Görings hemliga spioner

Patienten från Långbro Sjukhus (andra bilden) hann göra många avtryck i världshistorien. Inte nog med att han gifte sig med Karin von Kanzow och byggde Karinhall skapade han den mest hemliga och okända nazistiska underrättelsetjänsten mitt i Berlin, bakom betäckningen "Riksluftfartsministeriets forskningsmyndighet".

Detta var hemligt både för det tyska folket som för de allierade, trots att det låg mitt i Berlin på Schillerstrasse i Charlottenburg. Inte nog med att man genom toppmodern utrustning avlyssnade fiendens radiokommunikation, utländska regeringar och diplomater  snappade spionerna upp hemligheter om Tredje rikets egna funktionärer som Joseph Goebbels.

Utbyggnaden var kraftig från tiden när nazisterna tog över makten i Tyskland. Här spanande man på hur olika regeringar såg på de annekteringar som gjordes av Österrike, Sudetyskland och andra länder. Information hur fienden tänkte agera var nyckeln till Nazitysklands blixtkrig. Samtidigt hade organisationen koll på den information som förespådde undergången. Frågan var hur mycket Hitler läse de bruna dokumenten. Speciellt de mot krigsslutet.

Boken är en värdefull pusselbit om framgång och motgångar under Tredje rikets dagar. Speciellt hur man lyckades soppa rent framför sin egen dörr på forskningsmyndigheten mot krigsslutet. Enda orosmomentet, vid kalla krigets början, var i vilken grad Moskva lyckades lägga rabarber på dokument och flytta den till hemliga arkiv.

Även om det inte finns riktiga källor och historiska bevis för forskningen ger boken en inblick i vad som hände i det fördolda under tredje rikets dagar.             

Nöjd kund

På förkommen anledning rota jag runt i mitt arkiv av artiklar och debattinlägg för ett manus. Jag hittar då ett inlägg från tjugosex år sedan. Under början av nittiotal var jag med vist tidsmellanrum flitig debattör för att klargöra det här med vad som kännetecknade tjänster. Bilden ovan är ett av dem. Innehållet försöker beskriva vad som driver affären i tjänstesektorn.

Jag var aktiv att skapa kunskap om tjänster och dess betydelse i förhållande till det Sverige var bra på, varuproduktion. För det som skiljer varor från tjänster är att man inte kan backa bandet om det blir fel. Man har bara en möjlighet i den kritiska händelsen så att kunden inte blir otrogen. Med andra ord att på något sätt kompensera och se till att kunden återkommer.

Tre saker är avgörande för en framgångsrik tjänsteverksamhet är dessa tre saker:

1. Kundens nöjdhetsgrad
2. Anställdas motivation
3. Cash flow

Detta är idag fundamentalt i privat tjänstesektor, tyvärr inte i offentlig dito. Kund är ett skällsord i den offentliga verksamheten. Vad det offentliga inte riktigt tagit till sig är de grundläggande definitionerna av ordet:

Kund - person som gör inköp eller utnyttjar tjänst

Tjänst - handling som är till nytta för någon annan.

Med andra ord, i det offentliga är det så att vi som individer utnyttjar en handling till nytta för oss. Det må vara vård, skola eller någon annan välfärdstjänst. Välfärden är alltid till för någon. Sedan om man kallar den kund eller inte är en fråga om vana att definiera denna handling. För en skola är inte en skola om den inte har elever. En vårdinrättning är inte ett sjukhus utan dess patienter.

Spännande att stanna upp, efter yrkeslivet, och fundera över var det något bestående jag gjort eller var det bara alla dessa dagar innan den eviga friheten dyker upp. Uppenbart något har man bidragit med.     

Dansen kring personerna i Knutby

Knutbyberättelsen bjuder på många dimensioner av snurrigheter. Där har vi dottern från pingstadeln och de enkla personerna från gräsrötterna i pingströrelsen. Miljön känns igen för mig som vuxit upp i denna rörelse. Berättelser och retorik, som Peter Gembäck skriver om, kan säkert för en icke invigd verka något underliga och verklighetsfrämmande.

Speciellt dotterdottern Åsa till den andra hövdingen i Filadelfia i Stockholm, Willis Säwe, var lite eljest i mina ögon, som från början centrerade på allt skulle Gud ta hand om. I och för sig inte fel tanksätt, men blir ytterst bisarrt om det inte sätts i sitt sammanhang. Det här med tvåsamheten och kärleken har alltid varit fundament i frikyrkan. En extra dimension får det när man läser Peters berättelse.

Peter berättar om hur Åsa fiskade i grumliga vatten om att han borde skaffa sig en partner. Vid ett tillfälle frågar hon (s 69):

"Hur tänker du kring ett förhållande, finns det något?"

Han visste ju att Åsa lydde Gud före människor. Han berättade att han hade intresse för en tjej i en annan församling. Åsa blev inte glad och stöttande, utan arg och säger:

"Det är för lågt, nu tänker du mänskligt och det måste du sluta med."

