Sexorna och deras betyg på djupet

Skolverkets statistik över sexornas betyg är intressant. Har djupdykt i de tabeller som finns som underlag till Skolverket rapport. Om vi börjar med uppdelningen mellan kommunala skolor och fristående skolor. Av totalt antal elever i sexan går 83 procent i kommunal skola och 17 procent i fristående skola.

Tittar vi på det som inte ger så positiva vibbar, de elever som inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan följande observeras. Elever som inte uppnår kunskapskraven för betyget E i ett ämne är det 10 981 elever, fördelat på 85 procent i den kommunala skolan och 15 procent i fristående skolor. Gör vi samma jämförelse för de som inte klarar kunskapskraven i två eller flera ämnen är fördelningen 18 813 eleverna, 81 procent för kommunala skolor och 11 procent fristående skolor. Sista kategorin som inte klarar några kunskapskrav i något ämne är det 751 elever, fördelat 88 procent kommunala skolor och 12 procent i fristående skolor. Om man funderar kring debatten om glädjebetyg verkar det som de som inte når kunskapskraven ligger mest hos kommunala skolor.

Gör vi en jämförelse mellan pojkar och flickor ses följande. Skillnaden mellan könen är störst för elever som når kunskapskraven i alla ämnen (A-E) med 7,4 procentenheter till flickornas fördel. Ser vi på de elever som inte når kunskapskraven i ett ämne, två eller fler samt något ämne är det inte förvånansvärt så att flickor har mindre misslyckande.

Går vi över till att studera olika ämnen och betygen för sexorna kan man se följande. Engelska är det bästa ämnet. Betyget A i kommunala skolor är 17,6 procent och 27,5 procent i fristående. En skillnad på 9,9 procentenheter bättre för elever i fristående skolor. Det omvända gäller för betyget F. Där har 9,9 procent detta betyg i kommunala och 4,1 procent i fristående skolor. En skillnad på 5,8 procentenheter.

Matematik är ett av skolans viktiga ämnen. Här når 11,6 procent av eleverna i kommunala skolor betyget A. För elever i fristående skolor är det 14,7 procent. En skillnad på 3,1 procentenheter till fristående skolors favör. För betyget F är det omvänt förhållande med 5 procentenheter högre andel för kommunala skolor.

Svenska språket är avgörande för att klara sig i det svenska samhället. Gör vi en jämförelse mellan de två olika ämnena svenska och svenska som andra språk är betyget A 2,4 procentenheter högre för fristående skolor i förhållande till kommunala skolor när det gäller svenska. För de som inte har svenska som modersmål och läser svenska som andra språk är det 7,3 procentenheter högre för fristående skolor. Det stora sorgebarnet är betyget F i svenska som andra språk. Här toppar kommunala skolor med hela 38,7 av sexorna som inte klarar kunskapskraven. En skillnad på hela 19,7 procentenheter högre än för fristående skolor.

Slutligen är det intressant att se hur elever med utländsk bakgrund klar den svenska skolan i årskurs sex. Bäst går det för elever födda utomlands och invandrat före skolstarten. Där ser man att andelen som klarat kunskapskraven (A-E) är följande för engelska 89,6 procent, matematik 83,1 procent, svenska 92 procent och svenska som andra språk 79,5 procent.

Lite sämre går det för elever som invandrat efter skolstarten. Där ligger andelen som klarade kunskapskrav för engelska på 61,7 procent, matematik 68,5 procent, svenska 79,1 procent och svenska som andra språk 49,5 procent.

Sämst går det för elever som är nyinvandrade. För engelska ligger andelen på 50,8 procent som klarar kunskapskraven för betygen A-E. Matematik 62,5 procent. Svenska 63,3 procent. Slutligen svenska som andra språk 37,5 procent.

Storleken på de olika grupperna skiftar. Störst är antalet elever som kommit efter skolstarten och ligger runt 9 000 elever. Elever i gruppen nyanlända och de som kommit innan skolstarten ligger runt 5 000 elever. Generellt kan noteras att ju senare du kommer till Sverige dess större uppförsbacke har eleverna att klar skolan.      

