Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

fredag 20 juli 2018

Factfulness och undervisning i skolan

Världen är full av data att ta hand om. Skolan har en stor uppgift att ge barn förmågan och kunskapen till kritiskt tänkande eller snarare logiskt tänkande. Hans Rosling har i sin sista bok tagit upp hur man kan använda factfulness i vardagen och utbildningen.

Det viktiga är att lära barn och elever ett uppdatera, faktabaserat ramverk - livet på de fyra nivåerna och i de fyra regionerna - och öva dem i att använda tumreglerna för factfulness. Att förstå samband och mönster.
På sidorna 294 och 295 anger Hans Rosling tio punkter för att skydda nästa generation mot en hel del okunskaper. Jag roade mig med att klumpa ihop dem efter skolans ämnen. Kastade om ordningen och börjar med matematiken, logikens moder.

Matematik
  • Vi borde lära dem att hålla två saker i huvudet samtidigt: att det finns mycket som är dåligt i världen, men att mycket håller på att förbättras. (samband)
  • Vi borde lära dem att konsumera nyheter och känna igen dramatiken utan att bli stressade eller ge upp hoppet. (storlek, linjer, ensidighet)
  • Vi bör lära dem vilka knep folk använder för att luras med siffror.

Historia och religion
  • Vi borde lära dem hur livet verkligen var förr så att de inte felaktigt tror att inga framsteg gjorts.
  • Vi borde lära dem att kulturella och religiösa stereotyper är oanvändbara för att förstå världen.

Samhällskunskap
  • Vi borde lära våra barn att det finns länder på alla olika hälso- och inkomstnivåer och att de flesta befinner sig i mitten.
  • Vi borde lära dem om det egna landets socioekonomiska position i förhållande till resten av världen och hur den förändras.
  • Vi borde lära dem hur deras eget land utvecklades över inkomstnivåer och hamnade där det befinner sig nu, och hur denna kunskap kan användas till att förstå hur livet ser ut i andra länder idag.
  • Vi borde lära dem att människor rör sig uppåt över inkomstnivåerna och att det mesta blir bättre för dem.
  • Vi borde lära dem att konsumera nyheter och känna igen dramatiken utan att bli stressade eller ge upp hoppet.
  • Vi borde lära dem att världen kommer att fortsätta förändras och att de hela tiden livet måste uppdatera sina kunskaper och sin bild av världen.
För att använda Hans Roslings ord:
Det viktigaste av allt är att lära våra barn ödmjukhet och nyfikenhet.
Här kommer det att behövas träning och förmåga att använda enkla analysverktyg som bilden nedan.
Sentensen är att se till att skolan lär barn att vara ödmjuk med medvetenheten om hur lätt hänt det är att vår instinkt förvränger fakta. Det krävs träning i datainsamling och hantering av offentlig statistik. Ingen analys blir bättre utan att ställa rätt frågor för att göra analysen.

Följden av detta är att vara nyfiken, hur kan detta stämma. Öppenhet för ny information och aktivt söka den. Betyder att ta reda på om fakta som inte stämmer med den uppfattning om världen och sakers ting som råder, med att försöka förstå konsekvenserna av dem. Att var öppen för kritisk självanalys baserad på frågor som "hur i hela världen kunde jag ha fel om detta", "vad kan jag lära av detta misstag" (misstag är kunskapens moder) och "De här människorna är inte korkade, så varför använder de den lösningen?"

Min stora lärdom, med att läst boken, är att mera medvetet använda detta synsätt för egen del. Låt dagens elever också förstärka sitt kritiska och logiska tänkande genom att öva sig i att använda rätt verktyg och att ta Hans Roslings tumregler om de tio insikterna som daglig huvudkudde.

Källa:
Rosling, Hans&Rosling Rönnlund, Anna&Rosling, Ola (2018) - Factfulness, Natur&Kultur.




torsdag 19 juli 2018

Factfulness

Sommaruniversitets höjdpunkt har varit att läsa Hans Rosling sista bok Factfulness. En lektion i att förstå världen på ett bättre sätt. Att inse att det inte finns en sektor indelad värld i i-länder och u-länder. Har du som läser meningen innan och inte inställningen, gör dig av med den inställningen illa kvickt. Världen består av mittens rike där tillvaron är indelad efter region och inkomst i fyra nivåer.
Därtill är boken en snabblektion i statistik och hur du ska hantera ett antal felaktiga tankesätt.
När det gäller gap, titta efter majoriteten. Försämringar, vänta dig dåliga nyheter. Linjer, alla linjer är inte raka. Rädsla, bota den genom beräkna riskerna. Storleken, inte alltid avgörande, sätt saker i rätt proportion. Generalisering, ifrågasätt dina kategorier. Öde, inget är bestämt, observera långsiktiga förändringar. Ensidighet, skaffa dig olika verktyg. Klander, motstå att peka finger. Akut, inget är så bråttom, ta små steg.

