Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 17 november 2018

Den självsäkra damen

Vilken skandal. En adertonhundratals kvinna i enkla kläder tittandes direkt på betraktaren, i detta fall konstnären Julius Kronberg. Tavlan är från 1895. Denna pose var oartigt för en kvinna förr i tiden. Betraktar man tavlan, som jag gjorde på kulturvandringen i Hallwylska museet, ser man en dam med självsäkerhet. Posen i stolen för tankarna till dagens börsvdar när de ska visa sin självsäkerhet.
Tavlan hänger i rökrummet, där herrarna drog sig tillbaka efter festen för att röka ciggar och prata pengar och politik. Men Wilhelmina var alltid närvarande genom tavlan. Rummet fungerade även som hemma kontor åt Walther von Hallwyl. Damerna däremot i den röda salongen med rokokomöbler.
En liten sedelärande historia om möblerna. Benen på fåtöljer och soffor var sirliga och böjda som kvinnoben. När rokokon var över och herrar började använda möblerna på 1800-talet var det oftast man satte ett bård över bena för att inte männen skulle bli exalterade under prydd Viktorianska tid.

Det intressanta är att familjen var en av sin tids mest förmögna familj. Hennes föräldrar, Kempe, skapade förmögenheten genom skogen. De var ursprungligen från Stralsund i Pommern. Sedan 1938 är huset och samlingarna ett statligt museum och fyller i år 80 år. Redan från början var Wilhelmina konstsamlare och det blev totalt 78 böcker av alla inventarier.

Berättelsen om Walther och Wilhelmina  kan sammanfattas med en allians av börd från hans sida, som gammal adel från Schweiz, och hennes med pengarna.

Mera kunskap kan fås på följande länkar:
Hallwylskamuseet
Familjen Kempe 
Familjen von Hallwyl
    

 

söndag 4 november 2018

Dagsedlar

Över 1000 dagsedlar publicerades av Stig Dagerman under sina blott 31-åriga levnad. Vid sin död samlades de bästa ihop i en bok. I nytryck har boken kommit med förord av Andios och kommentarer av Hans Sandberg.

Dagsversen var grunden för Stig Dagerman. Hans kvickhet och vasshet med pennan i diktform publicerade i tidningen Arbetaren. Bengt Holmqvist skrev följande recension i ST 9 december 1954:
Dagermans "nidvisor" hade sin ämnessfär given från början: hans reaktioner gällde alltid de mäktigas förräderi mot idealen och - öppna eller maskerade - förtryck av den enskilda människan, den offentliga humbugen, alla aktuella former av frasmakeri, falskt patos och kollektivt hysteri.
Bekantskapen med Stig Dagermans dagsedlar ger just denna skarphet. Jag har i ett annat blogginlägg tagit upp en av dagsedlarna om valet 1944, Vem är Jesus? och dess aktualitet mot 2018 års val.

Dagsedlarna är lika aktuella idag fast de skrevs i en tid efter kriget och i början på den välståndsökning det svenska samhället genomgått på 1950-talet. Därför är Stig Dagermans "nidvisor" på dagsvers obundna till tiden.

Pluraword: Vem är Jesus?

lördag 3 november 2018

Tyst samtal

Tyst samtal uppstår varje gång jag kommer till föräldrarnas grav. Så och även denna gång, inför Allhelgonadagen. På något förunderligt sätt kommer vördnaden över mig och allt de offrade för att jag skulle nå dit min heta längtan var under ungdomen, att bli civilingenjör.

Samtidigt kommer samtalet in på hur de har det i den värld de befinner sig idag. En värld vi levande inte kan föreställa oss intellektuellt. Detta inre tysta samtal är för mig en del i sorgen efter två älskade föräldrar. Evigt tacksam för deras kärlek till varandra och den toleranta miljö jag fick växa upp i. Ett hem där vi var vuxna fast i olika åldrar.

Tack far och mor. 

tisdag 30 oktober 2018

Går utför för sexorna betygsmässigt

Skolverket har kommit med resultatet för årskurs 6 betygsresultat för 2018. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden är ett sluttande plan utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart.

2017/2018 gick 113 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 2 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent av populationen och flickor 49 procent. Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2018.
Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 77,1 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2018 är det en minskning med 3,4 procentenheter. Mellan 2017 - 2018 var minskningen 0,6 procentenhet. En fortsatt minskning över tiden.

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 40 procent. Därmed ligger betyget oförändrat sedan 2017. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som ökat är modersmål för betyg A+B från 33 procent 2018 lika som 2017. Betyget F för modersmål har ökat till 4 procent eller med 1 procentenhet sedan 2017. Betyget A+B för Idrott och hälsa har ökat till 32 procent eller 1 procentenhet sedan 2017 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är lika som förra året på 6 procent. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2017 med 3 procentenheter. Betyget A+B för matematik ökar med 2 procentenheter till 25 procent 2018.

