torsdag 28 april 2016

Vi måste prata om vetenskaplig grund

Skollagen föreskriver att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så gott så långt. Frågan inställer sig när man läser följande tweet:
Ann Hultman Jakobsson fick mig att fundera på detta ur juridisk punkt eftersom det stadfäst i skollagens 1 kapitel 5 §. Där står:
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Sista stycket i paragrafen är tydlig. Problemet uppstår när man går till skollagens 1 kapitel 3 § där definitionerna finns till begrepp i lagen. Där definieras undervisning och utbildning på följande vis:
undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.
utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.
Någon form av tankevurpa måste lagstiftarna gjort när man säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund när den definieras som verksamheten. Givet att undervisningen är skolans kärnprocess och att den ska vila på vetenskaplig grund, men allt annat då?

Ska skolskjutsen, lokalvården, vaktmästeriet, fastighetsskötseln, mm vila på vetenskaplig grund? NEJ, enligt mitt sätt att se det.

Däremot finns det en finess i att kravet på vetenskaplighet finns för de styrsystem skolan ska verka under. Tänker speciellt på det systematiska kvalitetsarbetet. I svallvågorna efter skollagens ikraftträdande 5 augusti 2010 har en mängd metoder sett dagens ljus som bygger på hemmasnickerier.

Metoderna bygger på lösryckta delar som oftast inte har sin grund i den vetenskap som bygger på forskningsområdet Total Quality Management - TQM. En forskningsdisciplin på landets tekniska högskolor och internationella lärosäten som bl a Massachusetts Institute of Technology, MIT. De vetenskapliga metoder som finns har vidareförädlats i omfattande underlag för de olika utmärkelsemodeller som finns världen över. Modellerna ger grund för att bygga en skolutveckling på vetenskaplig grund och kan ge skolväsendet den verksamhet som skollagen efterfrågar.

Man skulle önska sig att skolväsendet förstod vikten av vetenskaplighet i de metoder man använder för att skapa det systematiskt kvalitetsarbetet. Samtidigt som lagstiftarna borde vara mer tydlig på skillnaden mellan utbildning och undervisning.

Källor:
Skollagen (2010:800)
Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ
Bergman, Bo & Klefsjö, Bengt (1991) - Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur
Deming, W. Edwards (1982) - Out of the Crisis, MIT Caes
Danielsson, Roger J & Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete, Skoldialogen
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen





onsdag 27 april 2016

Årets vinnare är...

Skolsverige har ett resultat. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har för tionde året rankat vilka kommuner som har bästa resultatet. Årets vinnare är:
Vellinge
 
För andra året i rad kommer Vellinge som nummer ett i SKLs ranking av skolkommuner. Detta oavsett om man ser på totala antalet skolor i kommunen eller bara kommunala skolor. På andra plats kommer Nykvarn, som bara har kommunala skolor. Tredjeplatsen i totalrankingen knips av Nacka.

Förändringen i toppen utmärks av att Nykvarn petade förra årets två Malung-Sälen som halkat ned till elfte plats. Även på tredjeplats har det skett ett skifte. Nacka slog ut fjolårets tre Lidingö som halkat ned till nionde platsen.
Bilden ovan visar kartan över Skolsverige hämtad från rapporten om Öppna jämförelser. De fem bästa kommunerna är i fallande ordning: Vellinge, Nykvarn, Nacka, Vadstena och Överkalix. Görs en annan jämförelse noteras att på 20-i-topplistan finns tre kranskommuner till Stockholm. Dessa är i fallande ordning Täby, Ekerö och Lidingö. Ser man på de fyra storstadsregionerna och dess huvudkommun hamnar Uppsala på plats 92 (50), Stockholm på plats 69 (98), Göteborg på plats 176 (178) och Malmö på plats 188 (239). Noterbart är att Uppsala backar med de övriga har förbättrat sina positioner och samtliga ligger i det gula fältet av kommunerna i Sverige. En bit till att bli medlemmar i gruppen gröna kommuner.

