Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 24 maj 2016

Hammarbyserien

Med stor spänning har jag läst om Conny Sjöberg och kollegorna på Södermalmspolisen. Med sina åtta böcker har Carin Gerhardsen drivit berättelsen framåt. Från kopplingar i första boken till hemstaden Katrineholm till Södermalm och Stockholm.
Carin har ett språk som gör böckerna till bladvändare. Med högt tempo driver hon berättelserna framåt. I den sista och åttonde boken sätter Gerhardsen punkt med ett crescendo. Andlöst berättas två berättelser med en högt skruvad våldsspiral med en mänsklig tragik mot slutpunkten. Intrigbygget är skickligt gjort.

Med sorg noterar jag att serien är slut. Önskar att någon filmmakare skulle ta sig an hennes böcker. Det skulle bli klassisk deckarfilm långt över Wallander eller Sandhamnsmorden.

Ni som inte läst böckerna rekommenderar jag till att ha en berättelsesvit framför dig som du inte kommer ångra att du tog dig an att sätta näsan i.

Drivlinan i statlig målstyrning av skolan

Den statliga drivlinan i målstyrningen har inte varit inkopplade sedan 1991 när skolan kommunaliserades. Decentraliseringen innebar att staten skulle ingripa så lite som möjligt. Det var främst genom läroplaner med strävans mål och uppnående mål som styrningen skulle ske. Tjugofem år senare har staten via Skolkommissionen konstaterat att drivlinan måste kopplas in för att få skolan att fungera.
Att ha ett system där de olika drivdelarna lever sitt egna liv är förödande. Varje bilägare vet detta. När någon del i systemet inte fungerar blir det tvärstopp. För att råda bot på denna brist föreslår Skolkommissionen att politikerna inför en nationell målsättning. Man bygger exemplen från Danmark, Estland, Kanada - Ontario, Storbritannien och Tyskland.

Slutsatsen Skolinspektionen gör är att något liknande bör införas i Sverige. Från att i teorin haft en styrning via skollag och läroplaner med 290 olika styrningar på kommunala skolor ovanpå alla fristående skolors egna styrning till att nu förslå ett led till, statlig målstyrning. En styrkedja i fyra nivåer från staten-huvudman-rektor-lärare.

I förlaget från Skolinspektionen finns inga förslag på hur styrning och återrapportering ska se ut. I den statliga Sameskolan styr regeringen via ett regleringsbrev sameskolornas verksamhet. I detta regleringsbrev finns ett kapitel om statliga mål och återrapporteringskrav. Lätt i en relation mellan utbildningsdepartementet och dess myndighet Sameskolstyrelsen. Men hur ska denna styrning se ut med förslaget Skolkommissionen nu lägger fås inget svar på.

Man föreslår en nationell målstyrning genom att via målsättningar skapa styrtal. Följande förslag på områden som ska styras är:
  • Grundskolans kunskapsresultat.
  • Förbättringsmål för lärarkompetens, rektorsfunktion, undervisningens kvalitet som den bedöms av elever samt trygghet och studiero.
  • Likvärdighet
Exempel på målsättning på kunskapsresultatet skriver Skolkommissionen på följande vis:
Övergripande målsättning
Grundskolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå kunskapsmålen och att stödja och stimulera dem att utveckla sina förmågor så långt som möjligt. Elever i behov av stöd ska upptäckas tidigt och få tillräcklig och adekvat hjälp så att fler får en god kunskapsgrund under de första skolåren. Kunskapsresultaten ska förbättras i alla elevgrupper, såväl låg- som högpresterande, och i alla årskurser.
Delmål
1. Andelen elever med svaga kunskaper ska minska.
2. Andelen elever med goda kunskaper ska öka.
3. Andelen elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen ska öka.
4. Andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka.
 
En diger uppgift att följa upp och många styrtal blir det. Några är: Andel elever (procent) som uppnår högst elementär eller medelgod läsförståelse i PIRLS (årskurs 4), Andel elever (procent) som i TIMSS uppnår högst elementär nivå i matematik (årskurs 4), Andel 15-åringar (procent) som i PISA uppnår högst nivå 2 i läsförståelse (svaga läsfärdigheter) och Andel 15-åringar (procent) som i PISA inte uppnår nivå 2 i matematik (basnivå i matematisk kompetens).

Ett exempel på hur styrtalen kan se ut anger Skolkommissionen för det sista redovisade styrtalet ovan som följer:
2003 2012 2015 2018 2021 2024
17       28       5      20     15     10

5 = pågående undersökning.

