Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 30 april 2018

Tänk om bara pensionärer fick rösta

Tänk om bara pensionärer fick rösta, då skulle Löfven sitta kvar. Men vem skulle ha få stöd av? Nuvarande regeringskollegan skulle inte finnas i riksdagen. För pensionärer är miljöfrågor inte så viktiga. Inte ens om Löfven skulle vilja stödja sig på centern skulle regeringsunderlaget räcka. Åter blir S tvungna att stödja sig mot SD.
Tänk om kvinnorna bara fick rösta, då satt Löfven även kvar vid makten. Hans förutsättningar att regera vidare skulle hänga på passivt stöd av V och C för att få majoritet i riksdagen. En osannolik kombo. Inte ens Alliansen utan KD skulle lyckas vara regeringsdugliga. Om kvinnor bara fick rösta skulle parlamentet inte fungera.
Tänk om bara LO-medlemmar fick rösta, då skulle Löfven sitta kvar vid makten. Dock med den skillnaden att han skulle vara starkt beroende av SD. Problemet blir bara det facklig-politiska samarbetet. LO-toppen brukar ständigt säga att deras medlemmar röstar på S. Bilden ovan bekräftar något helt annat. Här har vi insprängt problemet med att S inte kan leverera den välfärd många haft i arbetarleden. Vänstern har blivit ett hot mot arbetarna och därför väljer de missnöjet.

Intressant att använda mängdläran i statistiken hur grupper ser på partier och demokratins väsen. Nu är det tur att dessa delmängder inte ensamma påverkar helheten. Det är många motstridiga värderingar och behov som sammantaget gör demokratin. Speciellt viktigt är dock att förstå bevekelsegrunderna i de olika delmängderna som utgör den svenska befolkningen. Därför är det alltid viktigt att inte fastna i åsiktskorridorens snäva gränser och enögdhet.

Kategoriseringar styr vårt tänkande och kan göra att man hamnar fel om man inte har ett kritiskt tänkande. I en intervju i SvD, med Anna Rosling Rönnlund, önskar hon att vi blev mer lyhörda inför vad vi lägger in i våra kategoriseringar:
– Till exempel kan man tänka sig en kategori som "muslim". Vad läser vi in i det? Det är en grupp som vi egentligen aldrig definierar så noga, men som får stå för en massa olika saker och vara måltavla för en mängd fördomar. Vi behöver hitta ett sätt att vara uppmärksamma på när vi gör grupperingar som är förklädda värderingar, som faktiskt är fel.
Ack så viktigt att våra värderingar inte styr våra grupperingar. Kunskap är A och O för att kunna dra slutsatser. Det gäller speciellt inför stundande val.

Media  SvD1, SvD2 , SvD3
 


lördag 28 april 2018

Kungens val

Tänk er att ni står inför valet att bli fångad av en fiende eller att fly för att rädda sig från att förnedras.
Kung Haakon VII valde flykten före att bli förödmjukad av Adolf Hitler. Han vägrade att kapitulera inför den Nazityska övermakten.

Redan på morgonen den 9 april samlas kungafamiljen och den norska regeringen. De börjar nästan en två månaders flykt undan den tyska krigsmaskinen. Där familjen splittras, den kvinnliga delen och barnen tar sig till Sverige, kungen och kronprinsen tar sig till Storbritannien den 7 juni 1940 i fem års exil.

Alf R Jacobsen berättelse är en ny inblick i både den taffliga handlaget den norska regeringen har och det mod kungen och kronprisen visar. Flykten bort från Oslo lamslår också den tyska ockupationen. Hitlers order från Berlin ställer till det för Luftwaffe och den stora fördröjning det blir när norrmännen sänker den stora kryssaren Blücher i Oslofjorden. Det var flera saker som gjorde att anfallet mot Norge inte blev en promenadseger som i Danmark, där invasionen var över på tre timmar.

