Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 18 augusti 2019

Pendeln

Familjehemligheter spiller en skugga över generationer. En förljugenhet skapar förgiftade relationer och lämnar stort lidande efter sig. Speciellt med denna familjehemlighet med relationen till det som utspelade sig under andra världskriget i Nazityskland och tiden efter krigsslutet.

Man brukar säga att segrarna skriver historien. Det gjorde de även denna gång. Problemet är att vart efter tiden går öppnas arkiven och man får revidera sina kunskaper. Även berättelsen om Julie Lindahl och hennes Opa och Oma inblandning i Nazityskland och SS. Hon söker platser och arkiv i Tyskland, Polen, Brasilien bland annat. Under de sex åren hon gräver sig igenom sina morföräldrars förflutna byggs en bild upp hur de förtryckta och förtryckarna försöker överleva.

Julie låter oss resa med i dramatiken kring mänsklig brutalitet och svaghet. Vi får också en inblick i hur segrarmakterna förhöll sig till krigsförbrytelserna. Uppenbarligen slocknade intresset, att på bred front, jaga de som stod för ondskan efter Nürnbergrättegångarna. Repatrieringen av forna SS-män och kvinnor vidtog och många blev delar av det nya Västtyskland under Conrad Adenauer. Det var först under slutet av 1950-talet som regeringen Adenauer på grund av det internationella trycket kände en press att inleda en fas av rättegångar mot krigsförbrytare.

Det är här Julie mormor och morfar utnyttjar de nazistiska nätverken som byggts upp och flydde till Latinamerika och Brasilien.

Jag skriver under på Hédi Fried omdöme om boken:
"En stark bok om ondska och godhet. Jag kunde inte sluta läsa."       

fredag 16 augusti 2019

Trygghet och studiero

Undervisningen består av två delar, innehåll och relationer. Under en tid har trygghet och studiero diskuterats i media och på sociala medier. Främst ur perspektivet vad får och inte får lärare göra. Noterbart är att enligt skollagen är lärarna kung i klassrummet. Skollagens 5 kapitel ger långt gående befogenheter vid ordningsstörning. Frågan är sedan hur mycket av störande ordning beror på frånvaro av ledarskap i klassrummet.

Från 1 juli 2019 har regeringen via förordningen om grundskolans läroplan reviderat den på området trygghet och studiero. Det är främst två aspekter som ligger bakom revideringen. För det första att tydliggöra rektors särskilda ansvar för att alla elever får en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Den andra är att ändringen betonar att elevernas ansvar att visa respekt för och ta hänsyn till skolpersonalen och andra elever.

Det innebär att läroplanen har i sin andra del gjort följande tillägg. Under elevers ansvar och inflytande (2.3) har två nya mål skrivit in:
Skolans mål är att varje elev
  • genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
  • visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
Läroplanen pekar inte ut några riktlinjer för hur lärarna ska jobba med frågan. Här är det snarare rektor som ska se till att arbetsmiljön är sådan att trygghet och arbetsro ska innehållas. Läroplanen skriver följande om rektors ansvar (2.8):
  • alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero
Hur ska man arbeta med dessa frågor. Säkert finns det många sätt att göra det på. Jag har försök att sammanfatta hur elever behöver arbeta med sin egen individutveckling och sociala utveckling med hjälpa av skolans personal i följande orsaksdiagram.
Det är många pusselbitar att utveckla. När elever är störande är det olika faktorer som ligger bakom. Oftast är det många saker i klassrummet som är bidragande orsaker till att studieron inte upprätthålls. En kollega till mig har i ett examensarbete på Uppsala universitet klassat orsaker till bristande studiero, som lärare i 6-9 skolor i Uppsala fått klassa. I topp av de staplade resultaten (utfall utifrån driftsform och läge) återfinns att elever pratar om annat än skolarbetet hela 197 staplade procent. Därpå följt av sen ankomst, 104 staplade procent. Lägst kommer det som skoldebatten handlar om i media, oro och bråk i klassrummet med 67 staplade procent.

Examensarbetet i masterprogrammet inom undervisningsvetenskap, som kollegan gjort, visar även på en intressant bild. Av skolorna i Uppsala så står kommunala skolor i staden för totalt 188 staplade procent som indikerar bristande studiero. För kommunala skolor på landsbygden 132 staplade procent och för fristående skolor 57 staplade procent.

Resultatet är intressant med beaktande av den skoldebatt som finns i media och sociala medier. Om jag skulle våga mig på en tolkning på orsaken, med risk för att få kritik, är det troligen två saker som skiljer. Det ena är otydligheten i den kommunala skolan genom att den politiska nämnderna inte tillämpar skollagen som den är skriven. Nämnden har som huvudman inte mandatet att utforma den pedagogiska verksamheten. Den har skola själv utifrån skollagen, där rektor råder över den inre organisationen utifrån läroplanen. Lärarna har mandatet över undervisningen och hur den bedrivs utifrån läroplanen. Nämnde har bara befogenheten att finansiera skolan utifrån varje enskild skolenhets behov, samt andra speciellt utpekade områden i skollagen. Därtill verkar det andra vara otydligheter i ledarskapet på skolorna. Genom bristande delegationer i skolan skapas rädsla över vad rektorer och lärare får och inte får göra. Osäkerhet är alltid en grogrund till bristande trygghet och konflikter. 

Källa: 
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, revidering 2019.
Studiero i den svenska skolan, en studie av lärares uppfattning om studiero i årskurs 6-9 i Uppsala kommun, Uppsala universitet, Tommy Sandström    

torsdag 1 augusti 2019

Jag ser dig

Öjin har bäddats in i ett lugn efter turistsäsongen. Lilla Karlsö har inga besöker. September är ovanligt varm och havet häver sig varmt efter en lång varm sommar. Frida Vallskog har tagit sig ut till ön med några av sin juridikstuderande kompisar för en rofylld helg på Lilla Karlsö. Lugnet förbytts i en fasansfull mardröm när hon vaknar upp på stranden Veite Auren. Hon är den enda överlevande.

För femtonde gången får vi följa med Anders Knutas när han dras in i en skrämmande skuggvärld med rötter in i det förflutna. Hur polisen i Visby famlar i det tomma och obegripliga. Sakta nystas en historia upp som är som en saga för sann för att vara sann. Men verklig på det sätt mördaren hanterar livet som psykopat.

Med stilistisk ådra broderar Mari Jungstedt fram en gastkramande berättelse från Gotland. En bok som fångar från första raden. En magpillande njutning som man vill inte ska sluta läsa och en cliffhanger som får mig att hoppas att det inte dröjer att få läsa fortsättningen på.

söndag 28 juli 2019

Agitatorn som gick sin egen väg

Marie Carlberg, bruksägardottern, kom nära i kontakt med arbetare och insyn i arbetarklassens hårda villkor på 1800-talet. Den vuxna Kata Dalström engagerade sig i filantropi och bildningsfrågor. "Fru Kata" är den mest namnkunniga personer som ligger bakom både Socialdemokratiska partiet och dagens Vänsterparti.

Trots att hon tillhörde fel klass och fel kön lyckades hon erövra den politiska offentligheten som annars var männens på 1800-talets sista årtionden och början av 1900-talet. Trots att hon var sjubarnsmor flängde hon landet runt och bildade fackföreningar, agiterade för en klasskamp, inte könskamp som hennes namnkunniga kvinnor på den borgerliga kanten gjorde under sin tid. Hon kallade sig aldrig feminist.

Sitt hjärta hade hon på tungan. Var spontan. bråkig och oppositionell. Hon fick hållas för att hon var orädd, äventyrslysten, uthållig och hade förmåga att tala till och med arbetarklassen.

Berättelsen om "fru Kata" är en inblick i hur samhället såg ut när brytningstiden skapade grogrunden för socialismen i Europa och Sverige. En berättelse som spinner från att vara invalde i första partistyrelsen för Socialdemokraterna, där hon sällan närvarade genom sina resor i landet, till det tragiska slutet i SKP, Sveriges Kommunistiska Parti. Där, den för mig okända kopplingen till Sovjet, styrde de socialistiska partierna genom Komintern. Vid Kominterns andra möte i Petrograd 1920 kom en benhård och detaljstyrde världskommunism att läggas, där alla olika nationella partier skulle leva som delar av det Sovjetiska kommunistpartiet och dess 21-punkt program.

Berättelsen om Kata Dalström som socialistisk agitator är sammansatt. Det var inte bara att hon bröt med den klass hon föddes in i utan även tidens syn på hur kvinnor skulle vara och vad kvinnor borde göra. När jag läser hennes uppbrott från borgarklassen får jag en känsla av att det mönstret gick igen för drygt femtio år sedan. Den ungdomsrevolt, som 68-rörlesen var, var mycket överklassrevolt mot sina föräldrar. Arbetarna förstod inte mycket av den klasskamp 68-rörelsen ville framkalla var för något och skulle gagna dem. Lika lite förstod dåtidens arbetarkvinnor den kamp "fru Kata" ägnade sig åt. Hon behövde ju inte fundera på det dagliga brödet.

