I fädrens spår för en stagnerande framtid

I fädrens spår för en stagnerande framtid. Så har regeringen Löfven lagt sitt utredningsdirektiv om vinster i välfärden som sammanfattas:

En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Syftet med utredningen är att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna tillgodo, dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. Utredningen ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster kan utformas så att den säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet. De nya reglerna ska omfatta verksamhet inom skolväsendet och äldreomsorgen samt sådan hälso- och sjukvård som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Vidare ska hem för vård och boende (HVB) och all verksamhet inom socialtjänsten som bedrivs i privat regi omfattas, även sådan verksamhet som en kommun eller ett landsting genom avtal har lämnat över till en enskild aktör att utföra, liksom all verksamhet som är kopplad till insatser enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vad gäller personlig assistans som bedrivs i privat regi inkluderas sådan assistans som bedrivs med stöd av assistansersättning. De regler som tas fram ska beakta den enskilda brukarens behov, självbestämmande och rättigheter.

Mycket kan sägas om detta. Ett genusperspektiv har utredningen inte. Den slår rakt in på de yrken som domineras av kvinnor. Medan gubbarna och LO fortsatt får skära guld med täljknivar i välfärden.

Samtidigt lyser en massiv inkompetens igenom i det politiska livet. Är kommuner bättre på att styra omsorgen. Nej, är svaret. För lyckas en kommunal omsorg vara lika bra som en privat får den inte behålla överskottet i verksamheten för framtida investeringar. Den strippas av kommunen för att täcka räntekostnader och en ofantlig ineffektiv överbyggnad. Samma fenomen finns i de kommunala bolagen. Överskott får inte stanna kvar för investering i framtiden. 

Hela direktivet skulle passa bäst i cylinderarkivet. Den bäddar för diskriminering av kvinnor. Den premierar politruker och dess oförmåga att driva verksamhet.      

Moralpanik i Borås

Vilket samhälle vill vi ha när vi låter politruker besluta om saker som ligger långt utanför deras mandat. I Borås har stadsdelsnämnden beslutat att förskollärarstudenter inte får vara med vid blöjbyte och toalettbesök. Detta trots att det finns avtal mellan lärosätena och kommunerna i samband med praktiken. Studerar man fråga kan man undra hur beslut tas. Borås har en modell med stadsdelar med politiker och förvaltning på tre skilda stadsdelar. Hur effektivt är det? Och framför allt hur rimmar detta med lagstiftningen?

Skollagen (2010:800) föreskrivs att det sak finnas en nämnd som tillika är huvudman för skolan. Huvudmannen har totalansvaret för utbildningen = verksamheten. Däremot är den löpande driften och undervisningen något som ligger på rektorer och förskolechefer enligt 2 kapitlet:

10 § Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

Då känns det ytterst tveksamt att både kommunchefen och stadsdelschefen går ut med beslut i detta fall. Är det kommunfullmäktige som beslutat eller är det stadsdelsnämnden? Det är den politiska nivån i kommunen som är huvudmän inte förvaltningen. Utöver detta reglerar skollagen inte förvaltningens högsta tjänstemän. Värt att notera är även att skollagen är en speciallag som tar över allmänna lagar som kommunallagen. Så här har uppenbart Borås oskickligt hanterat sitt uppdrag som styrs av skollagen och inget annat.

Går vi över till moralbegreppet styrs den hur man handlar utifrån etiska normer. Här finns ett omfång av olika etiska normer. Den grundläggande är regeletiken. Regeletik kan kännas igen på "10 Guds bud", spelregler för idrottsklubbar och föreningar, stagar för föreningar och lagar. Så skollagen tillhör regeletiken. Utöver detta finns situtationsetiken = "vad du vill att andra ska göra mot dig ska du göra mot dem". Den tredje är nyttoetiken = lycka. Tillspetsat: "Är en helfull gubbe lyckligare än en halvfull?". När man tolkar Borås handlande är det en moralpanik utifrån nyttoetiken. Bättre att vi känner oss dådkraftiga och beslutar långt utanför regleretiken för att slippa kritik från det omgivande samhället. Då har man gått långt utanför sitt professionella uppdrag när man låter sig styras att opinioner i driftsfrågor. Det blir lite som att pinka i byxorna. Varmt å skönt direkt, men med tiden obehagligt och stinkande.

Som beslutsfattare måste man hålla huvudet kallt och fatta beslut efter de regler som gäller. Speciellt i förskolan och skolan som man har uppdrag från staten att genomföra. Inget hittepå på lokal nivå.

Media: Lärarnas nyheter, Borås Tidning

Blogg: Tysta tankar 

 

Det lutar i Pisa

Alla känner vi till det lutande tornet i Pisa. Vi känner även till den katastrofala lutningen på kurvorna i PISA för Sverige. Nu är det dags igen. Under Björklunds tid som utbildningsminister var oppositionen snabb och göra tummen ned för de skolreformer som gjorts under Alliansen tid. Man beskyllde även utbildningsminister som oförmögen att få upp svensk skolresultat när det gäller matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Nu får vi höra från ny utbildningsministern Fridolin inför de nya PISA-mätningarna:

Det finns ingenting som talar för att det skulle gå bättre i det här Pisa-provet än det gjorde i det förra.