I botten finns några småkommuner. Kommuner som man hittar i botten är: Hällefors, Laxå, Flen, Skinnskatteberg och Färglanda. Även i botten har det skett en förändring. Där samtliga kommuner klättrat några pinnhål uppåt från förra året. Bland förra årets fem sämsta Robertsfors, Timrå, Sorsele, Vingåker och Ljusnarsberg har vi en kursraket. Sorsele har gått från plats 287 till plats 23 i årets mätning.
Bilden ovan från rapporten Öppna jämförelser redovisar ranking för bara kommunala skolor. Bästa 5-i-topp är i fallande ordning: Vellinge, Nykvarn, Storfors, Vadstena och Överkalix. Här är att notera att Nackas kommunala skolor inte orkar placera sig på tredjeplatsen utan hamnar på en sjätte plats. Ser vi på storstadsregionerna och dess huvudkommuns kommunala skolor ser det ut som följer: Uppsala plats 89 (67), Stockholm plats 84 (96), Göteborg plats 231 (215) och Malmö plats 216 (247). Den största platsförskjutningen i negativ favör för kommunala skolor är i Göteborg som faller 16 platser från förra året. I förhållande med samtliga skolor i Göteborg är gapet mellan fristående och kommunala skolor 55 placeringar. Övriga  kommunala skolorna i två storstadskommuner klättrar i form av Stockholm och Malmö, medan Uppsala backar med 22 platser.

Bilden är inte entydig men man kan notera att merparten av svenska grundskolor befinner sig i det gula fältet. Där befinner sig 144 kommuner i olika nyanser av gult från plats 74 till 217. Ser vi i vilka län som de bästa skolorna finns med högst andel grönt resultat är det: Norrbotten, Stockholm, Skåne och Halland. 

En verklig stor potential  finns för att skapa skolor och kommuner som systematiskt jobbar med kvalitetsarbetet. Framtiden för svensk skola vore om vi fick se alla gula kommuner vänder blicken inåt i sina skolor och verkligen tar sig an att skapa strukturkvalitet-processkvalitet-resultatkvalitet. Då skulle vi få se att ett kunskapslyft och demokratiutveckling.

Källa:
Öppna jämförelse grundskolan 2016 (2106), SKL




fredag 22 april 2016

Rädsla och svagt ledarskap dålig kombo

Åter är kräkningar och ordningsfrågor uppe på tapeten i skolan. Naomi Abramowicz tar upp i en ledare i GP att lärarna inte får stöd. Hon skriver:

I skollagen står det uttryckligen att lärare får vidta disciplinära åtgärder gentemot elever. Det går att utvisa elever ur lokalen, ge dem kvarsittning och till och med stänga av dem från skolan. Problemet är att lärare och rektorer drar sig för att använda de medel som står till buds i enlighet med skollagen.
Låt oss titta på vad säger skollagen. I dess 5 kap 6 § skrivs följande:
Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.
Enligt de förutsättningar som följer av 7–23 §§ får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål.
En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
Lagstiftarna har i förarbetet till lag skrivet hur denna paragraf ska tolkas:
Av paragrafens första stycke följer att rektorns och en lärares befogenheter att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder i de två situationer som nämns gäller oavsett tidpunkt och plats så länge det sker inom ramen för deras yrkesutövning. Med omedelbara och tillfälliga åtgärder avses ingripanden under en kort och begränsad tid och som syftar till att komma till rätta med en akut situation.
Det är inte möjligt att ange alla åtgärder som kan vidtas med stöd av denna paragraf, men det kan t.ex. handla om tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på elever. Även utvisning ur klassrummet eller kvarsittning, som regleras i särskilda bestämmelser i detta kapitel, är i och för sig också åtgärder som kan vidtas inom ramen för den allmänna befogenheten. De har dock för tydlighetens skull reglerats i egna paragrafer. Bestämmelsen är därtill avsedd att reglera situationer som när en rektor eller en lärare behöver sära på två elever som bråkar eller förhindra elevers pågående skadegörelse. Det har i rättspraxis utvecklats principer om skolpersonalens rätt att enligt allmänna principer ingripa fysiskt inom ramen för sin tillsynsplikt (se NJA 1988 s. 586 och Högsta domstolens [HD) dom den 19 november 2009 i mål nr B 1354-07). Av dessa domar följer att utrymmet för att tillgripa kroppsliga ingrepp är klart begränsat. Var gränsen för det tillåtna ska dras måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Genom denna paragraf kommer dessa principer till uttryck i lag.
Möjligheten att i skolverksamheten ingripa fysiskt med våld eller tvång regleras även genom bestämmelserna om nödvärn och nöd i 24 kap. brottsbalken. HD uttalade i 2009 års fall att dessa bestämmelser måste tolkas med beaktande av den tillsynsplikt som en lärare, och annan skolpersonal, har i förhållande till eleverna. Tillsynsplikten innebär enligt HD att en lärare i inte obetydlig utsträckning intar en slags garantställning i förhållande till eleverna med inte endast rätt utan också skyldighet att ingripa för att hindra att elever skadar andra personer eller egendom eller själva blir utsatta för skada.
Av andra stycket framgår att rektorn och i vissa fall läraren har befogenheter att vidta särskilda åtgärder med stöd av andra bestämmelser i kapitlet. Dessa åtgärder är enligt regeringens mening så ingripande för eleven att de bör regleras särskilt. I tredje stycket finns ett krav på proportionalitet vid tillämpningen av första stycket och de i andra stycket uppräknade bestämmelserna. Det kan särskilt betonas att de åtgärder som vidtas inte får inskränka en elevs rätt till utbildning. När det gäller underåriga elever måste också utgångspunkten vara att åtgärden vidtas med hänsyn till barnets bästa i enlighet med bestämmelsen i 1 kap. Åtgärden får inte heller utgöra kroppslig bestraffning. Av bestämmelsen framgår att åtgärden ska vara rimlig med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter, med vilket bl.a. avses elevens ålder och beteende. Rektorn eller läraren måste vara särskilt återhållsam med att besluta om åtgärder enligt denna eller följande paragrafer när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser. Denna paragraf omfattas inte av dokumentationsskyldigheten enligt 25 §. Det kan ändå vara bra att läraren för anteckningar om vilka åtgärder som utförs med stöd av paragrafen, eftersom det kan ha betydelse för bedömningen av beslut om andra åtgärder i detta kapitel.
Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Lagrådet har ifrågasatt begränsningen av behörigheten till rektor och lärare att fatta beslut enligt paragrafens första stycke och efterlyst förtydliganden. Regeringen vill framhålla att det, som framgår av det ovan sagda, finns möjlighet för all skolpersonal och även andra att med stöd av straffrättsliga regler om nödvärn och nöd ingripa mot elever som t.ex.slåss eller begår skadegörelse. Bestämmelsen i första stycket är avsedd att ge lagstöd för åtgärder bl.a. i situationer då det inte finns förutsättningar
för ett ingripande med stöd av nödvärns- eller nödrätten. Med hänsyn till bestämmelsens syfte anser regeringen att begränsningen till rektor och lärare, med den möjlighet för rektorn att delegera sin befogenhet som följer av 2 kap. 10 § andra stycket, i nuläget är en lämplig avvägning. En eventuell utvidgning av kretsen av behöriga beslutsfattare enligt första stycket måste enligt regeringens mening föregås av ytterligare överväganden. Däremot anser regeringen, bl.a. med hänsyn till vad Lagrådet anfört, att det inte finns skäl att begränsa lärarens befogenheter till pågående undervisning eller andra situationer då eleverna står under ledning av läraren.
Som synes har lagstiftarna givit rektor och lärare stora befogenheter. Då är det underligt att rädslan sprider sig för att bli anmälda till BEO eller Skolinspektionen. Är detta ett tecken på svagt ledarskap hos skolledningar och avsaknad av mandat från skolhuvudmännen?