Kungens val är en ny intressant pusselbit över en katt och råtta lek som försiggick under de två månaderna innan kungen och kronprinsen samt regeringen kunde sätta sig i säkerhet. En berättelse jag har haft lite eller ingen kunskap om. Hur rädsla och handlingsförlamning på båda sidor ställer till det i skarp läge. Hur sedan kungen och kronprinsen med sin vägran till underkastelse, av Hitler order,  leder till att det norska motståndsrörelsen växte fram.

Kungens val väl värd att läsa. 

måndag 23 april 2018

Strategi för en likvärdig skola

Strategin för en likvärdig skola bygger på åtta faktorer för att organisera varje skola utifrån. Dessa faktorer är:
  1. Målinriktad ledning
  2. Kollektiv organisation och ledning
  3. Målinriktad ledning på förvaltnings och bolagsledningsnivå
  4. Samarbete med fokus på undervisning
  5. Höga förväntningar på eleverna
  6. Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
  7. Anpassning av undervisningen
  8. Lärarledarskap i klassrummet
Ledarskap, val och resor är några ord man kan sammanfatta kvalitetsutvecklingen mot en likvärdig skola. Brister i ledarskap leder alltid till sämre verksamheter. Val är en rättighet vi har i demokratin. Resor ger alltid nya intryck och kunskaper.

Tar vi ledarskap är det viktigt att fundera på mandatet en skolledning har. Är rektor frikopplad från förvaltnings- och bolagsledningsnivån? Vilket fokus har rektorer och biträdande rektor i sin skola? Är det ett målinriktat och engagerat pedagogiskt ledarskap med ett elevfokus? En grundläggande värdering för det pedagogiska ledarskapet bör vara:
För att skapa en kultur som sätter kunden i främsta rummet krävs ett personligt, aktivt och synligt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, ta till vara potentialen i individers erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetarna samt i dialog med dem definiera och följa upp målen.
Denna grundläggande värdering är hämtad från SIQ-modellen och är avgörande för att skapa en framgångsrik likvärdig skola. Ordet kund kan med fördel bytas mot ordet elev och/eller vårdnadshavare.

Val är en rättighet i ett pluralistiskt samhälle. Då är valet av skolan en sådan rättighet. Jag ska inte här fördjupa mig i den delen av skoldebatten, eftersom den är en av de yttre faktorerna som är vad den är. Däremot ska jag ta upp det här med resor.

Resor kan se olika ut, i skolan är hur man medvetet jobbar för att ständigt bli bättre på det som görs.
Ständiga förbättringar är den kultur som bygger en målinriktad skola. SIQ-modellen definierar detta som:
Konkurrenskraft kräver ständiga förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Förutsättningen för detta är ett metodiskt förbättringsarbete som genomsyrar organisationen och en kultur som stimulerar till ständigt lärande, kreativitet och nya idéer.
Om vi byter ordet konkurrenskraft till attraktionskraft stämmer det bättre med hur skolan är uppbyggd. Är skolan attraktiv för att ge det uppväxande släktet den kunskap den behöver och gör de dem till demokratiska medborgare.

Den skola som inte har en jordmål att bli bättre både på undervisningen och vet var eleverna står kunskapsmässigt har små chanser att ge elever möjligheter till att nå så långt de kan i sitt lärande.
Förutsättningen för att skapa strategin för en likvärdig skola är en resa att skapa en pedagogisk struktur. En struktur som ger skolan mindre beroende av enskilda medarbetares närvaro i undervisningen. Den byggs lämpligast kring läroplanens kapitel Övergripande mål och riktlinjer.
Ett sätt att skapa innehållet i den pedagogiska strukturen är att ta hjälp av den forskning som finns när det gäller School Effectiveness Rescarch - SER och School Improvement Research - SIR. Eller att ta hjälp av praktiska handböcker, som bilden ovan. Böckerna ger in inblick i hur man kan skapa struktur och processer för undervisningen, så resan blir rätt från läraren till eleven i det rum där undervisningen bedrivs. Så skapas en likvärdig skola.

