Vårtecken

 

Våren är den tid på året förhoppningarna blommar ut. Vårtecken ger både själen och synintrycken en riktning mot ljusare tider, trots de yttre omständigheterna. En vår 2022 bär hopp när det irriterande viruset covid-19 inte längre begränsar oss. Trots världsläget med angreppskriget mot Ukraina ses tecken på att Putin och Ryssland är på väg att förlora kriget. När nu körsbärsblommen slagit ut ger det mig den där känslan över att vintern är över och ljusare tider är på gång. En tid fylld av ljusets krafter, som fotot signalerar.

Glad Påsk 2022

Nyfiket skådar jag framåt en påskhelg i frihet. Något vi inte varit vana vid de senaste två åren med covidrestriktioner. Synvinkeln har även den förändrats bildligt och praktiskt. Vi har fått ett nytt hot mot vår demokrati genom det vedervärdiga och brutala krig Putin utkämpar i Ukraina. Praktiskt har vi nya möjligheter att skapa en annorlunda värld där kunskapen om historien och dess upprepning påverkar våra livschanser, ta vara på dem. Tyvärr är inte det som händer i Ukraina något nytt utan har inträffat genom historien. Några exempel är Syrien i närtid, Koreakriget och Hitlers misslyckande i forna Sovjet.

Med denna lilla exposé kan vi i lugn och ro åter fira påsken och dess under. Ursprungligen är det berättelsen om mörkret på långfredagen och uppståndelsen och ljuset på påskdagen. Så låt oss var och en på sitt sätt gå från det mörka till det ljusa. 

Får tillönska alla min bloggläsare en:

Glad Påsk!!

Lärandets hinder

 

Vad är det som möjliggör lärandet. En fråga som stöts och blöts i skolan och debatten om lärandet. Speciellt i ljuset av hur elevers kunskaper ser ut när de går ur grundskolan för högre studier. Tre saker avgör lärandet:

• social miljö
• pedagogisk miljö
• fysisk miljö

För att elever ska lära sig är den sociala miljön en av de viktigaste faktorerna för likvärdigheten. Vad möjliggör delaktighet och gemenskap mellan elever och vuxna utifrån allas lika värde. Vilka hinder finns inbyggda i lärandemiljön.

När vi pratar jämlikhet är det oftast så att vi eftersträvar att alla individer ska ha samma stöd oavsett förutsättningar, som på första bilden. Hinder som alltid finns gör att jämställdhet med samma förutsättningar för alla elever skapar hinder, eftersom varje individ har olika förutsättningar för att nå de kunskaper som krävs för att klara vuxenlivet.

Då blir följdfrågan: Hur ska undervisningen utformas så att alla elever kan tillgodogöra sig den? Här finns möjligheten att ge stöd efter varje elevs behov och förutsättningar, som i andra bilden, för att inte hindret ska vara avgörande för lärandet. 

Idealet för allt lärande är att ta bort hinder i undervisningen, att byta planken till något som mer representerar av ett staket av nät, så elevens förutsättningar inte ska spela roll för jämlikheten. Här kan den fysiska miljön vara en viktig faktor för framgång genom att fråga sig:  Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla elever behöver?

Här kan man fundera över hur klassrummen ser ut. Hur organiseras det så alla elever medverkar utifrån sina förutsättningar, givet att gruppstorleken blir avgörande för att skapa den sociala miljön. Ju större klasser dess större är risken att elever blir socialt isolerade och subkulturer skapas i klassen. 

Varje skola måste ställa sig frågan hur de ska lösa sina problem med en tillgänglig lärmiljö. Den som tror att det finns generella lösningar på undervisningen, via styrdokument, är ute på en farlig väg. Oavsett hur skolan organiseras eller styrs är det alltid utifrån varje skolans egna förutsättningar man måste arbete. Därför kan varken kommunala eller koncerndrivna fristående skolor hantera varje enhet utifrån ett huvudmanna perspektiv på hur alla skolor ska arbeta. Varje årskurs och dess elever är det som avgör om eleverna får rätt kunskap utifrån nationella styrdokument. Likvärdigheten bygger på att VAD är definierat på nationell nivå medan HUR sätts av varje enskild skolenhet och styrs utifrån nationellt fastställda mål. Allt kunskapsresultat kommer från elev till grupp, som klass eller årskurs, upp till skolenhet och huvudman. Omvänd ordning från topp till golvet är dömt att misslyckas.

En likvärdig och jämställd skola för elever har rivit alla plank och ersatt dem med nätstaket.