Pendeln

Familjehemligheter spiller en skugga över generationer. En förljugenhet skapar förgiftade relationer och lämnar stort lidande efter sig. Speciellt med denna familjehemlighet med relationen till det som utspelade sig under andra världskriget i Nazityskland och tiden efter krigsslutet.

Man brukar säga att segrarna skriver historien. Det gjorde de även denna gång. Problemet är att vart efter tiden går öppnas arkiven och man får revidera sina kunskaper. Även berättelsen om Julie Lindahl och hennes Opa och Oma inblandning i Nazityskland och SS. Hon söker platser och arkiv i Tyskland, Polen, Brasilien bland annat. Under de sex åren hon gräver sig igenom sina morföräldrars förflutna byggs en bild upp hur de förtryckta och förtryckarna försöker överleva.

Julie låter oss resa med i dramatiken kring mänsklig brutalitet och svaghet. Vi får också en inblick i hur segrarmakterna förhöll sig till krigsförbrytelserna. Uppenbarligen slocknade intresset, att på bred front, jaga de som stod för ondskan efter Nürnbergrättegångarna. Repatrieringen av forna SS-män och kvinnor vidtog och många blev delar av det nya Västtyskland under Conrad Adenauer. Det var först under slutet av 1950-talet som regeringen Adenauer på grund av det internationella trycket kände en press att inleda en fas av rättegångar mot krigsförbrytare.

Det är här Julie mormor och morfar utnyttjar de nazistiska nätverken som byggts upp och flydde till Latinamerika och Brasilien.

Jag skriver under på Hédi Fried omdöme om boken:

"En stark bok om ondska och godhet. Jag kunde inte sluta läsa."       

Trygghet och studiero

Undervisningen består av två delar, innehåll och relationer. Under en tid har trygghet och studiero diskuterats i media och på sociala medier. Främst ur perspektivet vad får och inte får lärare göra. Noterbart är att enligt skollagen är lärarna kung i klassrummet. Skollagens 5 kapitel ger långt gående befogenheter vid ordningsstörning. Frågan är sedan hur mycket av störande ordning beror på frånvaro av ledarskap i klassrummet.

Från 1 juli 2019 har regeringen via förordningen om grundskolans läroplan reviderat den på området trygghet och studiero. Det är främst två aspekter som ligger bakom revideringen. För det första att tydliggöra rektors särskilda ansvar för att alla elever får en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Den andra är att ändringen betonar att elevernas ansvar att visa respekt för och ta hänsyn till skolpersonalen och andra elever.

Det innebär att läroplanen har i sin andra del gjort följande tillägg. Under elevers ansvar och inflytande (2.3) har två nya mål skrivit in:

Skolans mål är att varje elev

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,

Läroplanen pekar inte ut några riktlinjer för hur lärarna ska jobba med frågan. Här är det snarare rektor som ska se till att arbetsmiljön är sådan att trygghet och arbetsro ska innehållas. Läroplanen skriver följande om rektors ansvar (2.8):

• alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero

Hur ska man arbeta med dessa frågor. Säkert finns det många sätt att göra det på. Jag har försök att sammanfatta hur elever behöver arbeta med sin egen individutveckling och sociala utveckling med hjälpa av skolans personal i följande orsaksdiagram.

Det är många pusselbitar att utveckla. När elever är störande är det olika faktorer som ligger bakom. Oftast är det många saker i klassrummet som är bidragande orsaker till att studieron inte upprätthålls. En kollega till mig har i ett examensarbete på Uppsala universitet klassat orsaker till bristande studiero, som lärare i 6-9 skolor i Uppsala fått klassa. I topp av de staplade resultaten (utfall utifrån driftsform och läge) återfinns att elever pratar om annat än skolarbetet hela 197 staplade procent. Därpå följt av sen ankomst, 104 staplade procent. Lägst kommer det som skoldebatten handlar om i media, oro och bråk i klassrummet med 67 staplade procent.

Examensarbetet i masterprogrammet inom undervisningsvetenskap, som kollegan gjort, visar även på en intressant bild. Av skolorna i Uppsala så står kommunala skolor i staden för totalt 188 staplade procent som indikerar bristande studiero. För kommunala skolor på landsbygden 132 staplade procent och för fristående skolor 57 staplade procent.