Boken är en intressant historia om det som föregick den samhällsutveckling Sverige och dess invånare gjort under 1900-talet.        

lördag 20 juli 2019

The man on the moon

En annan tid, ett annat synsätt. Teknikoptimism levde och jag som 16-åring djupt inne i min nördighet. TV-program som Tekniskt Magasin bänkade jag mig framför, för att insupa detta underbara hur kunde man lösa problem med hjälp av teknik.

Idag (20/7 19) är det 50 år sedan Neil Armstrong satte foten på månen med det klassiska orden:
That's one small step for man, one giant leap for mankind.
Klockan hade hunnit bli 03.56 måndag morgon den 21 juli. I min minnesanteckning, från denna händelse, har jag skrivit:
03.56 landsteg den första människan på månen.
Vad som jag gjorde sedan står inte noterat. Kan gissa att jag stängde av TV och la mig för att sova.

Den sommaren var den första semestern jag hade i livet och min farbror Bernth var på besök i Eskilstuna, för en Smålandstripp. Jag minns att vi just söndagen den 20 juli 1969 bänkade oss framför den svartvita TV för att se denna stora världshändelse på Fristadsgatan. Stort var det.

Bilden ovan har jag tagit på Kennedy Space Center januari 1981 av den gigantiska Apolloraketen, tolv år efter dess första färd till månen. Vistelsen på denna klassiska mark var en bekräftelse på all den teknik som utvecklats för dessa rymdfärder fick en spinn-off för vardagen för oss vanlig människor. Det var inte bara en gigantiskt projekt i kapprustningens tidevarv, mellan Sovjetunionen och USA, utan även en teknikutveckling vi fick nytta av än idag. 

onsdag 17 juli 2019

I guds namn

Vad är det som gör att våld motiveras i religionens namn. Eli Göndör går i sin bok in på sådan som alla i det svenska samhället bör förstå vad gäller islam och hur våldet kan vara en del av den.

Utgångspunkten i boken, vad innebär religiöst meningsskapande, beskrivs av Eli Göndör på detta sätt:
Det är alltså judar, muslimer, kristna och andra som ska ställas till svars för sina handlingar. Inte religionen, den gör ju inte något. Det är utövarna som fyller religiösa begrepp och idéer med det politiska och sociala sammanhang de lever i för att den vägen legitimera mord och förtryck av andra. Andra utövare fyller samma begrepp och idéer med omtanke, hänsyn och kärlek till medmänniskor. Urkunderna kan i sammanhanget ses som en tacksam katalog att välja ur, och idéerna och begreppen anpassas till sociala och politiska villkor vid varje givet tillfälle och sammanhang. (s 17-18)
Meningsskapandet sker utifrån gruppens tolkning av urkunden. Urkunden blir en slags innehållskatalog som gruppen tolkar utifrån. Det är därför det finns så många olika grenar inom de tre Abrahamitiska religionerna, judendomen, kristendomen och islam.

Boken speglar också hur islam utvecklats och vilka uttolkare som funnits. Kunskap fås om islam i Mellanöstern. Vilka traditioner, bildning och moderniteter finns ur ett arabiskt perspektiv på omvärlden. Här fås en bild hur en av de stora ideologerna, Sayyid Qutb - anpassningens mästare, tar gamla begrepp som laddas med samtiden där det heliga kriget är vars mans skyldighet.

Boken sätter detta i relation till hur Muslimska Brödraskapet utvecklats och hur de verkar, inte bara i Mellanöstern utan även i Europa. Här fås även inblicken i vad som skiljer islam i Mellanöstern och i andra delar av världen som Afrika och Indonesien.

Boken sätter även in muslimers villkor och utveckling i Sverige. En läxa som varje svensk i majoritetssamhället bör ha kunskap om. Därför är boken en av de större ögonöppnaren om hur olika grupper tolkar innehållet i urkunderna Koranen och Bibeln.   

måndag 15 juli 2019

Förbud eller skärpt tillsyn för religiösa skolor

Skärpt tillsyn verkar vara huvudlinjen för förskolor och skolor. Samtidigt ska tillståndsprövningen bli tuffare. Något totalförbud inte i sikte verkar inte utredarens Lars Arrhenius, jurist och förra barn- och elevombudet, se.

Diverse problem uppstår när man ska diskutera det här med konfessionella förskolor och skolor. I ett annat blogginlägg, se länk nedan, har jag tagit upp både det Skolinspektionen skriver i sin granskning och hur skollagen definierar begreppen utbildning och undervisning. Därtill januariöverenskommelsen där den sittande utredningen emanerar ur.

Intervjun med Lars Arrhenius, gjord av TT, i Svenska Dagbladet (15/7 19) skriver han följande om sina tankar om att utöka ägarprövningen till att även gälla skolans värdegrund:
Skollagen är väldigt tydlig med att eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna. Vill man driva skola i Sverige får man vara beredd att följa de reglerna.
Han sammanfattar med en regel om skriftlig försäkran ger Skolinspektionen strängare krav vid tillståndsgivning. Problemet återstår när det gäller tillståndsprövningen av konfessionella förskolor. Här är det 290 kommuner som utfärdar dessa tillstånd. I sitt kommande förslag kommer han att föreslå att landets ca 200 konfessionella förskolor ska omfattas av de nya och utökade kraven, han säger:
Det finns 290 kommuner så det är klart att det är svårt att få en likhet i bedömningarna. Skolinspektionen har stor erfarenhet och skulle kunna ha en enhetlig inspektion.
Om jag tolkar det rätt verkar det vara så att Skolinspektionen ska ta över tillståndsgivningen från kommunerna.

Där på kommer vi till storleks talen i svensk förskola och grundskola. Det är viktigt att förstå dessa i den politiska diskussionen bland partierna och den svenska opinionen samt baseras på fakta och inte känsla. Tar vi storleken på grundskolan ser den ut som följer 2018:
  • Totalt antal elever: 1 068 274 stycken
  • Elever i kommunal skola: 900 028 stycken
  • Elever i fristående skolor: 162 330 stycken.
Storleksandelen är att 16 procent av eleverna går i en fristående skola. Lars Arrhenius uppger att ca 10 000 av dem går i en konfessionell skola. Det motsvara 1 procent av samtliga elever i Sverige. Alltså en försvinnande liten elevantal frågan gäller.

Tittar vi på förskolan är storleken följande för 2018:
  • Totalt antal inskrivna barn: 517 670 stycken
  • Inskrivna i kommunal förskola: 412 136 stycken (80 %)
  • Inskrivna i fristående förskolor: 103 534 stycken (20 %)
I landet finns det totalt 9 808 förskolor varav 2 757 är fristående. Med 200 av dem konfessionella är andelen 7 procent som svarar för 10 procent av barnen.

Mycket kan sägas om en fråga som gäller konfessionella förskolor och skolor. Frågan är bara hur man ska ställa sig till att värdegrunden ska in som en del i prövningen. Notera jag blir det kanske svårast för förskolan och den nya läroplanen (Lpfö 19), som gäller sedan 1 juli 2019. Här pratas om utbildning när det gäller grundläggande värderingar. Med skollagens definition av undervisning är utrymmet till begreppet utbildning nästa lika stort i en förskola. Däremot är friutrymmet större i grundskolan, där timplanen styr vad undervisningen i förhållande till utbildningen.
Samtidigt har Lgr11 en intressant skrivning kring delar i det grundläggande värderingarna:
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. (s 5)
Här kan man fundera, redan idag, hur andra trossystem har möjlighet att driva skola om den ska bygga på kristna traditioner.

Frågan är inte lätt att hantera när det finns inkonsekvenser mellan skolväsendets styrdokument. Den som lever få se hur Lars Arrhenius lyckas navigerar i sin utredning och hur sedan de fyra partierna bakom januariöverenskommelsen ska hantera frågan politiskt för att slussa frågan genom riksdagen.

Media SvD
Pluraword: Sverige ett avvikande land
Källa:
Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem, revidering 2019, Skolverket   

 


söndag 14 juli 2019

Professor Wille Vingmutter

Berättelsen om Leif GW Perssons yrkesliv är en exposé på ett dedikerat yrkesliv på brottets bana. Här får man följa mästerdetektiven i livets olika skiften. Allt från tiden som skolpojke till professor. En professur speciellt sydd för Leif GW.

Delar av boken kan jag känna en samhörighet till, när det gäller uppslukande av professionen och arbetet. Det där att saker ramlar på en och man slukas av att lösa problem. Därtill en resa som arbetargrabb till en tillvaro som är långt ifrån där resan började. Där GW så bra beskrev att han klev på tåget men lämnade Gustav grabb på perrongen.

Boken beskriver yrkeslivet från den akademiska världen och den närvarande verkligheten där brotten begicks. Fascinationen över hur brottet gått till, inte vem som gjorde vad och vad eventuella motiv som låg bakom. Hur han med hjälp av statistiken kunde leda till fall framåt, som den vetenskapliga detektiven. Där tre enkla grundregler gäller:
  • "Gilla läget"
  • "Inte krångla till det i onödan"
  • "Hata slumpen"
Alla tre grundregler för en god analys. Därtill ger han grunden för att besvara fem frågor som leder framåt:
  1. Vem är offret?
  2. Var inträffade brottet?
  3. När inträffade brottet?
  4. Hur genomfördes brottet?
  5. Varför genomfördes brottet?
Med dessa frågor har man grunden för att hitta den man letar efter:
  1. Vem var det som begick brottet?

