Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 18 januari 2020

Trixande minister

Två jurister på samma bild. En är förra Barn- och elevombudet Lars Arrhenius och den andra utbildningsminister Anna Ekström. Den ena har gjort en utredning kring konfessionella skolor den andra har beställt den utifrån 73-punktsprogrammet. Den ena juristen har gjort en gedigen genomlysning av juridiken, den andra trixar med juridiken.

Med utredningen Nya regler för skolor med konfessionell inriktning kartläggs juridiken som styr. Här har utredaren gått igenom de klara begränsningar som finns i svensk grundlag, rådande lagstiftning som skollagen, Europakonventionen, EU-rätten och FN barnkonvention. Samtliga lagrum lägger stora restriktioner på det politiska livet. I en demokrati är det viktigt att ha klara rågångar mellan politik och rättstillämpning. Sverige har tidigare haft suddiga gränser mellan dem. Nu är det lite bättre, även om S har en förmåga att blanda korten som om de vore det parti de än gång var fast mindre än en fjärdedel av väljarkåren står bakom dem.

Det som jag tycker är viktigt och som bör ändras är förslag till bättre definitioner av begrepp i 1 kap 3 § mot existerande skollag. Speciellt när det gäller begreppen undervisning, utbildning och konfessionella inslag. Utredning förslår följande definition på undervisning:
undervisning definieras som processer som leds av lärare eller förskollärare enligt mål som anges i skollagen och andra författningar och som ska leda till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden. (s 34)
Utbildning definieras som:
utbildning ska definieras som verksamhet enligt skollagen och andra författningar som bedrivs av en huvudman och inom vilken barn eller elever erbjuds undervisning. (s 35)
Slutligen definierar utredning konfessionella inslag:
inslag som innehåller bekännande eller förkunnande delar som tillhör en viss religion. (s  35)
I följd av det definition av konfessionell inriktning:
verksamhet där det får förekomma konfessionella inslag som initieras och genomförs av huvudmannen. (s 35)
Vad utredaren lyckats med är att förtydliga de redan idag strikta reglerna kring konfessionella inslagen enligt skollagen. Där definieras att allt som sker inom timplanen för grundskolan ska vara icke-konfessionell. Eftersom redan idag en åtskillnad görs mellan begreppen undervisning och utbildning är det svårt att se hur ministern ska trixa sig ur gällande lagstiftning och hur många av JA-partierna kan trassla sig ur detta om de får opinionen emot sig.

Media SvD
Källa: Nya regler för skolor med konfessionell inriktning SOU 2019:64
Pluraword:
Sverige ett avvikande land
Barnkonventionen inte bäst för barn   

måndag 13 januari 2020

JA är DÖ

Återblickar är alltid intressanta. Bilden ovan är de fyra som förhandlade fram JA - Januariavtalet 2019. En kvartett om sprängts. Jan Björklund har ersatts av Nyamko Sabuni som L partiledare. Hon går i SvD (13/1 20) in på JA. Är det så att JA kommer att gå samma väga som DÖ - Decemberöverenskommelsen, att dö.

Noterade att jag själv hade följande funderingar på min Facebooksida för ett år sedan:
Jubel, svek, död, orden har varit många för att beskriva det historiska ögonblick som fru Lööf åstadkom igår. Vi får se. Men kanske vi ser att Centerns DNA innehåller mycket från gamla Bondförbund tiden. Kohandeln på 30-talet mellan S och Bondeförbundet bäddade för S långa maktinnehav. Är det en repris på det vi ser nu. Eller har vi ett annat samhälle med andra väljargrupper som snabbt flyttar om det inte passar. Så, vad säger ni så här dagen efter? Jag är fortfarande kluven i frågan om hur V kommer att rösta nästa vecka. V är inte länge ett parti som S kan vifta bort som förr i tiden. Jaja ha en bra lördag där ute.
Därtill gjorde jag följande reflexion: Intressant att läsa tankar man hade kring regeringsbildningen och JA. En hel del har ju infriats, speciellt det här med V handlande. Därtill kan man med facit fundera om JA är DÖ.

Onekligen skaver det politisk tackvare JA. Under hösten har vi fått sett oheliga allianser, genom V hot om misstroendevotum mot arbetsmarknadsminister, för det här med Arbetsförmedlingen. Han lyckades trumma ihop M och KD samt medfölje av SD. Hade inte JA-partierna backat hade det troligen blivit regeringskris.

Därtill kan man notera att Nyamko Sabuni är inne i en annan inriktning på L syn om JA. Ytterligare intressant är att notera att höga partiföreträdare, som tillhörde lägret Ullenhag i partiledarstriden, en efter en försvinner från sina poster. En sväng bort från vad Jan Björklund stod för.

