Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

torsdag 19 oktober 2017

Stora skillnader i skolkostnaden

Svensk skola har stora skillnader i kostnader när det gäller totalkostnader och undervisningskostnader mellan kommuner. Sverige satsar 5,5 procent på skolan i förhållande till BNP 2016. Total fördelar sig kostnaderna mellan de olika skolformerna enligt figuren nedan.
Inte oväntat är grundskolan den största kostnaden i svensk skola. Utifrån det kan man göra olika analyser vad den kostar. Börjar vi med att studera totalkostnaden för grundskolan kostar den 106 700 sek per elev. Ställs den i relation till BNP motsvarar kostnaderna 2,4 procent av BNP.
Skolverket har gjort en jämförelse på totalkostnaden över tid. Ser man figuren är det en kraftig ökning av totalkostnaden från 2011 och framåt. Även kostnader för lärare har ökat. Ser vi på kostnadsfördelningen är den som enligt figuren nedan.
Gör jag olika jämförelser är det intressant att se olika kostnadsslag. Tre sådana är intressanta. Den första är undervisningens kostnad. Skillnaden mellan kommunal och fristående skolors undervisningskostnader är endast ringa 0,9 procentenheter. Tittar vi på den andra kostnadsslaget, lokal- och inventariekostnaden, har de fristående skolor högre kostnad. Skillnaden är 2,7 procentenheter i nackdel för fristående skolor. Slutligen den tredje kostnadsslaget, övriga, har de kommunala skolorna en kostnadsnackdel på hela 4,8 procentenheter. I den kostnaden döljer sig sådant som SYV, administration och kompetensutveckling.

Intressant att notera i skoldebatten är debattörers fokusering på att skattemedel ska gå till undervisningen. Speciellt i fokus på debatten om vinstjakten. Här måste det vara ett tankefel som debattörerna gör. Oavsett driftsformen står undervisningen för i snitt 54 procent av kostnaden. Om skattemedel ska användas för undervisning är det något form av tankefel. Man kan undra om det är utbildning debattörerna menar, alltså totalkostnaden för verksamheten. Diskuteras då vad som möjligen blir en vinstjakt är det de 4,8 procentenheter lägre övriga kostnader fristående skolor har.

Tittar jag vidare på hur skolkostnaden ser ut på kommunnivå kan följande intressanta jämförelse göras. Den kommun som har högst undervisningskostnad är Sorsele med 97 600 sek per elev. Totalkostnaden för Sorsele är 151 700 sek per elev. Undervisningskostnaden är hela 64 procent av totalen. Detta ska jämföras med den kommun som har lägst undervisningskostnad, Bollnäs, på 45 400 sek per elev. Totalkostnaden för skolan i Bollnäs är 108 300 sek per elev. Det gör att endast 42 procent i undervisningskostnad av totalen. Skillnaden i procentenheter mellan Sorsele och Bollnäs är 22 enheter. Alltså är spridningen stor på undervisningskostnaderna i de olika kommunerna.

Tittar på de fyra storstäderna i Sverige ligger deras undervisningskostnad i mitten av spannet runt 55 procent. Tittar vi på totalkostnaderna satsar Göteborg mest per elev 122 800 sek. Minst Uppsala med 95 700 sek per elev. Däremellan ligger Stockholm på 121 500 sek per elev och Malmö på 108 000 sek per elev.

Skolverkets kostnadsjämförelse ger ingen entydig bild om varken storleken på effekten av undervisningen. Bara att det är ett stort spann i satsningarna på kärnverksamheten i skolan. Samtidig kan man notera att den kommunala skolan verkar ha en överbyggnad man kan fundera kring. Ger denna överbyggnad den effekt som debatten handlar om, ökat kunskapsresultat. Tittar vi på kunskapsresultatet i svensk skolan och i alla ämnen är det endast 74 procent av eleverna som går ur årskurs 9 som har fullständiga kunskaper. Effekten i satsade resurser ger inte den effekt som eftersträvas. Frågan är då om detta faktum innebär att mer pengar till skolan är den rätta vägen att gå för att höja resultaten? Jag är tveksam, eftersom mer pengar är som att hälla mer bensin på en redan brinnande brasa. Det skolan behöver är upprustning av sättet att organisera det inre arbetet på, med fokus på att ge alla elever kunskaper för att klara ett vuxenliv.

