lördag 23 maj 2015

Kärlek, tbc och liberalism

Kärlek, tbc och liberalism hänger ihop mer än man först kan tro. Det har förkroppsligats via Sven Wedén. Den som nog mer än Bertil Ohlin förkroppsligat socialliberalismen. En möjlig modernare variant är Bengt Westerberg. Berättelsen om Sven Wedén är extra intressant eftersom jag som liten knodd hörde talas om fabrikören som var politiker. Inte för att jag tog någon större notis om hans gärning. Det är först nu jag förstår hans storhet i svensk politik.
Intressant är hans uppväxt i den fabrikörselit i Eskilstuna som präglades av starka högerideal. Där det även fanns inslag av en allmän välvilja till Nazityskland. Kanske inte så underligt att det frodades i den utpräglade verkstadsindustristaden. En stad beroende mycket av den tyska marknaden på den tiden. Då är hans resa intressant. Både från tiden i sanatoriet Romanäs och sin starka kärlek till hustrun Marianne. En resa som innebar stor påverkan på det politiska skeendet av svensk politik under 1950- och 1960-talet. I skuggan av Bertil Ohlin verkade han stort inom områden som bostadspolitik och företagsekonomi. Sven Wedén var en tydlig antinazist med förebilder som Torgny Segerstedt, J A Selander och Ture Nerman.

Sven var den som väckte frågan om företagsdemokrati i svensk politik långt innan Rudolf Meidner och LO började sitt korståg. Så företagsdemokrati är inget vi ska premiera socialdemokratin för lika lite som bostadspolitiken. Här byggde Sven Wedén en plattform som drev Tage Erlander framför sig.

För att förstå det politiska panoramat under tillväxtåren i Sverige är det viktigt att skapa sig en bild av hur politik och samhälle utvecklades genom de ledande personernas horisont. Med Hans Lindblads biografi om Sven Wedén får man ytterligare en pusselbit.
   

  

tisdag 19 maj 2015

Eko från förr - sämre skolpolitik

Nu beskyller samarbetsregeringen sina motståndare i riksdagen för att ha genomfört ett "borgerligt skolexperiment" under sin tid vid makten.

Undra vem som futtade på den kemilektionen på utbildningsdepartementet. Något mer huvudlöst uttalande från den politiska ledningen får man leta efter.

Nya skollagen, nya läroplanerna, nya lärarutbildningen och skolforskningsinstitutet är alla styrinstrument för att skapa en bättre samklang med verkligheten. Då är det ett pinsamt uttalande och ett lågvattenmärke från Helene Knutsson Hellmark (S).

Tar vi skollagen så togs den fram under tio års tid av skollagsberedningen. Att de rödgröna inte gillade den frihet som nya skollagen ger professionen är väl känt i det betänkande som förelåg i utbildningsutskottet 2010. De rödgröna önskade sig mer detaljstyrning från staten. Samtidigt var 1985 års skollagen en omöjlig konstruktion. Den speglade inte den faktiska skolvardag. I princip var hela lagen omskriven med 70 uppdateringar sedan den kom.

Ger vi oss in på läroplanerna var det faktiskt så att Skolverket tillsatte grupper från forskningen och lärarprofessionen när de skapades. Flera tusen var involverad i framtagningen. Är det ett "borgerligt skolexperiment"?

Så samarbetsregeringen tycks önska sig bakåt i tiden samtidigt som det är pinsamt låg kvalitet på de ministrar som sitter på departementet. Även om Jan Björklund hade fläckar på sin mantel som utbildningsminister hade han trots allt förmåga att få saker gjorda. Dagens tre ministrar verkar ha de svårare på den fronten. Man tillsätter bara kommissioner och utredningar för att slippa ta i frågan verkar det som.

Så risken är att vi får fyra förlorade år i skolans värld. Ett skolexperiment som inte gagnar någon.

Media Eskilstuna-Kuriren   

måndag 18 maj 2015

Gott å blandat

Godis är gott. Speciellt när den är blandad. Så även statistik. Skolverkets statistik över svensk skolväsende är en intressant läsning.

I den nya statistiken från hösten 2014 redovisas inte längre skolor. Man har utgått från den nya definitionen av skolenhet som skollagen pratar om. Det innebär ett nytt sätt att se helheten. Totalt finns det i den nya skolformen förskolan idag 13.269 enheter varav den pedagogiska omsorgen har störst andel fristående enheter motsvarande 68 procent av dess delmängden.

Går vi till de två andra skolformerna i skolväsendet omfattar de 10.739 enheter varav gymnasieskolans andel av fristående skolor utgör 34 procent i dess delmängden. Grundskolan har 17 procent fristående skolor. Ser vi till relationen offentliga och enskilda skolor på totalen är endast 17 procent enskilda (fristående). Ser vi på antalet elever som går i enskilda skolor omfattar den 291.000 elever av totalt 1.403.000 elever.