Källor:
Andersson, Klas & Blossing, Ulf & Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Danielsson, Roger J & Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete, grundskolan, Skoldialogen
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
SIQ-modellen, Institutet för kvalitetsutveckling - SIQ
   

söndag 15 april 2018

Skolsegregation inte ensamt avgörande

Skolsegregation inte ensamt avgörande för en skolans resultat utan hur undervisningen organiseras. De framgångsrika skolorna har fokus på elevers kunskapsutveckling. Med andra ord, framgången i skolresultatet är inte endast avgörande av den socioekonomiska bakgrunden.

Segregation kan definieras som följer, hämtad från Hans Bergströms ledare i SvD (15/4):
Med "segregation" i ett lands skolsystem menas graden av skillnad i elevkårens sammansättning mellan skolor, mätt med socioekonomiska mått som föräldrarnas utbildning, invandrarbakgrund, inkomst, arbete, med mera.
Om det enkom är förklaringsmodellen, vad är då den rest som Skolverket inte kan förklara i sina modeller. Jo, sättet att organisera och görandet i skolan. Varje skola är unik oavsett den ägs av en kommun eller fristående aktör. Genom den bristfälliga forskningen i Sverige kring School Effectiveness Research - SER och School Improvment Reaearch - SIR har mycket gått förlorat. Det är inte bara pedagogiska metoder som avgör hur skolan fungerar, utan det som görs eller synen på vilken kompetens en lärare ska ha för att vara en bra lärare.

Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson har välgörande för svensk skolforskning belagt vad som styr framgången eller inte. När det gäller undervisningen måsten den alltid organiseras utifrån varje enskild skolas förutsättningar. De skolor som lyckas med sin undervisning kännetecknas av:
  • Hög förväntan på eleverna
  • Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
  • Anpassning av undervisningen
  • Lärarledarskap i klassrummet
Som praktiker och rådgivare hur man organiserar det praktiska undervisningen styrning kan jag bara bekräfta bilden ovan. De verksamheter jag genom åren hjälpt har börjat fokusera med kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper. Eleven har inte lämnats efter utan lärarnas bedömningar har gjorts utifrån vad är det eleven behöver göra för att få mer kunskap. Därefter har undervisningen anpassat så eleverna når högre kunskaper.

Lika mycket kan jag noter bilden från 70-talet över skolor som inte lyckas.
I dessa skolor är fokus på annat än elevernas resultatutveckling. Man uppfattar att skolans resultat är avhängigt eleverna. Alltså alla dessa yttre faktorer som man är offer för som socioekonomisk bakgrund, konkurrens om elever, bostadssituation i området skolan ligger, mm. Utöver detta kännetecknas dessa skolor av följande:
  • Frekventa förändrad ledning
  • Implementerings inriktad förvaltning/styrelse
  • Individuellt alternativt självgrupperat lärararbete
Mycket finns att gör för att förbättra skolan. Ett kan vara hur man medvetet börjar att i små steg jobba sig bort från det läge man befinner sig på. Då gäller det att man har en styrmodell som främjar en undervisning som ser varje elev och dess förutsättningar för lärandet. Alla minns vi de lärare som betydde något för vår egen skolgång. De är denna typ av lärare som fortfarande gör skillnad med rätt verktyg och sätt att organisera undervisningen.

Media SvD
Källa:
Andersson, Klas; Blossing, Ulf; Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur  
  

