Skolan är ingen budgetreglator i kommunen. Okunniga hobbypolitiker har aldrig förstått skolans betydelse för kommunen. PJ Anders Linder går idag i sin krönika in på det viktigaste av allt. Det är inte Björklund som avgör skolresultaten utan lärarna i skolan. Då är det hög tid för de 290 kommunalråden i kommunerna att inse följande fakta.
Har du en skola som prestera goda kunskaper och socialt utvecklar barnen i kommunen är det en källa till att dra till sig skattekraft. Familjer med barn väljer bostadsort efter om det finns förskolor och skolor som kan garantera en utveckling av deras barn. Det innebär att kommunen får en helt annan bärkraft att utveckla den lokal tillväxten.
Om skolan av lövades i 90-talskrisen är det hög tid att pålöva den nu. Felbemanningen är helt uppenbara när man drar mer resurserna. När lärare har 500 elever att göra bedömningar på en gång per termin. Den läraren skapar en rättsosäkerhet i de bedömningar h*n ska göra av elevens måluppfyllelse i kunskaperna i ett ämne enligt lagkraven.
Dags att sätt alla hobbypolitiker och kommunalråden på skolbänken för att lära sig vilka kraven är i styrdokumenten som de är åsatta att tillämpa.
Media SvD
måndagen den 13:e februari 2012
söndagen den 12:e februari 2012
Sluta släcka bränder
Läser idag i SvD om den ökande stressen i skolan. Lärarna känner en ökad press på sig att hinna med. "Att göra"-pressen är det som är allvarligast enligt undersökningen. Inte så konstigt i sig när man upplever att man lastas på nya bördor utan att andra tas bort. Den största enskilda verkar vara det här med dokumentation eller som det uttrycks tunga administrativa bördor. Utöver det, felbemanningen i skolan.
Allt detta mynnar ut i två saker. För det första en reaktiv kultur som springar på allt som händer. Det andra att ledarskapet är mer fokuserad på att hålla budget än att skapa ett tillåtande och utvecklande klimat.
Läraryrket är inte annorlunda än andra yrken när det gäller att ha lagkrav på sig och krav på dokumentation av sitt arbete. Problemet är snarare den långa tradition och kultur av muntlighet. När man helt plötsligt ska över i en skriftlig kultur tar det mot.
Hur ska man komma åt detta för att minska stress och upplevd tyngre arbetsbörda. Det finns i sig inga enkla recept men det som visat sig verkningsfullt är att anträda resan från att parera till att aggera. Med andra ord att försöka förebygga så inget onödigt händer. Där är systematiskt kvalitetsarbete det som kan lyfta skolan. Det sätter nämligen krav på kedjan planera-undervisa-utvärdera-förbättra.
Rektorer och lärare måste börja se över den inre organisationen (2 kap 9 §) på skolorna nu när man har lagligt stöd för att ha makten över hur arbetet ska bedrivas. Det är inte huvudmännens uppdrag. De ska bara utveckla skolan (4 kap 3 §) på uppdrag från hur skolan vill utveckla enheten (4 kap 7 §).
Därför är det hög tid att rektorer slutar att betrakta sig som mellanchefer åt skolchefen på förvaltningen. Med delegationsrätten (2 kap 10 §) har rektorerna för första gången ett större friutrymme att skapa en skola som värnar det förebyggande för att öka måluppfyllelsen.
Källa: Skollagen (2010:800)
Media SvD
Allt detta mynnar ut i två saker. För det första en reaktiv kultur som springar på allt som händer. Det andra att ledarskapet är mer fokuserad på att hålla budget än att skapa ett tillåtande och utvecklande klimat.
Läraryrket är inte annorlunda än andra yrken när det gäller att ha lagkrav på sig och krav på dokumentation av sitt arbete. Problemet är snarare den långa tradition och kultur av muntlighet. När man helt plötsligt ska över i en skriftlig kultur tar det mot.
Hur ska man komma åt detta för att minska stress och upplevd tyngre arbetsbörda. Det finns i sig inga enkla recept men det som visat sig verkningsfullt är att anträda resan från att parera till att aggera. Med andra ord att försöka förebygga så inget onödigt händer. Där är systematiskt kvalitetsarbete det som kan lyfta skolan. Det sätter nämligen krav på kedjan planera-undervisa-utvärdera-förbättra.
Rektorer och lärare måste börja se över den inre organisationen (2 kap 9 §) på skolorna nu när man har lagligt stöd för att ha makten över hur arbetet ska bedrivas. Det är inte huvudmännens uppdrag. De ska bara utveckla skolan (4 kap 3 §) på uppdrag från hur skolan vill utveckla enheten (4 kap 7 §).