Jag skulle obetvingat säga jag på det. Var finns självkännedomen och respekten? Både skolledning och lärare måste äga. Är man inte trygg i sig själv kommer man aldrig att lyckas ta hand om den sociala arenan skolan och klasssrummet är.

Ann-Charlotte Marteus går i sin ledare i Expressen till hårt angrepp på den statliga styrningen. Hon uppmanar:
Lägg ner Skolinspektionens kränkningsbyrå. Annars vill snart bara självplågare och våp bli lärare.
Ingen särskilt klyftig idé i mina ögon. Det är att göra rättsläget ännu sämre. Det hela handlar om att skolledningar inte ser till att det bedrivs ett aktivt arbeten med vilka ordningsregler som gäller. Skolor som är framgångsrika har aktivt jobbat med frågorna HUR och VARFÖR när de skapar reglerna för den sociala arenan i skolan. Låtgåmentalitet har aldrig varit framgången.

Samtidigt verkar Ann-Charlotte Marteus har luckor i kunskapen om skollagen. Hon skriver:
Kan Jan Björklunds skollag ge vägledning? Där nämns kränkning 27 gånger. Och det finns en definition! Som tyvärr är idiotisk: "Kränkande behandling: ett uppträdande som (...) kränker ett barns eller en elevs värdighet." Kränkning definieras alltså som - kränkning.
Visste ens Björklund & Co. vad de menade och ville åtgärda?

En sak missar hon i sitt resonemang. Det är inte Björklund som skapat det kapitel i skollagen som hanterar kränkningar. Den kom till den 1 april 2006 under en S-märkt regering. Den lagen inkorporerades sedan i den gamla skollagen 2009 när vi fick en ny diskrimineringslag byggt på ett EU-direktiv. När nya skollagen antogs 2010 plockade man in kapitel 14a i den gamla skollagen från 1985 ograverat och blev kapitel 6.

Mycket kan sägas om ordning och reda i skolan. Inte brister det i mina ögon när det gäller det legala ansvaret eller befogenheterna. I vanlig ordning är det tillämpning som fallerar. Den dagen rädslan börjar styr kan det vara på plats att tänka på rektorn för Hagwortskolan i bilden nedan.




Media GP, Expressen
Tidigare Pluraword blogginlägg:
Rektor att leda kunskapsorganisationer  
Källor:
Skollagen (2010:800)  

  

torsdag 14 april 2016

Sorgens ansikten

Sorgens ansikten är många. När jag såg på Gomorron Sverige och berättelsen från två överlevare till tsunamin i Thailand dök minnena upp hos mig. För snart två och ett halvt år sedan gick mor bort. Många är minnena. Men det speciella är alla konstiga drömmar man har. En del av läkeprocessen verkar bestå i drömmandet. Ett annat är berättandet. Min sorgeprocess är att skriva ned minnesbilder som berör mig. Här kommer en av bilderna om det här mänskliga i att skiljas. En berättelse om avskedet. Den stora när jordelivet är slut. Den lilla ögonblicksbilderna.

Vet inte om den är allmängiltig, men håll tillgodo med min avskedsbild.



Avsked
Dörren på gavel. Upp sträcks en gammal hand från rullatorn. En röst hörs: ”Du är alltid välkommen när du vill”. Det var avskedsfrasen mor alltid sa i slutet på sitt liv när jag åkte hem till mig. Besöken i mors lägenhet på Smedjegatan blev mer och mer krävande de sista åren.


Lika glad som hon vara när jag kom lika ledsen var hon när jag åkte. Om hon brast ut i gråt efter hon stängt dörren efter sig vet jag inte. Men de gånger jag kramade om henne innan det vara avfärd kände jag alltid en skälvning i hennes gamla kropp.


Speciellt en gång vet jag att hon öppet grät. När jag sa att jag skulle åka föll tårarna på den gamla kvinnas kind. Mor hade inte tagit in att jag skulle åk när hon väntat sig att vi skulle dricka eftermiddagskaffe innan jag åkte.