Tar du till dig dessa tio knep, för factfulness, är du nog på banan att se världen lite annorlunda. Framför allt använd data och kylig analys innan du drar några slutsatser. Boken är full av berättelser om när det tokat till sig för Hans när att inte tar små steg för att förbättra världen.

Bill Gates sa:
En av de viktigaste böcker jag någonsin läst.
Instämmer helt.

En bok du måste läsa och bli bättre på att förstå din och andras värld.



tisdag 17 juli 2018

Pedagogiskt och sociala klimat skolans huvudarena

Skolans primära nyttigheter är de pedagogiska och sociala arenorna som skapar ett klimat för bildande och fostran. En bortglömd del av skoldebatten tycker jag. Redan i augusti 2001 påpekade docent Lennart Grosin, Stockholms Universitet, detta som den avgörande faktorn för ungas integration, hälsa och utveckling med stöd i forskning sedan 1970-talet om vad som kännetecknar de mest framgångsrika grundskolorna.

Jag fick anledning att åter ta fram dokumentation från förr när jag läste följande myter skapade av rektor Carina Schedvin och till viss del hennes dotter Jessica Schedvin, lärare i Svenska som andra språk.
                                                       Carina Schedvin, Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
                                                       Jessica Schedvin

Myt 1. Lärare har inte tid att förbereda undervisning
Helt korrekt. Det finns lärare som undviker miljöer där elever finns. Flyr allt som berör elevcentrerat arbetstänk.
Myt 2. Eleverna tar över skolan med tjat om elevdemokrati
Elevernas kunskap om skolan är den bästa. Lyssna på barnen.
Myt 3. Lärarlöner behöver höjas!
Varför då? Skall man få högre lön om man flyr elevernas lärande? Gör tydliga tariffer kopplat till Skolans Primära Nyttighet - att bilda och fostra eleverna.
Myt 4. Skolan behöver förstatligas
Ja, statens ram behöver stramas upp ordentligt. Sno Finlands resursstyrningsmodell rätt av. Då blir det bra!
Jessica och jag är helt överens - Vår skola behöver lugn och ro.

Myt 5. Lärarna hinner inte undervisa
De undviker miljöer där det finns elever och hittar på pseudouppgifter för att slippa ungarna. Sådana lärare finns faktiskt. Ni övriga - stå upp för och i Er profession.
Myt 6. Skolan får för lite resurser
Falskt. Sverige betalar stora summor till skolan. Mer än de flesta länder.
Myt 7. Skolans resultat fallerar
Så är det och det beror på två saker. Låg lärarstatus och snedfördelade resurser.
Myt 8. Det var bättre förr
Sant! Styrningen var bättre och professionen var starkare.
Myt 9.Fler söker till Paradise Hotel än till lärarprogrammet
Hoppas på falskt. Har ingen tillgänglig statistik.
Myt 10. ”Jag förstår inte hur du kan välja läraryrket frivilligt!"
Det förstår jag! Att följa unga människor i deras kunskapsutveckling - vad kan vara bättre?!


Man kan säga mycket om de olika myterna men det var framför allt myt 3 som triggade mig. Carina och jag hade ett intensivt samarbete under början av 2010-talet om effektiva skolor. Tillsammans funderade vi kring skolans primära nyttighet. Hon ur ett forskarperspektiv och jag utifrån hur man skulle kunna bygga systemtänket. Det mynnade ut i begrepp som pedagogisk struktur och Kvalitetshuset SER.
Skoldebatten fokuserar oftast kring de yttre faktorerna på skolsystemet. Begrepp som skolsegregation, socioekonomisk bakgrund, glädjebetyg och marknadisering flyger genom luften för att åtgärda skolans förmåga till att skapa en bra skola. Inget av dessa begrepp kan i sig mätas med det som är huvudproblemet i skolsystemet. Det inre faktorerna, speciellt skolklimatet i form dess kultur och dess pedagogiska struktur. Det finns, enligt Grosin, ingen motsättning mellan kunskaper och fostran i skolan.

När vi skapade Kvalitetshuset SER utgick vi från PESOK (pedagogiska och sociala klimatet). Kulturen är den faktor som skapar värderingar och därmed skolans struktur, vilka former undervisningen, fostran och det sociala samspelt som sker mellan rektor, lärare och elever.