Hon fortsätter att lägga ut texten och förebrå honom att ändra tankesätt:

"Det du håller på med här, det är flört, att söka en partner på världen sätt"

Detta sätt att se på saken fortsatte Åsa med i Knutby med andra par som de styrde ihop på detta tankesätt att det mer eller mindre bestämt vilka som passade ihop och sa att det var viktigare vad Gud ville och hade planer för än att följa sin egen vilja. 

Resultatet av detta, blev sedan när församlingen splittrades, att många gick skilda väger i sina relationer eftersom de blev hopfösta och fick veta att de skulle gifta sig, utan mänsklig kärlek i botten.

Tragiskt när personer med stort inflyttande går sin "enda rätta väg" och ser till att smitta sin omgivning. När man blandar sina egna mänskliga tolkningar, som om det vore Guds tankar, går det fel i längden. Om Guds tankar vet ingen människa fullt ut, därför måste det alltid finnas en portion tvivel i tron för att den ska vara sund.

Ska fortsätt att läsa boken med de "pingstglasögon" jag har med sedan uppväxten.

Källa: Gembäck, Peter; Sohlander, Annika (2020), Knutby inifrån, Ekerlids Förlag          

Glad Påsk 2021

En Jenny Nyströmsk påsk kan vi inte fira i år heller. Dessa restriktioner kring coronan gör att vi får skapa nya traditioner. En kan vara många påskdeckare. En annan med påskägg ute tillsammans. Oavsett vilket sätt du bäste läsare av min blogg firar påsken ha en

Glad Påsk!

 

Förintelsens barn

Två vingklippta individer kommer till Sverige. Hon från en tuff vandring från Auschwitz via Bergen-Belsen. Han från Sovjetiskt fångläger. Båda var trolovade i Rumänien innan de hamnade i sina respektive helveten. Han klarade två års fångenskap i Sibirien. Alla i hans familj mördades i nazisternas koncentrationsläger. Hon och hennes familj mördades eller klarade inte befrielsen i Bergen-Belsen.

Ili Grunzweig från Satu  Mare, Transsylvanien, kom till Sverige direkt efter kriget. Ernst Jakob Silberstein, från Negreni, Transsylvanien, kom till Sverige i mars 1948. Med sina bräckliga livsöden, där de stod helt ensamma i ett nytt land utan rötter, startade deras liv. Två år efter kom deras första barn till världen, Margit. Hon fick sitt namn efter mor Ili älskningssyster som dog Bergen-Belsen.

Många är de berättelse jag läst av överlevare från Förintelsen. Denna berättelse är utifrån förintelse barnets perspektiv i Norrköping på 1950-talet. En annorlunda judisk familj i Folkhemmet. Identitet är ett subtil fråga för de som inte har rötter i den svenska myllan. Margit berättar om fixeringen vid svenskhet. Hon skriver:

Jag är svensk. Svensk judinna. En judinna i Sverige. En människa som tillhör en annan religion än majoriteten och delvis en annan kultur. Jag har svårt att fördra den ständigt uppblossande politiska  debatten, tidvis en fixering, kring vem som är svensk, hur och varför. (s 161)

En kluven bild många andra generationens invandrarbarn har och majoritetssamhällets oförmåga att se individerna med annan bakgrund än de som har rötter i Sverige. Det här med att vara utanför och annorlunda. Att inte fira jul eller andra kristna högtider som judinna. 

Boken är en berättelse som ger nya inblickar i hur barn till vingklippta individer har sin uppväxt och hur de sakta anpassas till svenska förhållande, men ända har kvar sin traditioner, i detta fall judendomen.

Bokens slutmeningar sammanfattar en ytterst värdefull och stilistisk välskriven berättelse:

År tilläggs till år sedan helvetesportarna öppnades till koncentrationslägren och soldaterna möttes av levande döda. Varje år högtidlighåller vi minnet av Auschwitz befrielse 27 januari 1945. Befrielsen kom, men ingen av de som var där blev någonsin fri. Inte heller Förintelsens barn. (s 190-191)

Berättelse är väl värd att läsa för att förstå rotlösheten i att bygga något nytt, utan historien i ett nytt land, om hur mödosamt det är att vara avvikare i ett svensk samhälle.

    

    

Offermakaren

Sommar i Sandhamn är bytt till vinster och december i Åre. Coronan och reserestriktionerna är grunden för att Viveca Sten skapat Åremorden.

En rafflande berättelse i vintermiljö glider fram i sedvanligt snabbt tempo kring Åreskutan. Ett lik hittas i början av skidsäsongen i en av liftarna. Kroppen är stelfrusen när den hittas och skräcken sprider sig i Åre över att en mördare går lös. Polisen får en del att göra under ledning av inspektör Daniel Lindskog.