Resultatet är intressant med beaktande av den skoldebatt som finns i media och sociala medier. Om jag skulle våga mig på en tolkning på orsaken, med risk för att få kritik, är det troligen två saker som skiljer. Det ena är otydligheten i den kommunala skolan genom att den politiska nämnderna inte tillämpar skollagen som den är skriven. Nämnden har som huvudman inte mandatet att utforma den pedagogiska verksamheten. Den har skola själv utifrån skollagen, där rektor råder över den inre organisationen utifrån läroplanen. Lärarna har mandatet över undervisningen och hur den bedrivs utifrån läroplanen. Nämnde har bara befogenheten att finansiera skolan utifrån varje enskild skolenhets behov, samt andra speciellt utpekade områden i skollagen. Därtill verkar det andra vara otydligheter i ledarskapet på skolorna. Genom bristande delegationer i skolan skapas rädsla över vad rektorer och lärare får och inte får göra. Osäkerhet är alltid en grogrund till bristande trygghet och konflikter. 

Källa: 
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, revidering 2019.
Studiero i den svenska skolan, en studie av lärares uppfattning om studiero i årskurs 6-9 i Uppsala kommun, Uppsala universitet, Tommy Sandström    

Jag ser dig

Öjin har bäddats in i ett lugn efter turistsäsongen. Lilla Karlsö har inga besöker. September är ovanligt varm och havet häver sig varmt efter en lång varm sommar. Frida Vallskog har tagit sig ut till ön med några av sin juridikstuderande kompisar för en rofylld helg på Lilla Karlsö. Lugnet förbytts i en fasansfull mardröm när hon vaknar upp på stranden Veite Auren. Hon är den enda överlevande.

För femtonde gången får vi följa med Anders Knutas när han dras in i en skrämmande skuggvärld med rötter in i det förflutna. Hur polisen i Visby famlar i det tomma och obegripliga. Sakta nystas en historia upp som är som en saga för sann för att vara sann. Men verklig på det sätt mördaren hanterar livet som psykopat.

Med stilistisk ådra broderar Mari Jungstedt fram en gastkramande berättelse från Gotland. En bok som fångar från första raden. En magpillande njutning som man vill inte ska sluta läsa och en cliffhanger som får mig att hoppas att det inte dröjer att få läsa fortsättningen på.

Agitatorn som gick sin egen väg

Marie Carlberg, bruksägardottern, kom nära i kontakt med arbetare och insyn i arbetarklassens hårda villkor på 1800-talet. Den vuxna Kata Dalström engagerade sig i filantropi och bildningsfrågor. "Fru Kata" är den mest namnkunniga personer som ligger bakom både Socialdemokratiska partiet och dagens Vänsterparti.

Trots att hon tillhörde fel klass och fel kön lyckades hon erövra den politiska offentligheten som annars var männens på 1800-talets sista årtionden och början av 1900-talet. Trots att hon var sjubarnsmor flängde hon landet runt och bildade fackföreningar, agiterade för en klasskamp, inte könskamp som hennes namnkunniga kvinnor på den borgerliga kanten gjorde under sin tid. Hon kallade sig aldrig feminist.

Sitt hjärta hade hon på tungan. Var spontan. bråkig och oppositionell. Hon fick hållas för att hon var orädd, äventyrslysten, uthållig och hade förmåga att tala till och med arbetarklassen.

Berättelsen om "fru Kata" är en inblick i hur samhället såg ut när brytningstiden skapade grogrunden för socialismen i Europa och Sverige. En berättelse som spinner från att vara invalde i första partistyrelsen för Socialdemokraterna, där hon sällan närvarade genom sina resor i landet, till det tragiska slutet i SKP, Sveriges Kommunistiska Parti. Där, den för mig okända kopplingen till Sovjet, styrde de socialistiska partierna genom Komintern. Vid Kominterns andra möte i Petrograd 1920 kom en benhård och detaljstyrde världskommunism att läggas, där alla olika nationella partier skulle leva som delar av det Sovjetiska kommunistpartiet och dess 21-punkt program.