Allt detta är även grunden för att skriva en deckare, utan att fladdra ut i drömmar, över hur man leder ett brott fram till lösning. Därtill återger han brott som inte löst för att spaningarna inte gjort det gedigna arbetet, med att svara på frågorna ovan. Dessa fall är Catrine da Costa, Helena Andersson, dubbelmordet i Brattås och mordet på Ulla Andersson.

Utöver dessa yrkesberättelse, från den vetenskapliga detektiven, får man stifta bekantskap med den officiella byråkraten på Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet. Många är det offentliga utredningar Leif GW stått som sakkunnig i.

I 97 kapitel, 543 sidor och nio delar fås en samhällshistoria kryddat med personliga framgångar och bakslag väl värda att grotta ned sig i.  

onsdag 10 juli 2019

Kollegialt lärande

Många vägar leder till framtidens skola. Den bästa är via kollegialt lärande. Ulf Blossing och Ann-Christine Wennergren går i sin bok igenom hur detta kan vara möjligt, byggt på en vetenskaplig grund. Kombineras detta med den vetenskapliga forskningen kring systematiskt kvalitetsarbete fås en fruktbart system för framtidens skola.
Bilden ovan representerar forskningen kring hur man bygger system för ständiga förbättringar. Det understa lagret i grunden är skolkulturen. I boken Kollegialt lärande nämns tre typer av kulturer i skolan.
  • Särbokulturen
  • Familjära kulturen
  • Professionella kulturen
Det som kännetecknar särbokulturen är att den saknar kollegialt lärande och små praktikgemenskaper, bestående av några få lärare, som fungerar isolerat från varandra. Lärarna arbetar individuellt och har inte något samtal med kollegor om undervisningen och problem de står inför i skolan.

Den familjära kulturen har en mer eller mindre praktikgemenskap. Visst kollegialt lärande finns om innehållet. Kärnuppdraget, när det gäller elevers behov och lärande, är fortfarande något som enskilda lärare håller för sig själv.

Den professionella kulturen omfattas av att lärarnas undervisning och elevernas lärande utgör ett självklart innehåll i det kollegiala lärandet. Där förs ett kontinuerligt samtal om egen och andras undervisning i praktikgemenskapen.

Systembyggnaden blir beroende på vilken av kulturerna som gäller på den lokala skolan. Ett fungerande system är det som bygger på den professionella kulturen. I praktikgemenskapen skapas framgångarna i den framtida skolan med pedagogisk struktur för pedagogisk planering och kollegialt lärande i utvärderingen av undervisningen.

Boken ger exempel på vad som gäller för att kollegialt lärande och dess redskap. Redskap kan vara samtal och samarbete, integrerat och differentierat innehåll, relationer och reflektion samt analys. Boken ger även exempel på hur man leder och följer utvecklingsarbetet i praktikgemenskapen.

Boken avslutas med tio tecken på framtidens skola.    


söndag 7 juli 2019

Skolan lyser med sin frånvaro - Almedalen 2019

Årets politiker tal från scenen i Almedalen 2019 lyser skolan med sin frånvaro i stort. Skola och utbildning är tredje största väljarområdet. Den fjärdedel av talen som innehåller skolan är fokuserade på enskildheter som kunskap i svenska eller den social dimensionen. Tre av fyra tal berör inte skolan mer än ytterst marginellt.

Detta är en intressant signal partiledarna sänder. Tittar vi på vilka frågor väljarna rankar som de viktigaste är det (Novus juni 19):
  1. Sjukvården 63 %
  2. Invandring/integration 53 %
  3. Skola och utbildning 52 %
Uppenbart har skolan ingen hög ställning som samhällsproblem för partierna när det kommer till vilka frågor som de tycker är viktigast att förmedla från talarstolen. Ska samhällsfrågorna invandring/integration nå en lösning är det två saker som är avgörande. Den första att skapa kunskaper hos barnen till invandrarfamiljer och svenska familjer hur de ska klar att navigera i det starkt byråkratiska samhället. Kunskaper både i skriva, läsa, räkna samt samhällsämnen ger fria individer i det demokratiska samhället. Därtill har goda kunskaper i övriga ämnen för att bidra till välståndsutvecklingen. Det andra medvetet arbeta med att bryta klanen/familjens dominans bland de invandrade. Att skapa en resa som kvinnor och män gjort i Sverige de senaste femtio åren sedan sambeskattningen skrotades. Där kvinnan gjordes oberoende av männen och familjen. Där den sekulära staten stått för det familjen gjorde.

Kan bristen på tal om skolan tolkas att partierna är överens om hur skolan ska fungera. Finns det utöver 73 punkts programmet en samsyn i svensk politik som skolans finansiering och undervisningen i stort. Låt mig tvivla i ljuset på hur kommunpolitiker medvetet eller i tvånget av en budget i balans drar ned budgeten för skolan. Där neddragningarna menligt påverkar det uppdrag staten satt på skolhuvudmännen.

Sedan regeringen tillträtt i januari 2019 är det lite som kommit ut från Utbildningsdepartement på politiska förslag för riksdagen att hantera i Utbildningsutskottet. De regeländringar som kommit är resultatet av regeringen Löfven I. På något vis finns ett glapp mellan väljarnas syn på skolan, som ett samhällsproblem, och rikspolitikernas handlande på området skola och utbildning.

Svensk strävan, dag 8 - Almedalen 2019

Efter regn kommer solsken, började Jimmie Åkesson sitt tal i Almedalen (7/7 19) som sist ut på scenen i Almedalen. Det blev mycket Wilhelm Moberg och svensk strävan, från 1941. Jimmie tycket det inte känns som Sverige längre, i många stycken var svenskt, när han appellera: Återupprätta känslan av Sverige.

Talet var i mångt ett brandtal om hur vänsterliberalismen och Socialdemokratin förstört Sverige. Speciellt hårt gick Jimmie åt Stefan Löfven och hans hyckleri. Han vill bara ha makten trots att det i riksdagen är en överväldigande borgerlig majoritet, noterade Jimmie. Jimmie refererade även till ett brev han fått från en 70-årig kvinna, han fått på sin födelsedag, som hela sitt liv trott på och röstat på sossarna. ”Det känns inte som Sverige längre”, ska kvinnan bland annat ha skrivit.

Jimmie sa: Jag delar den känslan. Han fortsätter: Vi som lever här måste kunna och vi måste tillåtas att känna oss hemma i vårt eget land. Han invecklade sig i olika fraser som kan leda tankarna vidare antingen till Vikingatiden eller Nazityskland, även om de var väl dolda i retoriken.

Framförallt ville Jimmie fokusera på fyra vikta områden för svensk strävan, som han sa 21 gånger under talet. Först ut var invandring och integration. Andra trygghet. Tredje välfärden, då han kom in på vården och omsorgen. Sista och fjärde området var livsvillkoren i hela vårt land. Att alla oavsett var man bor, på landsbygden eller i staden, skulle kunna leva vanliga liv. Givet detta kom han in på bensinskatt och på de som byggt landet och dess usla pensioner.

Ytterligare noterade jag att Jimmie Åkesson inte nämnde något om skolan i sitt tal. Tydlig är det uppväxande släktet inte värt något.

Talen avslutades med:
– Svensk strävan, Sverigevänner! 

lördag 6 juli 2019

De som lämnats efter, dag 7 - Almedalen 2019

Sverige behöver ett nytt ledarskap. En social borgerlighet byggd på värdegrunds buren politik. Ebba Bosch Thor intog Almedalsscenen efter att Sveriges tjejer bärgat bronset i fotbolls VM. Talet innehåll mycket kritik om C och L svek samt 73-punkt avtalet. Där KD paradfråga om vården var uppe.

Bostäder var också en del av den sociala borgerligheten med en stärkt medelklass där arbetarklassen kan förverkliga köpet av ett egna hem. Förr kostade en villa 3 årslöner, idag 5 årslöner och i Stockholm 8 årslöner.

Jämställdheten var upp till beskådande. Hur viktigt är det inte att "karriärkvinnor", som är värst drabbade, inte ska göra karriär på en manlig norm. Där Ebba var inne på att inte elitfeminismen ska styra, modell vänster, utan det ska var de vanlig kvinnorna som styr, en vardagsfeminism.

Skolverket fick sig en rejäl känga när det kom till hedersförtryck och dess icke inskrivning i läroplanen för skolan. I samma anda har Jämställdhetsmyndighet tyckt om heder. Ebba ville dra ett fet sträck över myndigheten. Den kan ju inte ens ställa upp på det förtryckta kvinnornas rätt att inte utsättas för hedersförtryck. Vad ska man med en myndighet som inte uppfyller sitt uppdrag. I den veva kom Ebba in på de konfessionella skolorna. Där hon berättade om flickan  som blev mobbad i den kommunala skolan, i ett utanförskapsområde i Göteborg. Hon blev isolerad för hon inte hade en slöja. Ebba betonade att det inte var i en fristående skola, utan just i en kommunal. Ebba ropade på en hårdare tillsyn på skolor oavsett driftsform i det parallella samhället.