Bilden är komplex på hur bra skolan lyckas med sitt uppdrag att ge kunskap till de elever som går i årskurs sex. Är betygsskillnaden mellan kommunala och fristående skolor glädjebetyg i den senare. Eller är det ett segregerat elevförhållande mellan de som går i kommunala respektive fristående skolor. Några know-why har jag svårt att göra. Här finns det ett behov av att forskningen klarlägger hur bra olika skolformer är. Skolverket har i en tidigare rapport konstaterat att det här med glädjebetyg inte är så stor som debatten vill göra gällande. Som alltid är det viktigt att ha mått på saker för att kunna dra slutsatser om samband och mönster.

Källor:
Tabell 1, Elever i årskurs 6 som ej når kunskapskraven för lägst betyget E vårterminen 19, Skolverket
Tabell 4A-C, Betyg årskurs 6 vårterminen 19, Skolverket
Rapport 475, 2019, Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket

Från know-why till know-how

All utveckling bygger på Rumpenissarnas eviga fråga: Voför är det på detta viset. Orsaken svarar forskningen på, baserat på dess senaste kunskap, know-why. Lösningen hittas genom att ingenjörerna omvandlar orsaken till förbättring eller genombrott teknologiskt, know-how.

Genom tiderna har ingenjören sök lösningen på mänsklighetens aktuella problem. Så även denna gång. Dr Mouna Esmaeilzadeh pekade i Nyhetsmorgon 26 oktober 2019 på att klimatrelaterade dödsfall har minskat med 90 procent. Hon slår fast att teknik räddar liv, framstegen tekniskt gör att demokratin utvecklas. Den tekniska utvecklingen som skett de senaste hundra åren kommer innebära att den närmsta 100 åren exponentiellt kommer att motsvara 20 000 års utveckling. Hissnande perspektiv på all de tekniska lösningar vi kommer att se för att leva vidare på jorden.

Åter hyllar Gunnar Wetterberg ingenjören, utifrån IVA 100-årsjubileum. Han skriver följande i Expressen (4/11 19):

Klimatförändringarna, arbetet med att ersätta de fossila materialen, uppgiften att ge tio miljarder människor ett drägligt liv – allt detta kommer att kräva många kluriga ingenjörsinsatser. 

Vilken fantastisk möjlighet. Istället för att stanna upp, bli paralyserad och rädd på forskningen know-why, borde alla skrika på ingenjörer att fixa know-how. Samtidigt skapar detta en underbara yrkesbana för alla hugade kvinnor och män att skaffa sig världen bästa yrke, ingenjör.

Media Expressen

Skolan och dess kunskapsuppdrag

Skolan och dess kunskapsuppdrag har alltid varit viktigt. Frågan är den, vi vet inte om skolan var bättre förr.

Widar Andersson är inne på en spaning här i sin ledare i Folkbladet (3/11 19). Han skriver:

...var det så att skolan var annorlunda förr eftersom den speglade ett annorlunda samhälle? I det samhället gick ännu på 1970-talet ungefär 30 procent av niorna direkt ut i fasta arbeten med hyggliga löner. Vi vet således inte hur pass "bra" skolan var jämfört med nu; när alla förväntas gå i gymnasiet som dras med en utslagning på ungefär 30 procent av eleverna.

Bilden ovan är från min skolgång på 60-talet. I den grundskolan jag gick i innehöll just nio studieinriktningar. Några av dem var praktiskt inriktade. Elever som gick direkt till arbetslivet eller till en yrkesskola valde de praktiska linjerna. Om siffran stämmer att det var 30 procent som gick direkt till arbete är det helt naturligt att utslagningen är 30 procent i dagens gymnasieskola.

Är det så att fokuseringen att alla ska genom gymnasiet för att plats i arbetslivet kanske det fordras andra lösningar än dagens gymnasieskola och för den delen grundskolans högstadie. Grundskolan var uppdelad i allmän och särskild kurs i högstadiet när det gällde engelska och matematik. Allt för att kalibrera kravnivån mot framtida yrken och utbildningar

Hur vi ska få en balans i skolan för att spegla det samhälle vi har, där kunskap är avgörande för framtidens välfärd, behöver diskuteras. Jag lånar Widars ord som avslutning, att fundera på:

Om det är så att skolan speglar samhället så kan problemet nu vara att skolan speglar samhället väl mycket. Kunskapsuppdraget borde slå igenom som en tydlig motvikt mot uppsplittring, valfrihet och etniska och kulturella bubblor av alla de slag.