För övrigt anser jag att lärare är den resurs om ska användas på bäst sätt med varje elevs kunskapsutveckling i centrum för det dagliga undervisandet.

Källa:
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016, Dnr:2017:1306, Skolverket
Blogginlägg Pluraword:
Sjunkande resultat i grundskolan  



fredag 13 oktober 2017

Beklämmande okunskap

Beklämmande okunskap noteras bland de som förfäktar att vinstjakten ska begränsas. Senast i raden är Anders Skans, V gruppledare i Malmö kommunfullmäktige. På fullt allvar tror han att det är vinstuttagen som begränsas med Reepalu utredning Ordning och reda i välfärden. Han likväl som landets statsminister Stefan Löfven visar sin okunskap om ekonomi. Löfven, visade även senast i partiledardebatten om landets ekonomi sin okunskap. Han noterade att ha kunde läsa innantill. Gott, men därifrån till att förstå vad som står är en annan sak. Lika mycket oroar hans uttalande när han intervjuades i SVT nyhetsmorgon för ett tag sedan om vinster i välfärden. Då hävdade han samma sak som Anders Skans.
Det Reepalu föreslår är ett vinsttak på det operativa kapitalet. Det har inget att göra med utdelning till aktieägare.
Om just detta beräkningssätt har jag beskrivit i blogginlägget Nolla Välfärdsutredning (se länk nedan). Ett tjänsteföretag, dit välfärdsföretagen hör, har litet eller inget operativ kapital. Därför är det i praktiken ett vinstförbud som utredningen föreslår. Därtill verkar utredningen föreslå dubbla tillstånd för fristående skolor. Inte bara Skolinspektionen ska ge tillstånd. De som redan har tillstånd ska tydligen söka nytt tillstånd hos någon annan.
Mycket kan man säga om förslaget. Det är i varje fall en effektiv broms av vinstjakten, Reepalu har givit Jonas Sjöstedt en julklapp att förstaliga alla välfärdsföretag. Frågan är, hur kommer kommunerna att klar att ta över alla elever som står utan utbildningsplatser om förslaget blir verklighet. Samtidigt kan man undra hur detta förslag rimmar med minskad arbetslöshet? Hur stor är sannolikheten för att de lärare som är anställda i fristående skolor vill återgå till den kommunala skolan? Samma gäller för den personal som jobbar inom vård och omsorg.

Är Skans beredd att ta emot alla elever som behöver en plats i Malmös kommunala skolor när de fristående skolorna läggs ned?

Man undrar hur detta kan få styra utredningar när uppenbarligen ideologin får gå före faktisk kunskap. Är detta ett tecken på det bildningsförakt som verkar florera hos många. Det mera symtomatiska är också följande uttalande av Anders Skans:
Vi behöver en skola där alla skattemedel går till undervisning för att göra alla skolor bra.
Om det gäller kan han börja med se över skattemedlen som går till kommunernas verksamhet och kostnaden för undervisningen. De kommunala skolorna använder endast 53 procent i snitt till undervisning (se länken för Skolan kostar). Innan detta är åtgärdat vore det klädsamt för vinstjaktens dögrävare tvättade sitt eget byke. 

Media Sydsvenskan1, Sydsvenskan2
Källa: Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78
Blogginlägg Pluraword
Nollad Välfärdsutredning
Skolan kostar

onsdag 11 oktober 2017

Starta elitskolor i utsatta områden

Susanne Nyström går idag i en krönika, på ekuriren.se med rubriken ovan, in på tanken att starta elitskolor i utanförskapsområden. Hon gör det utifrån tre områden i Eskilstuna samt Michaela Community School i London.
Ett av områden som nämns är Lagersberg. Här finns Lagersbergsskolan, bilden ovan. Kanske tanken vore att utnyttja regeringens jämlikhetsmiljarder och skapa en elitskola i Lagersberg. Frågan är bara vågar kommunen släppa in en självständig rektor med lärare som kan skapa en skolan som ser till att sätta krav på kunskapsresultat och behörighet för elever till gymnasieskolan.