Inte så konstigt eftersom debatten om kunskapsresultat har varit infekterad och i vissa stycken förnekande om hur det ser ut inom de områden PISA mäter. Synen på matematik och naturvetenskap har haft en stämpel på sig att vara onödiga i det moderna samhället. Det borde snarare vara tvärt om. Det digitala samhället har väl aldrig varit så beroende av matematik för att lyckas bygga lösningar. Ta bara hastigheter i fibernäten. Här avgör matematiken för att skapa nya överföringssätt. Hur kan vi komprimera bilder och videoklipp för att inte få hack och eftersläpningar. För att inte tala om den spelindustri på nätet som utvecklats.

Här vittnar rektorer om det allvarliga:

svårt att hitta lärare med rätt kompetens, särskilt för ämnet matematik.

En tanke som slår mig är, utbildas rätt sorts lärare på läroanstalterna? Eller är det så att de duktiga i matematik har bättre möjligheter i andra yrken än att lära kommande generationer matematik? Frågorna är många. Något givet svar har jag inte. Men framför allt måste samhällssynen på naturvetenskap, teknik och matematik ändras. Det var dessa storheter som en gång byggde det välstånd vi har idag. Då duger det inte med att vi bara fokuserar andra ämnen.

Så med spänning ser jag fram på hur mycket kurvorna lutar i PISA.

   
Media SvD

Glöm aldrig

Glöm aldrig de hemskheter som inträffade under nazisttiden. När ondskans makt härjade i ett så kultiverat land som Tyskland kan det hända igen. Visst har det hänt senare efter förintelsen. Gulag, Kambodja, Kulturrevolutionen i Kina, Balkan, m fl. Skillnaden mellan dessa och det som nazisterna iscensatte var den totala industrialiseringen av dödandet av judar och andra misshagliga element.

En bra berättelse är om ett människoöde är Rolf Tardell bok Varför har du ritat siffror på din arm farmor? . Här berättas berättelsen om hans mors livsöde från barndomen i Frankrike till hur judarna tillfångatogs av franska kriminella gäng för 1000 franc per person. En lukrativ affär och en skamfläck på den franska kartan. En skamfläck som först i nutid har erkänts av Frankrike.

Hur deportation gick till och hur agnarna skildes från vetet av Joseph Mengele på plattformen i Auschwitz beskrivs levande. Hur en tumme höger eller vänster var skillnaden mellan liv och död. Hur sedan Annette Amouch av ödets lott fick leva och överleva fasorna i dödsindustrin Auschwitz.

Sedan hur hon klarade flykten, när Stalins armé närmade sig Auschwitz, till Ravensbrück. Hur sedan de vita bussarna tog judar av skandinaviskt ursprung till Sverige under april 1945. Några som fick följa med var några fransyskor. Däribland Annette.

Läs boken och glöm aldrig.

    

Tryggare kan ingen vara

Hur är det ställt med skolforskningen i Sverige? Inte verkar den ha någon tyngd internationellt eftersom ytterst få forskningsresultat finns publicerade internationellt. Är det så att forskningen har fastnat i att skolan bara är en social konstruktion?

Många är frågorna man kan fundera kring om den pedagogiska forskningen. Ovilja till tvärvetenskaplighet inom pedagogiken verkar tydlig. Detta speciellt när man ser debatten kring hjärnforskningen och den pedagogiska. I den senare grasserar bara social konstruktivismen. Social ingenjörskonst har vi haft mycket av i Sverige när välfärdsstaten byggdes ut. Nu är det andra saker som avgör framgången i den globaliserade världen.

I en debattartikel går Hans Bergström till storms mot pedagogforskar samhället. En tydlig inavel verkar finns. Endast 2 procent av forskningen är verklighetsförankrad. Begrepp som School effectivness research (SER) verkar inte existera. Hans Bergström skriver:

Med enstaka undantag samverkar pedagogerna för att blockera verklig forskning om vad som gör framgångsrika skolor (internationellt benämnd School effectiveness research), en typ av forskning som fordrar öppenhet även för analysinstrument från andra discipliner, som företagsekonomi, liksom för banbrytande nya studier om utvecklingen av barnets hjärna.

Detta är en viktig orsak till att den vetenskapliga grunden för skolan inte bygger på empiri utan något annat. Därför är det viktigt att framtida svensk skolforskning fokuserar på vad som händer i verkligheten, i klassrummet och skolan som verksamhet. Modellen för detta att ut gå från metaforen SER-huset. Ett hus som bygger på grund, väggar och tak i en sammanfogat system. Vilken grund står skolan på? Bygger den på en skolkultur med eleven i fokus, moget pedagogiskt ledarskap hos rektor och lärare och synen på att bli lite bättre varje dag. (Allt byggt på skollagens kapitel 4 om systematiskt kvalitetsarbete).

