rektor råder över den inre organisationen utifrån läroplanen. Lärarna har mandatet över undervisningen och hur den bedrivs utifrån läroplanen. Nämnde har bara befogenheten att finansiera skolan utifrån varje enskild skolenhets behov, samt andra speciellt utpekade områden i skollagen. Därtill verkar det andra vara otydligheter i ledarskapet på skolorna. Genom bristande delegationer i skolan skapas rädsla över vad rektorer och lärare får och inte får göra. Osäkerhet är alltid en grogrund till bristande trygghet och konflikter. 

Källa: 
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, revidering 2019.
Studiero i den svenska skolan, en studie av lärares uppfattning om studiero i årskurs 6-9 i Uppsala kommun, Uppsala universitet, Tommy Sandström    

torsdag 1 augusti 2019

Jag ser dig

Öjin har bäddats in i ett lugn efter turistsäsongen. Lilla Karlsö har inga besöker. September är ovanligt varm och havet häver sig varmt efter en lång varm sommar. Frida Vallskog har tagit sig ut till ön med några av sin juridikstuderande kompisar för en rofylld helg på Lilla Karlsö. Lugnet förbytts i en fasansfull mardröm när hon vaknar upp på stranden Veite Auren. Hon är den enda överlevande.

För femtonde gången får vi följa med Anders Knutas när han dras in i en skrämmande skuggvärld med rötter in i det förflutna. Hur polisen i Visby famlar i det tomma och obegripliga. Sakta nystas en historia upp som är som en saga för sann för att vara sann. Men verklig på det sätt mördaren hanterar livet som psykopat.

Med stilistisk ådra broderar Mari Jungstedt fram en gastkramande berättelse från Gotland. En bok som fångar från första raden. En magpillande njutning som man vill inte ska sluta läsa och en cliffhanger som får mig att hoppas att det inte dröjer att få läsa fortsättningen på.