Frånsätt detta var det inget annat om skolan i talet.

För övrigt var hon inne på brunsmutsningen som S skvätter kring sig. Hon riktade sig till Nyamko Sabuni som har erfarenhet av ”vänsterns smutskastningsapparat” – och direkt till henne:
– Bryt upp! Låt oss ta avstamp i våra gemensamma värderingar och arbeta fram ett gemensamt budgetförslag. Och låt sedan riksdagen ta ställning till det förslaget. Ni har makten att förändra, det måste inte bli tre år till med Stefan Löfven. Kom hem till borgerligheten!
Ebba Bosch Thore är ute efter en snabb politisk revansch.
     

fredag 5 juli 2019

Ett starkare samhälle, dag 6 - Almedalen 2019

Vakta vår potatis. För andra sommaren i Almedalen talade Magdalena Andersson. Talet var ett klassiskt socialdemokratiskt, för att gjuta olja på vågorna, nu när de fått kompromissat med C och L.  Talet kretsade kring treenigheten jobb-välfärd-rättvis fördelning.

Retoriken byggde på mycket dåtid, om Erlander, Palme och Persson. Hur folkhemmet byggdes. Hennes mor fick inramade talet, med hur hon tog sig ur sin situation. Hur välfärdsstaten byggdes och hur skatterna bidrog till att finansiera den. Jobben är viktiga ur ett socialdemokratiskt perspektiv. Jobb är inte bara att väckarklockan ringer halv sex en novembermorgon för att ta sig upp till jobbet. Det är ett sammanhang och det som gör att välfärden kan byggas.

Socialdemokratin ska bygga det nya gröna folkhemmet. Skatteväxlingen ska minska fossilberoendet.

Samtidigt föreslogs att en välfärdskommission som ska leta efter metoder för att ”stärka välfärden framöver”. Hur nu det ska gå till.

Talet snuddade bara vid skolan, som en del av välfärden, för övrigt inget substantiellt. Talet var även fritt från det här med främlingsfientlighet och identitetspolitik. Däremot återkom det här med den svenska modell ofta i talet. Ett allmänpolitiskt tal som möjligen borgar för en ny partiledare. Det verkar vara kvinnornas tid i politiken. Med skillnaden att Magdalena höjde ett varnande finger för högerns "nya feminism".     

torsdag 4 juli 2019

Vi för Sverige framåt, dag 5 - Almedalen 2019

Landsbygdstalet med stråk av Stockholmsinslag. Den nya tryggheten. Mer samarbete. Några av de bärande idéerna i Annie Lööfs tal, som i mångt berörde det här med olikheter. Närma inte fjärma, en del i att bearbeta känslan av rädsla och oro så att olikheter blir en tillgång.

Annie Lööf håll ett landsbygdens hjältar tal, som om det vore en Bondeförbundare på femtiotalet som talade. Där gården och företagaren höll upp hela Sverige, men nu i det nya gröna. Ett grönare Sverige med ny teknik.

Annie Lööf drog också lansen för att samarbetet måste var i mitten. Inget av de två ytterkanterna ska någonsin få ett inflytande i det nya politiska landskapet. I den vevan var hon inne på att råheten i det offentliga ökat. Det som uttalades tidigare i undanskymda forum sägs idag öppet i offentligheten.

Det stora som saknades var skolan. Centern verkar inte fokuserar det tredje viktigaste samhällsfrågan. Om oron, som hon vill motarbete, ska försvinna måste skolan ge barn en trygghet i olikheterna. I Sverige tycker vi olika och det är naturligt.   

onsdag 3 juli 2019

Hoppfullhet för framtiden, dag 4 - Almedalen 2019

Hoppfullhet för framtiden, började Nyamko Sabuni sitt tal som ny tillträdd partiledare för Liberalerna i Almedalen (3/7 19). Talet var utifrån sina egna upplevelser, där hon var tydlig med att hon inte ställer upp på identitetspolitiken. Hon talade om liberal integrationspolitik byggd på individens frihet i ett sammanhang. Där integrationen är Sveriges största utmaning.

Hon lyfte frågan om klimatet och hållbarheten, en fråga som inte tidigare lyftes av Liberalerna. Under sina år som hållbarhetsdirektör på ÅF har hon förstått vikten av lösningsorientering inför de utmaningar som finns på klimatområdet. Här bland annat kring godstransporter på landsväg och möjlig elektrifiering av vägnätet för att få en fossilfri transportflotta. Ingenjörerna hyllades. Så fort de ställs inför ett problem är lösningsorienteringen direkt där, hur gör vi för att lösa problemet. Det bubblar av lösningar när ingenjörer arbetar. För att lyfta klimatåtgärderna behövs satsningar på kunskap, det är endast det som ger lösningarna.

Företagarna hyllades. En erfarenhet hon tar med sig in i politiken igen är hur viktigt företagandet är för att skapa välstånd. Sverige ska bli företagandets förlovade land.

Skolan nämndes inte i talet, mer än hennes egna resa. Där språket är viktigt för integrationen. Att förstå det svenska språket. Här hur hon fick hjälp med hemspråkundervisningen i kombinationen med att lära sig det nya språket. Hur hon hemma i Kungsängen kunde gå till biblioteket för att läsa. Samtidigt som hon hade en svensk vän att få hjälp erövra svenska språket.

Hon markerade tydligt mot hederskulturer. Hur hon själv haft föräldrar som var toleranta och lät henne växa upp till den fria kvinna hon är. Där familjens heder inte var viktig, som det kan vara i andra grupper och klaner. Därför ska varje uttryck som begränsar kvinnor motarbetas och heder bekämpas. 

tisdag 2 juli 2019

Ett Sverige för alla, dag 3 - Almedalen 2019

Överklassen äter oss ur huset, säger Jonas Sjöstedt i sitt tal i Almedalen 2019. Jämställdheten var det bärande i hans tal. Ett tal som höll sig till barn och dess jämställdhet. För övrigt hänföll han till klassisk klassretorik med ett klassamhälle riggat för de rika.

Mormor Greta fick stå exempel för det klansamhälle vi hade för hundra år sedan. Där kvinnan var en ägodel som inte skulle skämma ut familjen och släkten. Där mormor Greta fick gifta sig med morfar vare sig hon ville eller inte. Där familjens heder var viktigare än något annat. Snabbt tvättade han bort hur V sett på heder genom att säga att 100 000 kvinnor idag lever under hedersförtryck, något som absolut inte ska finnas i Vänsterpartiets Sverige.

Djursholm får stå för de som äter upp den arbetande klassen, med exemplet från förskolan. Där klädboxarna är tomma i den mindre välbärgade områdena är boxarna överfulla med märkeskläder direktörens barn inte orkar leta reda på. Arbetarkvinnan har inte råda att barnen slarvar bort kläderna medan direktörsbarnet får nya när det slarvat bort för man ids inte leta rätt på dem.

Jonas Sjöstedt tal innehöll skolan fast ur den social dimensionen. Inget i talet fokuserade på kravet kring att barn bör kunna saker när det gått ur den. Även här kom klassperspektivet in med jämförelsen hur folkskolan var. Ett "lov" från april till oktober där bönderna hade billig barnarbetskraft. barn idag kanske inte har just de problemen men alla barn oavsett bakgrund ska ha ryggan laddad med samma saker när de sex år gamla börjar förskoleklassen, även om ryggan är ärvd eller ny.

Barn och andras ungar var på tapeten. Ordet ungar är ett förbjudet ord i skolans retorik. Men för Jonas Sjöstedt går det bra, han knöt an till att det är inte bara de egna barnen man värna ska värna om utan också bry sig hur andra ungar har det. Barns rättigheter var i stort den röda tråden i talet.

måndag 1 juli 2019

Nya svenska modellen, dag 2 - Almedalen 2019

Kunskap om världen därute gagnar Sverige. Världen behöver inte Sverige, men Sverige behöver världen. Med dessa inledningsfraser startade Ulf Kristersson sitt Almedalstal (1/7 19).

Integration fick stå som bakgrund för talet, genom berättelsen om Hamid Zafar, årets svensk, som kom till Sverige med sina föräldrar som flykting. Hans resa från förskolan till att idag vara förvaltningschef för skolan i en småländsk kommun, är en slående berättelse och ett exempel på att ansträngningar ger resultat. Kristersson slog fast att i klassrummet börjar klassresan. Skolan var en av det central i talet.

Nya svenska modellen var mantrat som återkom många gånger i talet. Den nya svenska modellen gäller företagandet, skolan, sammanhållningen, integrationen, språket, jobben och kulturen. Kristersson återkom i talet till det som redan presenterade på SvD Debatt på morgonen, en språkreform i fem steg. Språket är nyckeln till Sverige.

De fem stegen börjar med språkförskola, mer svenska i grundskolan, obligatoriskt sfi, kunna svenska för att få medborgarskap och slutligen, inte automatiskt tolk till modersmålet när man nått svenskan för att göra sig förstådd. Det senare har flitigt debatterats och kritiserats efter förslaget presenterats i debattartikeln.