Det intressanta med att göra återblickar är de slutsatser Lennart Grosin kom fram till om framgångsrika skolor och dagens forskning inom området samstämmer. Kännetecknet på det pedagogiska och sociala klimatet på de framgångsrika skolorna är, enligt Grosin är:
  • ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektorns sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål
  • pedagogiskt/didaktiskt ledarskap från rektors sida
  • höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolan och undervisningens kvalitet, inte elevens bakgrund, är avgörande för deras resultat
  • regelbunden utvärdering och uppföljning av elevers kunskaper
  • tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan
  • ordning och reda samt bestämda måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande
  • elevfokuserat arbetssätt där rektorer och lärare lägger sig vinn om att skapa ett klimat där eleverna känner sig uppskattade som människor och som är kreativt och positivt för inlärning och stimulerar elevernas ansvarstagande
Slutsatserna korresponderar med Ulf Blossing et al forskning om hur man organiserar framgångsrika skolor. Grosin har mer i detalj belyst elevernas kunskapsnivå och möjligheten att klara kunskapsmålen som en grund för den sociala anpassningen. 

Detta har även inverkan på elevernas risk att skapa alternativa sociala grupperingar i förhållande till skolan när negativa normer och värderingar får härska. Därför är det viktigt i den skolpolitiska debatten att förstå att skolan inte kan ta på sig uppgiften för att kompensera brister i samhället. Det får andra aktörer ägna sig åt.

Samtidigt ska man veta att framgångsrika skolor inte är någon kvarleva från tiden när receptet hette kunskaper och disciplin. Det är inte heller skolor som prioriterar de sociala målen och ignorerar att stora elevgrupper misslyckas med att nå kunskapskraven. Det är snarare en fråga om en syntes mellan dessa skolkulturer som gör möjlighet att nå kunskapsresultatet som är avgörande.

För övrig är detta mitt 1300-dje blogginlägget sedan starten för snart åtta år sedan i augusti 2010.

Källor:
Grosin, Lennart (2001) - Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling, Konferensdokumentation Nordisk storstadskonferens i Stockholm
Andersson, Klas&Blossing, Ulf&Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Danielsson, Roger J&Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
Danielsson, Roger J&Schedvin, Carina (2014) - Konferensmaterial Finland-Sverige 1-0

Andra blogginlägg Pluraword i ämnet:
Att organisera skolframgång
Skolan är till för elever, inte de vuxna
En elev, väl förberedd att forma sin framtid 
Strategi för en likvärdig skola
Skolans primära nyttigheter
 

måndag 16 juli 2018

Bokstaven och dess tro

Bokstäver är både uppbyggande och farliga. Det senare om man bara ska följa den enda sanna vägen. Under studierna av Försvarshögskolans rapport Mellan salafism och salafistisk jihadism hittar jag följande sammanfattning om salafisterna:
Salafister är bokstavstrogna i tillämpningen av en rigid religionsutövning som är en elitistisk inriktning och förespråkar könsegregering, slöjkrav för kvinnor för att begränsa fitna ”(sexuella) frestelser”, begränsar kvinnors roll i den offentliga sfären och starkt motverkar lyssnande av musik och viss sportutövning. Som Susanne Olsson bekräftar ”könsegregation är central för gruppen". (s 24)
En viktig beskrivning hur denna extrema inriktning av sunni är. Den ska inte blandas ihop med andra inriktningar inom islam. Tyvärr tycker jag mig se i debatten att det är detta som sätter stämpeln på hela den muslimska gruppen.

Därtill finns det ett moralpolitiskt tryck bland invandrargrupper från salafisternas moralpoliser. Det kan ge sig uttryck i att familjens pojkar utöver översyn av sina systrar i klanen. Ett det här med att sätta krav på att flickorna ska ha slöja långt ned i åldrarna. Annars är de dåliga människor. Normalt har det varit så att skolan har varit en frizon för barnen i förhållandet till hemmet. När denna ventil täpps till blir det svårt att upprätt hålla en svensk kultur med allas lika rätt och jämställdhet.