Media Folkbladet

Var fjärde trettonåring klarar inte betygen i alla ämnen

Skolverket har kommit med resultatet för skolans trettonåringars betygsresultat för 2019. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden fortsätter utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart.

2018/2019 gick 117 500 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 4 500 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent (60 500) pojkar av populationen och flickor 49 procent (57 100). Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2019. Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 73,9 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2019 är det en minskning med 6,6 procentenheter. Mellan 2018 - 2019 var minskningen 3,2 procentenhet. Tittar vi på fördelningen mellan könen, har flickor om klarat alla ämne med minst betyget E sjunkit 2,6 procentenheter till 77,9 procent. För pojkar är minskningen 3,8 procent till 70,3 procent.

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 40 procent. Därmed ligger betyget oförändrat sedan 2018. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som inte ändrat sig är modersmål för betyg A+B på 33 procent 2019 lika som 2018. Betyget F för modersmål är 4 procent och är lika som 2018. Betyget A+B för Idrott och hälsa har ökat till 32 procent eller 1 procentenhet sedan 2018 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa har ökat med 1 procentenhet från förra året. För Svenska som andra språk har en försämring på betyget F gjorts sedan 2018 med 1 procentenheter. Betyget A+B för matematik är oförändrat på 25 procent sedan 2018.

Tittar vi på betyget F ökar den med 1 procentenhet mellan 2018 - 2019 till 11 procent för  matematik och för idrott och hälsa 7 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? Frågan är inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen på varje skolenhet. Jag har inte svar på frågan.

Det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna och betygen görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E). Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behöver varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen i slutbetyg i nian. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna, minst fyra gånger under ett läsår, fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2019, Dnr: 2019:360, Skolverket.

Trappan till professionell skolkultur

Vägen upp för trappan, från särbokulturen till den professionella  kulturen, kan beskrivas utifrån två vetenskapliga grunder. Den ena utifrån Ulf Blossing et al forskning och den internationella kvalitetsforskningen. Trappan är byggd utifrån grunden för Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola, SIQ.

Tar vi hjälp av Ulf Blossing och Ann-Christine Wennergrens bok Kollegialt lärande kan metoderna kopplas ihop. Nedan benämnda huvudmoment är läroplanernas delkapitel under kapitel 2.

Lägsta nivån i skolkulturen är särbokulturen där det saknar kollegialt lärande och små praktikgemenskaper, bestående av några få lärare, som fungerar isolerat från varandra. Lärarna arbetar individuellt och har inte något samtal med kollegor om undervisningen och problem de står inför i skolan.




Lägger vi till vad nivå 1 i utvecklingstrappan till halva tredje stegat beskriver de angreppssätt och tillämpningar med följande innehåll. På lägsta nivå 1 saknas mål för verksamheten. Därtill inga arbetssätt kopplade till läroplanen. Utvärdering saknas helt. I nivå 2 har en insikten kommit om riktlinjerna i läroplanen, men inga koppling görs till målen. Viss redovisning finns. Innan man når nivå 3 har ett arbete påbörjats med visst förebyggande arbete och målsättningar. Därtill påbörjat systematiskt arbetssätt kopplat till läroplanen. Samt påbörjad utvärdering av några huvudmoment i läroplanen.

När vi når mitten av trappsteg 3 är vi på den familjära kulturen som har en mer eller mindre praktikgemenskap. Visst kollegialt lärande finns om innehållet. Kärnuppdraget, när det gäller elevers behov och lärande, är fortfarande något som enskilda lärare håller för sig själv.

På denna nivå är det systematiska kvalitetsarbetet inriktat på att undervisningen har mål inom vissa läroplansområden. Ett förebyggande arbete pågår som bygger på resultat från kunskapsmål och pedagogiskt arbete inom några områden. Arbetssätten i undervisningen har samband till vissa huvudmoment i läroplanen. Utvärdering och förbättringar bygger på resultat kopplade till mål från några huvudmoment i läroplanen.

Översta trappstegen från mitten av nivå 4 och uppåt är den professionella kulturen som omfattas av att lärarnas undervisning och elevernas lärande utgör ett självklart innehåll i det kollegiala lärandet. Där förs ett kontinuerligt samtal om egen och andras undervisning i praktikgemenskapen.

