Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 25 november 2019

Utan spaning ingen aning

Hög omsättning av rektorer är en styggelse. En organisation som byter ledarskapet frekvent och ofta lider av allvarliga problem. Så och, när rektorer byts ut. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning studerat 20 huvudmän. Både offentliga och fristående. Av dessa var en gymnasieskola fristående och resten grundskolor. Undersökningen kan inte besvara generella slutsatser, men indikerar områden som gör det svårt att styra skolor vid frekvent byte av rektorer.
 
Resultatet av kvalitetsgranskningen visar att områden i bilden ovan påverkas. Allt från den övergripande nivån ner till elevperspektivet. Endast 6 av 20 huvudmän gör en analys av de faktiska konsekvenserna av rektorsbytet. Därtill utgår 9 av 20 huvudmän från generella antaganden. I 5 av 20 huvudmän görs ingen analys av konsekvenserna. Framför allt är det oroväckande att flertalet huvudmän inte använder systematiskt kvalitetsarbete.

Hos 15 av 20 huvudmän stannar processen upp vid rektorsbyten när det gäller skolutveckling. Det kan vara områden som särskilt stöd, sambedömningar av NP och mentorskap för nya/obehöriga lärare. Hos 10 av 20 huvudmän leder rektorsbytet till direkt eller indirekt minskad stabilitet på skolenheten.

Resultatet från denna kvalitetsgranskning ligger i linje med forskningen kring SER och SIR av Ulf Blossing et al. Där har man visat att icke framgångsrika skolor känneteckens av följande:
  1. Frekvent förändrad ledning.
  2. Implementeringsinriktad förvaltning/styrelse.
  3. Individuellt, alternativt självgrupperat lärararbete.
  4. Fokus på annat än elevers resultat.
  5. Uppfattning att skolans resultat är avhängigt av eleverna.
Det är stor sannolikhet att struktur och system är obefintliga i denna typ av skolverksamhet. Samtidigt är det intressant att notera följande, från Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ.
Fyra faktorer spelar avgörande för en verksamhets resultat: ledarskap, medarbetare, system och resultat. En forskningsstudie som institutet gjorde inför millennieskiftet visar på vikten av ledarskapet och dess arbete. Där noterades att arbetet med att stärka medarbetarna gav effekt men tappade kraft på resultatet. Framgångsrika ledare lyckas när de både arbetar via medarbetar och system. Detta skapar långvarig effekt på resultatet.

Därför är det avgörande för skolors framgång att huvudmän mer fokuserar på att skapa skolutveckling både genom att utveckla rektorers ledarskapsförmåga, utöver vad rektorsprogrammet erbjuder. Samtidigt skapar gemensamma strukturer, för styrning av skolan bygg på skollag och förordningar, stabila system.

Varje skolenhet och dess ledning behöver ställa följande fråga till sina huvudmän:
Vilket stöd ger vår huvudman till nya rektorer i vår organisation?
Framför allt bör man fundera på hur kvalitetssäkras betygen. Hur följs elevernas undervisningstid upp och hur arbetar vi med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolinspektionen noterar följande när det gäller strategisk styrningen av rektorsbyten:
  • Tydlig problembild
  • Stärk styrkedjan
  • Ta reda på behoven
  • Bredda uppföljningen
  • Förankra verksamheten i vetenskap och beprövad erfarenhet
  • Kvalitetssäkra underlagen
Källor:
Huvudmannens arbete för kontinuitet på skolor med många rektorsbyten. Tematisk kvalitetsgranskning, Diarienummer: 400- 2018:7409, Skolinspektionen
Jarl, Maria; Blossing, Ulf; Andersson, Klas (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Svenskt Excellence Index 2000, SIQ 

Blogginlägg Pluraword:
Skolsegregation inte ensamt avgörande
Skolans utmaning med inre organisationen
Trappan till professionell skolkultur       

onsdag 20 november 2019

La Gomera - en annorlunda ön

Vandringar kan vara tuffa och underbara. Efter att landat på Teneriffa tog oss båten över till La Gomera, en av de ovanliga Kanarieöarna. Här frodas inte solturismen, utan vandringsturismen. Bilden ovan är från en av fem vandringsdagar, då på herdestigen i utkanten av nationalparken Garajonay.