Annat godis är det här med andelen barn/elever i förskolan/skolan. I förskolan finns det drygt 100.000 anställda. Tittar vi på fördelningen är det 5,3 barn/årsarbetare i förskolan och 4,3 barn/anställda i pedagogisk omsorg. För fritidshemmen gäller 13,1 elever/anställd på en storlek om knappt 34.000 anställda. Ser vi till grund- och gymnasieskolan finns det knappt 124.000 lärare. Lärartätheten är för grundskolan 12,1 elever/heltidsanställd lärare och för gymnasieskolan 11,9 elever/heltidsanställd lärare.

Intressanta siffror i den politiska skoldebatten om lärartätheten. Om siffrorna är så låga som Skolverkets statistik visar undrar jag varför effekten på studieresultaten inte är bättre. Av de som gick ut grundskolan våren 2014 hade hela 22,6 procent inte fullständiga betyg och 13,1 procent saknade behörighet till gymnasieskolan. I ett enskilt ämne var hela 31,2 procent inte godkända i svenska som andraspråk.

Andra intressanta siffror är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen/utbildning. Sämst till ligger förskolan med endast 45,3 procent av förskolepersonalen. Därefter fritidshemmen med 51,2 procent. Grundskolan leder intressant över gymnasieskolan när det gäller andelen högskoleutbildade. Där finns 85,7 procent högskoleutbildade mot 79 procent på gymnasiet. Varför det är så kan man fundera på när det verkar var mer studenter som söker till att bli gymnasielärare än ämneslärare på högstadiet.

Mycket kan man blanda i godispåsen. Om segregation och skolval till exempel. På mig verkar debatten om segregation och skolval mer ideologisk än faktagrundande. Möjligen blir det ett problem i kommunala skolor med en inbördes slagsmål om eleverna. Om de kommunala skolorna omfattar hela 83 procent av alla grundskolor i landet är det här vi ser det största problemet med segregation. Den beror i mångt och mycket på bostadssegregationen och möjligheten till val av skolor eftersom det oftast är närhetsprincipen som brukar gälla. Säkert kan det finnas andra faktorer också man kan väga in.

Mycket skulle man kunna diskuterar. Tror jag stannar där.

Källa: Skolverket Snabbfakta.    

söndag 17 maj 2015

Bluffpoker modell 68

Pragvåren 1968 skapade eko under svensk valrörelse det året. Ett beryktat brev spelar huvudrollen i den bluffpoker socialdemokratin spelade. Erlander hade träffat Kosygin i Sverige 10 - 13 juni 1968. I ett uttalande var man överens om att Sovjetunionen inte hade planer på maktdemonstrationer gentemot Tjeckoslovakien. Idag vet vi bättre.

Herrarna Nilsson och Erlander spelade någon form av bluffpoker om ett hemligt brev som bygger på hörsägen i tredje person. Sven Wedén, då folkpartiledare, ville den 26 juli att Sverige skulle göra ett utlåtande till stöd för tjeckoslovakiska folkets självbestämmande rätt. Den 21 augusti 1968 gick sovjetisk militär in i Tjeckoslovakien. Åter uppstod frågan om skälen till regeringens tystnad.





Torsten Nilsson meddelade vid en TV-sänd presskonferens den 5 september 1968 att han hade ett hemligt brev, som Sven Wedén fått som kopia på, och som innehöll "direkta bevis på att det skulle försvårat situationen för den tjeckoslovakiska ledningen om vi gjort några uttalande".




Sven Wedén kunde därmed inte öppet gå i polemik med utrikesministern eftersom brevet var hemligstämplat. En försvårande omständighet i det som trots allt var mer inrikespolitik än utrikespolitik. Inte blev det bättre av att Tage Erlander riktade ett kraftigt angrepp mot Sven Wedén.




På så sätt kunde regeringen Erlander vinna valet för socialdemokratin. Genom bluffpokern såg man till att det inte blev ett maktskifte. Socialdemokratin fick ett valresultat på 53,8 procent. Det är dess högsta notering överhuvudtaget. Sedan dess har det gått utför och partiet är halverat i valmanskåren.

Det är nu snart tre år kvar innan sekretessen hävs på brevet. Ska bli spännande att se vad historikerna kommer fram till.

Källa:
Lindblad, Hans (2013) - Kärlek, tbc och liberalism, Ekerlids Förlag.          

lördag 16 maj 2015

Inkulderad i något

Inkludering kommer upp titt som tätt när skolan diskuteras. Frågan är vad menas med detta? Gör jag en ordboksvandring definieras ordet inkludera med:
låta ingå i såsom del i grupp
Låter nästan som mängdlära i matematiken. I Hej matematik lärde sig elever på 1970-talet om man tillhör eller inte tillhör mängden. Är A en delmängd av B eller någon annan tillhörighet.