Här är det systematiska kvalitetsarbetet inriktat på att undervisningen har mål inom alla läroplansområden. Ett förebyggande arbete pågår som bygger på resultat från kunskapsmål och pedagogiskt arbete inom samtliga områden. Arbetssätten i undervisningen har samband till alla huvudmoment i läroplanen. Utvärdering och förbättringar bygger på resultat kopplade till mål från huvudmoment i läroplanen.

Det som kännetecknar de olika nivåerna i utvecklingstrappan och sannolikheten att uppnå de olika nivåerna för att förändra både kultur och arbetssätt är följande:

•                    Nivå 2 här befinner sig de flesta skolor

•                    Nivå 3 är bra om man nått

•                    Nivå 4 här är man på väg uppåt på ett signifikant sätt

•                    Nivå 5 mycket bra men ovanligt att man befinner sig.

•                    Nivåer över 5 är extremt bra och sällsynt.

Att göra resan från särbokulturen till den professionella kulturen tar sin tid och bygger på ett medvetet och långsiktigt ledarskap hos huvudmän, skolledning och lärare. Men vägen är mödan värd för att skapa en bra skola som ser elever och ger dem biljetten till vuxenlivet.

Pluraword: Kollegialt lärande 

SIQ: Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola

 





 

  

Ni ska veta

Ord och dess betydelse är avgörande för förståelse och tolkning av sammanhang. Dan Korn, kulturhistoriker och författare, går i sin bok Som om Gud fanns in på det delikata i översättning, från originaltexter till andra språk, in på ursprunget till ord.

Han relaterar till Bibeln och texter i Andra Mosebok säger Gud till Mose att syftet med plågan är att de ska veta att Gud finns. I den hebreiska texten i 2 Mos. 6:7 står ordet vejidatem, vilket betyder "ni ska veta". Han visar också att på fler andra ställen står det lemaan teida, vilket betyder "för att ni ska veta".

Det sätter ordet Gud i en annan kontext. I ursprunget står inget om tro på Gud utan om vetande. I svensk översättning är detta utplånat.

Dan Kron skriver:

Det om skiljer judendomen från panteismen är just det vi kan kalla tro i motats till vetande, nämligen det som handlar om tro på en personlig gud som hör böner och bryr sig om våra gärningar. Å ena sidan finns alltså vetande, å andra sidan tro. (s 29)

En intressant slutsats, Gud är enligt denna syn lika med ett samband mellan Gud, naturen eller naturlagarna och vetenskapen. Vet jag att tillvaron finns, vet jag även att Gud finns, eftersom det är en definition av tillvaron.

Om man plockar bort trosbegreppet, ur kristendomen, är evolutionen och Gud vetenskap. Svindlande tanke. Hur viktigt är inte ord och dess betydelse både inom en språkgrupp som mellan dem.

Källa:
Kron, Dan (2019) - Som om Gud fanns, Timbro förlag (s 29-31)     

Vargen

Våren är på gång. Folk börjar röra sig ute. Vitabergen på söder blommar upp.

Det som inte får hända händer. En ung tjej är på väg hem efter en fest. Hon sneddar genom Vitabergsparken. Hem kommer hon inte. Föräldrarna anmäler dottern försvunnen, hon skulle komma till sin mammas födelsedag. Det är upptakten till Katarina Wennbergs kriminalroman Vargen.

Boken har ett angeläget budskap, frånsett en tätskriven och rafflande historia, om mäns våld mot kvinnor. Då speciellt den som handlar om dödligt våld. Hur kan det få förekomma och vilka mekanismer ligger bakom dessa mäns förkrympta bild av kvinnan som en ägodel. Där en bruten relation inte är bruten enligt mannen. Speciellt blir det problem när han uppfattar att kvinnan är otrogen, fast hon har avslutat relationen och är i en ny.

Polisen Charlotta Lugn tar sig in i ett spaningsarbete som leder till cyberväldens mörkaste vrår. Samtidigt är advokat Shirin Nouri i en rättegång som målsägarbiträde för en familj vars dotter brutalt mördats av hennes expojkvän. Dessa båda trådar vävs rafflande ihop till ett drastiskt slut.

Katarina Wennstam berättar om rättvisans skilda ansikten för män och kvinnor. Därtill förstärkt av den mediala cirkus som utnyttjar spektakulära brott. En måste bok.