Susanne Nyström skriver om Michaela Commynity School på följande vis:
När larmet inte fick önskad effekt tog Katharine Birbalsingh saken i egna händer och grundade sin traditionella skola, där alla elever hålls ansvariga för sitt uppförande, samt drillas i traditionella ämnen, som historia och fysik, och i andra färdigheter, som många medelklassbarn lär sig hemma. Därför sitter lärare och elever varje dag gemensamt ner och äter så kallad familjelunch. Där leder lärarna ett samtal om ett utvalt ämne, så att eleverna får öva sig i att konversera med vuxna, samtidigt som de breddar sitt kulturella kapital och tränar bordsskick.
Inte nog med att man drillar eleverna i de traditionella ämnen har man "pedagogiska luncher" med lärare och elever i så kallade familjeluncher. En intressant tanke som jag vet tillämpas i vissa fristående skolor. En mig närstående skola, Beta School i Spånga, tillämpar detta. Dessutom är eleven i högsätet för lärandet i den skolan. Genom åren har det visat sig att satsningen i den skolan, som har uteslutande elever från utsatta områden i nordvästra Stockholm, bär frukt. Behörigheten på de elever som gått ut skolan ligger högt med nästa 100 procents behörighet för elever till gymnasieskolornas olika nationella program.

Andra fristående skolor som kan nämnas är Kringlaskolan i Södertälje. De har haft Japanska forskar på besök för att studerar hur de gör med barn i behov. Mer kan läsas i länken nedan, Åter dessa Japaner.

Läser man regeringens promemoria Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan kan man läsa följande:
Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till socioekonomiska faktorer såsom vårdnadshavarnas utbildningsnivå och inkomst, om familjen uppbär försörjningsstöd, nyanlända och bostadsområdets socioekonomiska status. Resurstillskottet kan exempelvis användas till mindre klasser, högre lärartäthet, högre lärarlöner, utökad tid för lärarnas kompetensutveckling och till höjda löner, ökad personaltäthet eller kompetensutveckling inom elevhälsan. 
En godispåse med åtgärder med andra ord från regeringens sida. Frågan är bara blir det en avsedd effekt på likvärdighet, kunskapsresultat och elevhälsa. Resurser är bra, men det är knappast staten eller ens huvudmännen som ska styra vilka saker som ger resultat. Varje skola är unik i sitt sätt vad gäller elevunderlag som sättet att undervisa på. Det är alltid två saker som styr resultatet av undervisningen: innehållet och relationen. Med andra ord vad undervisar lärare i ett ämne och med vilken pedagogik samt hur är ledarskapet i klassrummet och relationen till eleven. Utan detta fundament finns ingen undervisning värd namnet.

För övrigt hjälper inte investeringar i skolan om de inte ges den frihet som varje enskild skola lever under. Därför är exemplet från svenska skolor som lyckats och den engelska skolan Michaela Commynity School värdefulla för att öka både likvärdigheten och kunskapsresultatet för elever får möjligheten till klassresan.

Media Eskilstuna-Kuriren

Källor:
Promemoria 2017-09-14, Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan, Utbildningsdepartementet
Blogginlägg
Åter dessa Japaner    



söndag 8 oktober 2017

Mordbrännaren

En höstnatt bryter en våldsam brand ut bland husvagnarna på Singö camping. I lägret bor en grupp romer. Det här är inramningen till en rafflande berättelse. Berättelsen är en uppföljare av Singöspionen av Anders Gustafson och Johan Kant.
I Singöspionen får vi möta deckarvärdens nya drottning den 62-åriga Solbritt Andersson. Hon och mannen Rune har skaffat sig ett sommarhus på Singö, för att njuta ålderns höst. Men det visar sig att hennes nyfikenhet drar in henne i de mörka skrymslen som den gamla militärbasen gömmer. Här träffar hon sin blivande kollega Lena Karlsson på Norrtälje. När Solbritt gör debut i Mordbrännarna är hon utlånad till Norrtäljepolisen från Stockholm.

Med mordbranden på Singö camping sätts ett kartläggningsarbete igång. Vi kommer att få möta ondskan i kretsar som utåt ser respektabla ut. Bakom den fina fasaden döljer sig rasism, främlingsfientlighet och soldatheder. Ett antal ex-militärer är hjärnorna bakom allt som händer i idyllen.