fredag 13 april 2018

Halvgudarna en skamfläck

Halvgudarna en skamfläck. En bra sammanfattning av härdsmälta i Svenska Akademien vi ser idag (13/4). Skrev följande på mitt flöde i Facebook:
Skamfläck säger Per Westerberg: "Inte desto mindre var det en komprometterande kohandel: två kvinnor offrades, den ena mot den andra. Detta är en skamfläck på Akademien som inte kan tvättas bort. Och allt detta elände på grund av en sexmissbrukare!" Otur för de som ville få bort knytblusarna från Akademien med detta uttalande fredagen den trettonde. Inget fläckborttagningsmedel i världen kan ta bort gubbrörans handlande i den otvättade byken Sara Danius fick i knät. Om sedan kungen varit delaktig i gårdagens resultat är det ytterligare anmärkningsvärt. Ja, ja mycket till snille och smak är det inte hur man än vrider och vänder på det. Hur mycket bildning de tycker sig ha har de noll koll på den sociala kompetens som krävs för att ratta en institution med narcissister och stora egon.
Moralfilosofiskt är det vi ser en katastrof. Skulle jag försöka mig på en sammanfattning om senaste tidens händelser i Svenska Akademien kan följande bibelliknelse (Luk 8:16-18) kärnfullt var bilden för de slutna rummens svaghet:
Ingen tänder en lampa och döljer den med ett kärl eller ställer den under en bänk, utan man sätter den på en hållare, så att de som kommer in ser ljuset. Det finns ingenting dolt som inte skall bli synligt och inget undangömt som inte skall bli känt och komma till synes. Var därför noga med hur ni lyssnar, ty den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han tror att han har.
Det sista borde de återstående elva ledamöterna inse.

Media SvD   

måndag 2 april 2018

Den vissna rosen

Den vissna rosen får symbolisera de oroande tecken om dagens regering oförmåga att bereda lagförslag som inte naggar grundlagarna i kanten. Under första kvartalet 2018 har Lagrådet starkt ifrågasatt en rad lagförslag. Dessa är bl a lagen om vinstbegränsning, lagen om ensamkommande barns rätt att stanna oavsett asylskäl eller inte, samtyckeslagen. Alla har fått kraftig kritik av Lagrådet.

Anna Dahlberg skriver i Expressen (29/3):
Många av de lagar som har kritiserats är så kallade symbollagar. Deras främsta syfte är att markera avstånd från sådant som samhället avskyr, såsom påtvingat sex och barn som far illa. I verkligheten passar dock fluffiga formuleringar, fria för tolkning, sällsynt dåligt som lagstiftning. Resultatet riskerar att bli rättsligt godtycke och att politiken avhänder sig makt till juridiken.
Att Socialdemokraterna faller till föga för den sortens symbolpolitik är illavarslande.
Att symbolpolitik får styra Socialdemokratin är inget annat en ett tecken på de är den vissna rosen i svensk politik. Kanske snudd på första tecknet på skadlig inverkan på demokratin. Statsvetarprofessorerna Sören Holmberg, Staffan I Lindeberg och Bo Rothstein skriver idag (2/4) på Under strecket SvD om vad som gör att demokratier blir diktaturer. I redogörelsen går professorerna in på hur olika demokratiska ledare omvandlat sina länder. Däribland det som håller på att hända i världens äldsta demokrati USA under Trumps ledning. De säger att det finns fyra fenomen att se upp för i ett sk "limus-test":
Politiska ledare som 1) inte tar avstånd från våld som kampanjmedel, 2) inte tydligt respekterar sina motståndares politiska legitimitet, 3) inte respekterar medborgerliga rättigheter och mediernas frihet, och 4) inte klart uttalar att de respekterar ett valresultat även om de skulle förlora. 
Här kan man fundera på vilket av de fyra delarna som är fara för den svenska demokratin. Under de hundra år vi har haft demokrati i Sverige har hälften av tiden Socialdemokratin varit den dominerande politiska kraften. Under andra delar har vi haft skiftande politiska färger vid makten. Ett parti som Socialdemokratin borde därmed ha bättre förutsättningar än andra att kunna klar rågången  mellan institutioner och politik. Första tecknat på att denna balans var rubbad var under 1970-talet när den fackliga grenen av Socialdemokratin lämnade den svenska modellen och ställde krav på SAP att driva igenom dels arbetslagstiftningen av idag, dels löntagarfonderna. Nu verkar man fallit till föga för ytterkantspartier som V och MP. Båda har medverkat till förfallet i lagstiftningsarbetet. Alice
Lagrådet är kritiskt till att möjligheterna till uppehållstillstånd inte beror på den enskildes förhållanden utan på Migrationsverkets agerande, i form av mycket lång handläggningstid som en följd av det osedvanligt höga trycket i samband med flyktingvågen år 2015. Lagrådet skriver med anledning av detta att: ”Det kan starkt ifrågasättas om detta är en objektivt godtagbar princip”. 
Men mest uppseendeväckande är ändå passusen om att myndigheten ”anser att gränsen har har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Med andra ord - regeringen är sällsynt inkompetent - på ren, ickejuridisk, svenska. 
När det kommer till Lagrådets kritik mot lagen om vinstbegränsning skjuter den in sig på avsaknad av konsekvensanalys över effekterna på genomförandet av lagen. Därtill inverkan på de grundlagsskyddade rättigheterna som kommunalt självstyre och näringsfriheten. Inget av detta mäktade regeringen med att lyssna på innan man med hast tillfredsställde Jonas Sjöstedt. På ledarplats i DN (31/3) uppmanar ledarskribenten att slänga V över bord. Alla kan vi nog hålla med om att det finns problem och avarter bland de privata aktörerna i välfärdens kärna. Under Lars Lejonborgs ledning lyckades man komma överens, sex partier emellan, om fristående skolor. V var inte med i den, men Löfven lyssnade på Sjöstedts locktoner, för att få bli statsminister och därmed övergav överenskommelsen. Det var ödesdigert beslut. Kanske det kan repareras, DN skriver:
Det är där det fortsatta samtalet måste börja: i insikten att de privata alternativen är här för att stanna men att systemet måste justeras och avarterna tvättas bort.
För de käftsmällar S fått från Lagrådet hittills borde vara ett tydligt budskap att samhället och demokratin inte kan tas över av ytterkantspartier med världsfrånvänd politik. Annars är vi på ett sluttande plan utför mot icke demokratiska krafter i Sverige.