Då hade jag inte hjärta att ge mig av som tänkt. Jag stannade några extra timmar. Nöjt drack hon sitt eftermiddagskaffe med mig som sällskap. Med åren blev kaffedrickandet endast när jag kom hem. Det smakade inte att själv dricka det fast hemhjälpen erbjöd sig att brygga kaffet.


Den gången kändes det inte så tungt att lämna mor. Minnesbilden från dörren har fastnat djup i mig. Den kärlek hon förmedlade och längtan jag såg i mors ögon att det skulle vara snart jag kom tillbaka. Man kan alltid så här efteråt fundera över om man gjorde tillräckligt för henne. Jag känner stor saknad, men inte skuldkänslor. De stunder jag och den tid jag var hos mor sedan hon blev mindre självständig har givit mig en inre frid. Helgerna jag var hos henne gav jag hemtjänsten ledigt. På det viset slapp hon känna livet inrutat som det blev från dagen hon fick hemtjänst. Hon kunde få sova på morgonen. Oron försvann under nätterna. Sömnen blev längre.


Frukostarna blev en höjdpunkt på dagen. Med kaffe och smörgåsar med pålägg av skinka och korv. Under våra mattider åt hon med god aptit. 


Det tråkiga var att när hon var själv smakade inte maten. Hon åt inte upp det hemtjänsten hade med sig till lunch. Hur viktig är inte samvaron när man blir så gammal som mor blev.

Tyresö 2014-03-02, Roger J Danielsson

tisdag 12 april 2016

F i betyg till skolsatsning

Skolsatsning säger regeringen om de 100 miljoner till skolbyggnader till kommunerna. I mina öron är det en spott lorra i Mississippi. Hur långt räcker det? En eller kanske två paviljonger.
Magdalena Andersson (S) och Gustav Fridolin (MP) säger att:
De barn som kommer till Sverige ska få möjlighet att börja bygga ett nytt liv.
Bra, det vill väl de flesta i Sverige. Men metoden finns det mycket att säga om. Nu är det inte så att pengar i sig löser problemen. Genom alla tider har ökade resurser varit patentsvaret i offentlig verksamhet. Pengar är inte lösningen på samhällsproblem.

Om resurserna ska tillföras är det kompetenta pengar som ska till. Med regeringens förslag blir det bara frågan om resurserna verkligen går till det de önskar:
I skolan avgörs framtiden. Därför måste skolan få förutsättningar att göra ett bra jobb.
Då är det främst inte pengar som avgör utan hur vi får kompetenta lärare att stanna i skolan. Hur skolhuvudmännen börjar driva skolan enligt skollagen och läroplanerna. Med regeringens förslag riskerar pengarna att hamna i kommunens svart hål. Om det inte blir riktade statsbidrag är pengarna förlorade.

Man skulle kunna sammanfatta dagens debattinlägg från fru finansministern och herr utbildningsministern med den kända ordspråket:
Mycket liv och lite ull, sa käringen när hon klippte grisen.

Media SvD1, SvD2  
 

måndag 11 april 2016

Sagotantens krigsdagbok

Andra världskriget har berättats i faktaform och romanform genom åren. De sex åren har filmats med olika vinklar. Fortfarande drygt 70 år senare finns nya vinklar att se på andra världskriget vart efter hemliga dokument och berättelser släpps.

Sagotanten Astrid Lindgren skrev sin berättelse om den Lindgrenska familjen under dryga sex år från 1 september 1939 till 31 december 1945. En perioden är full av fakta, tidningsurklipp och betraktelser i dagbokens form.
De 17 läderinbundna dagböckerna var fram till 2013 en väl förborgad hemlighet i en korg på Dalagatan 46 i Stockholm. Det Lindgrenska hemmet sedan 1941. På den tiden var hon ingen författare utan sekreterare till kriminologen Harry Söderman. Men man märker hennes rättframma språk i krigsdagböckerna.