Talet var visionärt, om vad moderaterna ville, ett sammanhållet Sverige i den nya svenska modellen. Där den fria individualismen också bygger att vi kommer tillsammans för att diskutera och föra fram sakfrågor i demokratisk ordning för att lösa de utmaningar Sverige står inför.    

Skamvrån

Med "kram från Sofie" har jag läst hennes senaste epos om Emma Sköld. I 116 rafflande kapitel dras jag in i en historia kring skammen kring det här med psykisk ohälsa och självmordstankar. Boken är tillägnad hennes enda kusin Bjarne, som inte orka leva och lämnade livet endast 40 år gammal.

En man saknas. En flicka lägger sig på en spårvagnsräls i Bromma. Mannen har hamnat i en djup grav i skogen. Detta är spelöppningen för ett av de knivigare fall Emma Sköld får på halsen, efter mammaledigheten. Råga på allt har hon fått en yngre manlig kollega att samsas med och de invecklingar sådant kan medföra.

De båda drabbade är inte bekanta, har ändå något livsavgörande tillsammans. Utsattheten av skam över att bli exkluderad bland skolkamrater hos flickan. Skam över övertramp och en förflugen otrohet med jobbanknytning för mannen. Sådan skam som kan byggas upp till ångest och självförnekelse över att man sabbat tillvaron så mycket att man snuddar vid de förbjudna tankarna och handlingarna.

Kravet ökar på Emma Sköld att hitta sambandet innan det är försent. Många oväntade vändningar blir det, som också drabbar henne personligen och skrämmande än hon kan ana.

Boken avslutas med en cliffhanger som gör att jag helst skulle vilja läsa fortsättningen redan. Vänta får bli lång till Sofie kommer med nästa uppföljare på Emma Sköld gärningar. 

Nya krav på skolan

Skolan har från idag (1/7 19) nya regler att följa. Det är främst fyra saker som påverkar undervisningen från höstterminen 2019.

Den första är "läsa-skriva-räkna-garantin" som ska gälla för både förskoleklassen och lågstadiet. Regeringen skriver följande om denna garanti:
En garanti för tidiga stödinsatser införs i förskoleklassen samt i lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Om det utifrån användningen av nationella kartläggningsmaterial, bedömningsstöd eller prov finns en indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk eller matematik ska en särskild bedömning göras av elevens kunskapsutveckling. Förskollärare och lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens. Om eleven är i behov av stöd ska åtgärder sättas in och följas upp.

Nästa ändring är snarare en förläning av försöksverksamheten med fjärrundervisning. Här skriver regering följande om den:
Ändringen innebär att förordningen om försöksverksamhet med fjärrundervisning ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2020. Tidigare gällde förordningen till och med den 30 juni 2019. Förordningen innehåller bestämmelser om en försöksverksamhet med fjärrundervisning i alla ämnen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Tredje ändringen gäller läroplanerna för grundskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Här är det fokus på ökad studiero och trygghet. Regeringen skriver följande om ändringarna:
Ändringarna i läroplanerna tydliggör rektorns särskilda ansvar för att alla elever får en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ändringarna betonar även elevernas ansvar för att visa respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever. Det tydliggörs också att skolans mål är att varje elev genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, ska ta ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö.

Fjärde och sista ändringen gäller fritidshemmen och dess fritidspedagoger och kravet på legitimation och behörighet. Regeringen skriver:
Ändringen innebär att undantaget från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning i fritidshemmet tas bort. Det kommer därmed ställas krav på legitimation och behörighet för undervisning i fritidshemmet på samma sätt som för undervisning i övriga delar av skolväsendet.

En hel del att tänka på till upptaktsmötena i augusti inför läsåret 2019/2020.

Nya tider i förskolan

Idag är det den stora dagen i förskolan. Glöm bort allt vad förskolechef heter. Från och med nu är hon rektor, eller för all del de få männen. Så här skriver regeringen i sin sammanställning över de nya lagarna som träder ikraft idag (1/7 19):
Ändringen innebär att förskolechefer ska benämnas rektorer och att de ska omfattas av ett krav på att genomgå en befattningsutbildning. De ska påbörja befattningsutbildningen snarast möjligt efter det att de tillträtt sin anställning och ha genomfört den inom fem år efter tillträdesdagen.
Så det är bara att gratulera lärosäten till kommande anstormning av elever till rektorsprogrammet.

Därtill gäller Lpfö 18 fullt ut idag. Här finns kraven ställda på ansvaret som vilar på förskollärare vad gäller undervisningen. Ett ord som varit flitigt diskuterat sedan förslaget till den nya läroplanen manglades genom myndigheterna. Regeringen skriver följande om denna nya läroplan:
Den reviderade läroplanen för förskolan tydliggör ett barnrättsperspektiv utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter samt barns rätt till trygghet, integritet och omsorg. Flera andra områden lyfts också fram i läroplanen, som svenska språkets ställning, jämställdhet, nationella minoriteters rättigheter, hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande. Vidare preciseras förskollärares respektive arbetslagets ansvar, där bland annat barnskötare ingår, för undervisningen.
Så det är ny vardag idag för alla i förskolan. Lycka till med det nya.

söndag 30 juni 2019

Klimatet kan inte vänta, dag 1 - Almedalen 2019

Grönt är inte bara en färg - det är en inställning, upprepade Per Bolund i sitt premiärtal på Almedalsveckans första dag 2019. Det stora löftet var också fosilfria bränslen till 2030.

Per Bolund öppnade med att hälsa alla mångfaldsvänner välkomna. Snabbt kom han in på det vi kanske alla är oroade över, det har blir tystare och tystare i naturen när många insekter försvunnit. Vi alla är del av och beroende av det ekologiska systemet. Frågan hur vi förvaltar det och tar hand om utvecklingen av den.

Fokuset i talet låg på klimatet. Där de gröna, med Per Bolund i spetsen, pratar om ord som klimatnödläge och klimatfegisar. Tydligt är att Per Bolund och miljöpartiet profilerar sig mot klimatet och miljö med det nya språkröret. Med Gustav Fridolins avgång som spårkrör märks att skolan inte står lika högt på MPs agenda. Talet innehöll inte ett ord om skolan, trots att utbildningsminister Anna Ekström satt i publiken.

Uppenbart är att MP hårdsatsar på klimat före andra viktiga frågor i sin politik. Mycket av talet innehöll också konsumtionsfrågor, som att vi använder plagg 10 gånger innan det slängs. Att merparten av det vi har i garderoben inte används. Här kom cirkulär ekonomi på tal, att köra second hand, skicka slitna kläder till företag som fräschar upp den för fortsatt användning. En renässans för skräddare, skomakare och andra hantverksyrken i den cirkulära ekonomin. Lite som det var när jag växte upp på 1950-talet. Återstår att se hur många som kommer att minnas detta när vi går till val 2022 och hur mycket som blir verklighet under nuvarande mandatperiod inom ramen för JA och MP inflytande i regeringen.    

lördag 29 juni 2019

Stängd skola

Allvaret är här. Nu kan fristående skolor inte slarva med undervisning och ekonomi längre. Skolinspektionen har stängt Elma School AB i Rågsved, södra Stockholm, på basis av de nya reglerna från 1 januari 2019. Hittills har det varit svårt att komma åt skolors verksamheter och stänga skolor av den anledningen. Nu är läget skarpare.

Det är ett nålsöga ägare och ledning för fristående skolor tvingas igenom. En omfattande prövning görs, sedan årsskiftet, på de som ska starta eller utvidga fristående skolor och förskolor. Skolor prövas av Skolinspektionen och förskolor av respektive kommun, som ger tillstånd för att driva förskoleverksamhet. I en regelbunden tillsyn av Elma School AB, Dnr 44-2018:1250, fattade Skolinspektionen fredagen den 28 juni 2019 att dra in tillståndet att bedriva grundskola på basis av den nya ägar- och ledningsprövningen.

Skollagen har skärps i 2 kap 5 § där lämpligheten prövas av ägare och ledning inom tre områden:
  1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,
  2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och
  3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.
Beslutet har överklagats till domstol av huvudmannen för Elma School AB, men nedläggningen gäller till domstol dömer avvikande från Skolinspektionens beslut. Det intressanta är följande uttalande som gjort till Lärarnas tidning:
– Nu är det många och återkommande brister under lång tid som ligger till grund för vår bedömning att huvudmannen inte är lämplig, säger Helena Boson, jurist vid Skolinspektionen.
Jag noterar, efter att själv genomgått en utbildning hos Skoljuristerna, att det är inte lite som ska uppfyllas av ägare och ledning för att få driva en fristående skola. Ägare och ledning ska ha kunskap och insikt i följande områden:
  • skoljuridik
  • systematiskt kvalitetsarbete
  • arbetsrätt
  • ekonomi
  • arbetsmiljörätt
Därtill kommer en omfattande skoljuridisk insikt kring huvudmannens ansvar, offentlighetsprincipen, sekretess i skolan och GDPR.

Detta är en välkommen uppstramning över vem och vilka som får driva fristående skolor och förskolor. Kraven gör att vem som inte gör sig besvär att att driva skolor. Oavsett vilken driftsform skolan drivs i, som stiftelse, ekonomisk förening, handelsbolag eller aktiebolag.