Boken är en bra skildring, i ljuset av det som händer i de delar av samhället, som kännetecknas av ord som nazism, främlingsfientlighet och den vita ariska rasens förträfflighet. Och hur långt vissa kan gå i sitt handlande för att uppnå sina syften. En berättelse värd att läsas.

Om författarduon kan sägas att Anders Gustafson är bokförläggare i Stockholm och Johan Kant är rektor i Haninge.  
  

onsdag 4 oktober 2017

Sjunkande resultat i grundskolan

Skolverket har presenterat slutbetygen för läsåret 2016/17. Knappt var femte elev saknar behörighet till gymnasieskolan. Uppdelat på flickor är det var sjunde som saknar behörighet. För pojkar är det var femte elev. Ser vi på andelen elever med godkända betyg i alla ämnen är fördelningen som i figuren nedan.
Noteras bör att på totalen har ligger betyg i alla ämne stilla. Samma gäller för elever som saknar betyg i ett ämne. Däremot har andelen elever med två eller fler ämne med saknade betyg ökat 2 procentenheter. Skillnaden mellan pojkar och flickor är att pojkar ökar och flickor minskar när det gäller antalet elever som har godkänt i alla ämnen. När det gäller elever med två eller fler ämnen som saknar betyg ligger flickor stilla medan pojkar ökar.

När det sedan gäller betygsfördelning finns det både ris och ros. Åter ligger matematik och svenska som andra språk sämst till.
Tittar man på resultatet är det intressant att noter att antalet med betyg F i SVA har minska med 3 procentenheter i förhållandet till förra året. För matematik är det däremot en ökning med 3 procentenheter för betyget F i förhållande till 2016. Åter ligger Engelskan som topp nummer ett när det gäller betyget A. Någon förändring mellan 2016 och 2017 har inte skett. Som god två, för betyg A, återfinns Idrott och hälsa. Därefter följer Hemkunskap och Musik.
När vi kommer till meritvärden har de minskat från 2016 med 0,6 meritpoäng på totalen till 215,7 meritpoäng. Tittar vi på flickor har de minskat minst med 0,3 meritpoäng till 231,9 meritpoäng och pojkar mest med 0,6 meritpoäng till 201,3 meritpoäng. Studeras meritpoängen i förhållande till antal ämnen blir det som följer, för 16 ämnen har den sjunkit 5,5 meritpoäng till 215,7 och 17 ämnen med 4,8 meritpoäng till 224,4.

Skolverket rapport håller sig mycket vid den sociala bakgrunden eleverna kommer ifrån. Noterbart är att antal pojkar 2017 är större än antalet flickor.
Notera att gruppen okänd bakgrund har minskat från 2016. Däremot har gruppen nyinvandrade individer åk 6-9 ökat. Tittar vi på bilden för pojkar och flickor illustreras den av följande diagram:
Diagrammet visar att pojkar är den grupp som har mest okänd bakgrund än flickor. Dock har gruppen pojkar okänd bakgrund minskat i förhållande till 2016.  Ser man på gruppen pojkar är tillskottet i förhållande till flickor beroende på nyanlända.
Ser vi till vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund har de svenskfödda eleverna vårdnadshavare störst andel lång eftergymnasial utbildning. Det har över åren ökat. Tittar vi på gruppen invandrade före skolstart är bilden att det är högre andel okänd bakgrund än gruppen invandrad efter skolstart. Samtidigt är andelen med högre utbildning lägre i gruppen invandrade efter skolstarten än för de som invandrat före skolstarten. De socioekonomiska skillnaderna ligger i gruppen invandrade i förhållande de som är födda i Sverige när skolresultat analyseras i relation till kunskapsresultat.

Skolverket rapport är intressant i ljuset av PISA 2015. Där visades ett trendbrott i kunskaper för matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I denna rapport har vi en annan bild. Vad den beror på kan man fundera över. Jag väljer att notera skillnaden utan slutsatser varför det skiljer i resultat. Noterar bara att skolan har lång väg att vandra för att öka kunskapsresultaten.

