Strategi för en likvärdig skola

Strategin för en likvärdig skola bygger på åtta faktorer för att organisera varje skola utifrån. Dessa faktorer är:

1. Målinriktad ledning
2. Kollektiv organisation och ledning
3. Målinriktad ledning på förvaltnings och bolagsledningsnivå
4. Samarbete med fokus på undervisning
5. Höga förväntningar på eleverna
6. Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
7. Anpassning av undervisningen
8. Lärarledarskap i klassrummet

Ledarskap, val och resor är några ord man kan sammanfatta kvalitetsutvecklingen mot en likvärdig skola. Brister i ledarskap leder alltid till sämre verksamheter. Val är en rättighet vi har i demokratin. Resor ger alltid nya intryck och kunskaper.

Tar vi ledarskap är det viktigt att fundera på mandatet en skolledning har. Är rektor frikopplad från förvaltnings- och bolagsledningsnivån? Vilket fokus har rektorer och biträdande rektor i sin skola? Är det ett målinriktat och engagerat pedagogiskt ledarskap med ett elevfokus? En grundläggande värdering för det pedagogiska ledarskapet bör vara:

För att skapa en kultur som sätter kunden i främsta rummet krävs ett personligt, aktivt och synligt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, ta till vara potentialen i individers erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetarna samt i dialog med dem definiera och följa upp målen.

Denna grundläggande värdering är hämtad från SIQ-modellen och är avgörande för att skapa en framgångsrik likvärdig skola. Ordet kund kan med fördel bytas mot ordet elev och/eller vårdnadshavare.

Val är en rättighet i ett pluralistiskt samhälle. Då är valet av skolan en sådan rättighet. Jag ska inte här fördjupa mig i den delen av skoldebatten, eftersom den är en av de yttre faktorerna som är vad den är. Däremot ska jag ta upp det här med resor.

Resor kan se olika ut, i skolan är hur man medvetet jobbar för att ständigt bli bättre på det som görs.

Ständiga förbättringar är den kultur som bygger en målinriktad skola. SIQ-modellen definierar detta som:

Konkurrenskraft kräver ständiga förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Förutsättningen för detta är ett metodiskt förbättringsarbete som genomsyrar organisationen och en kultur som stimulerar till ständigt lärande, kreativitet och nya idéer.

Om vi byter ordet konkurrenskraft till attraktionskraft stämmer det bättre med hur skolan är uppbyggd. Är skolan attraktiv för att ge det uppväxande släktet den kunskap den behöver och gör de dem till demokratiska medborgare.

Den skola som inte har en jordmål att bli bättre både på undervisningen och vet var eleverna står kunskapsmässigt har små chanser att ge elever möjligheter till att nå så långt de kan i sitt lärande.
Förutsättningen för att skapa strategin för en likvärdig skola är en resa att skapa en pedagogisk struktur. En struktur som ger skolan mindre beroende av enskilda medarbetares närvaro i undervisningen. Den byggs lämpligast kring läroplanens kapitel Övergripande mål och riktlinjer.

Ett sätt att skapa innehållet i den pedagogiska strukturen är att ta hjälp av den forskning som finns när det gäller School Effectiveness Rescarch - SER och School Improvement Research - SIR. Eller att ta hjälp av praktiska handböcker, som bilden ovan. Böckerna ger in inblick i hur man kan skapa struktur och processer för undervisningen, så resan blir rätt från läraren till eleven i det rum där undervisningen bedrivs. Så skapas en likvärdig skola.

Källor:
Andersson, Klas & Blossing, Ulf & Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Danielsson, Roger J & Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete, grundskolan, Skoldialogen
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
SIQ-modellen, Institutet för kvalitetsutveckling - SIQ
   

Skolsegregation inte ensamt avgörande

Skolsegregation inte ensamt avgörande för en skolans resultat utan hur undervisningen organiseras. De framgångsrika skolorna har fokus på elevers kunskapsutveckling. Med andra ord, framgången i skolresultatet är inte endast avgörande av den socioekonomiska bakgrunden.

Segregation kan definieras som följer, hämtad från Hans Bergströms ledare i SvD (15/4):

Med "segregation" i ett lands skolsystem menas graden av skillnad i elevkårens sammansättning mellan skolor, mätt med socioekonomiska mått som föräldrarnas utbildning, invandrarbakgrund, inkomst, arbete, med mera.

Om det enkom är förklaringsmodellen, vad är då den rest som Skolverket inte kan förklara i sina modeller. Jo, sättet att organisera och görandet i skolan. Varje skola är unik oavsett den ägs av en kommun eller fristående aktör. Genom den bristfälliga forskningen i Sverige kring School Effectiveness Research - SER och School Improvment Reaearch - SIR har mycket gått förlorat. Det är inte bara pedagogiska metoder som avgör hur skolan fungerar, utan det som görs eller synen på vilken kompetens en lärare ska ha för att vara en bra lärare.

Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson har välgörande för svensk skolforskning belagt vad som styr framgången eller inte. När det gäller undervisningen måsten den alltid organiseras utifrån varje enskild skolas förutsättningar. De skolor som lyckas med sin undervisning kännetecknas av:

• Hög förväntan på eleverna
• Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
• Anpassning av undervisningen
• Lärarledarskap i klassrummet

Som praktiker och rådgivare hur man organiserar det praktiska undervisningen styrning kan jag bara bekräfta bilden ovan. De verksamheter jag genom åren hjälpt har börjat fokusera med kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper. Eleven har inte lämnats efter utan lärarnas bedömningar har gjorts utifrån vad är det eleven behöver göra för att få mer kunskap. Därefter har undervisningen anpassat så eleverna når högre kunskaper.

Lika mycket kan jag noter bilden från 70-talet över skolor som inte lyckas.

I dessa skolor är fokus på annat än elevernas resultatutveckling. Man uppfattar att skolans resultat är avhängigt eleverna. Alltså alla dessa yttre faktorer som man är offer för som socioekonomisk bakgrund, konkurrens om elever, bostadssituation i området skolan ligger, mm. Utöver detta kännetecknas dessa skolor av följande:

• Frekventa förändrad ledning
• Implementerings inriktad förvaltning/styrelse
• Individuellt alternativt självgrupperat lärararbete

Mycket finns att gör för att förbättra skolan. Ett kan vara hur man medvetet börjar att i små steg jobba sig bort från det läge man befinner sig på. Då gäller det att man har en styrmodell som främjar en undervisning som ser varje elev och dess förutsättningar för lärandet. Alla minns vi de lärare som betydde något för vår egen skolgång. De är denna typ av lärare som fortfarande gör skillnad med rätt verktyg och sätt att organisera undervisningen.

Media SvD
Källa:
Andersson, Klas; Blossing, Ulf; Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur  
  

Halvgudarna en skamfläck

Halvgudarna en skamfläck. En bra sammanfattning av härdsmälta i Svenska Akademien vi ser idag (13/4). Skrev följande på mitt flöde i Facebook:

Skamfläck säger Per Westerberg: "Inte desto mindre var det en komprometterande kohandel: två kvinnor offrades, den ena mot den andra. Detta är en skamfläck på Akademien som inte kan tvättas bort. Och allt detta elände på grund av en sexmissbrukare!" Otur för de som ville få bort knytblusarna från Akademien med detta uttalande fredagen den trettonde. Inget fläckborttagningsmedel i världen kan ta bort gubbrörans handlande i den otvättade byken Sara Danius fick i knät. Om sedan kungen varit delaktig i gårdagens resultat är det ytterligare anmärkningsvärt. Ja, ja mycket till snille och smak är det inte hur man än vrider och vänder på det. Hur mycket bildning de tycker sig ha har de noll koll på den sociala kompetens som krävs för att ratta en institution med narcissister och stora egon.

Moralfilosofiskt är det vi ser en katastrof. Skulle jag försöka mig på en sammanfattning om senaste tidens händelser i Svenska Akademien kan följande bibelliknelse (Luk 8:16-18) kärnfullt var bilden för de slutna rummens svaghet:

Ingen tänder en lampa och döljer den med ett kärl eller ställer den under en bänk, utan man sätter den på en hållare, så att de som kommer in ser ljuset. Det finns ingenting dolt som inte skall bli synligt och inget undangömt som inte skall bli känt och komma till synes. Var därför noga med hur ni lyssnar, ty den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han tror att han har.

Det sista borde de återstående elva ledamöterna inse.

Media SvD   

Den vissna rosen

Den vissna rosen får symbolisera de oroande tecken om dagens regering oförmåga att bereda lagförslag som inte naggar grundlagarna i kanten. Under första kvartalet 2018 har Lagrådet starkt ifrågasatt en rad lagförslag. Dessa är bl a lagen om vinstbegränsning, lagen om ensamkommande barns rätt att stanna oavsett asylskäl eller inte, samtyckeslagen. Alla har fått kraftig kritik av Lagrådet.

Anna Dahlberg skriver i Expressen (29/3):

Många av de lagar som har kritiserats är så kallade symbollagar. Deras främsta syfte är att markera avstånd från sådant som samhället avskyr, såsom påtvingat sex och barn som far illa. I verkligheten passar dock fluffiga formuleringar, fria för tolkning, sällsynt dåligt som lagstiftning. Resultatet riskerar att bli rättsligt godtycke och att politiken avhänder sig makt till juridiken.

Att Socialdemokraterna faller till föga för den sortens symbolpolitik är illavarslande.