Eftersom rättsläget inte är fastlagt, mer än lagstiftarnas förarbete, är det i dagsläget Skolinspektionens tolkning av regelverket man kan luta sig mot innan domstolarna sagt sitt. Noteras kan att det inte är lika lätt att start en skola på lösan grund eller använda dem som tvättinrättning för kriminella eller annat syfte.

Media: Lärarnas tidning, SvD    

fredag 28 juni 2019

Hvad vilja Liberalerna

Historisk fredag (28/6 19). Sverige har fått sin första invandrarkvinna, där till Afrosvenska, som partiledare. Vid halv två valdes hon till Liberalernas partiledare.

Jag skrev följande, tidigare idag, på min tidslinje på Facebook:
Fredag och avgörandets stund för en del. Spännande att se hur det politiska landskapet förändras med en kvinnlig invandrare som partiledare. Vad kan hon tillföra majoritetssamhället i synen på olikheter. Jaja den som lever får se. 
Med hennes bakgrund som flykting, född i Burundi, har hon den förståelse som behövs i politiken hur stat och samhälle ska fungera när det gäller integrationen. Här ska de bli spännande vilken väg L kommer att anträda i flyktingfrågan och integrationen. Lyckas de på något sätt väcka förståelse i majoritetssamhället för de möjligheter som finns i olikheter.

Hon var i sitt tal tydlig på skillnaden stat och samhälle. Metaforen med en trygg storasyster (staten) att lita på, men som övriga syskon (samhället) ska ha armlängds avstånd till. Varje syskon ska ha sin frihet och veta att storasyster finns där, om hjälp behövs.

En dimension som är allt viktigare att hålla isär i Sverige när det gäller stat och samhälle. De är inte samma sak. Hennes betoning på frihet lyste igenom i talet. Speciellt när hon berättade om sin uppväxt i en socialistisk familj, där hon valde liberalismen istället för föräldrarnas övertygelse. Nu har resan start för henne och L. Får se vart det bär hän, hvad vilja Liberalerna.

 

lördag 22 juni 2019

Det första chiffret

Tre damer i kortleken. Ett krig som insats, i en ny serie av Denise Rudberg. Hon rör sig hemtamt på Östermalm i Stockholm. En stadsdel som inte bara härbärgerar överklassen och de väl beställda utan borgar på en ljusskygg tillvaro. Under många år var också Östermalm platsen där de höga militärerna huserade. Allt från Garnisonen och hästregementet till generalstaben på Östermalmsgatan. Den senare platsen har jag själv minnen ifrån under min egen värnplikt. Några gånger besökte jag byggnaden med personer mycket guld på axlarna.

Detta Östermalm har fått stått fond för många böcker från andra världskriget, som Jan Bergmans Sekreterarklubben. Berättelsen i Det första chiffret handlar om tre kvinnor på tidigt 1940-tal mitt under brinnande krig i Europa. Här möter vi överklassflickan med sina förutsättningar. Andra damen i kortleken är den enkla flickan från landet med endast folkskola bakom sig. Tredje damen är en flykting från Estland.

De sammanstrålar under en test för framtida uppgifter bland många andra personer. Det som utmärker dessa trenne är förmågan att se mönster och matematik oavsett skolbakgrund. Väven som binds mellan dem ligger inte bara på det professionella planet. De utvecklar också en bekantskap med dess skilda krav och förutsättningar. Systerskapet utvecklas oavsett bakgrund och socialt sammanhang.

Denise Rudberg lyckas med konststycket med en duktig cliffhanger, som gör att jag redan längtar att  vilja sätta tänderna i nästa del i den nya serien.   

torsdag 20 juni 2019

Glad midsommar 2019

Tiden är inne för svenska folkets stora högtid. Vänner och familjer träffas i en salig blandning, med ingredienser som tillhör firandet.

Jag får med den traditionella bilden, med dans kring midsommarstången, önska en
Glad midsommar 2019

onsdag 19 juni 2019

Vinglande start

Bilden på hur en verksamhet bedriver sitt förbättringsarbete kan beskrivas på olika sätt. Här en bra bild skriven av Patrik Ask, rektor, (11/6 19) på Facebook:
Jag har fått för mig att fullt ut vända en skola med utmaningar är lite som att lära sig cykla:
Alla fixar starten eftersom huvudmannen ofta låter dig ha stödhjul då, ekonomiska eller resursmässiga. Många stiger sedan av cykeln innan man tar bort stödhjulen och hävdar att de ju redan bevisat att de kan cykla.
De som modigt fortsätter när stödhjulen är borta, fullt medvetna om att man kommer vingla och välta i början, kan i förlängningen belönas med vetskapen om att de lärt sig nåt som är få förunnat att kunna och som ingen kan ta ifrån dem: kunskapen om hur man bygger långsiktigt hållbar skolutveckling.
Och den där stolta känslan av att man gjort skillnad på riktigt, den är säkert en rätt så behaglig bonus!
Så trampa på, kollegor...!
Detta är sentensen på vad systematiskt kvalitetsarbete är. För om skolan lyckats med en prickfri tillsyn från Skolinspektionen innebär det precis att du tagit bort stödhjulen. Nu gäller det att cykla i verkligheten utan stöd.

Precis som Patrik beskriver kommer det att ta tid och bli vingligt och i värsta fall välta med skrubbsår i lindrigaste fallet. Det är här förskolor och skolor verkligen sätts på prov i sitt systematiska kvalitetsarbete. Där verkligheten tar vid med planering-undervisning-utvärdering och förbättring. Här vinglas det till när vi kommer till utvärderingen. Vet vi att kunskapsresultaten är valida och rättssäkra. Fungerar undervisningen så alla elever är med, inte bara de normalbegåvade. Har vi strukturer i verksamheten som ersätter stödhjulet.

Som alltid, träning ger färdigheter, så vingla på och trampa på som kommer resultatet.

torsdag 6 juni 2019

Utmaningar

Utmaningar är till för att tänja gränser. Under sista veckan i maj 2019 gjorde jag det genom att vandra på Korfu och Paxos tillsammans med ett underbart gäng.
Förberedelserna inför resan började med att jag, med mina tidigare affärspartner, vandrade runt Kungsholmen och Djurgården. Vandringar som i sig var bekväma, utan allt för mycket ansträngningar, utan mer än uthållighet.

Väl på Korfu startade vi med vandring på södra delen vid en stor lagun. Vandringen på sanddynorna i 2 km var en sugande upplevelse. Som att pulsa i oplogad snö. Andra dagen var den stora utmaningen. Här vandrade vi i bergen med en stigning på 250 meter på 8 km. Kanske låter det inte som en utmaning. För många i sällskapet inte, för mig en rejäl utmaning. Envisheten gjorde att jag trots många pust pausar tog mig upp till byn Stavros och lunch på den lilla grekiska tavernan.

Följande dagar blev allt mer flytande eftersom strapatsen andra dagen ökade uthålligheten och färdigheten att vandra i terrängen med skiftande underlag. En begränsning blev det under dagarna. På Paxos finns den spektakulära Tripitos arch, först bilden. Några av deltagarna tog sig ned och jag lyckades fånga dem. Min höjdrädsla lyckades jag inte motverka för att själv ta mig ned och ut på Tripitos båge, fick räcka med att se den på avstånd.

En annan utmaning är att träffa människor som man aldrig tidigare mött, frånsett mina affärspartner. Resegruppen bestod av tjugo stycken som hade det gemensamma, vandring. Men därtill ett öppet och inlyssnande sinne. Samtidigt kunde jag notera att gruppen innehöll medlemmar där det fanns beröringspunkter med personer i den egna kretsen. Som alltid, världen är liten.

Vill man utmana sig själv och sin fysiska förmåga är vandring ett bra sätt. Vill du själv pröva på vandring i världen kolla denna hemsida Cykla & Vandra.   



onsdag 5 juni 2019

Sverige ett avvikande land

Vistelse i andra kulturer ger en distans till Sverige och dess kulturyttringar. Senast har jag vandrat på Korfu och Paxos. Söndagen (2/6 19) ägnade jag mig åt en enskild stadsvandring i Korfu stad. Slående var att kyrkorna i stan, oavsett trosinriktning, var fyllda av gudstjänstbesökare. Något som inte är lika frekvent i Sverige, trots att gudstjänster samlar fler än fotbollen. Bilden ovan är en katolsk kyrka i central Korfu stad.

Sverige är även avvikande när det kommer till konfessionella skolor. Sedan 1990-talet finns möjligheter att starta och driva fristående skolor. Dessa är en del av det svenska skolsystemet och betalas av skattemedel, till skillnad från andra länder där plånboken avgör var föräldrarna sätter sina barn i icke offentliga skolor. Sedan 2010 är skolan styrd av en skollag som är tydlig på vad som gäller för konfessionella skolor.

Lagstiftningen skiljer på två begrepp, utbildning och undervisning. Utbildning är den verksamhet som en skolhuvudman bedriver och undervisningen är en del av den, där ansvaret vilarlärarna och förskollärarna att utföra. Lagen har varit tydlig på att all undervisning ska bedrivasicke-konfessionell grund. Om vi över sätter det till vardagssvenska betyder det att olika trossystem inte ska påverka undervisningen. Slarvigt används begreppet religiösa skolor i debatten. Ordet är klart missbrukat och missförstått.