Därför blir talet om att alla ska blandas mellan olika sociala grupper ytterligare ett tomt slag i luften. Det är först när vi lyckas "krossa" dessa enklaver och deras synsätt som verklig anpassning till svenska värderingar kan ske. Rapporten skriver:
Salafister ser sig själva som sanna muslimer och benämner sig som ghurabaa (främlingar) i samhällen där de är minoriteter. Faktum är att salafister hävdar ”ofta att om det inte går att leva som fullt hängivna bokstavstrogna muslimer bör man, liksom profeten gjorde när han flydde Mecca för Medina år 622, genomföra hijrah (emigrering) till ett muslimskt land.” (s 24) 
Om detta gäller och krockar med svensk kultur och värderingar kanske det enklaste sättet var att dessa muslimer genomför hijrah. Tyvärr är det inte lösning på problemet eftersom vi fått tillbaka jihadisterna som drog ut i krig i Syrien till Sverige. Därför måste kunskapen om detta bli mer allmän och framför allt måste rikspolitikerna, som är satta att utveckla skolsystemet, ta sig en rejäl funderare hur problemet ska lösas, innan de vanemässigt slänger ur sig ord som minska skolsegregationen genom blandning av samhällsklasser. Sverige är inget homogent land längre där det förr gick att gör denna sociala ingenjörskonsten. Sverige måste förstå att landet är heterogent och behöver bryta sina egna struktur för att lyckas.

Källa: Mellan salafism och salafistisk jihadism, (2018), Försvarshögskolan, Magnus Ranstorp, Filip Ahlin, Peder Hyllengren, Magnus Normark

Media SvD    

torsdag 12 juli 2018

Hjärnan, tupplur och sömn - kunskapens bästa vän

Sömnen är en viktig del i vårt kunskapsinhämtande. Drömmar en del av det. Skrev följande på min tidslinje på Facebook:
Nattens jobb är att sortera om kunskap i hjärnan. Underliga drömmar kommer på köpet. Ja, ja kanske de är en del av smälta intrycken från turistande i Sörmland i onsdags. Om det är det eller något annat kan man fundera över. Hjärnan är trots allt en underlig manick som både är vår personlighet, vårt minne och lagrade känslor och kunskaper. Tur att den är plastisk hela livet så det där livslånga lärandet kan fungera i praktiken.
Har länge funderat på hur underbar hjärnan är. Under tiden efter min mammas bortgång var det ständigt återkommande drömmar om henne som var förhärskande. Har förstått att det måste varit en del av sorgearbetet, att stuva om minnen och känslor efter den som gått bort.

Forskningen kring hjärna går framåt. Det är intressant när tankar jag haft bekräftas av vetenskapen. Speciellt det här med att Hippocampus är vårt arbetsminne där den tillfälliga informationslagren finns. Under sömnen har det visat sig att detta "tankas över" till långtidslagret i hjärnbarken. På detta sätt frigörs utrymmet för ny lagring av information. Forskningen visar även att de som tar tupplurar har lättare för att ta in ny information under dagen.

De här frågorna borde var aktuella för skolan hur barn lära sig och hur man kan ta hjälp av sömnen för att lära sig. Om det får jag återkomma, men säkert borde dagens skola fundera på hur inlärningsförmågan påverkas av hjärnas funktionssätt och sättet att organisera undervisningen.

I den intressanta artikel Hur hjärnan gör plats för nya minnen när du sover konstateras följande:
Den som sover sex timmar eller mindre kommer därför att beröva hjärnan den återställning av inlärningskapaciteten som normalt sett utförs av sömnspindlarna.
Hur viktigt är det inte att vi i den stressade tillvaro vi lever förstå vikten av sömn. Tyvärr missbrukade jag detta faktum under delar av mitt livet mellan 30 - 50-årsåldern. Då arbetade jag mer än sov. Problem var att jag aldrig tyckte jag jobbade. Jag höll ju på med det som var kul. Följden blev att syret i tankekupan tog slut och hjärnans varningssystem kopplade bort allt och inriktade sig på överlevnad.

Återhämtning gick genom sömn och annan stimulans att rensa hjärna från överbelastning. En process som tog sin rundliga tid innan jag var beredd att ta in ny kunskap och gå vidare. Idag är sömnen en viktigare del av mitt liv. Ta bara en sådan sak som när du är trött efter en dag kan släppa en uppfordran och rop om hjälp från en kund eller chef till dagen därpå. Skulle du lösa problemet direkt konstaterar jag att resultatet är dåligt och halvsmält. Får jag en natts sömn är hjärnan utvilad för att lösa problemet. Så det här med att skjuta upp saker till morgondagen är inte fel.

För övrigt livslångt lärande är att varva sömn och informationsintag. Hjärnan måste hållas igång även efter ett yrkesverksamt liv.

