fredag 28 augusti 2015

Tomma ord

Det bästa är gott nog brukar det heta. Frågan är om det gäller stöd och särskilt stöd i skolan. Sju av tio kommuner ägnar sig åt lagbrott. Hur rimmar det med regeringens löfte om en läsa-skriva-räkna-garanti.
Om inte kommunala hobbypolitiker lyckas med att finansiera särskilt stöd undra jag hur mycket tomma ord det blir när regeringen utlovar denna garanti. Det bidde inte ens en tummetott. Om hobbypolitiker lever under devisen medvetet okunniga är det djup allvarligt.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att barn i skolan ska få stöd efter behov. Ändringen i skollagen från 1 juli 2014 fokuserar just stöd och särskilt stöd. Fråga är hur mycket kunskap finns det i skolan att läraren under ordinarie undervisning ska ge stöd till elever som behöver extra stöd. Hur många vet sedan att det inte är ett krav att det ska finnas diagnos för att få särskilt stöd.

Många saker som gör varför segregation blir tydlig i skolan genom sin egna tafflighet. Hög tid att kommunpolitikerna lär sig att de inte har ett självstyre i skolan. De har bara ett genomförandeuppdrag styrt av skollagen. Skollagen tar över kommunallagen. Vilket att budgetarna som betalar skolan ska bygga på varje enskild skolenhets behov. Samtidigt vore det en välgärning om det sattes kompetenskrav och utbildningsinsatser till de politiker som ska sättas att styra skolorna som huvudmän. Medveten kunnighet ska vara ledordet.

Media SvD1, SvD2   

torsdag 27 augusti 2015

Ordvalörer

Nyanser är avgörande. Det fick jag erfara idag när jag lyssnade på Hédi Fried i dagens upplaga av Gomorron Sverige. En programledare frågade Hédi hur det var att vara överlevare från Auschwitz. Stilla påpekande hon att hon var överlevande.
Mycket riktigt är det precis det hon och många andra är från koncentrationslägren under andra världskriget. Gör man en ordboksvandring betyder överlevande:
lyckats behålla livet
Ett stort mått av slump och uthållighet.
Däremot tittar vi på hur programledaren öppnade definieras överlevare med:
leva igenom
Ett stort mått av egen kämpar kraft och vassa armbågar för att hålla sig vid liv tills räddningen kommer. De som kom ut ur Estoniaolyckan var just överlevare.

Sensmoral: använd rätt ordvalör.

Gomorron Sverige: Möt årets Raoul Wallenberg-pristagare

 

tisdag 25 augusti 2015

Skolranking

Hur ser det ut i Skolsverige? En intressant fråga som SKL svarat på i sina Öppna jämförelse. Den senaste om grundskolan 2015 är en intressant läsning. För första gången tar man temperaturen på ett nytt sätt.
Den nya termometern i denna undersökning är en rankningen i två delar. En för samtliga grundskolor, både fristående och kommunala. En för bara kommunala. Låt oss börja med totalen.
Bilden ovan visar kartan över Skolsverige hämtad från rapporten om Öppna jämförelser. De  fem bästa kommunerna är i fallande ordning: Vellinge, Malung-Sälen, Lidingö, Ockelbo och Strömstad. Tittar vi på den politiska färgen på dessa kommuner är tre borgerliga och två vänster. Görs en annan jämförelse noteras att på 20-i-topplistan finns sex kranskommuner till Stockholm. Ser man på de fyra storstadsregionerna och dess huvudkommun hamnar Uppsala på plats 50, Stockholm på plats 98, Göteborg på plats 178 och Malmö på plats 239.

I botten finns några småkommuner. Kommuner som man hittar i botten är: Robertsfors, Timrå, Sorsele, Vingåker och Ljusnarsberg. Samtliga med en röd politisk ledning.
Bilden ovan från rapporten Öppna jämförelser redovisar ranking för bara kommunala skolor. Bästa 5-i-topp är i fallande ordning: Vellinge, Malung-Sälen, Lidingö, Rättvik och Nykvarn. Ser vi på storstadsregionerna och dess huvudkommun ser det ut som följer: Uppsala plats 67, Stockholm plats 96, Göteborg plats 215 och Malmö plats 247. Den största platsförskjutningen i negativ favör för kommunala skolor är i Göteborg som faller 37 platser. Däremot klättrar de kommunala skolorna två platser upp i förhållande till alla skolor i Stockholm.

