Demokratins statsminister Edén

Hundra år efter demokratins genombrott i Sverige är det lärorik att läsa om historikern Nils Edén, som var statsminister 1917 - 1920. Han som liberal ledde en koalition mellan liberalerna och socialdemokraterna. En lysande statsminister och tämligen misslyckad partiledare.

Edén efterträdde Carl Swartz som statsminister 19 oktober 1917. Första världskriget var ännu inte slut. Revolutionen i Ryssland hängde tungt över Sverige, som hungersnöden. I den tiden tillträdde historikern den politiska scenen. En man med akademiska meriter och ett samlat verk om svenskt statsskick under 500 år meritlistan.

Reformregeringen han ledde skapade och medverkade till den allmänna rösträtten. Kvinnor och män fick lika rösträtt 1921, genom en grundlagsändring. Beslutet togs hösten 1918, men först genom den urtima riksdagen 1919 kunde reformen börja komma på plats. En av frågorna var röstningen till förstakammaren som byggde på kommunernas rösträtt. Här lades mycket arbete ned kring att omvandla kommunernas styre så demokratin fullt ut kunde skapas.

Revolutionshösten 1918 var också en del i det nya. Här kom alliansen mellan liberalerna och socialdemokraterna att skapa förutsättningarna för att de revolutionära krafterna desarmerades. Det var genom partisprängningen i socialdemokratin som nuvarande vänsterpartiets bildades. De hade marxistisk revolution på agendan. Socialdemokratin övergav den revolutionära delen till förmån för en demokratisk samhällsutveckling byggd på parlamentarism. Här spelade Hjalmar Branting en stor roll.

Den tredje stora saken Nils Edén var involverad i var kommunalskatten och dess reformerande.

Man ska vara klar över att utan Nils Edén hade vi inte haft den demokrati vi känner. Han var den avgörande kraften för att etablera parlamentarismens spelregler. Värt att känna till i dessa dagar då det politiska landskapet famlar efter nya uttryck.    

Att vara eller inte vara - religiösa fristående skolor

Det nionde överenskomna området i JA handlar om en utredning av befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En utredning ska först definiera avgränsningar.

De som trott att det snabbt skulle införas ett förbud mot fristående religiösa skolor får nog känna sig besvikna. Skollagen stipulerar redan idag hur skolans utbildning och undervisnings ska se ut 1 kap 6, 7 §§:

6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.

7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell.

Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

I mitt tycke en rätt solklar definition på hur skillnaderna är. Allt som ligger inom timplanen i grundskolan ska vara icke-konfessionell. Problemet är möjligen på förskolan och gymnasieskolan som inte har lika tydliga avgränsningar som i grundskolan.

Sedan 1 januari 2019 har det tillkommit nya regler för de som driver fristående skolor. En ägar- och ledningsprövning ska ske för att starta och driva fristående skolor. Nu vill alltså JA göra något liknande för tillståndet att driva fristående konfessionella skolor. Liberalerna Roger Haddad skriver som ett förtydligande, efter hörande av Skolinspektionen i Utbildningsutskottet, följande:

Med tanke på återkommande uppmärksammade fall där man bedriver verksamhet som motverkar demokratiska värderingar och jämställdhet bland pojkar och flickor är detta inte tillfredsställande. Staten genom Skolinspektionen måste få en samlad bild av vilka skolor som har tillstånd och vilken verksamhet de tänker bedriva. Inte minst är det viktigt att veta detta för elever och föräldrar när man söker en skola. 

Den första delen av uttalandet, i hans debattinlägg i SvD, har ett vidare perspektiv som inte bara omfattar trossystem utan lika mycket om olika kulturella skillnader mellan olika befolkningsgrupper i Sverige. Så problemet är större än bara vilken typ av skola vi har.

Däremot är det inte fel att Skolinspektionen får tydligare regler att följa för att avvärja de övertramp som gjorts och görs inom vissa fristående skolor där trosfrågor blandats in i undervisningen. Samtidigt blir det en grannlaga uppgift att definiera vad som ska begränsa etableringsrätten.