Regeringen har som en del av januariöverenskommelsen tillsatt en utredning för att klargöra om det går att stänga religiösa friskolor. En märklig utredning eftersom den existerande lagstiftning klart styr vad som gäller.

Två intressanta artiklar finns i ämnet. En är ledaren i SvD (4/6 19) av Ivar Arpi och ett debattinlägg i AB (5/6 19) av Daniel Färm.

Om vi börjar med Ivar Arpi skriver han följande:
I januariöverenskommelsen kom S, MP, L och C överens om att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor. Förbudsivrarna säger att problemet gäller alla konfessionella friskolor, men argumenten handlar nästan alltid om att motverka segregation. De allra flesta kristna och judiska friskolor har aldrig misskött sig. De är populära för både troende och icke-troende elever. Varför ska dessa skolor plötsligt straffas för att integrationen av muslimer anses gå för trögt?
Fortsätter vi med Daniel Färm skriver han följande:
Religiösa friskolor kan inte gömma sig bakom religionsfriheten – de utgör själva ett brott mot den. Konfessionella inslag i undervisningen eller utbildningen i övrigt inskränker elevernas religionsfrihet: att själva och utan påtryckningar söka, välja eller välja bort religiösa eller andra livsåskådningar. Att religiösa samfund kan använda skattemedel för att sprida religiösa trosuppfattningar i skolan – som eleverna genom skolplikten är tvingade att gå i – är inte acceptabelt.
Begreppsförvirringen är total. Daniel Färm glider betänkligt på begreppen undervisning och utbildning. Det vore hedervärt om han höll sig till fakta och lämnar sina uppfattningar åt sidan. De övertramp som gjorts av idag existerande fristående religiösa skolor är få. Enligt Skolinspektionens årsrapport för 2018 har man konstaterat följande:
Det är tillåtet för fristående skolor, förskolor och fritidshem att ha konfessionella inslag i utbildningen, så länge dessa är frivilligt. (s 20)
Lägg märke att det är krav på frivillighet att medverka på konfessionella inslag utanför undervisningen. Inte som vissa debattörer hävdar tvång.

Därtill noterar Skolinspektionen:
Skolinspektionen vill dock påpeka att alla skolor med konfessionella inslag inte har granskats och det är inte möjligt att veta hur vanligt förekommande det är med konfessionell påverkan i svenska skolor utifrån våra tillsynsresultat.(s 21) 
Med andra ord det finns inte belagt att övertrampen går att tillskrivas alla typer av religiösa fristående skolor. Att det finns är allvarligt och ska beivras. I förlängningen dra in tillståndet att bedriva skolverksamhet.

Därtill kan man fundera över hur det kan vara möjligt att de 70 konfessionella skolorna av total 6 000 grundskolor skulle innebära ett hot. Att 1 procent av skolorna skulle innebära en segregation av allvarlig art. Inte ens om jag räknar hela populationen fristående skolor på 16 procent innebär det någon allvarlig påverkan på segregationen. Segregationen är snarare knuten till den bostadssegregation som finns och närhetsprincipen för val av skolor. Segregation är ett större samhällsproblem som skolan i sig inte kan rå på.

Samtidigt är det avgörande att vi försöker skilja på stat och samhälle. Staten är inte samhället, därför är devisen och synen på demokratin viktig:
Sekulär stat, ja tack. Sekulärt samhälle, nej tack.

Media: SvD, AB
Pluraword: Förlåt att jag besvärar
Källa:
Skollagen (2010:800)
Årsrapport 2018, Dnr:2018:8449, Skolinspektionen
Wikipedia - Religion

torsdag 23 maj 2019

1989 - befrielsens år

Omvälvningens år då Europa gjorde upp definitivt från andra världskriget var 1989. Sommaren var varm och många började fundera över det nya 90-talet som stod för dörren. Föga anade vi då att det skulle hända det som hände - Europa var fritt från kommunism och planekonomi. Det som hade hållet befolkningar under proletariatets diktatur och förtryck tog slut. Nu har det gått 30 år sedan och man börjar se trender till att önska sig tillbaka till en svunnen tid.

I dagens SvD (23/5) skriver Erik Zsiga om det politiska vägvalet i ljuset av EU-valet 2019. Han skriver:
Den kanske tydligaste slutsatsen av 1989 var att ett tätare Europasamarbete hade blivit realistiskt och att det erbjöd så mycket större möjligheter.
Den process som lede fram till det vi dag tar för givet och då var en vattendelar i Sverige. Händelserna fick svenskarna att finna vår nya roll i Europa och världen. Där bl a vår neutralitetspolitik omprövades. Samtidigt blev den fyra friheterna i EU en grund för det svenska omvandlingen under 1990-talet. Men hur startade det hela.

Går man till kalendern började det med flyktingar från Östtyskland, som tagit sig till Ungern. Den 10 september 1989 beslutade Ungerska regeringen att de personer som flytt skulle få resa vidare till väst. Det var startpunkten för Sovjetunionens sönderfall och därmed Östeuropas slutliga uppgörelse med andra världskriget. Den 9 november föll Berlinmuren genom att regeringen i Östtyskland beslutade att öppna den. Europa gled sakta in i en befrielse från planekonomi och diktatur.

Här hemma i Sverige hade vi andra saker att fundera över. Den fällande domen mot Christer Pettersson för mordet på Olof Palme upphävdes av Svea hovrätt den 12 oktober. I skolans värld var det hett om öronen sedan skolminister Göran Persson börjat nedmonteringen av den regel- och ekonomistyrda skolan. Den 13 november är en dag då 10 000 lärare strejkade mot kravet på närvaroplikt i skolan utanför undervisningen och obligatorisk fortbildning under sommarlovet.

Nästa 30 år senare är lärarna åter ute på gator och torg och marscherar. Under helgen 19 och 20 maj 2019 har "Lärarmarschen" ägt rum i protest mot bl a nedskärningar i kommunerna på skolan. Även denna gång hörs ekot från förr. Kraven ställs åter på tarifflöner, usk och andra storheter från den tid då skolans ramar detaljstyrdes hårt av regler från Vallhallavägen 100. Dagens vida ramar tycks vara ett stressmoment för lärarkåren. Möjligen också påhejad av den omognad som finns hos kommunerna över hur det nationella styrningen ska tillämpas.

Vi ska alltid lära oss av historien. Då är 1989 en avgörande historia. En historia mellan ett ofritt kollektiv och individen, där individens frihet starkt var beskuren av den politiska makten. Både i Östeuropa och Sverige. Vad är det för samhälle vi vill ha som skapar frihet och utveckling både för självvalda kollektiv och individen. Hur fördjupas det som vunnits hittills.

Media SvD  

söndag 19 maj 2019

En bur av guld

"Kan hon inte bara vara skadad?" sa Faye. Så lyder första meningen i Camilla Läckbergs senaste bok. En bok som har tagit henne från Fjällbacka till Stockholm. Berättelse är ingen deckare i vanligt Fjällbacka snitt, utan en spänningsroman som bjuder både på svek, upprättelse och hämnd ur ett kvinnligt perspektiv.

Boken är en rafflande intriger på hög nivå. Det märks att Camilla Läckberg har utvecklat sitt författarskap. Boken bjuder både på rafflande berättelse och ömma berättelse av kvinnlig vänskap. Om familjen som är en bur av guld. Hur Faye är kvinnan som ger upp sina studier och satsar allt på mannen och familjen.

Om mannen av hög börd som rumlar om med kaffeflickor bakom hennes rygg och bokstavligen blir upptäckt med rumpan bara med en annan kvinna av Faye i deras sovrum. Ratad och utblottad skapar hon från botten sin hämnd.  Där hela tiden hennes förflutna från Fjällbacka pockar på uppnärksamhet.

Samtidigt finns en mycket djup och känslosam berättelse i livets slutskede, när Faye väninna drabbas av cancer. Här lyckas verkligen Camilla Läckberg spela på läsarens känsla.

En bur av guld lovar mycket inför kommande böcker. 

torsdag 16 maj 2019

Den kommunala omognaden

Åter visar kommunpolitiker bristande insikt i finansieringen av skolan. Senast på tapeten är Hässleholm där skolchefen fick sparken för att hon vägrade göra besparingar på skolan som menligt skulle påverka det nationella uppdraget.

Som jag tidigare skrivit har skolan sedan 1 januari 2019 en ny befattningshavare i kommuner. De går under namnet skolchef. I dagens (16/5) tidsflöde på min FB-sida skrev Matz Nilsson, ordförande i Skolledarnas förbund:
Ett av skolchefens viktigaste uppdrag är att leda dialogen mellan professionen och huvudmannen och beskriva konsekvenser av eventuella avvikelser från intentionerna i de nationella styrdokumenten.Ett av skolchefens viktigaste uppdrag är att leda dialogen mellan professionen och huvudmannen och beskriva konsekvenser av eventuella avvikelser från intentionerna i de nationella styrdokumenten.
Uppenbarligen har huvudmannen i Hässleholm inte förstått den sparkade skolchefens uppdrag.

