Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 30 november 2021

Regeringsförklaringen av fru statsministern


Fru statsministern har lagt fram sin första regeringsförklaring i Riksdagen (30/11 21). På de aderton sidor långa dokumentet är det bara på sidan 11 följande står om skolan:

Kommunala skolor tar ett större ansvar för helheten än friskolor. Då ska de också ha tillräckliga resurser för det. Skattepengar till skolan ska gå till skolan. Elevantagningen till skolan ska ske rättvist, med lika chanser och samma möjligheter.

På nio månader drygt ska regering försöka lotsa detta genom Riksdagens Utbildningsutskott. Frågan är hur nya skolministern Lina Axelsson Kilhblom ska lyckas vända Utbildningsutskottet. Tar hon till knepen när hon vände Ronaskolan i Södertälje?

Resan fram till september 2022 blir inte lätt för den svaga regeringen i skolfrågan, även om formuleringen i regeringsförklaringen är tunn.

Noteras kan även att det inte finns några skrivningar om de punkter S-kongressen tog om vinstjakten i skolan.

Källa:

Regeringsförklaringen 30 november 2021    

Slarviga pojkar


Tänka sig att alla tonårsgrabbar är slarviga. Är det ett nytt fenomen eller har de alltid varit det? Om jag ser på mig själv i den åldern så var det annat än skolan som var intressant. Mitt nörderi var fokuserat kring att skapa tekniska lösningar kring husbyggande. Skolan var en bisak att ge mig kunskaper i de fackämnen som hörde till en ingenjörs roll. Skolan som bildningsinstitution stod inte högt. Humaniora och litteratur kända jag till men hörde inte till det som fokuserades. Det var mer matematik och teknik som lästes, med skillnaden mot idag, att fokus låg på språkförståelsen över vad ord betydde och i vilka sammanhang de tillhörde i ämnet. Skönlitteraturen gjorde intåg i mitt liv först när jag började mina studier på akademisk nivå. Då plöjdes alla klassiker i berättarkonsten.

Anders Q Björkman, biträdande kulturchef på SvD, tar upp det här med kvinnor och mäns relation till bildning och utbildning. Speciellt i relationen till att pojkar har sämre läs- och skrivfärdigheter. Han skriver:

...hänvisar till Pisa-mätningar, kan närapå var femte 15-årig kille klassas som funktionell analfabet. 80,8 procent av de flickor som gick ut gymnasiet gjorde det med grundläggande högskolebehörighet. För pojkar var motsvarande siffra betydligt lägre: 66,4 procent.

Skillnaden mellan könen är 14,4 procentenheter till flickornas favör. Här kan man ställa sig frågan är skolan rätt strukturerad för att neutralisera skillnaden. Eller är det några biologiska skillnader mellan könen? Ett notera jag, när jag var i den åldern var fokuset på annat än skolan. Någon nämnvärd biologisk utveckling har inte skett under det halva sekel som skiljer min uppväxt med dagens ungdomar. 

Vad är det som gör skillnaden mellan då och nu. Anders skriver:

Duktig flicka-syndromet är ofta på tapeten, men det är hög tid att också på allvar diskutera slarvig pojke-syndromet. Och kanske behöver kvinnor omvärdera synen på sig själva och vi alla fundera ett varv till över hur maktfördelningen mellan män och kvinnor ser ut.

Är det så, en hemsk tanke, att den utveckling skolan genomgått är fokuserade på duktiga flickor och konstruerade utifrån deras lärande. En sak är skillnad, mot när jag gick i skolan, är könsfördelningen i lärarkåren. Då var det större mix mellan könen än idag. Grundskolan och förskolan är i skiftande grad mellan skolformerna kvinnodominerade. Där makten har skjutits över till kvinnor från män. Tydligast är kvinnodominansen i förskolan med en öronbedövande köns orientering. I grundskolan är det en dominans på kvinnor men fler män finns där än i förskolan.

Slarvig pojke-syndromet kanske är ett bekymmer för duktiga flickor, i detta fall den kvinnliga delen av lärarkåren. Det är inte ovanligt att könen känner igen sina egna koder och har svårt för det andra könets koder. Frågan är hur mycket som fokuseras på olika typer av texter relaterat till kön, även om den svenska läroplanen är tydlig på att kön inte ska spela roll för lärandet. Kan det vara så att dagens slarviga pojkar ändå är duktiga på språk, fast inte på det som skolan premierar. Hur många grabbar läser de omfattande manualerna som finns för de olika spelen de lägger tid på? Dessutom på engelska.