Vilka religioner ska uteslutas. Är det alla eller ska bara några religioner diskvalificeras. Frågan är inte så enkel som Liberaler och Socialdemokrater vill göra den till. En annan fråga som också blir knepig är de skolor som redan finns. Expansion av skolan inom ett tillstånd, att bedriva skolan i en kommun, kan näppeligen hindras om den fristående skolan håller sig till regelverket. Problemet uppstår även för etablerade skolor som vill söka nytt tillstånd i en annan kommun. Troligen skulle dessa skolor inte få tillstånd att starta skolor på annan ort. Vad händer då om föräldrar av olika anledningar vill sätta sina barn i en religiös fristående skolor. Kommer det bli som under ofria tiden när närhetsprincipen gällde, att föräldrar som kunde flyttade när den skola de vill att barnen skulle gå i.

Frågorna är många och inte helt enkla att lösa med ett penndrag. Ska bli spännande att se vad denna utredning kommer fram till för att realisera denna nionde överenskommelsen om skolan i JA.

Media SvD

Källor:
Skollagen (2010:800), 1 kap 6, 7 §§
Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet,
Liberalerna och Miljöpartiet de gröna    

JAs skolpolitik

Januariavtalet (JA) har nio områden som ska påverkar politiken inom skolområdet. Enligt JA är de övergripande ambitionen:

Sverige ska ha höga ambitioner som en kunskapsnation. Vi står för en kunskapsskola som sätter den enskilda elevens kunskaper och ansträngningar i fokus. En politik ska föras som förbättrar skolresultat, stärker ordning och reda i klassrummen och ger mer likvärdiga förutsättningar för alla elever att klara skolan.

En ambition som ingen kan ha invändningar på, om jag uppfattar skoldebatten rätt. Det intressanta är sedan vilka nio områden som kommer att påverkas. Dessa är:

1. Förbättra kunskaperna i skolan.
2. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra.
3. Tioårig grundskola.
4. Ge rätt stöd i tid.
5. Skapa studiero.
6. Ge likvärdiga förutsättningar.
7. Nya betyg i gymnasieskolan.
8. Reformera lärarutbildningen. 
9. Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning.

Varje enskilt område kan vara på sin plats att kommentera för sig. Jag väljer denna gång att stanna för den hetaste frågan, kunskaper i skolan. Sedan en tid tillbaka har lärare möjligheter att ge sin synpunkter till Skolverket på deras arbete med att förbättra kunskapskraven i läroplanen.

Enligt JA ska politiken nu med krafttag ägna sig åt något liknande. Läroplaner och kursplaner ska revideras med inriktning mot kunskap och faktakunskaper med betoning på uppmuntran till flit och ambition. Hur nu man skulle kunna ändra elever flit och ambitioner genom nya läroplaner är för mig en gåta. Är det inte något som händer i relationen elev och lärare. JA har bestämt sig att ge ett utredningsuppdrag åt Skolverket under hösten 2019. Är detta en överprövning av politiken av myndighetens nuvarande arbete?

Ytterligare en underlighet i det här med förbättrade kunskaper i skolan. Som bekant tog Skolinspektionen till storsläggan mot Botkyrka och Storvretaskolan genom en tvångsförvaltning för att rätta upp trygghet och studiero. I JA skriver parterna att de ska utreda möjligheterna att stänga skolorna, både fristående som kommunala, med lagstiftning från 1 januari 2022. En tydlig skärpning av Skolinspektionens uppdrag som kommer att överpröva de ca 20 procent skolor som är dåliga enligt deras tillsyn. Här utökas Skolinspektionens makt genom att inte bara ha rätten att dra in tillståndet för fristående skolor utan även överpröva kommunala huvudmäns rätt att driva skolor. En ytterligare begränsning av det kommunala självstyret.

Därtill ska lika villkor gälla för skolor oavsett det är fristående eller kommunala. Nu gäller att högre kvalitetskrav ska gälla i stället för vinstjakt. En utredning ska tas fram om kvalitetskrav från nästa år och vara färdig 2022.