Samtidigt noter jag att utbildningsminister Anna Ekström börjar låta som en bokstavstrogen S-politiker. Ta bara det här med konfessionella fristående skolor. Lars Arrhenius har lagt utredningen om just detta på regeringens bord. Helt i linjen med 73-punktsprogrammet. Vad jag noterar har han och utredningen pekat på de juridiska svårigheterna att genomföra just detta med att stänga konfessionella fristående skolor. Grundlagen kommer att trampas på när det gäller näringsfrihet, Europakonventionen är hårdare bindande mot Sverige och vi har nyligen antagit FNs Barnkonvention som svensk lag, där några artiklar blir på kollisionskurs med planerna på att inte tillåta nyetablering av konfessionella skolor. Samtidigt noteras att Ivar Arp är inne på detta spår på ledarsidan (13/1 20) med att regeringen vill få integrationen att fungera och då egentligen vill förbjuda islamska fristående skolor.

Problemet med denna syn är större än att förbjud nyetablering av konfessionella skolor. I utanförskapsområden med stor andel muslimer finns både inriktningar åt det radikala hållet, som inte vill se att muslimer sekulariseras. Samtidigt är många tillhörande olika klaner, där kollektivet går före individen. Där har Sverige ett arbete att göra för att verkligen integrera invandrare. Det hjälper föga att ge sig på islamska skolor.

Det politiska livet är ovanligt spännande sedan de två gamla blocken brutits opp och SD här kunnat växa tackvara JA-partiernas bannbullor. 2020 kommer att bjuda på mycket sprängstoff och vi får se om regeringen sitter kvar innan året är över.

Media SvD1, SvD2         

torsdag 2 januari 2020

Lusten till livet

Lusten till livet tar inte slut för att man blir pensionär. Är bara en övergång till hur ekonomi och vardag ser ut, där alla måsten är borta. Tiden kan ägnas åt nya sidor i livet man inte utvecklat och som man vill hinna med.

När tid medgavs har dagarna fördelats mellan att till viss del hålla mitt professionella liv på sparlåga. Är alltid kul att var ut i verkligheten man levde under på heltid. Det stora som nu görs är kulturvandringar. Allt startade hösten 2018 med Nationalmuseet efter ombyggnaden (bilden ovan). Kulturvandringarna har utvecklats under tiden till att bli både att beskåda de byggnader jag passerade på utsidan till olika uppdrag utan att stanna upp och se dem från insidan, både innehållsmässigt som arkitektoniskt. Under mitt vuxna liv, sedan tonåren, har jag varit intresserade av byggnaders gestaltning. Här får man nu tid och rum att odla detta.

Vandringar har sedan blivit den andra stora saken. Min affärspartner och jag har under sista året på förra decenniet gjort två guidade vandringar. En på Korfu och en på La Gomera (bilden ovan). I strävan att hålla sig fysiskt i trim har dessa vandringar varit utmanande, samtidigt som de bjuder på att se en natur som vi inte har i Sverige. Dessutom är det behagligt att numera inte behöva vara stigfinnaren. I det professionella livet var det många ensamresor jag gjorde när och fjärran.

Sentensen av det nya är att både knopp och kropp måste få sitt. Att bara sätta sig på den ädla delen och inte göra något skapar verkligen problem. Har man som jag sitt yrke som hobby är risken stor för en skadlig tomhet. Därför är mitt lilla råd för de som är på väg in i den sköna nya tillvaron, börja växla om de sista åren av yrkeslivet för att skapa de nya utmaningarna.

På det nya decenniet blir det nya utmaningar både kulturellt och vandringsmässigt för mig. Intrycken berikar och utmanar och måste fyllas på.

Vill ni läsa mina reseberättelser jag tidigare skrivit finns de här:
Utmaningar
La Gomera - en annorlunda ö
 

tisdag 31 december 2019

Gott Nytt 2020

I kväll byter vi inte bara år, vi byter decennium. För mig, som bloggare, är det spännande att se tillbaka på de snart tio åren jag skrivit mina funderingar och tankar på denna blogg. Med åren har det hunnit bli många, jag kan icke räkna dem alla. Smått och stort har det blivit. Allt från mina tankar kring skolan som den viktigaste samhällsinstitutionen till privata funderingar av livet i största allmänhet. Hoppas det finns nyfikenhet hos mig att skåda framåt och uttrycka det i läsvärda tankar på denna sida.