Bilden är inte entydig men man kan notera att merparten av svenska grundskolor befinner sig i det gula fältet. Där befinner sig 144 kommuner i olika nyanser av gult från plats 74 till 217. En verklig stor potential för att lyckas med att skapa skolor och kommuner som systematiskt jobbar med kvalitetsarbetet.

Till Öppna jämförelsen för 2015 har SKL gjort en elevundersökning. Undersökningen består av runt 100 000 svar från 203 kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen är 82 procent. En statistik stabil marginal för att dra slutsatser om elevernas syn på skolan är trovärdig. Elevenkäten har gjorts i år 5 och 8.

En intressant slutsats om eleverna är: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. För år 5 instämmer hela 75 procent att så är fallet. Medan för år 8 är motsvarande siffra bara 45 procent. Ett mönster som är känt sedan länge. Bland 15-åringar är det vanligen så att annat lockar än skolan.  Dessutom bekräftas bilden av att flickor har högre krav på sig själva än pojkar.

En utmaning ligger i hur skolan ska lyckas var intressant så nyfikenheten ständigt finns där oavsett ålder.

Öppna jämförelserna är en intressant läsning för fler än bara kommunala huvudmän. Lärare borde studera elevsynen när det gäller hur lärarna tar hänsyn till elevers åsikter. Det här med Lgr11 kap 2.3 Elevers ansvar och inflytande. Här skiljer det inte så stort mellan de olika åren (5 = 86 %; 8 = 71 %). När det gäller elevsynen på att lärare sätter höga krav på att eleven når målen i alla ämnen är det nästan samstämmigt oavsett år. (5 = 87 %; 8 = 86 %). Glädjande siffror i ljuset av den skolpolitiska debatten.

Bilden är alltså inte så nattsvart som man kan få för sig. Men det behövs mer struktur och systematik i skolan.

För övrigt är systematiskt kvalitetsarbete navet i skolutvecklingen.

Källa:
Öppna jämförelse grundskolan 2015 (2105), SKL      



lördag 22 augusti 2015

Sekreterarklubben

Nordens Casablanca var Stockholm under andra världskriget. Här kryllade det av spioner av skilda kulörer. Några som är mindre kända var de kvinnliga spionerna. De som jobbade under C-byrån.
Historien om "svalorna" har inte tidigare berättats för det mesta av historiskt material har gått upp i rök. En klassisk metod i underrättelseväsende. Svalorna jobbade som kurirer, infiltratörer, informanter och "eskortflickor".

Berättelse är värd att läsas. En del av vår gömda historia. Speciellt upplösningen, när de få som fanns kvar efter krigsslutet sitter på en bänk på Blasieholmen och ser båten med den tyska legationen seglar ut från kajen. Där sitter de och pokulerar för sista gången. En säger att den svenska politiken under andra världskriget var känt för att vända kappan efter vinden. Nej, säger den av de tre som har mest insyn i skuggvälden. Hon säger:
Tvärtom. Vi har inte vänt kappan efter vinden. Vi har varit mycket konsekventa och logiska genom hela kriget. Tro inget annat! Man behöver inte vara konsekvent för någonting - Sverige har varit mycket konsekvent mot.
En intressant notering. Sedan 1917 har Sverige konsekvent varit mot kommunismen. Det har tagit sig uttryck i många skepnader genom åren fram till murens fall 1989.

Har du inte läst boken gör det. Den är verkligen en bladvändare Jan Bergman skapat. En son till en av svalorna.
 
 

torsdag 20 augusti 2015

Män och skulden

Så har det hänt igen. En ynka manlig person har troligen gjort övergrepp på barn i Kristianstad. Är det lika med att alla män i förskolan bär skuld?
Nej, hundrafalt nej. Debatten blir så tråkig och ängslig efter att en stokastisk händelse inträffar. På än gång dras alla duktiga män i förskolan över en kant. När ska det bli sans i debatten? Bara för att media förstorar ett fall är det inte liktydigt med att alla män är pedofiler som jobbar i förskolan. Vi har redan idag fel könsfördelning i förskolan som inte ska förstärkas för att eventuellt någon misskött sig.

Läs gärna min vän Mats Olssons inlägg. Om någon har kämpat för mäns plats i förskolan är det han. Fortsätt kampen å sluta att skuldbelägga män i förskolan. Vi bör ha mer män i förskolan. Inte färre för att något rötägg ställt till det.