Media: SvD, DN, Expressen, GP
Pluraword:
Totalsågning av lagrådsremissen om vinstbegränsning       
       


söndag 1 april 2018

Ett jävla solsken

Bildning är aldrig skadlig. Fatima Bremmer bok om journalisten Ester Blenda Nordström är just en sådan bildningsresa vi alla borde göra. Här får vi berättelsen om världens första Wallraffare, innan det ens var uppfunnet. En överklassflicka från Stockholm klär ut sig som piga och tar anställning som sådan på en gård i södra Sörmland. Resultatet blir artiklar i Svenska Dagbladet och boken En piga bland pigor.

Vi får följa Ester Blendas äventyr både professionellt och mänskligt. Den senare hur rastlösheten kan förtära en människa. Professionellt var hon journalist på bl a Svenska Dagbladet. Därtill författare som kom ut med många reseskildringar. Hon tog sig till Norrland och samerna och blev nomadlärarina som resulterade i boken Kåtornas folk.

Hon träffade den tidens storheter som Hjalmar Lundbohm, LKABs store man och grundare av Kiruna. Prins Eugen, Anders Zorn och Albert Engström är andra kulturpersoner under tidigt 1900-tal hon umgicks med och som på olika sätt påverkade henne.

Men framför allt var hon en av de kvinnor som bröt mark som Elin Wägner och något som kom att kallas Ligan, en rad kvinnliga journalister. Dess innersta krets bestod av Ester Blenda, Elin Wägner, Ellen "Murre" Landquist, Elisabeth Krey, Elin Brandell, Agnes "Bysis" Byström, m fl.

Rastlösheten i henne gjorde att hon kom att göra ett antal, för tiden krävande, resor i världen. Till USA som emigrant, på mularyggen i Argentina och Chile, ödena i Ryssland i skuggan av en vulkan. Alla blev till böcker med stort genomslag.

En bok som gav mig en inblick i de skeenden som fanns i Sverige under tidigt 1900-tal samt en stark berättelse om en människas öde. Läs boken och du får en vidgad vy.

Wallraffa