Att symbolpolitik får styra Socialdemokratin är inget annat en ett tecken på de är den vissna rosen i svensk politik. Kanske snudd på första tecknet på skadlig inverkan på demokratin. Statsvetarprofessorerna Sören Holmberg, Staffan I Lindeberg och Bo Rothstein skriver idag (2/4) på Under strecket SvD om vad som gör att demokratier blir diktaturer. I redogörelsen går professorerna in på hur olika demokratiska ledare omvandlat sina länder. Däribland det som håller på att hända i världens äldsta demokrati USA under Trumps ledning. De säger att det finns fyra fenomen att se upp för i ett sk "limus-test":

Politiska ledare som 1) inte tar avstånd från våld som kampanjmedel, 2) inte tydligt respekterar sina motståndares politiska legitimitet, 3) inte respekterar medborgerliga rättigheter och mediernas frihet, och 4) inte klart uttalar att de respekterar ett valresultat även om de skulle förlora. 

Här kan man fundera på vilket av de fyra delarna som är fara för den svenska demokratin. Under de hundra år vi har haft demokrati i Sverige har hälften av tiden Socialdemokratin varit den dominerande politiska kraften. Under andra delar har vi haft skiftande politiska färger vid makten. Ett parti som Socialdemokratin borde därmed ha bättre förutsättningar än andra att kunna klar rågången  mellan institutioner och politik. Första tecknat på att denna balans var rubbad var under 1970-talet när den fackliga grenen av Socialdemokratin lämnade den svenska modellen och ställde krav på SAP att driva igenom dels arbetslagstiftningen av idag, dels löntagarfonderna. Nu verkar man fallit till föga för ytterkantspartier som V och MP. Båda har medverkat till förfallet i lagstiftningsarbetet. Alice Teodorescu skriver (29/3) i GP, med anledning av regeringens lagförslag om ensamkommande barn:

Lagrådet är kritiskt till att möjligheterna till uppehållstillstånd inte beror på den enskildes förhållanden utan på Migrationsverkets agerande, i form av mycket lång handläggningstid som en följd av det osedvanligt höga trycket i samband med flyktingvågen år 2015. Lagrådet skriver med anledning av detta att: ”Det kan starkt ifrågasättas om detta är en objektivt godtagbar princip”. 

Men mest uppseendeväckande är ändå passusen om att myndigheten ”anser att gränsen har har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Med andra ord - regeringen är sällsynt inkompetent - på ren, ickejuridisk, svenska. 

När det kommer till Lagrådets kritik mot lagen om vinstbegränsning skjuter den in sig på avsaknad av konsekvensanalys över effekterna på genomförandet av lagen. Därtill inverkan på de grundlagsskyddade rättigheterna som kommunalt självstyre och näringsfriheten. Inget av detta mäktade regeringen med att lyssna på innan man med hast tillfredsställde Jonas Sjöstedt. På ledarplats i DN (31/3) uppmanar ledarskribenten att slänga V över bord. Alla kan vi nog hålla med om att det finns problem och avarter bland de privata aktörerna i välfärdens kärna. Under Lars Lejonborgs ledning lyckades man komma överens, sex partier emellan, om fristående skolor. V var inte med i den, men Löfven lyssnade på Sjöstedts locktoner, för att få bli statsminister och därmed övergav överenskommelsen. Det var ödesdigert beslut. Kanske det kan repareras, DN skriver:

Det är där det fortsatta samtalet måste börja: i insikten att de privata alternativen är här för att stanna men att systemet måste justeras och avarterna tvättas bort.

För de käftsmällar S fått från Lagrådet hittills borde vara ett tydligt budskap att samhället och demokratin inte kan tas över av ytterkantspartier med världsfrånvänd politik. Annars är vi på ett sluttande plan utför mot icke demokratiska krafter i Sverige.

Media: SvD, DN, Expressen, GP
Pluraword:
Totalsågning av lagrådsremissen om vinstbegränsning       
         

Ett jävla solsken

Bildning är aldrig skadlig. Fatima Bremmer bok om journalisten Ester Blenda Nordström är just en sådan bildningsresa vi alla borde göra. Här får vi berättelsen om världens första Wallraffare, innan det ens var uppfunnet. En överklassflicka från Stockholm klär ut sig som piga och tar anställning som sådan på en gård i södra Sörmland. Resultatet blir artiklar i Svenska Dagbladet och boken En piga bland pigor.

Vi får följa Ester Blendas äventyr både professionellt och mänskligt. Den senare hur rastlösheten kan förtära en människa. Professionellt var hon journalist på bl a Svenska Dagbladet. Därtill författare som kom ut med många reseskildringar. Hon tog sig till Norrland och samerna och blev nomadlärarina som resulterade i boken Kåtornas folk.