Med detta får jag önska alla ett:
Gott Nytt 2020 

måndag 30 december 2019

Barnkonventionen inte bäst för barn

Barnkonventionen är en kompromiss mellan FN medlemsstater. Konventionstexten är därmed urvattnad och allmänt hållen på en medelnivå. Från 1 januari 2020 kommer denna att vara svensk lag. I beredningen av propositionen har regeringen gjort det lätt för sig. Lagen innehåller bara en paragraf och vidhängande inkludering av barnkonventionen från 1989. Man har inte ens bemödat sig till att göra ett förarbete till lagen. Regeringen och Socialutskottet har i betänkandet slagit fast att rättstillämpningen ska göra vart efter oklarheter dyker upp. Man skriver:
Det faktum att bestämmelserna i barnkonventionen många gånger är mer allmänt utformade än bestämmelserna i den svenska lagen talar dock enligt regeringen för att principen om att en speciallag går före en mer allmänt hållen lag inte sällan skulle leda till att den svenska bestämmelsen gavs företräde. Det är emellertid inte alltid helt lätt att avgöra vilken bestämmelse som är mer eller mindre allmän. Det innebär bl.a. att det inte är möjligt att i förväg säga om en tillämpning av den principen medför att den svenska lagregeln eller konventionsbestämmelsen ska ges företräde, utan det beror på omständigheterna.
Ett område som blir spännande att följa är hur barnkonventionen kommer att vara tillämplig i skolan. Speciellt som skollagen är en speciallag och rättighetslag för barn. Noterar här att artikel 28 i princip redan finns i skollagen. Artikel 29 omfattas av de skolformsvisa läroplanerna.

När regeringen lade lagrådsremissen framförde lagrådet skarp kritik. Man yttrade sig på följande vis:
Lagrådet vill påpeka att barnkonventionen skiljer sig från Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som har inkorporerats. Bestämmelserna i den konventionen är mer konkreta. Det finns också en domstol som uttolkar konventionens bestämmelser och vars avgöranden Sverige har åtagit sig att följa.
Lagrådet avstyrkt att förslaget till att inkorporera FN barnkonvention som svensk lag, men riksdagen genom dess socialutskott drev igenom lagen om inkorporering av barnkonventionen som lag.

Skollagen har ett i 6 kap skrivit om skolhuvudmäns strikta ansvar för kränkningar och indirekt diskrimineringar. Interssant är att notera artikel 2:2 som säger "att lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavare eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter och tro." Hur ska skolan hantera orosanmälningar i dess fall.

Nästa fråga blir hur förre Barn- och elevombudet Lars Ahrenius ska lyckas med sin utredning om stopp för konfessionella skolor enligt 73 punktsprogrammet. I artikel 14.1 har "konventionsstaterna förbundit sig att barns rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet". Hur ska regeringen och JÖK-partierna hantera denna artikel i den nya lagen. Blir inte helt lätt. Redan idag är skollagen tydlig i frågan att alla undervisning i alla skolformer ska vara icke-konfessionell. Det innebär att allt som är utanför timplanen kan innehålla konfessionella inslag med frivillig medverkan av eleven. Tittar vi på förskolan är begreppet utbildning (verksamhet) och undervisning i praktiken samma och därmed är konfessionella inslag redan idag obefintliga.

Barnkonventionen kommer tyvärr, inte i nuläget, ge barn de rättigheter som många när en förhoppning om. Det är först när någon överklagar ett beslut byggt på denna lag som vi kan börja få rättstillämpning. Där är tiden en försvårande faktor innan Högsta Domstolen eller Högst Förvaltningsdomstolen avkunnat rättstillämpningen. Alla vägledningar som kommer att skrivas i samband med tolkningen av barnkonventionen ska tydligt påpekas har inte någon juridisk rättsverkan.

Man kan stilla undra om Sverige är ett land som i de här frågorna behöver lyftas till FN:s kompromissnivå? Nu har riksdagen gjort det. 

Länk om lagen: Socialutskottet

Media SvD1, SvD2

Pluraword: Sverige ett avvikande land.

Källor:
Socialutskottets betänkande 2017/18 SoU25
Lagrådet: Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 2017-09-06

måndag 23 december 2019

God Jul 2019

Julefriden har sänkt sig över oss alla. Barnen har ett efterlänkat jullov. Några av oss med anknytning till skolan får även lite julledigt. Nissarna stretar med alla paket som ska fram till i morgon, innan de får lite julgröt. Jag får tillönska alla mina läsare en
God Jul 2019

söndag 15 december 2019

Skytten

Uppsala och dess sjukhus spelar kuliss för en spänningsroman med psykiatern Nathalie Svensson och kommissarie Johan Axberg som frontfigurer. Berättelse startar med att de blir vittne till ett mord på transplantationskirurgen Isabella Falk.

I rafflande takt får vi en historia berättad som både handlar om svartsjuka och organtransplantation. Vindlingarna är många med återvändsgränder och nya irrgångar. Trådarna knyts ihop vart efter med både svartsjuka i relationer och internationell organhantering i cocktailen.

Boken har en upplösning som bjuder på en överraskning. På det personliga planet tvingas Nathalie till ett antal avgörande.