Tittar vi på betyget F ligger den på en oförändrad nivå mellan 2017 - 2018 på 10 procent för  matematik och för idrott och hälsa 6 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? Frågan är inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen. Jag har inte svar på frågan. Men det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E). Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behövs för varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna minst fyra gånger under ett läsår fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018, Dnr: 2018.00225, Skolverket.

måndag 29 oktober 2018

Det som göms i snö

Febrig psykologisk thriller tar oss mellan två olika år mot ett oanat slut. Efter tre år är Carin Gerhardsen åter aktuell med en helt ny genre lång borta från Hammarbyserien. Vi får följa enskilda personer och dess fantasier och verkligheter som flyter ihop med ökande doser av lugnade och alkohol.

Enda sanningen är att en ökade våldsspiral med sitt ursprung i händelser vid en ravin på södra Gotland. Berättelsen är en pusseldeckare i god Agatha Christie stil. Gåtan byggs likt en matematisk bevisföring för att bevisa ekvationens lösning. En upplösning få kan räkna förrns det sista ledet i bevisföring av ekvationen är löst.

Carin Gerhardsen har lyckats med något helt nytt som bådar gått efter tre års tystnad efter den sista åttonde boken i Hammarbyserien.      

söndag 28 oktober 2018

Diskoteksbranden

Varje gång limousinen svepet över Backaplan, på väg till kronjuvelen i svensk industri, för tjugo år sedan blev jag och mina vänner påminda om den hemska tragedin där 63 unga människor miste livet och 200 skadades. En tragedi i storlek med Utöja.

Bilden ovan visar hur det såg ut dagarna efter branden. Förspikade fönster och massor med minnessaker framför.

Tragiskt nog var det unga från förorten på Hisingen som omkom. Tyvärr har det varit mycket tyst om händelsen genom åren. Hade samma sak hänt på andra sidan Göta Älv hade det varit ett annat ljud i skällan om det varit etniska svenska ungdomar som dött.

Lyssna på följande inslag från Nyhetsmorgon 2018-10-28 med GW om diksoteksbranden.
 

tisdag 23 oktober 2018

Förskolan utmaning och möjlighet - särskilt begåvade barn

Hur många barn har förskolan som har ett lillgammalt språk? Går undan och sysselsätter sig själva? Dessa frågor kan vara första ingången till att fånga upp de särbegåvade barnen. I skolan har man diskuterat denna fråga på senare tid. I förskolan har man säkert undrat över olika barns beteende och varande. Hur leker de, hur empatiska är barn och massor med avvikande från givna ramar för barns utveckling.

Äntligen har det kommit en bok som tar upp de här svåra och ovanliga frågorna. Mona Liljedahl följer i denna bok upp dessa frågor. Vi får bekanta oss med storheter som:
  • Vad är särskild begåvning?
  • Varför ska man upptäcka begåvade barn i förskolan?
  • Tecken på särskild begåvning.
Frågor som viktiga för att alla barn ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Begåvning är medfödd och ingen talang. Därför måste man förstå att föräldrar sällan eller aldrig kan drilla barn.

Boken behandlar även det som kallas Twice Exceptional. Det här med att en hög begåvning kan döljas bakom fysiska, psykiska och neuropsykologisk nedsättning. En viktig sak att förstå att begåvning inte bara ser ut på ett sätt.

Till livs får läsaren också pedagogiken ABC. Treenigheten som gäller alla barn, dock speciellt särskilt begåvade barn: Acceleration, Berikning och Coachning.

Bokens andra del är ett antal berättelse om olika anonymiserade barn. Här vi berättelsen om Lanny som skrev en bok vid 9 års ålder om: Min förskoletid. Eller om: Varför rymmer Pippi? Den tredje berättelsen: Varför drar sig Ferdinand undan? Fjärde berättelse: Varför tramsar Emil? Slutligen om: Varför gråter Liisa?

Psykologen Anita Kullander, grundare av Filurum, nätverket för särskilt begåvade, skriver i förordet till boken:
Äntligen kom den! En sedan länge efterlängtad bok om särskilt begåvade (särbegåvade, lättlärda, snabbtänkare, högbegåvade) barn i förskoleåldern.

För er som jobbar i förskolan är denna bok en bra start på hur ni ska fånga barnen. Lika fullt är boken nyttig för föräldrar för att förstå sina barn som är annorlunda. För mig själv har det varit berikande att få en inblick i dessa barns förutsättningar att bli sedda.