Blogginlägg
Tysta tankar: Kristianstad och skulden

Uppdatering 150822
På Nyhetsmorgon tv4 hade man ett inslag om pedofili. Ett nyanserat inslag. Till och med polisen i inslaget vågade säga att barn kan utnyttjas både av män och kvinnor. Lyssna gärna:
Nyhetsmorgon  

onsdag 19 augusti 2015

Nu har det hänt igen

Amsagorna står som spön i backen när den fackliga tankesmedjan Katalys och Nätverket för en likvärdig skola ger sig ut i debatten om likvärdigheten. Några mer anekdotiska påstående får man leta efter.
Deras spaning blir som avlyssning. Om vi börjar med det här med privatskolor och att vi skulle vara det enda landet som har privatskolor i världen. De flesta länder har privatskolor. I Norden finns de. Danmark har dessutom en speciallagstiftning för dessa. Skillnaden mellan Sverige och övriga världen är att vi har tillåtit en offentlig finansiering för att ge alla möjligheten att gå i en fristående skola. I Sverige är det inte plånboken som avgör.

Nästa amsaga är den om aktiebolagslagen. Den är en allmän lag till skillnad till skollagen som är en speciallag. Speciallagar tar över allmänna lagar. Med andra ord styr skollagen vad det pedagogiska uppdraget är. Skulle inte fristående skolor följa skollagen finns ett ytterst effektivt medel, indraget tillstånd. Skolinspektionen har den yttersta makten att tillåta eller inte tillåta fristående skolor att bedriva skolverksamhet.

När det sedan gäller vinster verkar herrarna och damen var lyckligt ovetande om fakta kring detta. Inte ens insikten Kjell-Olof Feldt hade om just skillnaden i effektivitet. Om det kan läsas mer om i mitt blogginlägg Ljusår från effektivitet.

Går vi sedan in på sållning och skolpengen. Uppenbarligen är det problem med valfriheten. Om det är ett Stockholmsfenomen eller inte ska jag låta var osagt. Men förstahandsvalen till skolor i Stockholm slår blint. Detta oavsett det är kommunal eller fristående eftersom lokalbrist stoppar förstahandsvalet. Det innebär att de fria marknadskrafterna inte gäller eftersom kommuner ofta har gemensamma kösystem.

När det sedan gäller påstående att höjd lärartäthet ger högre kunskapsresultat är det en sanning med modifikation. Det är kvaliteten i relationen lärare och elev som avgör lärandet. Alltså hur professionell läraren är i sitt uppdrag och hur aktiva eleverna är att träna sitt kunnande. Antalet lärare per elev säger inget om effektivitet och kunskapsresultat. Det är för att använda Kjell-Olof Feldt utsago det offentligas lösning på effektivitet mer resurser.

Slutligen det här med likvärdigheten i skolan. Driftsformen är inte avgörande för likvärdigheten. Det debattörerna snarare förfäktar är likheten. En faktor som har prövats i den "gamla" skolan med hård statlig styrning genom Skolöverstyrelsen och Läns skolnämnderna. En planekonomiskt tänk byggt på regel- och ekonomistyrning. Med tiden blev den ogörlig att upprätthålla eftersom regelboken blev för tjock och lärarnas möjlighet till pedagogisk frihet kvävdes. Likvärdighet enligt skollagen 1 kap 9 § är skriven så att varje skola ska se till att uppfylla fastställda nationella mål. HUR är upp till varje skola. Om det har jag skrivit i blogginlägget Slut gapen i svensk skola.

Det som behövs i svensk skola är inte ett bråk om driftsformer utan en skola som bygger på TILLIT mellan skolans intressenter. Kunskapsresultat uppstår i relationen lärare och elev.