Frågan inställer sig åter, hur ska skolan finansieras. Uppenbarligen finns det ett stort glapp mellan den nationella nivån och kommunerna. Dagens styrning av skolan från nationell nivå, bygger på ett ramverk där friheten är stor på hur uppdraget ska genomföras för skolenheterna. Om skolan ska styras efter behov, som skollagen har som krav, är det inte en kommunbudget i balans som gäller utan vilka behov varje skola har för att lösa uppdraget inom de nationella ramarna. Det innebär att styrkedjorna måste bygga på de faktiska förhållande på varje skolenhet inom kommunen.

Om nu inte kommunen klarar av finansieringen och bara ägnar sig åt nedskärningar enligt den norska uppfinningen, osthyveln, är det kanske på sin plats att staten tar över finansieringen av skolan. Dock inte genom att återfalla till hur den var innan 1991, där varje liten detalj definieras utan hänsyn till ramen för helheten.

Nästa sak som måste till är ökad kunskap hos kommunalpolitikerna i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnderna. Skollagen är både en rättighetslagstiftning för barn och en speciallag som tar över allmänna lagar som kommunallagen. I princip är kommunernas självstyre kraftigt begränsad när det gäller skolan. Här har då lagstiftning också, genom lagändringen om skolchefer, skapat ett starkt styrmedel att överföra och bevaka kraven i den nationella styrdokumenten. Uppenbarligen verkar det svårt för huvudmännen att förstå konsekvenserna av att avvika från intentionerna i skollagen och andra förordningar inom skolans område. Hässleholm verkar vara ett sådan exempel.

Skolkommissionen hade många intressanta förslag på hur styrningen skulle kunna förbättra skolan. Var hamnade förslagen? Verkar i någons byrålåda på utbildningsdepartementet. Kanske Skolkommissionens första ordförande och tillika dagens utbildningsminister skulle leta fram rapporten och börja skapa politik av den.

Media AB   
Pluraword: Skolväsendets nya chef

tisdag 14 maj 2019

Tuffa tider för en del

Tuffa tider för en del blir det i skolväsendet. Från 1 januari 2019 sker en ägar- och ledningsprövning av de fristående förskolorna och skolor. Bra kan man tycka. Säkert för de stora skolkoncernerna som har juridisk kompetens att tillgå. För mindre är det ett dråpslag.

När regeringen Löfven I införde lagändringarna, via riksdagen, för att stävja att icke önskvärda personer skulle få åtgång till skattemedel i välfärden inom, skola, vård och omsorg, tänkte man inte på vilka effekter detta innebär. Jag tänker speciellt på alla de idéburna förskolor och skolor som drivs i ekonomiska föreningar med dedikerade föräldrar eller personal. Varje styrelsemedlem som ska befolka dessa styrelse ska ledningsprövas, av Skolinspektionen eller tillståndsgivande kommun för förskolor.

I framtiden räcker det inte med att var ambitiös och vilja sina barn gott med att engagera sig i styrelsearbetet. Redan idag kräver skollagen att styrelsen, som huvudman, har ett stort arbete med att hantera systematiskt kvalitetsarbete i verksamhet, hantera kränkningar, mm. Därtill måste man idag även prövas att man inte har någon belastning i belastningsregistret, inte suttit med i någon konkurs eller annan juridisk belastning. Kraven ställer hög kunskapskrav på individen inom områden som skoljuridik, arbetsrätt och arbetsmiljörätt. Vilka personer finns det som besitter dessa kunskaper i ett föräldrakooperativ?

Därtill finns en försvårande omständighet i tillståndsgivningen. När allvarliga brister uppdagas har det hittills varit brister i verksamheten som varit grund för indragning av tillstånden att bedriva utbildning. Med de nya reglerna blir det lättare att dra i tillstånden genom oaktsamhet och bristande rutiner hos huvudman genom att inte uppfylla kraven i ägar- och ledning av förskolan och skolan.

Kraven är som sagt nya och någon rättstillämpning finns inte av de nya lagrummen i skollagen. Framtiden får visa hur det kommer att slå. Dessutom noterar jag att antalet ansökningar till Skolinspektionen för att starta fristående skolor minskat 2019. Om det är avgiften för prövningen som avskräckt eller om det är lagkraven finns inget signal om. Trots allt blir det tuffa tider för en drömmare att starta och driva fristående förskolor och skolor.


fredag 10 maj 2019

Skolväsendets nya chef

Skolväsendets nya chef är Skolchefen sedan 1 januari 2019. En förpliktigande post som inte bara gäller offentliga skolor utan lika mycket fristående skolor. Uppdraget är omfattande enligt skollagen:
Skolchef 
8 a § Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten. Lag (2018:608). 
Skolverket skriver på sin hemsida att en skolchef ska omfatta alla skolformer från förskola till särskild utbildning för vuxna samt fritidshemmet. Alltså en gedigen skara. Speciellt intressant är att alla typer av driftsformer, i de fristående skolvärlden, drabbas. Från det lilla föräldrakooperativet till stora förskolekoncerner som Pysslingen. Så och fristående skolor från personalkooperativ till skolkoncerner som AcadeMedia.

Detta ställer extremt höga krav på huvudmännen. Vilka är lämpade att biträda huvudmannen med kunskaper om alla föreskrifter från regering, riksdag och myndigheter i form av lagar, förordningar och föreskrifter. Här gäller allt från regler i Regeringsformen till sekretessbestämmelser, GDPR, arbetsmiljö, arbetsrätt, diskrimineringslagen, m fl.

Omfattande är den kunskap en skolchef ska besitta. Det jag ser som ett problem är var finns dessa personer att tillgå. Själv har jag gått några utbildningar hos Skoljuristerna och noterar att det är en omfattande materia att ha kunskap om som kräver någon form av förvaltningsutbildning. Har dagens förvaltningschefer den kunskapen att de kan bli skolchef? Eller för den delen VD eller verksamhetschefer på fristående förskolor och skolor. För att inte tala om rektorer på föräldrakooperativen.

Tanken var nog god när förra regeringen gick till riksdagen för att få lagändringen. Men man missade att det, som för rektorer, krävs en skolchefsutbildning i förvaltningsrätt för att klara uppgiften. Här har Skolledarförbundet lyft just detta behov. Jag kan bara instämma i kravet. När kommer regeringen med en sådan lagändring och uppdrag till landets lärosäten att sköta utbildningen.

Källa
Skollagen (2010:800)  

onsdag 1 maj 2019

Demokratin kräver mer än husbondens röst

Första maj är en dag då demonstrationstågen har och hade sin plats i Sverige. Under tidigare år samlade 1 maj-tågen många själar. Idag är skaran betydligt mindre. Samtidigt som andra har trängt sig in på arenan, denna arbetarnas högtidsdag. Allt från KD till NMR och andra ytterkantsåsikter.

Demokratin är en känslig planta som måste vårdas från generation till generation. Den övervanns inte bara en gång 1917, utan kräver vårdnad dagligen. Denna dag 2019 ropas det från lokalpolitiskt håll på förbud mot demonstrationer för så obehagliga fenomen som NMR. Sådana ska inte få demonstrera sägs det. Jag är den första att ogilla den ideologin, men därifrån att inskränka den grundlagsskyddade yttrandefriheten känns obehaglig. Vem är det som ska bestämma vilka åsikter som får torgföras?

Avgående chefredaktören Karin Södergren, Pedagogiska Magasinet skriver i sin sista ledare:
När demokratiska värden allt oftare ifrågasätts behövs en mångfald av perspektiv mer än någonsin.
Hon noterar att sex av tio svenskar mellan 18 och 70 år anser att demokratin i Sverige försvagats de senaste fem till tio åren. Detta är en tydlig alarmsignal över vikten av en öppen dialog.

Speciellt viktigt är det att alla kan lära sig skillnad mellan äkta journalistik och köpt reklamplats i journalistisk form. Den senare signalerar köpt av husbondens röst. Skolan har här en viktig uppgift, att i ämnet svenska, inte bara lära ut språkets struktur och uppbyggnad. Lika viktigt att lära sig att kritiskt analyserar texter. Karin Södergren påpekar just det senare. En forskningsrapport från Göteborgs universitet pekar på att en övervägande del av eleverna har svårt att skilja på en granskande och nyhetsrelaterad text skriven av journalister från reklamtext som är försvinnande lik en artikel.

Karin Södergren avslutar sin sista ledare så här:
...när allt fler blir osäkra på vad som är vad — propaganda eller information att lita på — har den demokratiska utförsbacken redan börjat.
Hög tid att vi börjar motarbeta och se till att alla, ung som gammal, aldrig glömmer vad som är propaganda och information. Detta speciellt i ljuset av att fler organisationerna outsourcar sina tidningar till reklammakare eller olika social medier.

Den senaste i raden är Lärarförbundet som haft egna oberoende tidningar med en stor redaktion med ett trettiotal journalister. Från en kritisk granskande tidningsredaktion blir nu tidningarna husbondens röst. En alarmerande trend som definitivt skadar den oberoende granskningen av makthavare och skada för den demokratiska utvecklingen.

Media Pedagogiska Magasinet