Går vi till synonymboken kan ordet inkludera beskrivas med följande synonymer:
inbegripa, ta med, medräkna, inberäkna, innefatta, omfatta och räkna in.
Allt detta är intressant när man börjar fundera på grupptillhörigheten i skolan. På förekommen anledning började jag fundera på om begreppet inkludera eller inkludering är uttryckta som krav i skollagen eller läroplanerna. Vid ordsökning i Lgr11 finns ingen av de två varieteterna på ordet. Med andra ord inget som påverkar hur man grupperar elever i undervisningen. Det är upp till varje lärare och skola hur man ser till att pedagogiken når varje enskild elev så likvärdigheten kan uppnås.





Enda stället ordet inkludering finns är i skollagens förarbetet kring språkintroduktion och nyanlända. Spännande att detta ord som ställt till sådant rabalder till och med används av Skolinspektionen fast det inte uttryckligen finns i de styrdokument de är satta att se till att skolhuvudmännen följer. Att politiker svänger sig med uttrycket kan jag förstå. Men att professionen gör det är obegripligt om det inte är så att dess värderingar bygger på något kollektivistiskt från anno dazumal.

Källa:
Svensk Ordbok, Esselte Studium
Tefyma, Sjöbergs Förlag
Nya Stora Synonymboken, Strömbergs Bokförlag
Lgr11 - grundskolans läroplan
Skollagen (2010:800)  

Ske din vilja

Ske din vilja är en fras som många kristna använder i sina böner för att inte förhäva sig i önskan om en lösning på livsproblem. Då är det ytterst märkligt att Svenska Kyrkan ger sig till tolk för en politisk inriktning som ligger långt bort från det kristna budskapet.






Det som skiljer vänstern och den kristna sammanhang är synen på människor. Under 68-rörelsen och i den kommunistiska rörelsen var kollektivet den minsta samhällsenheten. I kollektivet kunde individen dölja sig med rätt attityd men säkert inte rätt värderingar. Det märkets tio år senare när de drivande i den "kapitalistiska" eran på 1980-talet kom just från 68-rörelsen.

Samtidigt under denna epok radikaliserades kristenheten genom den karismatiska väckelsen. En väckelse som utgick från jaget. Att jag som individ skulle överlåta mitt liv för något bättre. Även om individen var i ett kollektiv så var det just förändringen hos individen som drev utveckling. Den var på intet sätt en politisk rörelse. Därför är det oroväckande att Svenska Kyrkan åter ger sig in i politiska förvecklingar på vänsterkanten. Svenska kyrkan skulle istället fokusera på sin huvuduppgift så vore det mer radikalare i en sekulariserad värld.

Media SvD     

tisdag 12 maj 2015

Slimma överrocken

Hög tid att slimma överrocken i form av den kommunala förvaltningen. Huvudmän är inte tjänstemännen på förvaltningen utan den politiska nämnden. Förvaltningen har ett beredningsuppdrag åt nämnden för att klara dess tre uppgifter: planera, följa upp och utveckla utbildningen. Ur skollagens synvinkel är utbildning lika med verksamheten. Däremot är undervisningen en affär mellan staten och lärarna som huvudmännen inte har något att göra med.

Skolans inre rika liv är något som leds av rektor. Förutsättningen för arbetet är att skolans verksamhet måste bygga på dess primära nyttighet att fostra och bilda elever. Då måste fokus ligga på eleven i centrum med ett pedagogiskt ledarskap både hos rektorer och lärare som ständigt bli lite bättre varje dag.





Varje kommunal huvudman måste ha bättre kunskaper om den värld de är satta att förvalta. Skollagen är en speciallag som står över varje annan allmän lag som t ex kommunallagen. Det innebär att huvudmannens uppgift är att se till att skolorna utvecklas utifrån de behov varje enskild skola har. Givet det ska huvudmannen prioritera resurser (pengar, kompetensutveckling, personal, mm) inom givna ramar för varje skola.

Dessutom är det hög tid att ser till att renodla myndighetsrollen och servicerollen. Skollagens uppbyggnad kräver mer formell ledning genom någon form av ledningssystem där roller och rutiner mellan nivåerna är fastlagda. Det ska klart och tydligt framgå hur ansvar och befogenheter hos olika befattningshavare ser ut. Då minskar stress och otydlighet som Arbetsmiljöverket noterat kring:

  • Arbetsuppgifternas mängd, omfattning och innehåll.
  • Befogenheter och fördelning av ansvarsområden.
Utöver det behöver skolans organisation förtjockas. Det innebär att skolexpiditionen ska befolkas av andra tjänstemän som ägnar sig åt ekonomi, inköp och administration. Det är inte rektors uppgift. Administrativa uppgifter för rektorer upphörde för 25 år sedan när skolan kommunaliserades. Här kan förvaltningens nya uppgift bli att skapa en serviceorganisation att tillhandahålla expertis att "hyra ut" till skolor.

Sättet att styra skolan är ett u-landsområde idag med många brister i styrkedjorna mellan de olika nivåerna. Högt tid att se till att kedjorna börjar hänger ihop mellan nivåerna.

Media LN
Källor:
Rektor och styrkedjan. SOU 2015:22
Huvudmannens styrning av grundskolan - ett uppdrag med eleven i fokus. Kvalitetsgranskning Rapport 2015:01, Skolinspektionen