Mitt på ön på dryga 1200 meters höjd finns nationalparken, som bevarat den ursprungliga naturen från flera tusentals år. Här finns molnskogen - El Cedro - världens äldsta regnskog. Hög luftfuktighet gör området mycket frodigt. Här finns botaniska och etnologiska skatter, växter ljunghedskrenelering, altantisk pors och laurisilva. Träd av olika typer finns, några är mahognyträd, lagerträd och lindar. Vandringen i urskogen varade i många timmar med 550 meters stigning och 500 meter utför.
John Bauerskt blev vandringen i "Trollskogen" Las Creces, den minst krävande. Här bjöds på en spännande vandring stora urgamla lagerträd som dramatiskt dekorerats med mossa som bilden visar ovan.

Vandring är en utmanande aktivitet som ger både ny förståelse för naturen och klimatet. Hur viktigt att man ser dem som system och inte enskilda företeelser. De hänger ihop och påverkar vandra. Samtidigt med det får man en hälsoboost av att utsätta sin kropp och knopp för utmaningar. Där stigen påverkas av både regn och kraftiga vindar, med branta stup på ena sida och nästan lodräta väggar på andra sidan. Allt är värt mödan i den utmaning det är att få dela naturens mäktighet.


tisdag 19 november 2019

Maskeradstaden

Tänk dig att du flytt till ett nytt land. Du hamnar i ett bostadsområde med problem. Du försöker ny identitet. Upplever att du inte hör till majoritetssamhället och borde fattat att du inte gjorde det på riktigt. Det är inramningen till boken Maskeradstaden av Maria Monciu.

Hon är uppvuxen i Rinkeby och är fil kand i litteraturvetenskap. En perfekt person att beskriva utanförskapet och en social klassresan ur ett invandrarperspektiv.

Berättelsen  kretsar Amir, storebror i en kurdisk familj i Rinkeby, som försöker smälta in. Går i en skola i stan och tagit upp det svenska språket, så ingen märker hans bakgrund. Detta ställer till det på många plan, både i den svenska världen som den förort han kommer ifrån. Han är rotlös och tom.

En dag begår Amir ett ödesdigert misstag och plötsligt blir misstänkt för ett allvarligt brott. När allt håller på att falla sönder märks det hur svaga vänskapsbanden är. Bara en person, Clara, tror på honom när ingen annan gör det.

Maskeradstaden är en drabbande berättelse om klassklyftor, utanförskap, kärlek och starka familjeband. En måste bok för majoritetssamhället för att förstå problemen kring integration och dess sköra tråd till framgång eller misslyckande. Om den eviga frågan om tillhörighet.




torsdag 7 november 2019

Sexorna och deras betyg på djupet

Skolverkets statistik över sexornas betyg är intressant. Har djupdykt i de tabeller som finns som underlag till Skolverket rapport. Om vi börjar med uppdelningen mellan kommunala skolor och fristående skolor. Av totalt antal elever i sexan går 83 procent i kommunal skola och 17 procent i fristående skola.

Tittar vi på det som inte ger så positiva vibbar, de elever som inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan följande observeras. Elever som inte uppnår kunskapskraven för betyget E i ett ämne är det 10 981 elever, fördelat på 85 procent i den kommunala skolan och 15 procent i fristående skolor. Gör vi samma jämförelse för de som inte klarar kunskapskraven i två eller flera ämnen är fördelningen 18 813 eleverna, 81 procent för kommunala skolor och 11 procent fristående skolor. Sista kategorin som inte klarar några kunskapskrav i något ämne är det 751 elever, fördelat 88 procent kommunala skolor och 12 procent i fristående skolor. Om man funderar kring debatten om glädjebetyg verkar det som de som inte når kunskapskraven ligger mest hos kommunala skolor.