Betygsinflationen ska även den sättas under lupp. Här föreslås externa examinatorer och ge lärarna bedömningsstöd för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet. Därtill ska nationella prov digitaliseras och rättas central. Skolverket ska få ett uppdrag om detta hösten 2019 för att stärka likvärdigheten och attraktionskraften i läraryrket.

JA har fångat upp mycket av den skoldebatt som finns om frågorna som likvärdighet, faktakunskaper, betyg och dåliga kunskapsresultat. Frågan återstår om dessa ändringar av skolsystemet kommer att gå i den riktning som JA vill och om det kan skapa borgfred i skolpolitiken. Senast om 2022 vet vi.

Källa:
Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet,
Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, januari 2019. 

Loppcirkus med dunder

Efter 129 dagar har vi fått en statsministerkandidat som kommer att tolereras av riksdagen, Stefan Löfven. Fram till denna punkt har vi haft åskvädret Jonas Sjöstedt dundrande fram att V inte skulle släppa fram Stefan Löfven. Normalt brukar Herr Sjöstedt ha en mild framtoning, inte denna gång. Man kunde tydligt se på hans kroppsspråk att något inte var som vanligt. Trots denna åska består överenskommelsen.

Hur kommer det nu gå för Stefan Löfven när han blir direktör över en loppcirkus? På ledarsidan i DN skriver man om Herr Sjöstedt misstroendelöfte:

Jonas Sjöstedt hotade med ett misstroendevotum om regeringen lägger förslag på förändringar av hyresregleringen och arbetsrätten. Men för att ett sådant ska lyckas krävs inte bara att M och KD bestämmer sig för att rösta bort en statsminister för att denne liberaliserar svensk ekonomi. Det krävs också att V gör en annan bedömning än den här veckan – och hellre röjer väg för en M-regering som är beroende av SD än låter en S-regering fortsätta regera.

Så hur ska man se på den stygga loppan, var tar han vägen?

Aftonbladet tar upp det här med Stefan Löfven och de oförenliga kraven baserat på den sammansättning riksdagen har:

Allt sammantaget, förutsättningarna de kommande åren är som att försöka styra en loppcirkus.

Samtidigt går vi in i ett förändrat politiskt landskap. Alliansen är slagen i smulor. Moderaterna är nu ledare för den konservativa oppositionen. Stefan Löfven har lyckats med sitt mål att bryta upp blockpolitiken och ser ut att kunna bilda en regering. Att få jobbet gjort kommer innebära stor show i manegen, och att beta av utmaningarna en i taget.

Så vi kommer att få en spännande period i riksdagen, för det är där politiken kommer att styras, inte i Rosenbad, som förr. Så frågan är vem kommer vara den stygga loppan och vart tar hen vägen.

Onekligen kommer det blir spännande politiska tider innan ordinarie val 2022. Med intresse sak jag följa och se hur duktig Herr Löfven är som direktör för loppcirkusen på Helgeandsholmen.

Media AB, DN

  

Snabbkurs i att hantera särskilt begåvade barn

Mycket kan sägas om de särskilt begåvade barnen och deras tid i förskolan och skolan. Inte är den så bra alla gånger. Missförstådda och lite eljest är dessa barn.

I bifogad länk har du en intervju med Mona Liljedahl om förutsättningar för dessa barn i förskolan och skolan. En snabbkurs för både föräldrar och professionen i förskola och skola.

Särskilt begåvade intervju med Mona Liljedahl.

Höjd utbildningskvalitet - regelbunden kvalitetsgranskning

Skolinspektionen har sedan hösten 2018 börjat med regelbunden kvalitetsgranskning i syfte att höja utbildningskvaliteten i svensk skola. Tanken är att ge en nyanserad återkoppling för de skolor som ligger ovanför lagens krav. Skolinspektionen kommer då att titta på det som är bra och det som behöver utvecklas hos dessa skolor.