Därtill lägger man något mer lättfångade delmål med styrtal som: Andel elever (procent) i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen. Här redovisas förslag på mål i styrtalet:
2015 2018 2022 2025
77       80      85    90

Intressant är hur politikerna ska komma fram till gemensamma styrtal för skolan. Är det via riksdagens utbildningsutskott? Är det Utbildningsdepartement som skriver någon form av regeringsbrev med Sveriges kommuner och fristående skolor? Frågorna är många, men i grunden finns hur skolpolitiken kan komma överens. Kanske det vore på plats att Skolkommissionen eller så småningom riksdagen studerar hur Finland byggt upp sin nationella styrning av skolan. Där finns en hel del att hämta.

Källa:
Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. (SOU 2016:38), s 67-97.

söndag 22 maj 2016

Regleringens insider

Regeringen har sk bostadspolitiska samtal. Återigen skulle man kunna säga. En 79 år hyresreglering och en 73 jordbruksregering. Två osunda efterkrigsregleringar som borde gått i graven redan på 60-talet som politiskt sabbades av maktspelet inom S och Bertil Ohlin för att fälla ministären Erlander. Assar Lindbeck beskriver vem som är vinnare på detta osunda tillstånd. Regleringarna berör ungefär en femtedel av de svenska hushållens inköp av konsumtionsvaror.
Vinnarna på hyresregleringen är hyresgäster med förstahandskontrakt i innerstäderna, sk insiders. De sitter på billiga och välbelägna bostäder och är givetvis emot avskaffandet av hyresregleringen oavsett socioekonomisk bakgrund.
Vinnare på jordbruksregleringen är etablerade lantbrukare, jordbruksnäringens insiders. Deras krampaktiga kvarhållande är främst betingat av att de ogärna vill se att marknadsvärdet på jordbruksfastigheterna faller.

Man brukar även prata om den svenska modell, som i mina ögon, är förknippade med dels Saltsjöbadsavtalet 1938 där parterna på marknaden sätter priset på arbetskraft. Dels den arbetslagstiftning som kom till 1970-talet. Här skulle man kunna säga att den reglerade arbetsmarknaden har funnits i drygt 40 år. Och vinnarna i denna marknad är de som har jobb och är insiders. Samtidigt som fackföreningens struktur och uppbyggnad är förlegad, men där dess ombudsmän med näbbar och klor försöker hålla en osund struktur vid liv.

Tänk om vi i Sverige hade modet att bryta upp dessa tre förkastliga regleringarna och dessa särintressen för att öka flexibiliteten och tillväxten i den globala värld vi lever i. Snacka om välbehövlig integration för ett Nybyggarsverige 2.0 vi skulle få.

Källa:
Lindbeck, Assar (2012) - Ekonomi är att välja, Albert Bonnier Förlag

tisdag 17 maj 2016

Undervisare

Studerar Anne-Marie Körlings senaste bok. Kommit till kapitlet Att utveckla undervisningen. Noterar att AMs ordboksvandring i SAOL på ordet undervisning ger 25 synonyma ord. Ett är det underbara ordet undervisare.
Som undervisare är man en person som undervisar. Slående berättar hon om sin första lektion. Hur taggad hon var att planera innehållet. Hur hon kör så det ryker. Och de slående kommentarerna av eleverna på rasten. Jag citerar (s 189):
- Fröken, fröken, brukar du jogga?
- Hur tänker ni nu?
- Du svettades i klassrummet. Då tänkte vi att du hade joggat. Varför tycker du om kor?
Undervisningen handlade om kor, barnen hade inte följt med eftersom innehållet saknade relation till lärandet. Hur ofta är det så?

Rannsakar mig själv när jag läste. Hur mycket förlorar jag mig i innehållet när jag håller kurser? Säkert många gånger. För det är så att man vill mer än vad kursdeltagarna orkar ta in. Hur viktigt är det inte som undervisare att ta in vad eleverna eller i mitt fall kursdeltagarna är med på banan. Att våga känna av och släppa upp för frågor. Eller för den delen att stanna upp och ha reflexionstid.

Sensmoral: Innehåll med relation skapar kunskap.

Källa:
Körling, Anne-Marie (2015) - Undervisningen mellan oss, Lärarförlaget  

Röster om delbetänkandet från Skolkommissionen

Skara av röster har varit många efter Skolkommissionens delbetänkande. Har samlat några.
- I många andra länder betraktar man skolpolitik ungefär som säkerhetspolitik, så viktig är den, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

- Sveriges elever, lärare och skolledare behöver detta, och vi behöver det som land om vi ska fortsätta vara i världsklass och i framkant i framtiden, sa gymnasieminister Aida Hadzialic (S).

- Inget enskilt beslut kommer råda bot på det, vi måste jobba långsiktigt, sa Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning som pekade på lärarbristen.

- Kommissionen gör en totalsågning av kommunaliseringen av skolan, men slutsatsen är ändå att kommunerna ska få en chans till att ha ansvaret för skolan. Jag tycker att den logiska slutsatsen vore att förstatliga skolan, men den slutsatsen vågar kommissionen inte skriva för de vet att den inte faller regeringen i smaken, säger Jan Björklund (L).