Berättelsen om Kata Dalström som socialistisk agitator är sammansatt. Det var inte bara att hon bröt med den klass hon föddes in i utan även tidens syn på hur kvinnor skulle vara och vad kvinnor borde göra. När jag läser hennes uppbrott från borgarklassen får jag en känsla av att det mönstret gick igen för drygt femtio år sedan. Den ungdomsrevolt, som 68-rörlesen var, var mycket överklassrevolt mot sina föräldrar. Arbetarna förstod inte mycket av den klasskamp 68-rörelsen ville framkalla var för något och skulle gagna dem. Lika lite förstod dåtidens arbetarkvinnor den kamp "fru Kata" ägnade sig åt. Hon behövde ju inte fundera på det dagliga brödet.

Boken är en intressant historia om det som föregick den samhällsutveckling Sverige och dess invånare gjort under 1900-talet.        

The man on the moon

En annan tid, ett annat synsätt. Teknikoptimism levde och jag som 16-åring djupt inne i min nördighet. TV-program som Tekniskt Magasin bänkade jag mig framför, för att insupa detta underbara hur kunde man lösa problem med hjälp av teknik.

Idag (20/7 19) är det 50 år sedan Neil Armstrong satte foten på månen med det klassiska orden:

That's one small step for man, one giant leap for mankind.

Klockan hade hunnit bli 03.56 måndag morgon den 21 juli. I min minnesanteckning, från denna händelse, har jag skrivit:

03.56 landsteg den första människan på månen.

Vad som jag gjorde sedan står inte noterat. Kan gissa att jag stängde av TV och la mig för att sova.

Den sommaren var den första semestern jag hade i livet och min farbror Bernth var på besök i Eskilstuna, för en Smålandstripp. Jag minns att vi just söndagen den 20 juli 1969 bänkade oss framför den svartvita TV för att se denna stora världshändelse på Fristadsgatan. Stort var det.

Bilden ovan har jag tagit på Kennedy Space Center januari 1981 av den gigantiska Apolloraketen, tolv år efter dess första färd till månen. Vistelsen på denna klassiska mark var en bekräftelse på all den teknik som utvecklats för dessa rymdfärder fick en spinn-off för vardagen för oss vanlig människor. Det var inte bara en gigantiskt projekt i kapprustningens tidevarv, mellan Sovjetunionen och USA, utan även en teknikutveckling vi fick nytta av än idag. 

I guds namn

Vad är det som gör att våld motiveras i religionens namn. Eli Göndör går i sin bok in på sådan som alla i det svenska samhället bör förstå vad gäller islam och hur våldet kan vara en del av den.

Utgångspunkten i boken, vad innebär religiöst meningsskapande, beskrivs av Eli Göndör på detta sätt:

Det är alltså judar, muslimer, kristna och andra som ska ställas till svars för sina handlingar. Inte religionen, den gör ju inte något. Det är utövarna som fyller religiösa begrepp och idéer med det politiska och sociala sammanhang de lever i för att den vägen legitimera mord och förtryck av andra. Andra utövare fyller samma begrepp och idéer med omtanke, hänsyn och kärlek till medmänniskor. Urkunderna kan i sammanhanget ses som en tacksam katalog att välja ur, och idéerna och begreppen anpassas till sociala och politiska villkor vid varje givet tillfälle och sammanhang. (s 17-18)

Meningsskapandet sker utifrån gruppens tolkning av urkunden. Urkunden blir en slags innehållskatalog som gruppen tolkar utifrån. Det är därför det finns så många olika grenar inom de tre Abrahamitiska religionerna, judendomen, kristendomen och islam.

Boken speglar också hur islam utvecklats och vilka uttolkare som funnits. Kunskap fås om islam i Mellanöstern. Vilka traditioner, bildning och moderniteter finns ur ett arabiskt perspektiv på omvärlden. Här fås en bild hur en av de stora ideologerna, Sayyid Qutb - anpassningens mästare, tar gamla begrepp som laddas med samtiden där det heliga kriget är vars mans skyldighet.

Boken sätter detta i relation till hur Muslimska Brödraskapet utvecklats och hur de verkar, inte bara i Mellanöstern utan även i Europa. Här fås även inblicken i vad som skiljer islam i Mellanöstern och i andra delar av världen som Afrika och Indonesien.

Boken sätter även in muslimers villkor och utveckling i Sverige. En läxa som varje svensk i majoritetssamhället bör ha kunskap om. Därför är boken en av de större ögonöppnaren om hur olika grupper tolkar innehållet i urkunderna Koranen och Bibeln.   