Möjligen borde denna diskussion om slarviga pojkar och duktiga flickor få ett slut, skolan ska fokuserade att tidigt fångar barns skrivande och läsande genom utvärderingsinstrumentet "Hitta språket" från förskoleklassen upp till årskurs 3. Det är under den tiden man fångar upp barn med läs- och skrivsvårigheter. Men frågan är då hur man sedan låter barnen träna upp detta. Här förs en debatt om det bara ska finnas lyssningshjälp eller om barn även ska tränas att skriva, läsa högt och berätta om vad de läst.

Skolan har en stor uppgift att skicka med läsandet, skrivandet och räknandet till barnen för att klara vuxenlivet, oavsett vilket kön man har.

Media SvD 

måndag 29 november 2021

Polcirkeln


Polcirkeln är inte bara en geografisk position utan också namnet på en bokcirkel. Fem tonårstjejer startar en bokcirkel där de samtalar om den senast lästa boken. Detta fortsätter upp i tonåren lagom till att gymnasiet är färdigt. Med tiden krackelerar relationerna och en av flickorna försvinner.

Fyrtio år senare hittas en av de försvunna tjejerna i bokcirkeln och letandet efter mördaren börjar i den norrländska samhället Stenträsk. Vid jultid 2019, fyrtio år senare samlas de fyra i bokcirkeln. Wiking Stromberg, pojken i byn som flera av tjejerna var förälskad i vid tiden för försvinnandet är fyrtio år senare polischef i Storträsk. Det är han med hjälp av polisen i Luleå som nystar i gåtan vem den hittade kvinnan är. Upplösningen blir en annan än man kan föreställa sig.

Detta är Liza Marklunds återkomst i kriminalgenern. Den första i en trilogi. Berättandet är långt ifrån det man är vana vid i berättelserna om murveln Annika Bengtsson. Om tempot inte är lika rafflande i Polcirkeln är den värd att läsa.   

söndag 14 november 2021

Villebråd

Varför talar vi inte om det ökande sexuella våldet i Europa? En retorisk fråga med många bottnar som Ayaan Hirsi Ali berör med skrämmande relation till sin egna flykt från förtrycket. Den upphör inte med invandringen till Europa, utan de dåliga beteenden följer med invandringen. Heder och patriarkala strukturer följer med från den muslimska världen.

Den starka liberalism som byggt Europa håller på att gå förlorad genom invandringen. Sexualitet har genom alla tider och religioner (kristna, islam, judendom, m fl) varit ett tabubelagt ämne. Detta har skapat kulturer som krockar med liberalismen. 

Berättelserna är många om sexuella övergrepp på kvinnor, speciellt i den muslimska kontexten, i boken Villebråd. Skakande och upprörande. Även för mig som västerländsk vit man. Jag har genom min profession, i skolans värld, stött på problemen i kontexten av de parallellsamhällen vi har i Sverige, som vi på byråkratiskt vis kallar för utanförskapsområden. I dessa miljöer finns inslag av kulturer från de länder invandrarna kommer ifrån. Kulturer som bygger på kollektivet och klanens eller släktens heder. Heder är ett begrepp många har svårt för, som kan sammanfattas med vad Elaf Ali skrev i sin dagbok som könsmogen tonåring, det som sitter mellan kvinnors ben.

Ayaan har med sin forskning byggt upp ramverket med fakta kring kvinnors villkor och en ny strategi för integrationen. Dessa är enligt henne:

  1. Upphäv det nuvarande ramverket för asyl.
  2. Ta itu med de bakomliggande orsakerna...
  3. ...och minska Europas attraktionskraft.
  4. Återupprätta rättssäkerheten.
  5. Lyssna på framgångsrika invandrare.
  6. Ge alla barn sexualundervisning. 