Källa:
Slutbetyg i grundskolan, våren 2017. Dnr: 2017:01232, Skolverket   



 


torsdag 28 september 2017

Målmedveten övning

Målmedveten övning har flera möjligheter till att göra skillnad från det som kallas naiv övning. Med naiv övning menas att man flera gånger upprepar samma sak utan att höja prestationen. Vilket sätt har skolan att hantera detta på?

Skolan är sedan 1991 mål- och resultatstyrd, med medvetna mål. I kapitel 2.2 Kunskaper i Lgr11 finns övergripande mål. Ett är att elev efter genomgången grundskola:
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
För att omvandla detta mål till ett målmedveten övning i olika årskurser krävs mycket mer målmedvetenhet, eftertänksamhet och fokusering än den naiva övningen. Den mest utmärkande saken med målmedveten övning är att den är väldefinierad och har ett specifikt mål.
Metodiken med SMARTA-mål är nödvändig för att lyckas i undervisningen. Det duger inte med att använda det övergripande målet i läroplanen för att lyckas med undervisningen. Varje skola har sina elever och dess förutsättningar, likaväl som undervisningen är unik för att lotsa eleven målmedvetet till högre nivåer i kunskapskraven.

Ett exempel på hur ett mål kan brytas ned i svenska är följande:
Andelen elever som i årskurs 3 når målen på de nationella proven i svenska och svenska som andra språk ska öka med 10 procentenheter. (föregående år 85 %)
När man definierat detta är det viktigt att fokusera övningen så eleven kan öka sin förmåga i svenska språket. Då duger det inte med att bara göra upprepningar. Här kan textsamtal vara avgörande. Språk är mer än att knäcka koden. Textförståelsen är A och O. Anne-Marie Körling har i sin bok Textsamtal & Bildpromenader sagt att textsamtal är undervisning. Hon menar att välja texter och utifrån det skapa frågor kring texten får eleven möjlighet att klar de mål som är satta, enligt målet ovan, och de krav som finns i kursplanen för svenska och svenska som andraspråk.

En målmedveten övning innebär involvera feedback. Man måste veta om man gör rätt eller fel och i så fall vad. Utan det finns inget lärande. Att bara rabbla saker i mängdövning funkar dåligt och innebär ofta en stagnation. Ta en musikelev som ständigt mängd övar ett stycke och får ett E på uppspelningen. Hen verkar inte fått någon feedback under övningen och är ovetande om det förekommit något fel under övningen. Man måste veta var felen begås och hitta andra vägar att nå målet.

En av de vägar som tas upp i boken PEAK är att målmedvetna övningar kräver att man lämnar sin bekvämlighetszon. I mitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete har jag ständigt predika att man varje dag måste flytta sig en liten bit från det invanda. Varje individ måste pressa sig själv bort från det välbekanta och bekväma. Utan detta blir det ingen förbättring och ökad kunskap. Lösningen är att inte anstränga sig mer utan snarare anstränga sig annorlunda. Alltså vilken teknik har jag för att bli bättre.

För att sammanfatta hur undervisningen i skolan kunde bli bättre, genom att använda målmedveten övning, tar jag hjälpa av K Anders Ericsson (boken PEAK s 50):
Lämna din bekvämlighetszon, men gör det på ett fokuserat sätt, med klara mål, en plan för att uppnå de målen och ett sätt att övervaka dina framsteg. Och glöm inte att fundera ut ett sätt att bevara din motivation.

Källor:
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen. (s 41-44, 53-55)
Ericsson, K Anders (2016, 2017 sv utgåva) - PEAK, Volante (s 40-50)
Körling, Anne-Marie (2017) - Textsamtal & Bildpromenad, Lärarförlaget

Blogginlägg Pluraword:
Textsamtal & Bildpromenader

måndag 18 september 2017

Löftena kunna ej svika

Pingströrelsen är samtida med den svenska välståndet och folkhemmet. Per-Albin skapade den sekulära staten medan Lewi skapade det tungomålstalande civilsamhället. Lewi Pethrus ledarskap kännetecknas av ett entreprenöriellt ledarskap. I Joel Halldorf bok Biskop Lewi Pethrus får vi följa en av 1900-talet stora ledare i Sverige.
Berättelsen om Lewi Pethrus är en intressant studie i hur man skapar en rörelse som ständigt växer. Från ett 70-tal medlemmar 1913 när Filadelfiaförsamlingen utesluts ur Baptistsamfundet. Till att i mitten av 1980-talet runt 100 000. Detta präglade synen på hur rörelsen skulle byggas upp. Man strävade efter fria församlingar utan en samfundsorganisation. Varje församling var sin egen lyckas smed. En paradox kan man tycka, men den ständigt växande rörelsen klarade att hålla ihop tack vare en stark person med sitt informella ledarskap (Se blogginlägg Informellt ledarskap, länk nedan)