Hon träffade den tidens storheter som Hjalmar Lundbohm, LKABs store man och grundare av Kiruna. Prins Eugen, Anders Zorn och Albert Engström är andra kulturpersoner under tidigt 1900-tal hon umgicks med och som på olika sätt påverkade henne.

Men framför allt var hon en av de kvinnor som bröt mark som Elin Wägner och något som kom att kallas Ligan, en rad kvinnliga journalister. Dess innersta krets bestod av Ester Blenda, Elin Wägner, Ellen "Murre" Landquist, Elisabeth Krey, Elin Brandell, Agnes "Bysis" Byström, m fl.

Rastlösheten i henne gjorde att hon kom att göra ett antal, för tiden krävande, resor i världen. Till USA som emigrant, på mularyggen i Argentina och Chile, ödena i Ryssland i skuggan av en vulkan. Alla blev till böcker med stort genomslag.

En bok som gav mig en inblick i de skeenden som fanns i Sverige under tidigt 1900-tal samt en stark berättelse om en människas öde. Läs boken och du får en vidgad vy.

Wallraffa 

Glad Påsk 2018

Påsken 2018 har många nyanser. Glad färger på alla ägg. Nyansen oftast i gult. En färg som ger ett hopp om framtiden. Jag får önska alla mina läsare av bloggen en
Glad Påsk!!

Skolenkäten ömsom vin ömsom vatten

Bilden av skolan är intressant att studera. Skolenkäterna från Skolinspektione ger är både samstämmiga bilder mellan lärare och elever, lika mycket som det finns skillnader. Skolinspektionen har ett gediget underlag att bygga sin analys på i Årsrapporten 2017 till regeringen. Underlaget beskrivs som följer i rapporten:

Under 2016 och 2017 har Skolenkäten besvarats av 272 924 elever och 91 128 lärare (pedagogisk personal). Svarsfrekvensen är högst bland eleverna – i genomsnitt runt 90 procent för elever i årskurs 5 och runt 80 procent för elever i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 för de omgångar som genomförts under åren 2016 och 2017. För lärare var den genomsnittliga svarsfrekvensen under samma period drygt 70 procent.

Av rapporten kan man utläsa att 9 av 10 elever har tillit till sin förmåga att nå kunskapskraven. Den bilden möts av att lärarna instämmer till 9 av 10 att deras elever kan nå kunskapskraven. Det är verkligen positivt att tilltron till kunskapsinhämtningen är stor.

Enkäten för elever visar dock vissa dystra relationer. Bara 6 av 10 elever i åk 9 tycker att skolarbetet stimulerar till att lära sig mer. Man undrar vad som gör att elever tappat nyfikenheten att lära sig inom skolans hängd nya saker.

En annan intressant sak, som kommer fram i skolenkäten, är det här med jämställdhet. 4 av 10 åk 9 elever tycker inte att det pratas om jämställdhet mellan könen i skolan. Det måste vara en varningsklocka för skolpolitiken. Regeringen framför var och varannan gång i debatten vikten av jämställdhet i skolan. Uppenbart fyller skolan i detta fall inte sitt uppdrag när det gäller grundläggande värderingar.

Studiero är en annan fråga som oftast finns i skoldebatten. De elever som går i åk 5 och som svarat på Skolenkäten säger 7 av 10 att de har studiero på lektionerna. Flyttar vi oss till åk 9 svara 2 av 10 att de har studiero på lektionerna. Tydligen börjar stöket att florera i högstadiet under lektionerna. Man undrar vad det beror på.

Byter vi perspektiv och tittar på hur lärarna skattar områden lägst är det följande:

• samverkan av undervisning
• elevinflytande
• rutiner
• utveckling av undervisningen

Av dessa anser 2 av 10 lärare i grundskolan och 3 av 10 gymnasieskolan att rektor inte ser till att följa upp kunskapsresultatet hos elever och förändra arbetssätten. Det är en avgörande faktor för framgångsrikt skolarbete. Forskningen visar att:

• kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
• anpassning av undervisningen

är avgörande för att skapa en likvärdig skola. Här har uppenbarligen skolledningen ett stort arbetsfält att förbättra för att öka kunskapsresultatet hos eleverna och ändra det pedagogiska arbetet.

Avslutningsvis anser 36 % av lärarna, vid mätningar ht 2017, att undervisningstiden upptas av att hålla ordning i klassrummet.

Kontentan blir att svensk skola har några viktiga områden att ta i, frånsett lärarbristen. Fokus på kunskapsresultat, förbättra pedagogiken i undervisningen och arbetsron verkar avgöra som skolan ska bli bättre.

Källa:
Årsrapport 2017, Strategier för kvalitet och helhet i utbildningen, Diarienummer: 01-2018:2536, Skolinspektionen

Pluraword:
Samordning och samförstånd skapar likvärdig skola