Sverige finns med i berättelsen med mindre smickrande fakta. Majoritetssamhället i Sverige har många heliga kor att slakta. Dit hör synen på att invandringen inte har med fattigdom och klassamhälle att göra utan de kulturella regler som gäller i hemländerna de kommer ifrån. Där staten är svagare än klanen. Där rättskipning sker utifrån kollektiva normer inom klanen. Sverige är extremt unik med individens relation till staten frikopplat från familjen. Ska den  liberala och feministiska framstegen för kvinnor fortsätta är det viktigt att invandrare och de med utländsk bakgrund anpassar sig det land i väst det kommit till. Ayaan skriver på sidan 324:

De migranter som inte är villiga att omfamna värdlandets lagar och värderingar bör ges en rimlig tidsperiod under vilken de kan bevisa sin förmåga att anpassa sig till ett liv i väst - säg ett år eller två - och om de misslyckas bör de beordras att lämna landet eller utvisas. Snarare än att tyna bort i flyktingboenden och vara beroende av statliga bidrag i åratal medan de väntar på att deras asylansökningar och överklaganden ska behandlas skulle nyanlända kunna få bevisa sin förmåga att leva i väst.

Möjligen en magstark synpunkt i det rådande klimatet i minoritetssamhället och hur Sverige ska komma till bukt med problem som utanförskap och kriminalitet.

Boken är värd att läsa för alla som på något sätt bestämmer över integrationen eller har synpunkter på orsakerna till de problem vi ser i samhället.

Källa:

Ali, Ayaan Hirsi (2021) - Villebråd, fri tanke      

fredag 5 november 2021

Vinstjakten

Nu har Magdalena Andersson hållit sitt linjetal som ny ordförande för Socialdemokraterna. En ny framtoning och mer precis talare är hon än företrädaren. Inför kongressen i Göteborg 2021 har vinstjakten varit på tapeten i den politiska debatten. Följande beslut har fattas av kongressen enligt S hemsida:

  • Vi vill förbjuda vinstuttag ur skolan. Vi vill fortsatt ha friskolor, valmöjligheter och skolval – men i svensk skola ska fokus vara på kunskap och bildning, inte vinstjakt. Det förtjänar våra barn.
  • Samhället ska ha kontroll över skolans utveckling. Kommunerna ska ha veto vid etableringar av friskolor. Ägar- och ledningsprövningen ska skärpas och Sveriges säkerhet och enskildas integritet skyddas. Offentlighetsprincipen ska gälla alla huvudmän. Konfessionella friskolor ska förbjudas.
  • Vi vill att skolpengen ska göras om från grunden. Skolpengssystemet ska ta större hänsyn till skolornas fasta kostnader och öka likvärdigheten. Ett skolpliktsavdrag ska införas för att kompensera kommunala skolor.
  • Vi vill ha ett rättvist skolval för alla. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska inte kunna välja elever. Kötid ska inte få användas för urval av elever. Syskonförturen ska säkras så att familjer får en hållbar vardag. En gemensam antagning i offentlig regi ska införas till alla skolor.

Det så många har längta efter, att vinstförbud ska gälla i Sverige, blir nog besvikna. Det är endast ägarnas möjligheter att ta ut utdelning ur skolan som stoppas. S villkorar inte vilken associationsform de fristående skolorna ska ha, så aktiebolagen kommer att finnas kvar. Frågan är bara hur de som finns på börsen kommer att klar noteringen och krav på utdelningar.

Det som är nytt däremot är kontrollen över skolor. Någon statlig skolan eftersträvar S inte, men ett veto för kommunerna vid etablering av fristående skolor. Hur det ska gå till, när det är staten som ger tillstånd via Skolinspektionen för etablering ska hanteras blir intressant att se.

Kontrollen av skolor ska öka sägs det genom skärpt ägar- och ledningsprövning ska göras. Ska bli intressant hur den är tänkt att bli. Kommer SÄPO att kopplas in speciellt i ljuset av debacle med islamistiska fristående skolor, som Römosseskolan i Göteborg och deras nya etablering i Rågsved.

Någon form av marknad kommer alltså att bestå i skolan all den stund elever och föräldrar har möjlighet att välja skola. Samtidigt ska det bli intressant hur dessa idéer lyckas ta sig igenom Riksdagens utbildningsutskott. 
 

onsdag 3 november 2021

Marginell ökning av resultat för trettonåringar

Skolverket har kommit med resultatet för skolans trettonåringars betygsresultat för 2021. En upprepande läsning från föra året. Trenden fortfarande att en av fyra elever inte när betyg i alla ämnen sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart samt om covid-19 påverkat.

2020/2021 gick 121 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 2 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent (62 400) pojkar av populationen och flickor 49 procent (58 900). Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2021. Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 73,7 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2027 är det en minskning med 6,8 procentenheter. Mellan 2020 - 2021 var ökningen 0,2 procentenhet.