Joel Halldorfs biografi är mer en vetenskaplig avhandling än något annat. Boken är befriad från personligt tyckande och bygger på gedigen kyrkohistorisk forskning, med ett omfattande källmaterial i botten. Bara notförteckningen i bokens slut omfattar 54 sidor. Boken är ovanlig på så vis att Joel har lyckats skapa ett driv i texten som gör att det svårligen går att lägga boken ifrån sig.
Boken spänner över sju decennier. Från den unga västgötska pojken som blir föreståndare i en församling i Lidköping till föreståndare för nordens största frikyrkoförsamling Filadelfia i Stockholm. Pethrus var en romantiker som byggde sin kyrka. Här får vi stifta bekantskap med pastorn med en förmåga som kännetecknar entreprenörer. Han satte upp mål och ledde rörelsen mot dessa mål. Därutöver, han hade ett brett kontaktnät och relationer som var viktig för rörelsen. Som om inte det räckte, han förmådde att formulera rörelsens visioner och läromässiga karaktär. Man skulle kunna sammanfatta det med hans sång:
Löftena kunna ej svika. Nej, de stå evigt kvar. Jesus med blodet beseglat. Allt vad han lovat har.
Utöver detta är det intressanta jämförelser Joel Halldorf gör kring biskopsskapet. Efter som pingströrelsen inte i formell mening var ett samfund var dock Lewi Pethrus, via sitt författarskap, läromästare. Det som normalt finns i Svenska kyrkan och andra samfund i form av biskopar. Runt sig hade han även andra tongivande pastorer i rörelsen som fungerade som uttolkare. Man skulle kunna säga att Lewi Pethrus var ärkebiskop och de andra biskopar. En av dem var Georg Gustafsson.
Allmänt kallad Guds lille revolutionär. Denna smålänning hade en bred förankring i pingströrelsen. Han var föreståndare i stora pingstförsamlingar som Norrköping, Eskilstuna och Jönköping. Inom parentes var han föreståndare i Filadelfiaförsamlingen I Eskilstuna under mina första levnadsår. Hans bror Simon Gustafsson var vice föreståndare. Båda var gudabenådade estradörer och talare. De hade förmågan att förmedla det kristna budskapet. Som åhörare fängslades man så tid och rum försvann. Där låg Lewi Pethrus i lä.

Boken innehåller beskrivningar av de stridigheter som alltid förekommer i framgångsrika verksamheter. Lidmanstriden är väl den mest kända och uppslitande under 1900-talet. I botten låg synen på hur pingströrelsen utvecklades. Sven Lidman tyckte att svinintresset tagit över. Med svinintresset menade han att ekonomi och intresseverksamheter hade fått större rum än det rena karismatiska. Man kan klart säga att pingströrelsen i mycket gick från en folkrörelse till företagsrörelse. 

Kända sådana är Tidningen Dagen. IBRA radio, som Lewi Pethrus grundade och som han använde mot socialdemokratin för att bryta radiomonopolet. Han lyckades och tillåtelse att bygga upp närradiostationer kom. Sedan att Stenbeck kommersialiserade radio och TV är en annan sak. På det politiska planet var han grundare till Kristen demokratisk samling, KDS, för att värna kristendomens status i landet. Idag heter partiet KD och sitter i riksdagen.

Joel Halldorf har med boken lyckats vetenskapligt beskriva en avgörande del av svensk 1900-tals historia, fast den varit dold för många. Berättelsen är värd att läsa även för personer som inte har rötter i Frikyrkosverige. Man får en inblick i utveckling av Sverige genom en man som var större än den rörelse han en gång startade och ledde.

Blogginlägg:
Informellt ledarskap