Därför är det hög tid att rektorer slutar att betrakta sig som mellanchefer åt skolchefen på förvaltningen. Med delegationsrätten (2 kap 10 §) har rektorerna för första gången ett större friutrymme att skapa en skola som värnar det förebyggande för att öka måluppfyllelsen.
Källa: Skollagen (2010:800)
Media SvD
fredagen den 10:e februari 2012
Man undrar hur somliga tänker
Med viss förvåning läser jag att Haninge har en skolplan tagen i kommunfullmäktige för åren 2011-2015. För det första är det oerhört konstigt att Haninge gör just det. Skolplanen har avskaffats i Skollagen (2010:800).
För det andra undrar man när man läser den. Som styrinstrument är den inte mycket värd. Ingenting om huvudmannen har övergripande mål och vad man ska nå enligt dem. Bara fromma ambitioner. Inte hur man tänker sig hantera förutsättningarna och hur man styr baserat på lagkrav. Hur ska huvudmannen följa upp och utveckla skolan?
För det tredje är det överjobb att i princip skriva allt som finns i de nationella styrdokumenten.
För det fjärde undrar man över om inte politikerna har kunskap om rollfördelningen mellan huvudmannanivån och enhetsnivån.
För övrigt anser jag att skolplaner inte ska finnas eftersom det tagits bort i nya lagen utan ett mer stringent styrdokument för hur huvudmannen ska styra utbildningen men inte undervisningen.
För det andra undrar man när man läser den. Som styrinstrument är den inte mycket värd. Ingenting om huvudmannen har övergripande mål och vad man ska nå enligt dem. Bara fromma ambitioner. Inte hur man tänker sig hantera förutsättningarna och hur man styr baserat på lagkrav. Hur ska huvudmannen följa upp och utveckla skolan?
För det tredje är det överjobb att i princip skriva allt som finns i de nationella styrdokumenten.
För det fjärde undrar man över om inte politikerna har kunskap om rollfördelningen mellan huvudmannanivån och enhetsnivån.
För övrigt anser jag att skolplaner inte ska finnas eftersom det tagits bort i nya lagen utan ett mer stringent styrdokument för hur huvudmannen ska styra utbildningen men inte undervisningen.
Nygammal vals
Med förvåning läser jag att Björklund och Alliansen vill införa en teorifri skola. Något mer feltänkt får man leta efter för att råda bot på Outdropsen från gymnasieskolan. För att få bukt på detta fenomen är det nog i botten hur du reformera undervisningen i skolan. Alltså hur rektorer och lärare tillsammans skapar pedagogik som kan matcha elever med skolleda och hormoner som stormar. Det är inte strukturella reformer i sig som skapar framgången.
Möjligen skulle det kanske vara dags att köra en nygammal vals och återinföra den två- respektive treåriga fackskolan. På den treåriga mera yrkesinriktade fackskolan kunde man till och med få en fackskoleingenjörsexamen. Denna utbildningsform gav en bra avvägning av teori och praktik. Den treåriga gav ett mellanår ute i verkligheten när man var i 17 årsåldern. Ett bra avbräck i skolarbetet som gav den nödvändiga praktiska erfarenheten för att förstå vikten av teori.
För övrigt anser jag det är viktigt att inte skala bort teori i utbildningarna.
Media SvD1, SvD2
Möjligen skulle det kanske vara dags att köra en nygammal vals och återinföra den två- respektive treåriga fackskolan. På den treåriga mera yrkesinriktade fackskolan kunde man till och med få en fackskoleingenjörsexamen. Denna utbildningsform gav en bra avvägning av teori och praktik. Den treåriga gav ett mellanår ute i verkligheten när man var i 17 årsåldern. Ett bra avbräck i skolarbetet som gav den nödvändiga praktiska erfarenheten för att förstå vikten av teori.
För övrigt anser jag det är viktigt att inte skala bort teori i utbildningarna.
Media SvD1, SvD2
torsdagen den 9:e februari 2012
Gamla tider och nya
Funderar på det här med lunchmöten. Idag hade jag ett sådan med min studiekompis från KTH och SU. Spännande att reflektera över svunna tider när man ägnade sig åt att förkovra sig. När man pratar så var det som igår. Tiden och minnet är ett konstigt begrepp. Man får verkligen bekräftelse på att tiden är relativt.