- Det tycks finnas en övertro på statlig styrning hos kommissionen. Det är anmärkningsvärt att de som är ansvariga för skolan, det vill säga skolhuvudmännen, inte har varit involverade i arbetet, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef hos SKL.

- Med de förslag vi presenterar i dag vill vi förbättra alla led i skolsystemet – från myndighetsstrukturer till den enskilde lärarens utvecklingsmöjligheter, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Läraförbundet.

- Lärare har i decennier bett om goda förutsättningar för kompetensutveckling. Det man ofta har mötts utav har varit enstaka studiedagar där alla ska göra samma sak. Vi brukar kalla det för ”spray and pray” när man ordnar en föreläsning för tvåhundra personer och tänker att ”nu förändras världen”. Det är ju inte så det funkar, säger Björn Åstrand dekan för lärarutbildningen Karlstad universitet.

- Det viktiga är dock inte formen, om en ny regional mellannivå ska skapas eller inte, utan att Skolsverige åter besjälas av en gemensam strävan, av en passion för lärandet och för att varje elev ska bli sedd och få det stöd som krävs för att nå längre, skriver Johannes Åman, ledarskribent DN.

- Och viktigast av allt: Om kunskap ger frihet så ­dömer den svenska skol­politiken i dag stora grupper barn till ett liv i bur, skriver Karin Petterson, politisk chefredaktör Aftonblandet.

- Det är ganska raka och enkla puckar som Skolkommissionen spelar in. Vilket är en framgångsfaktor. Krånglighetsrisken är ofta hög när en grupp av högt utbildade och/eller profilerade särintresseföreträdare ombeds att komma med konkreta förslag. Därför är det enkla och raka värt att notera i delbetänkandet. Förslagen om nationella målsättningar för bättre kunskapsresultat är superenkla. När målsättningarna följs upp kommer de också att ”visa om vi är på rätt väg och om vi behöver göra mer”, skriver Skolkommissionen. Så enkelt är det, Widar Andersson, Folkbladet.

- Kommissionen står dessbättre inte för det som legat på lur i statsrådet Gustav Fridolins (MP) mantra om att låta "professionen" och "vetenskapen" bestämma. Snarare är det en fortsättning på den reformlinje som blev nödvändig sedan delar av just den akademiska pedagogik-"forskningen" hade hejat på en politik som sänkte kunskapsnivån, skriver ledarsidan Eskilstuna-Kuriren.

Man skulle kunna säga Gott å blandat i kommentarerna till Skolinspektionens delbetänkande. Vi får med spänning se vad slutbetänkandet kommer fram till i januari 2017, om åtta månader.

Media: Skolvärlden, LN, DN, Aftonbladet, Corren, Eskilstuna-Kuriren



måndag 16 maj 2016

Samling för skolan

Delbetänkandet från Skolkommissionen har landat. Den har samlingsnamnet Samling för skolan.
Anna Ekström presenterade delbetänkandet på Rosenbad idag 160516. Intressant i sig och mycket som behöver djupdykas i. Efter snabbläsning kan man konstatera att Skolkommissionen fokuserar fyra utvecklingsområden:
  • Ansvarsfördelning, styrning och stöd
  • Kompetensförsörjning
  • Långsiktig skolpolitik med tillit från medborgarna och professionerna
  • Vård och utveckling av genomförda reformer.
Det intressanta i delbetänkandet är framför allt den första punkten. Där tänker man beskära kommunernas friutrymme ytterligare när det gäller finansieringen av skolan. Ett förslag är att man ska skapa en nationell resursfördelningsmodell. I mina ögon lite av vad de gamla länskolnämnderna var innan kommunaliseringen 1990. Om kommunerna har begränsat självstyre redan idag kommer det att beskäras ytterligare på skolområdet om delbetänkandet genomförs.

Samtidigt har man tänkt förstärka skolhuvudmännen, både de kommunal som fristående, genom staten. Man skriver bland annat:
Staten bör överväga att stärka sin regionala närvaro och inrätta regionala kontor inom en skolmyndighet som kan möta och stödja huvudmännen. (s 17)
I delbetänkandet förskriver man en myndighetsöversyn. Får se om dagens Skolverk och Skolinspektion kommer att finnas kvar i framtiden.

Vidare föreslås ett nationellt sammanhållet uppföljnings- och utvärderingssystem. Där man tänker sig:
I det fortsatta arbetet bör utredas vilka ytterligare uppgifter som bör ingå i den nationella resultatuppföljningen. Det saknas t.ex. data om resultatutvecklingen för elever som haft åtgärdsprogram eller elever med olika funktionsnedsättningar. (s 20)
I samma anda föreslår man en nationell skolutveckling typ mattelyftet och lärarlyftet. Utredningen förslår också en långt gången statlig kompetensförsörjning. Där man tänker sig hårdare knytning mellan de regionala utvecklingskontoren och lärosätena. Högskoleministern tänker redan ta till sig lärosätena för att börja detta jobb.