Parallellt har Hanna Ahlander trasslat till det hemma i Solna och jobbet på Stockholmspolisen. Hon jobbar med fall i nära relationer och det vill sig inte bättre än att ett fall handlar om en kollega som misshandlat sin fru. Hon tystas ned, man golar inte på en kollega, och hon tvingas bort från jobbet. Samtidigt har Hannas relation strulat till sig och hon får hjälp av systern att rymma fältet till Åre.

På olika vägar kommer Daniel och Hanna att mötas och jobba med fallet med det stelfrusna liket och historien som innehåller många bottnar av personliga misslyckande och annan kriminalitet.

Nu är jag nyfiken på vad den nya serien om Åremorden kommer att handla om. Vad kommer nästa bok att handla om. Har du ännu inte läst Offermakaren har du en spännande annorlunda miljö att se fram emot. Landsbygd och polisarbetet i den socialt kontrollerande miljö små samhällen bjuder på.

Hundraåringen

Märkesåret 1921 brukar betecknas som demokratins födelse. Kvinnorna får rösta för förstagången efter grundlagsändringen 1920. Året är också en personlig sak för mig. Fredagen den 11 mars 1921 föddes mamma. Följande, om hennes livshistoria, saxar jag ur griftetalet vid begravningen den 13 december 2013 i Eskilstuna.

Mamma fick ett långt och rikt liv. Ett liv som kretsade kring omvårdnaden om familjen och tron. Livets början och tidiga åren utspelades i ett bondesamhälle. På gården Sandvik i Stora Malms socken levde hon i en syskonskara om sex stycken. Tre äldre bröder som präglade henne och en yngre syster och bror.

Mamma berättade gärna om sin skoltid i Sörgölet skola. Där hon på första skolavslutningen fick sjunga ”När lillan kom till jorden”. Skolvägen vara inte den kortaste. Oavsett om det var att pulsa genom snö eller en solig dag så vara det inte tal om något annat än att gå till skolan.

Som ung flyttade hon till Katrineholm och började jobba som hembiträde hos doktor Östling. Hon prövade på att jobba i textilindustrin på Vadden. Efter kriget flyttade hon till Eskilstuna. Där hon först började jobba som barnflicka för att senare bli biträde i en Konsumbutik. 

Där träffade hon pappa Verner och tycke uppstod. De gifte sig 1951 först borgerligt i Stadshuset på gröna kullen i Katrineholm. Vigselförrättare i Filadelfiakyrkan, efter den borgerliga vigseln, var den legendariske pingstpastorn Georg Gustafsson. Bröllopet hölls på gården Malmsås hos hennes syster Rut och svågern Nils.

Brukligt för tiden på 1950-talet var att kvinnorna var hemmafruar, så var och mamma. Med tiden började mor arbeta igen. Först i köket på Pilkrog sedan som vårdbiträde i det kommunala vårdhemmet Balsta. Den gick så småningom över till landstinget. Vårdinrättningen flyttades under mitten av sjuttiotalet till Torshälla. På det som idag heter Spångagården jobbade hon till sin avtalspension på avdelning 2B.

I början av sin pension började mamma att studera i olika studiecirklar. Bland annat om Europa och dess påverkan inför Sveriges inträde i EU. Politik var inte något mamma aktivt sökte eller följde under sitt yrkesliv. Hon hade fått avsmak för det genom sina äldre bröders partipolitiska engagemang i kommunalpolitiken. Men där under studiecirkeltiden började hon bli samhällsmedveten och följde nyhetsflödet. Vad hände. Hur kunde det vara så? Jag minns att vi hade livliga meningsutbyten om olika dagsaktuella händelser.

Efter en kort sjukdomsperiod i november 2013 somnade hon i 21 november efter ett liv som varade i 92 år 8 månader och 10 dagar. 

Några noteringar från 1921 är att Sverige hade en befolkning på drygt 5,9 miljoner. Boendet var annorlunda än idag hundra år senare. I städerna bodde cirka 28 procent av befolkningen och 72 procent på landsbygden. Stockholm hade drygt 400 tusen innevånare. Bland de aderton var ärkebiskop Natan Söderblom ny på stol sexton.

Kvinnorna rycker fram. Med rösträtten hamnade den första kvinnan i Sveriges riksdag, yrkesinspektrisen fröken Kerstin Hesselgren från de frisinnade. Ungefär samtidigt tog Tekniska Högskolan in sin första ordinarie kvinnliga elev. Fröken Waldy Bergegren tog sin veterinärexamen från Veterinärhögskolan. Kvinnorna gjorde därmed sitt intåg i det svenska samhället bort från hemmet.

När jag summerar denna dag känns det märkligt att dessa hundra år inneburit så mycket frigörelse. 

För övrigt känns det stort att det idag är hundra år sedan mamma såg dagens ljus. Hon gav mig många fina stunder att minnas, vila i frid mamma.