Media SvD1, SvD2, DN
Blogginlägg Pluraword:
Ljusår från effektivitet
Slut gapen i svensk skola   


  

måndag 17 augusti 2015

Rektor, att vara - att inte vara

Debatten om rektorer och deras pedagogiska ledarskap har blossat upp. Givet finns det många synvinklar på rektors ledarskap. I en historisk kontext har det funnits få rektorer i Sverige.
Fram till 1958 var det ett 30-tal som uppbar titeln. När enhetsskolan infördes som sedan blev grundskolan 1962 beslutades att de som leder skolan ska ha titeln rektor. Rektorsrollen fördes ihop från två håll till en. Från folkskoleöverlärare och läroverksrektorn. Fram till 1991 var rektorn en administratör och kommunal chefstjänsteman. Något av en myndighetsroll.
Oftast var det en man som iklädde sig roll. Med kommunaliseringen och gamla skollag definierades begreppet olika. I skollagen 1985, 2 kap 2 §, är det tre roller som symboliserar rektorskapet:

  • förtrogen med dagligt arbete
  • utveckla utbildningen
  • pedagogisk insikt
Med lagändringen och nya skollagen (2010:800) 2 kap 9,10,11 §§ kom nya förutsättningar för rektorskapet:
  • leda och samordna det pedagogiska arbetet
  • ställföreträdare får utses
  • besluta om inre organisation
  • övriga beslut enligt lag och författningar
  • uppdra till enskilda anställda att fullgöra enskilda ledningsuppgifter
  • pedagogisk insikt.
Varken i den gamla lagen eller idag gällande används begreppet pedagogisk ledare. Det är först i läroplanen Lgr11 2.8 Rektors ansvar som begreppet pedagogisk ledare dyker upp. Alltså en förordning som har en lägre juridisk status än en lag eftersom det är regering i sig som utfärdar dessa. Inte riksdagen som stiftar lagar.

Dessutom saknas en enhetlig definition av begreppet pedagogiskt ledarskap betyder och innehåller. I ett tidigare blogginlägg Kedjorna har hoppat av har definitionssvårigheterna berörts. Så synen på vad rektor har för roll är inte entydig. Dagens debatt kan var en nyttig fråga på hur man ser på ledarskapet. Den svenska rektorn har mer formella krav på sig än den finska. Samtidigt är det betydlig högre krav på förvaltningsutbildning på en finsk rektor.

I Finland styr en förordning om behörighets villkor. I Finlex 14.12.1998/986 stadfäst behörighetskrav på rektorer. Rektorer är de som har:
  1. Högre högskoleexamen
  2. Sådan behörighet som lärare för aktuell utbildningsform
  3. Tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter
  4. Examen i utbildningsförvaltning enligt Utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutförda studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 sp eller minst 15 studieveckor på ett universitet.
I Finland är det större krav på förvaltningsutbildning än i Sverige där vem som kan bli rektor bara hen har en pedagogisk insikt. För i Sverige kan du inte studera dig till rektor. Du måste först ha en anställning innan du kan gå rektorsprogrammet.

Mycket kan sägas om rektorer som pedagogisk ledare. Det viktiga är att alla som har en undervisande roll eller leder den är pedagogiska ledare. Den viktig frågan som alla bör ställa sig är: Vem är jag att leda? Speciellt i en sådan komplex verksamhet som skolan är med många arenor.
Bilden ovan beskriver det komplexa förhållande i rektorsrollen. I mitt blogginlägg Bryt osynliga kontrakt går jag in på forskningen och vad som kännetecknar spindeln i nätverket: rektorn.

Frågorna är många. Svaren få. Behöver vi en tydligare förvaltningsutbildning för rektorer i Sverige? Behöver lagstiftningen stramas upp om vem som får bli rektor? Men framför allt få styrkedjorna i dagens skolsystem att hänga ihop. Ta bara det här med rektorer och ansvar. Man kan aldrig delegera ansvar utan medskick av befogenheter. Även om lagstiftningen bara kan lägga ansvar på roller så är det varje huvudmans skyldighet att kopplade det juridiska ansvaret mot vilka befogenheter som medföljer.

Debatt behöver främjas om rektors ledarskapsroll och formella meriter. Ska pedagogiska institutionen på universiteten bedriva förvaltningsutbildningen eller är det Handelshögskolorna ska göra det. De har trots allt en renommé i ledarskapsutbildning som ger ledare högre status. Utöver det bör man fundera över hur man gör ledarrekryteringar. Är det så att man ska ha tydliga ledarskapsutvecklingar på varje skolenhet där man sakta får öva sin roll på ett begränsat plan i en grupp. Kanske arbetslagsledaren är det första rollen man får för att se om man passar som ledare. För att sedan vart efter erfarenhet och skicklighet utkristalliseras ges större och större ansvar.

Media SvD, GP
Bloggar:
Edward och skolutveckling: Skolledarbrist! 
Pluraword:
Kedjan har hoppat av.
Bryt de osynliga kontrakten