Fyra områden kommer att granskas i de regelbundna kvalitetsgranskningarna:

• Rektors ledarskap
• Undervisningen
• Trivsel och studiero
• Bedömning och betyg

När Skolinspektionen valt områden har man utgått från vad forskningen pekar ut som viktiga för framgångsrik skolutveckling och beprövad erfarenhet.

Skolinspektionen kommer inom varje område bedöma hur skolorna uppnår kvalitetskriterierna i tre olika nivåer:

• I hög utsträckning
• I flera delar, men utvecklingsområden finns
• I låg utsträckning

Blir skolan bedömd i de två senare får de i beslutet att de ska visa hur skolan har arbetat med förbättringsåtgärderna.

De beslutsrapporter jag läst från dessa regelbundna kvalitetsgranskningar bådar gått för att skapa en kvalitativ förbättring av skolutvecklingen. Den ger många exempel till skolan på hur de arbetar och vad som behöver görs lite bättre än igår. Rapporten är även nyttig för externa läsare. Den ger impulser och tankar på hur rektors ledarskap kan utvecklas. Hur undervisningsmetoder och arbetssätt kan förbättras. Tips och tankar kring hur olika skolor löst det här med trivsel och studiero. Där även elevhälsan varit djup involverad i detta område.

Det mest intressanta är hur området bedömning och betyg kan utvecklas. Har kan man se hur olika skolor jobbar med validering av bedömning inom och mellan skolor. Hur man skapar gemensam bedömning och betygssättning. Hur olika skolor valt att arbeta med NP och dess rättning. Ett uppslag till många skolor bedömer jag det kan vara hur man professionellt ska utveckla sin egen bedömning och betygssättning utifrån lagkrav mm.

För mer information gå gärna in på Skolinspektionens hemsida.

Källa:
Konferensdokumentation "Skolinspektionens nya inspektionsmodell: Regelbunden kvalitetsgranskning", Lars Thornberg. Konferens 6 dec på Tieto

Inifrån

Utifrån betraktade jag moderaterna under tiden efter valförlusten 2014. Att gå från ett regeringsbärande parti till opposition. Inte en lätt uppgift när hästarna bits i en tom spilta. Dessutom betraktade jag spelet utifrån och hur en kvinna kan klar jobbet som partiordförande för ett parti som är delat i minst två delar, liberal-konservativt och konservativt i traditionell höger.

När jag läst berättelsen Inifrån är det en duktig flicka som framträder. Som i varje stund i det offentliga livet måste leverera, i synnerhet om man är en statsministerkandidat. Inte lätt. Speciellt i tider med sociala medier. En mediebevakning som gått från 24 minuter till 24 timmar. Där man ständigt är påpassade. Och hur man hantera medier som offentlig person visa vi familjen. Familjen får alltid betala ett pris. Nu är det också i Anna fall så att det blir dubbelt eftersom David är en av landets större komiker. Man beundras över hur barn i sådana familjer växer upp med SÄPO-vakter och rörelser utanför hemmet. Hur journalister luskar reda på skyddat boende och står utanför dörren när dottern kommer ensam hem och tvingas möta dem.

En dimension till är hur journalister är funtade. Vad driver dem att söka lik i garderoben? Vad får de ut av sitt ränksmideri? Man måste som offentlig person säkert ha tjock hud. Därtill undrar man varför outfit och annat är viktigt att kommentera och inte sakförhållanden.

Om en kvinna säger ifrån och driver en hård debatt betraktas hon som en bitch. Gör en man samma sak är han en kraftkarl.

Samtidigt ger boken en inblick i räksmideriet i en idel organisation. I och för sig har jag egna erfarenheter från förtroendeposter i föreningar och de maktkamper som sker där. Där sker det dock i en mindre krets utanför offentligheten. Här är cirkusen i det offentliga. Undra hur många ränksmidare som önskat att Anna inte skrivit sitt politiska testamente.

En berättelse som ger både förklaringar och inblick i en värld på toppnivå i politiken, medan vi själva har ett utifrån minne.