Gör vi en jämförelse mellan pojkar och flickor ses följande. Skillnaden mellan könen är störst för elever som når kunskapskraven i alla ämnen (A-E) med 7,4 procentenheter till flickornas fördel. Ser vi på de elever som inte når kunskapskraven i ett ämne, två eller fler samt något ämne är det inte förvånansvärt så att flickor har mindre misslyckande.

Går vi över till att studera olika ämnen och betygen för sexorna kan man se följande. Engelska är det bästa ämnet. Betyget A i kommunala skolor är 17,6 procent och 27,5 procent i fristående. En skillnad på 9,9 procentenheter bättre för elever i fristående skolor. Det omvända gäller för betyget F. Där har 9,9 procent detta betyg i kommunala och 4,1 procent i fristående skolor. En skillnad på 5,8 procentenheter.

Matematik är ett av skolans viktiga ämnen. Här når 11,6 procent av eleverna i kommunala skolor betyget A. För elever i fristående skolor är det 14,7 procent. En skillnad på 3,1 procentenheter till fristående skolors favör. För betyget F är det omvänt förhållande med 5 procentenheter högre andel för kommunala skolor.

Svenska språket är avgörande för att klara sig i det svenska samhället. Gör vi en jämförelse mellan de två olika ämnena svenska och svenska som andra språk är betyget A 2,4 procentenheter högre för fristående skolor i förhållande till kommunala skolor när det gäller svenska. För de som inte har svenska som modersmål och läser svenska som andra språk är det 7,3 procentenheter högre för fristående skolor. Det stora sorgebarnet är betyget F i svenska som andra språk. Här toppar kommunala skolor med hela 38,7 av sexorna som inte klarar kunskapskraven. En skillnad på hela 19,7 procentenheter högre än för fristående skolor.

Slutligen är det intressant att se hur elever med utländsk bakgrund klar den svenska skolan i årskurs sex. Bäst går det för elever födda utomlands och invandrat före skolstarten. Där ser man att andelen som klarat kunskapskraven (A-E) är följande för engelska 89,6 procent, matematik 83,1 procent, svenska 92 procent och svenska som andra språk 79,5 procent.

Lite sämre går det för elever som invandrat efter skolstarten. Där ligger andelen som klarade kunskapskrav för engelska på 61,7 procent, matematik 68,5 procent, svenska 79,1 procent och svenska som andra språk 49,5 procent.

Sämst går det för elever som är nyinvandrade. För engelska ligger andelen på 50,8 procent som klarar kunskapskraven för betygen A-E. Matematik 62,5 procent. Svenska 63,3 procent. Slutligen svenska som andra språk 37,5 procent.

Storleken på de olika grupperna skiftar. Störst är antalet elever som kommit efter skolstarten och ligger runt 9 000 elever. Elever i gruppen nyanlända och de som kommit innan skolstarten ligger runt 5 000 elever. Generellt kan noteras att ju senare du kommer till Sverige dess större uppförsbacke har eleverna att klar skolan.      

Bilden är komplex på hur bra skolan lyckas med sitt uppdrag att ge kunskap till de elever som går i årskurs sex. Är betygsskillnaden mellan kommunala och fristående skolor glädjebetyg i den senare. Eller är det ett segregerat elevförhållande mellan de som går i kommunala respektive fristående skolor. Några know-why har jag svårt att göra. Här finns det ett behov av att forskningen klarlägger hur bra olika skolformer är. Skolverket har i en tidigare rapport konstaterat att det här med glädjebetyg inte är så stor som debatten vill göra gällande. Som alltid är det viktigt att ha mått på saker för att kunna dra slutsatser om samband och mönster.