Samtidigt är det intressant med utbildning. Båda har vi samma examina, men ingen håller på med det vi en gång utbildade oss för. Slår mig att det kanske trots allt inte är så viktigt vad man utbildar sig till. Man byter ändå karriärer flera gånger under yrkeslivet. Kanske det är det vår statsminister försöker säga, fast han tankar bygger på att alla måste ha en utbildning för att göra nya karriärsprång.
Riktigt kanske om du inte har en akademisk examina. Har du det finns det inget att lärar sig när det gäller tekniken att studera eller logiskt tänkande i abstraktioner. Snarare har du det ett plus för att ta in nya ämnesområden. Det stora problemet med är nog snarare att det är få som vågar ständigt röra sig utan för sin bekvämlighetszon. Skulle fler våga är det inget konstigt med det Reinfeldt sagt om framtida arbetsmarknad.
Samtidigt är det intressant med utbildning. Båda har vi samma examina, men ingen håller på med det vi en gång utbildade oss för. Slår mig att det kanske trots allt inte är så viktigt vad man utbildar sig till. Man byter ändå karriärer flera gånger under yrkeslivet. Kanske det är det vår statsminister försöker säga, fast han tankar bygger på att alla måste ha en utbildning för att göra nya karriärsprång.
Riktigt kanske om du inte har en akademisk examina. Har du det finns det inget att lärar sig när det gäller tekniken att studera eller logiskt tänkande i abstraktioner. Snarare har du det ett plus för att ta in nya ämnesområden. Det stora problemet med är nog snarare att det är få som vågar ständigt röra sig utan för sin bekvämlighetszon. Skulle fler våga är det inget konstigt med det Reinfeldt sagt om framtida arbetsmarknad.
söndagen den 5:e februari 2012
Jämlikt visavi jämställt
Diskussionen går högt på FB när Lotta Gröning ställer en fråga eller tycker till om en sak. Senast om V och dess val av potentater i partistyrelsen. Genast har vänstermänniskor synpunkter på könsblandningen och tyngden i posten. Det är trots allt varannan damernas i styrelsen, men när det gäller valet av en man till tyngsta posten, frånsett ordföranden, ylas det högt.
Då haglar ord som jämlikhet mm i den korrekta politiska retoriken. Sådan uttryck som jämlikt samhälle får mig att dra åt öronen. Språkbruket eller ordens valör anser jag viktiga när man diskuterar. Därför gick jag i vanlig ordning och gjorde en ordboksvandring.
Jämlikt definieras med:
Jämställt definieras med:
Ett jämlikt samhälle skulle alltså vara ett samhälle där alla har lika stort värde som varje annan person. Tycker mig hört det i den utopiska diskussion om ett socialistiskt samhälle. Det har ju praktiserats under 1990-talet med föga framgång.
Däremot skulle ett jämställt samhälle vara ett där alla har samma rättigheter och skyldigheter. Ett samhälle med mer pluralism än den enfaldiga jämlikheten. Jämlikt blir det aldrig så länge det finns två människor på jorden.
För övrigt anser jag att ett jämställt samhälle är viktigt.
Då haglar ord som jämlikhet mm i den korrekta politiska retoriken. Sådan uttryck som jämlikt samhälle får mig att dra åt öronen. Språkbruket eller ordens valör anser jag viktiga när man diskuterar. Därför gick jag i vanlig ordning och gjorde en ordboksvandring.
Jämlikt definieras med:
ha lika stort värde som varje annan person.
Jämställt definieras med:
ha samma rättigheter och skyldigheter.
Ett jämlikt samhälle skulle alltså vara ett samhälle där alla har lika stort värde som varje annan person. Tycker mig hört det i den utopiska diskussion om ett socialistiskt samhälle. Det har ju praktiserats under 1990-talet med föga framgång.
Däremot skulle ett jämställt samhälle vara ett där alla har samma rättigheter och skyldigheter. Ett samhälle med mer pluralism än den enfaldiga jämlikheten. Jämlikt blir det aldrig så länge det finns två människor på jorden.
För övrigt anser jag att ett jämställt samhälle är viktigt.
fredagen den 3:e februari 2012
Slocknad stjärnglans
Det som hände i Södertälje är inte ett arbetslöshets problem. Det är ett fel i det Hollywood som behövs för att bygga forskning och utveckling. Det vi ser är ett gigantiskt missgrepp som startade långt tillbaka i tiden, men som blommar ut i dagens skuld och finanskris.