Sedan kanske det mest intressanta i delbetänkandet är den nationella politiska samlingen kring skolan. Skolkommissionen skriver:
Att vända den negativa resultatutvecklingen i grundskolan och att stärka skolsystemet som helhet kräver ett långsiktigt och uthålligt arbete. Statsmakterna har ansvaret för att den nationella skolpolitiken ger förutsättningar för detta.
Det behövs en stark uppslutning i hela samhället bakom de åtgärder som blir resultaten av kommissionens arbete. Breda informationsinsatser behöver genomföras. (s 23)
I detta ingår bland annat långsiktiga arbetande skolmyndighet och vårda och utveckling av genomförda reformer. Här noterar jag att gymnasieminister Aida Hadzialic var tydlig med att svenska modellen gäller och alla oavsett politisk syn ska stå skuldra vid skuldra.

Fan trot, sa relingen, Det förste som hände var att Jan Björkman (L) gick ut å sågade betänkandet. Frågan inställer sig vad säger övriga Alliansen. Därtill vad är V uppfattning nu när man inte tänker skrota skolvalet. Skolkommissionen föreslår ett obligatoriskt skolval. Framför allt vad säger SD. Med detta tror jag tyvärr att oddsen är små till borgfred i skolan.

Mycket lär flyta under broarna tills januari 2017 när Skolkommissionen lägger sitt slutbetänkande.

Källa:
Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. (SOU 2016:38)

Media: DN, SvD, SVT Nyheter, Regeringen

söndag 15 maj 2016

Vi har en modell

Vi har en modell där strukturkapitalet är genomruttet. Hög tid att bygga ett nytt strukturkapital i konungariket Sverige som gäller i ett kunskapssamhälle där individen och dess kunskap avgör framgången.
Det sägs från visst politiskt håll att den svenska modellen tjänat oss väl. Just det. I fornstora dagar när Sverige var en nation och dess arbetskraft var avgörande för industrin tjänande den existerande modellens strukturkapital sitt syfte. Inte i det samhälle vi idag har där kunskap och individens förmåga är avgörande för framgång.

Utöver det har den svenska gemenskapskulturen en konserverande effekt. Landets personer som är avvikare från härskande konsensuskultur brukar bli utfrysta eller kollektivt bestraffas med sin envishet att inte vara mainstream. Detta tog sig tydligare uttryck under de stora utvandringarna i slutet av 1800-talet. Det var inte bara fattigdomen som drev folk från Sverige utan i lika hög grad individer som inte passade in. Detta har fått omvänd effekt i Sverige idag när vi pratar om den stor invandringen till Sverige.

Vi pratar integration, men de struktur som politiker byggt upp i en annan tid passar inte dagens samhälle. I en värld där folkvandringarna är stora och där Sverige är en pynka del av lordens befolkningen går det inte att driva samhället som om andra världskriget slutade igår och vi hade en intakt industri att spotta ut varor på världsmarknaden. Därför håller inte det strukturkapital vi byggt upp med grunden i ett varuproducerande samhälle där storkapitalet och politiken gick i armkrok.

Nybyggarsverige ser helt annorlunda ut än för hundra år sedan. Kunskapen eller humankapitalet kräver ett helt annorlunda strukturkapital i form av myndigheter som inte jobbar i stuprör. Där det inte ska finnas villkorat vad som avgör. Samtidigt är det hög tid att göra sig kvitt avigsidan i vår gemenskapskultur, jantelagen. Dags att omvandla Aksel Sandemose 11 artiklar i jantelagen. Det avvikande borde vara mer lego än det politiskt korrekta.

Så i kunskapssamhällets era borde vi skriva om Jantelagen på följande vis:
  1. Du skall tro att du är något
  2. Du skall tro att du är lika god som vi
  3. Du skall tro att du är klokare än vi
  4. Du skall inbilla dig att du är bättre än vi
  5. Du skall tro att du vet bättre än vi
  6. Du skall tro att du är förmer än vi
  7. Du skall tro att du duger till något
  8. Du skall skall skratta åt oss
  9. Du skall tro att någon bryt sig om dig
  10. Du skall tro att du kan lära oss något
  11. Du skall tro att vi vet något om dig

Kunskap är makt och den dynamik vi måste bygga vidare på. Vi ska tro på individens förmåga men skapa en infrastruktur - strukturkapital som inte i första rummet bygger på vi-ett. Hög tid att förkasta den svenska modellen i den skepnad den var igår.

Media SvD1, SvD2