Källor:
Tabell 1, Elever i årskurs 6 som ej når kunskapskraven för lägst betyget E vårterminen 19, Skolverket
Tabell 4A-C, Betyg årskurs 6 vårterminen 19, Skolverket
Rapport 475, 2019, Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket

måndag 4 november 2019

Från know-why till know-how

All utveckling bygger på Rumpenissarnas eviga fråga: Voför är det på detta viset. Orsaken svarar forskningen på, baserat på dess senaste kunskap, know-why. Lösningen hittas genom att ingenjörerna omvandlar orsaken till förbättring eller genombrott teknologiskt, know-how.

Genom tiderna har ingenjören sök lösningen på mänsklighetens aktuella problem. Så även denna gång. Dr Mouna Esmaeilzadeh pekade i Nyhetsmorgon 26 oktober 2019 på att klimatrelaterade dödsfall har minskat med 90 procent. Hon slår fast att teknik räddar liv, framstegen tekniskt gör att demokratin utvecklas. Den tekniska utvecklingen som skett de senaste hundra åren kommer innebära att den närmsta 100 åren exponentiellt kommer att motsvara 20 000 års utveckling. Hissnande perspektiv på all de tekniska lösningar vi kommer att se för att leva vidare på jorden.

Åter hyllar Gunnar Wetterberg ingenjören, utifrån IVA 100-årsjubileum. Han skriver följande i Expressen (4/11 19):
Klimatförändringarna, arbetet med att ersätta de fossila materialen, uppgiften att ge tio miljarder människor ett drägligt liv – allt detta kommer att kräva många kluriga ingenjörsinsatser. 
Vilken fantastisk möjlighet. Istället för att stanna upp, bli paralyserad och rädd på forskningen know-why, borde alla skrika på ingenjörer att fixa know-how. Samtidigt skapar detta en underbara yrkesbana för alla hugade kvinnor och män att skaffa sig världen bästa yrke, ingenjör.

Media Expressen

Skolan och dess kunskapsuppdrag

Skolan och dess kunskapsuppdrag har alltid varit viktigt. Frågan är den, vi vet inte om skolan var bättre förr.

Widar Andersson är inne på en spaning här i sin ledare i Folkbladet (3/11 19). Han skriver:
...var det så att skolan var annorlunda förr eftersom den speglade ett annorlunda samhälle? I det samhället gick ännu på 1970-talet ungefär 30 procent av niorna direkt ut i fasta arbeten med hyggliga löner. Vi vet således inte hur pass "bra" skolan var jämfört med nu; när alla förväntas gå i gymnasiet som dras med en utslagning på ungefär 30 procent av eleverna.
Bilden ovan är från min skolgång på 60-talet. I den grundskolan jag gick i innehöll just nio studieinriktningar. Några av dem var praktiskt inriktade. Elever som gick direkt till arbetslivet eller till en yrkesskola valde de praktiska linjerna. Om siffran stämmer att det var 30 procent som gick direkt till arbete är det helt naturligt att utslagningen är 30 procent i dagens gymnasieskola.

Är det så att fokuseringen att alla ska genom gymnasiet för att plats i arbetslivet kanske det fordras andra lösningar än dagens gymnasieskola och för den delen grundskolans högstadie. Grundskolan var uppdelad i allmän och särskild kurs i högstadiet när det gällde engelska och matematik. Allt för att kalibrera kravnivån mot framtida yrken och utbildningar

Hur vi ska få en balans i skolan för att spegla det samhälle vi har, där kunskap är avgörande för framtidens välfärd, behöver diskuteras. Jag lånar Widars ord som avslutning, att fundera på:
Om det är så att skolan speglar samhället så kan problemet nu vara att skolan speglar samhället väl mycket. Kunskapsuppdraget borde slå igenom som en tydlig motvikt mot uppsplittring, valfrihet och etniska och kulturella bubblor av alla de slag.

Media Folkbladet