Grunden består även av vilken pedagogisk struktur en skola har. Vilar den på skollagen och läroplanerna som ledstänger i undervisningen? Har lärarna en differentierad undervisningen utifrån en bredare pedagogisk palett?

Har lärarna en undervisning som bygger på rätt från mig till rätt till eleven (pedagogiska paletten). Byggs undervisningen på Förbättringshjulet: Planer-Göra-Utvärdera-Förbättra? Detta är liktydigt med de fyra stegen i en strukturerad undervisning: planering-undervisning-utvärdering-förbättring. Samt har skolan vetenskapliga metoder för att förbättra undervisningen.

En hel del att fundera kring hur skolan ska lyfta sig från den nivå den befinner sig på. Mycket gått görs i svensk skola. Men varför skulle inte skolan kunna bli bättre om vi fick en pedagogisk forskning som är mer tvärvetenskaplig och som bygger på SER.

Media DI  

Budgetstrul

De som tror att budget är det viktigaste i skolan har nog inte förstått. Politiker och ekonomer i kommuner har fel perspektiv när de ska utforma budgeten. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av huvudmän slår fast följande:

Det är inte vanligt att huvudmännen systematiskt följer upp samband mellan resultat och tilldelade resurser år för år utan man litar på sina fördelningsmodeller. Därmed vet huvudmännen inte om den beslutade fördelningen har någon effekt på skolornas resultat. Skolinspektionen vill understryka att huvudmännen kontinuerligt bör ställa sig frågan vilken sorts uppföljning de ska göra av sin resursfördelning, så att eventuella effekterna i måluppfyllelse blir tydliggjorda. Det är en viktig del i av skaffa kunskap om vilka insatser som leder till framgång.

 

Vad beror det okunskap på? Troligen att många i kommunerna tror att kommunalagen står över allt annat. Så är inte fallet. Kommunallagen är en allmän lag som inte har någon specialstatus. Däremot har skollagen dock en speciallag. Vilket innebär att kommunfullmäktige och skolnämnden måste priorietera utifrån kraven i skollagen inte i kommunallagen.


Kommunen har tre uppgifter som huvudman för skolverksamheten: Planer-Följa upp-Utveckla (4 kap 3 §). I förarbetena och i 4 kap 7 § om åtgärder bygger på ett nerifrån och upp perspektiv. Det är förskolans och skolan behov som ska ligga till grund för kommunens utveckling. Inget hittepå från politiker eller förvaltning. Det innebär två saker.


För det första måste kommunen utifrån övergripande inriktning prioritera insatserna per enhet byggd på varje förskola och skolas förbättringsbehov. För det andra är detta nycklarna till budgeten. Utöver detta ska kommunen skapa en uppföljningsapparat så man kan följa upp om prioriteringar följer plan.


Hög tid att kommunerna lägger om sitt arbete. För skollagen är speciallagen som går före kommunallagen. Det kommunala självstyret existerar inte inom skolans värld.


Källa:
Huvudmannens styrning av grundskolan - ett uppdrag med eleven i fokus. Kvalitetsgranskning 2015:01, Skolinspektionen.
Skollagen (2010:800)


Media: Lärarnas Tidning    

Likhet lilla vän

Åter bubblar debatten om fristående skolor upp. Speciellt de som drivs i aktiebolagsform. Suhonen, Svensson och Wingborg från Katalys har åter gått till storms utifrån driftsformerna. Nu i en ny synvinkel utifrån segregation och medelklassens skolval. Efter känd vänsterretorik sätts likhetstecken mellan lärartäthet och skolresultat.


Den omvända logiken bygger på att ju mer lärare per elev dess bättre resultat. Motsatsen tycks dock bevisas av deras egen undersökning. Enda tillfället lärartäthet har betydelse är för svaga elever. Resurskolor brukar har en lärare per elev. Men detta kostar mer pengar per elev för kommunerna och brukar sparsamt användas. Normalbegåvade och särbegåvade elever behöver mer av stimulans än massor med lärare som dräller runt dem. Lärandet är socialt och fordra kvalitet i relationen inte massor med kvantitet.


Dessutom verkar det klart betänkligt när man använder meritvärden i sin utredning. Meritvärden är inte betyg utan ett antagningsinstrument för att söka till gymnasieskolan. Därtill haltar deras slutsats att det behövs mer likvärdighet i skolan. Ja, i så måtto att skolorna ska följa de fastställda målen i skollagen och de skolformsvisa läroplanerna. Det innebär att frågan HUR man lägger upp undervisningen avgörs av lärarna i samråd med rektorer. Debattörernas mått på likvärdighet är åter vänstertanken om likriktning. Alla ska ha det lika dåligt för att jämlikheten ska fyllas.


Hög tid att debatten förs utifrån faktiska förhållande som påpekas utifrån OECD och andra undersökningar. Det är gapen i skolan som ska slutas inte vilken driftsform skolan bedrivs under.


Media DN
Blogg Pluraword