Media SvD  

onsdag 11 juli 2018

Bättre förr

Bättre förr kan man tycka ibland. Den världsbilden får man revidera när man läser Hans Roslings bok Fuctfulness och historien om denna spårvagn på bilden från 1903. Den trafikerade Helsingborgs gator i början på förra seklet när Sverige befann sig på nivå 2 av 4 i välstånd. Vatten fick man ofta hämta ute vid gårdspumpen eller i en rinnande källa. Transport var cykel, häst och vagn.

Berättelse om spårvagnen på bilden är intressant. Den tar 16 passagerare. Man sitter på träbänkar längsmed vagnens sidor. Förarhytten är öppen, där av och påstigning sker. Ingen dörr till kupén. En underbar konstruktion en vacker sommardag 2018. Inte en kall dag i januari med minus 22 grader och snöstorm. Spårvagnsföraren fick var rejält påpälsad. Kallt var det. Snö i ansiktet. Och passagerare som får kalla vinddrag in i kupén. Oftast var nykterheten inte så noga på den tiden. Chauffören tog sig oftast en hutt för att klara kylan.

När jag åkte på Museispårvägen Malmköping igår stannade vi vid campingplatsen. Minnena for tillbaka till de somrar jag och mina kompisar tältade där under midsommar. När jag spanade ut ca 50 år senare på samma campingplats var det inte många tält utan övervägande husvagnar. Några troligen permanenta som sommarstugor. Tiderna förändras och den med mig.

Under resan studerade jag mina medpassagerare. Speciellt barnen kring tre till fem år. Deras förvånade blickar. Deras undrande frågor. Upptäckarglädje. Jag hoppas denna glädje får fortsätta för dem under resten av livet. Nyfikenhet skapar ny kunskap och bildning.

Nej, det vara inte bättre för. Tur är det. Oftast är det vårt minne som klär dåtiden i ett rosa skimmer. Ett skimmer som är bedrägligt. Däremot är det viktigt att alltid känna sin historia för att förstå sin nutid och framtid. Minnenas allé är vikta och förstärkas av ögonblick som fångas på en bild.        

söndag 8 juli 2018

Resumé politiska tal Almedalen 2018

Almedalsscenen 2018 har präglats av ideologiska och värdegrunds tal. Vilket samhälle vill vi ha?
Trygghet, ordning och reda, invandring är väl i stort de tre viktigast frågorna under Almedalen 2018 och valrörelsen som startar på riktigt i augusti. Kvällen den 9 september 2018 vet vi hur mandaten fördelat sig. Har vi tre jämstarka partier eller är det en helt annan spelplan.

Jag roade mig främst att studera hur det vikta för barn och barnbarn speglats i talen, skolan. Hälften av partiledarna berörde skolan i skiftande grad. Ulf Kristersson pratade om social rörlighet, Stefan Löfven om att kunskap och bildning är makt. Därtill tänker sig S att anställa 28 000 fler i skolan.
Jonas Sjöstedt var inne på skollovet och det segregerande det innebär för de barn som inte fått gjort det medelklassens barn får under sommaren. Jan Björklund tog upp att kunskap är bästa skyddet mot slutenhet och nationalism. Klassresan börjar i klassrummet, enligt Björklund.

Liberalerna och Björklund fokuserade sitt tal mot EU. Hur avgörande det är för svensk handel och välfärd. Centern och Annie Lööf var den enda som fokuserade på företagen och företagarna. Hon var även inne på vården. Däremot var den största vårdappellen från KD och Ebba Bosch Thor. De vill förstatliga vården. SD fokuserade också vården men framför allt på lag och ordning. MP och Isabell Livin var totalt klimatinriktad i sitt tal. Man försökte framför hur mycket man lyckats skapa resultat på miljöområdet under fyra år i regeringsställning.

Statistikfördelningen på ämnen i, som jag noterat, är att sju av åtta pratade värdefrågor och vilket samhälle vi vill ha. Hälften fokuserade skolan. Tre av åtta pratade kring lag och ordning lika väl som om vården. I övrigt var det en av åtta som tog upp ett enskilt ämne som företagande, klimat och EU.

Om jag leker med de olika partiernas motto under Almedalsveckan 2018 skulle det kunna sammanfattas med följande ramsa:

Lika för alla, ett Sverige för alla, inte bara för rika.
Försvara framtiden, framåt.
Ett tryggt Sverige, välfärdslöftet.
Förändring på riktigt, nu.

Länkar till enskilda tal jag sammanfattat:
Social rörlighet - M
Världen jämlikaste samhälle - V
Försvara friheten - L
Framåt - C
Ett tryggare Sverige - S
Välfärdslöftet - KD
Förändring på riktigt - SD
Nu - MP