Dagboken börjar den 1 september 1939:
O! Idag började kriget. Ingen ville tro det.
Och avslutas nyårsafton 1945:
Jag önskar mig själv ett gott nytt år! Mig själv och de mina! Och hela världen helst också......även om det kanske inte kan bli ett gott nytt år, så kanske det kan bli ett bättre nytt år.
Mellan start meningarna och avslutande meningarna får man en inblick i ett Sverige ur ett Stockholms perspektiv. Med sporadiska glimtar från Furusund och Småland under sommar och jul. Här får vi inblick i familjens liv under dryga sex år. Om uppväxten av barnen Lasse och Karin. Om maken Sture och beredskapen. Trots ransoneringen verkar knappheten inte varit stor i den Lindgrenska familjen.

Med Astrid Lindgrens unika inblick i krigsapparaten under kriget snappade hon upp mycket som var förborgat för gemene man. Med sitt beredskapsarbete på den hemliga Postcensuren som granskare av militär- och privatpost till och från utlandet fick hon inblick i saker som få hade. Några avskrifter av brev från tiden på brevcensuren finns i faksimil i boken.

Astrid Lindgrens Krigsdagböcker är berättelsen om en familj och dess leverne under den svenska beredskapen. Hon krydda dagboken med tidningsurklipp och avskrifter från brevcensuren som underlag för tankar och synpunkter på krigsförloppet. Om engagemanget för Finland. Om det förskräckliga som ryssarna gjorde och som inte vädrades offentligt under kriget eller därefter när världen förfasade sig över Nazitysklands grymma dåd. Ett exempel på hur segrarna skriver historien. Men som med tiden kommer fram och grumlar bilden av segrarnas gärningar.

Dagböckerna är en högst personlig skildring värd att läsa. Jag är ytterligare en insikt rikare. Tack för det Astrid Lindgren och Karin Nyman.  

tisdag 5 april 2016

Vila i frågan

Vilar skolan och lärarna i positivt laddade frågor? Bygger dessa på frågor om innehållet? När jag läste, just det kapitlet, om positivt laddade frågebatterier ur Anne-Marie Körlings bok funderade jag själv hur jag en gång i världen var som övningsassisten på KTH. Ställde jag den där öppna frågan i början på en lektion: Hur vet man att det inte kommer in fukt i väggen?

Noterade att jag oftast lät mina teknologer fundera på svaret och vi diskuterade möjliga lösningar för att inte fukten skulle bli stående i väggen. Vad gör att den stoppas och hur beräknar vi fram bästa lösningen beroende på olika materials täthet. Först då började jag att visa matematiskt hur man kunde använda differentialekvationer för att härleda hur man kunde beräkna fuktvandringen.
Genom att göra teknologerna delaktiga fick de ett naturligt förhållningssätt till innehållet för övningen, hur konstruerar man en vägg så att den står emot fukt. Om vi överför detta till dagens grundskola och dess innehåll hur ser lärarnas frågor ut?

Är det form eller innehåll de är konstruerade efter. Är det bara kontrollfrågor eller innehållsfrågor. Eller för den delen formfrågor som:
  • Kommer detta på provet?
  • När är det rast?
  • Vad står på tavlan?
  • m fl
Eller är det innehållsfrågor som exempelvis:
  • Hur vet man att man bryter mot regler?
  • Hur bestämmer vi innehållet i glas?
  • Hur vet vi att man får inflytande i en grupp?
  • m fl
Fokus på innehållet är skolans största uppgift. Då är återkoppling och frågor avgörande för att se hur elever tar till sig innehållet. Hur ofta utvecklar lärarna sina frågebatterier? Hur diskuterar man i kollegiet undervisningen mellan sig? Det här med kollegialt lärande och ämnesdidaktiken? Finns en röd tråd i progressionen?  

Några funderingar satte Anne-Marie bok igång hos mig som professionell utbildare i skolans viktiga del i skolutvecklingen, navet systematiskt kvalitetsarbete? Utöver skolans pedagogisk struktur måste lärarnas undervisningskvalitet ständigt förbättras.

Källa:
Körling, Anne-Marie (2015) - Undervisningen mellan oss, Lärarförlaget