 

Tittar vi på fördelningen mellan könen, har flickor om klarat alla ämne med minst betyget E sjunkit 0,6 procentenheter till 76,7 procent. För pojkar är ökningen 0,9 procent till 70,9 procent. 

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:


Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 41 procent. Därmed ligger betyget på 3 procentenheter lägre än 2020. Betyget F för engelskan har minskat med en procentenhet sedan förra året. Nästa ämne som inte ändrat sig är modersmål för betyg A+B på 32 procent 2021 och 1 procentenheter högre än 2020. Betyget F för modersmål är 4 procent och är lika som 2020. Betyget A+B för Idrott och hälsa ligger på 31 procent eller lika med 2020 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är en procentenhet lägre än förra året. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2020 med 3 procentenheter. Betyget A+B för matematik är ökat till på 27 procent eller en ökning med 2 procentenheter sedan 2020.

Tittar vi på betyget F är den mellan 2020 - 2021 på 10 procent för  matematik och för idrott och hälsa 6 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året trots den marginella ökningen. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? En fråga som måste beaktas är hur mycket covid-19 har påverkat resultat vt 21 trots att distansundervisning för årskurs 6 varit minimal?  

För övrig är frågan inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen på varje skolenhet. Jag har inte svar på frågan.

Det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna och betygen görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E), även om skollagen inte har något krav på lägst betyget E. Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behöver varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen i slutbetyg i nian. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna, minst fyra gånger under ett läsår, fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2021, Dnr: 2021:1433, Skolverket.


måndag 18 oktober 2021

Stabilt med lite ökning för niorna 2021

Grundskoleeleverna som lämnar skolan 2021 är bättre än 2020 års nior. Vårterminen 2021 hade hela 86,2 procent behörighet till gymnasiet. Totalt ökade andelen behöriga med 0,6 procentenheter. Dock är det hela 13,8 procent eller 16 000 som inte klarat gränsen. En slutsats av detta kan vara att pandemin inte påtagligt påverkat slutbetygen trots att inga nationella prov genomfördes under läsåret 20/21.

Våren 2021 var det hela 115 710 elever som gick ut grundskolan. Ser vi till könsfördelningen är det 59 316 pojkar, varav 43 811 födda i Sverige och 56 394 flickor, varav 41 596 födda i Sverige. Pojkarna har en övervikt på 2 922 elever.

Tittar vi på elevernas familjebakgrund är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund spelar roll. 

Den intressanta notering som kan göras är att bland svenskfödda är andelen föräldrar något större för grupperna med lång eftergymnasial utbildning än förgymnasial eller gymnasieutbildning.

Glädjande är även att se procentfördelning per ämne. Historiskt är det Svenska som andraspråk (SVA) och Matematik (M) de ämnen som har störst andel betyg F. Fortfarande är SVA det ämnet som har störst andel F. Sedan förra året har SVA mindre andelen F, med 4 procentenheter lägre till 28 procent. M har ingen minskning skett utan ligger kvar på 9 procent betyg F. Tittar vi på andra änden av betygsskalan har ingen förändring gjorts för betyget A. Fortfarande är det engelska som ligger i topp med 23 procent följt av Idrott och hälsa på 21 procent och tredjeplats musik på 19 procent.

Tittar man på meritvärdens genomsnittligt ligger det på 223,9 poäng, en höjning med 1 meritpoäng från 2020. Tittar vi på hur det ser ut mellan pojkar och flickor är fortfarande flickor bättre meritvärdemässigt. För flickor var det 235,4 för 16 ämnen och 244,4 för 17 ämnen. För pojkar ligger det på 212,9 för 16 ämnen och 220,3 för 17 ämnen. 

Smolken i bägaren är fortfarande att elever slutar skolan utan betyg i ett, fler eller samtliga ämnen enligt bilden ovan. Våren 2021 uppnådde 78,1 procent av flickorna och 74,1 procent av pojkarna godkända betyg i alla ämnen, att jämföra med 78,6 respektive 73,7 procent året innan. Det innebär att flickornas andel godkända betyg har minskat och pojkarnas andel godkända betyg har ökat jämfört med det föregående läsåret.

 Fortsatt ligger här skolans utmaning i framtiden att lyfta elever så att alla får betyg i samtliga ämnen. Därtill alla elever som har en invandrarbakgrund med kortare eller längre bakgrund i Sverige.

Källa: Slutbetyg i grundskolan våren 2021, Skolverket, Dnr 2021:1562