Förbud eller skärpt tillsyn för religiösa skolor

Skärpt tillsyn verkar vara huvudlinjen för förskolor och skolor. Samtidigt ska tillståndsprövningen bli tuffare. Något totalförbud inte i sikte verkar inte utredarens Lars Arrhenius, jurist och förra barn- och elevombudet, se.

Diverse problem uppstår när man ska diskutera det här med konfessionella förskolor och skolor. I ett annat blogginlägg, se länk nedan, har jag tagit upp både det Skolinspektionen skriver i sin granskning och hur skollagen definierar begreppen utbildning och undervisning. Därtill januariöverenskommelsen där den sittande utredningen emanerar ur.

Intervjun med Lars Arrhenius, gjord av TT, i Svenska Dagbladet (15/7 19) skriver han följande om sina tankar om att utöka ägarprövningen till att även gälla skolans värdegrund:

Skollagen är väldigt tydlig med att eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna. Vill man driva skola i Sverige får man vara beredd att följa de reglerna.

Han sammanfattar med en regel om skriftlig försäkran ger Skolinspektionen strängare krav vid tillståndsgivning. Problemet återstår när det gäller tillståndsprövningen av konfessionella förskolor. Här är det 290 kommuner som utfärdar dessa tillstånd. I sitt kommande förslag kommer han att föreslå att landets ca 200 konfessionella förskolor ska omfattas av de nya och utökade kraven, han säger:

Det finns 290 kommuner så det är klart att det är svårt att få en likhet i bedömningarna. Skolinspektionen har stor erfarenhet och skulle kunna ha en enhetlig inspektion.

Om jag tolkar det rätt verkar det vara så att Skolinspektionen ska ta över tillståndsgivningen från kommunerna.

Där på kommer vi till storleks talen i svensk förskola och grundskola. Det är viktigt att förstå dessa i den politiska diskussionen bland partierna och den svenska opinionen samt baseras på fakta och inte känsla. Tar vi storleken på grundskolan ser den ut som följer 2018:

• Totalt antal elever: 1 068 274 stycken
• Elever i kommunal skola: 900 028 stycken
• Elever i fristående skolor: 162 330 stycken.

Storleksandelen är att 16 procent av eleverna går i en fristående skola. Lars Arrhenius uppger att ca 10 000 av dem går i en konfessionell skola. Det motsvara 1 procent av samtliga elever i Sverige. Alltså en försvinnande liten elevantal frågan gäller.

Tittar vi på förskolan är storleken följande för 2018:

• Totalt antal inskrivna barn: 517 670 stycken
• Inskrivna i kommunal förskola: 412 136 stycken (80 %)
• Inskrivna i fristående förskolor: 103 534 stycken (20 %)

I landet finns det totalt 9 808 förskolor varav 2 757 är fristående. Med 200 av dem konfessionella är andelen 7 procent som svarar för 10 procent av barnen.

Mycket kan sägas om en fråga som gäller konfessionella förskolor och skolor. Frågan är bara hur man ska ställa sig till att värdegrunden ska in som en del i prövningen. Notera jag blir det kanske svårast för förskolan och den nya läroplanen (Lpfö 19), som gäller sedan 1 juli 2019. Här pratas om utbildning när det gäller grundläggande värderingar. Med skollagens definition av undervisning är utrymmet till begreppet utbildning nästa lika stort i en förskola. Däremot är friutrymmet större i grundskolan, där timplanen styr vad undervisningen i förhållande till utbildningen.

Samtidigt har Lgr11 en intressant skrivning kring delar i det grundläggande värderingarna:

I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. (s 5)

Här kan man fundera, redan idag, hur andra trossystem har möjlighet att driva skola om den ska bygga på kristna traditioner.

Frågan är inte lätt att hantera när det finns inkonsekvenser mellan skolväsendets styrdokument. Den som lever få se hur Lars Arrhenius lyckas navigerar i sin utredning och hur sedan de fyra partierna bakom januariöverenskommelsen ska hantera frågan politiskt för att slussa frågan genom riksdagen.

Media SvD
Pluraword: Sverige ett avvikande land
Källa:
Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem, revidering 2019, Skolverket