En faktor är den sänkta stjärnstatus spetskompetensen fått i Sverige. I ivern att ge breda grupper akademisk utbildning har inneburit att kvaliteten i grundutbildningen på högskolor och universitet sänkts till gymnasienivå. Samtidigt som forskningen snarare blivit en slags doktorandutbildning istället för som för en del av jobbet på en institution och kravet på unikitet i doktorsavhandlingen.
I SvD beskrivs det som hänt i Södertälje ur många synvinklar. En av dessa vinklar är inte avsaknaden av spetsutbildningen utan brister som näringspolitik, dålig ägarstyrning, kostnadsjakt i vården och en finansmarknad som inte begriper affärlogik.
Ägarstyrning är en. Den som startade dräneringen av den medicinska forskningen var den S märkta regeringen via statens ägande av Pharmacia. När bolaget såldes till UpJohn försvann, i ett penndrag, alla patenträttigheter ur Sverige till London utan att regeringen lyfte ett finger. Man var bara glad att statskassa fick lite pengar i krisens Sverige på 90-talet. Man var inte tillräckligt smarta att i avtalet med UpJohn föra in en klausul som skulle förbjudit att resultat av svensk forskning försvann ur landet. Idag vet vi, det finns inget Pharmacia kvar i Uppsala. Samma öde verkar AstraZeneca vara på väg att gå. Den en gång stolta axeln Uppsala-Stockholm-Södertälje med sin medicinforskning och biotech är idag en skugga av sitt forna jag.
Samtidigt, om man ska tro rektorn på KI, är sjukhusen också med i det som händer. De kliniska studierna inom vården är eftersatt. Samtidigt som politiker i landsting ägnar sig åt besparingar på medicinkostnader, med derivatpreparat, som tar man död på möjligheten att dra nytta av patenterad forskning av mediciner med bättre verkningsgrad. En livsnödvändighet för en industri med långa ledtider från idé till produktion.
Det är på tiden att vi tar oss en redig funderare vad vi vill med den högre akademiska utbildningen, hur vi ska få spetskompetens och Hollywooden att fungera mellan aktörerna. För ska vi ha en kunskapsbaserad ekonomi i landet gäller det att satsa på hög kompetens inom teknik, naturvetenskap och medicin.
Media SvD1, SvD2, E24
En faktor är den sänkta stjärnstatus spetskompetensen fått i Sverige. I ivern att ge breda grupper akademisk utbildning har inneburit att kvaliteten i grundutbildningen på högskolor och universitet sänkts till gymnasienivå. Samtidigt som forskningen snarare blivit en slags doktorandutbildning istället för som för en del av jobbet på en institution och kravet på unikitet i doktorsavhandlingen.
I SvD beskrivs det som hänt i Södertälje ur många synvinklar. En av dessa vinklar är inte avsaknaden av spetsutbildningen utan brister som näringspolitik, dålig ägarstyrning, kostnadsjakt i vården och en finansmarknad som inte begriper affärlogik.
Ägarstyrning är en. Den som startade dräneringen av den medicinska forskningen var den S märkta regeringen via statens ägande av Pharmacia. När bolaget såldes till UpJohn försvann, i ett penndrag, alla patenträttigheter ur Sverige till London utan att regeringen lyfte ett finger. Man var bara glad att statskassa fick lite pengar i krisens Sverige på 90-talet. Man var inte tillräckligt smarta att i avtalet med UpJohn föra in en klausul som skulle förbjudit att resultat av svensk forskning försvann ur landet. Idag vet vi, det finns inget Pharmacia kvar i Uppsala. Samma öde verkar AstraZeneca vara på väg att gå. Den en gång stolta axeln Uppsala-Stockholm-Södertälje med sin medicinforskning och biotech är idag en skugga av sitt forna jag.
Samtidigt, om man ska tro rektorn på KI, är sjukhusen också med i det som händer. De kliniska studierna inom vården är eftersatt. Samtidigt som politiker i landsting ägnar sig åt besparingar på medicinkostnader, med derivatpreparat, som tar man död på möjligheten att dra nytta av patenterad forskning av mediciner med bättre verkningsgrad. En livsnödvändighet för en industri med långa ledtider från idé till produktion.
Det är på tiden att vi tar oss en redig funderare vad vi vill med den högre akademiska utbildningen, hur vi ska få spetskompetens och Hollywooden att fungera mellan aktörerna. För ska vi ha en kunskapsbaserad ekonomi i landet gäller det att satsa på hög kompetens inom teknik, naturvetenskap och medicin.
Media SvD1, SvD2, E24
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)