Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 8 december 2019

Krav är förädlande

Krav är förädlande. På förekommen anledning läste jag ett gammalt inlägg i Expressen om samhällets kravlöshet inom olika områden. Genast gick jag till ordboken för definition på ordet krav:
Krav = önskemål som uppställs såsom villkor
Genast fastnade jag för ordet villkor. Det definieras:
Villkor = förväg uppställda förutsättning för ett riktigt genomförande
Vän av ordning funderar då hur det kan komma sig att man ständigt ska sänka kraven för att alla ska med. Det kan inte vara lösningen. Utmaningar höjer alltid nivån både på handlande och kunskap hos individer oavsätt förutsättningar.

Hög tid att åter ställa krav som för tillvaron framåt.

Media Expressen

torsdag 5 december 2019

Utmärkta skolor

Åter har Skolverket och Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, delat ut kvalitetsutmärkelsen till skolor som utmärker sig för ett helhetstänk och systematiskt kvalitetsarbete.

Årets utmärkelse delas mellan en fristående förskola Kompassen i Vellinge och den kommunala gymnasieskolan Virginska i Örebro och dess program för Handels- och administrationsprogrammet samt Hantverksprogrammet. Därtill ett erkännande till den kommunala grundskolan Nya Rydsskolan i Linköping för framgångsrik verksamhetsutveckling.

Det som gläder mig som kvalitetsfux är att det är en mix av offentliga och enskilda skolor som belönas med denna utmärkelse. Vad jag skulle önska mig är att fler skolor startar sin utvecklingsresa mot de professionella höjderna.

Länk: SIQ

onsdag 4 december 2019

Finland - Sverige 1-1 i PISA

Landskampen mellan Finland och Sverige är avgjord. I kampen om matematiken är det endast fem poängs skillnad mellan länderna. I stort oavgjort. Dock finns en tydlig skillnad mellan broderländerna, trenden är uppåt för Sverige medan Finland har en vikande trend sedan 2006.
Naturvetenskap verkar Sverige ha en bit till att vandra för att matcha Finland. Här notera jag den största poängskillnaden mellan länderna, hela 23 poäng. Här finns mycket att göra för Sverige, Nobelprisets hemland. Dock upprepas mönstret från matematiken, Sverige trend uppåt och Finland vikande.
Studerar vi det som är fundamentet i allt lärande, förståelsen av texter, är PISA poängs skillnaden fjorton. Samma trendbild visas inom detta område som de ovan redovisade. Det som slår mig är vikten av att i alla ämnen ha textsamtal för att kunna förstå och utveckla kunskap. Här tror jag svensk skola har en bit att vandra oavsett socioekonomisk och etnisk bakgrund. Elever med ett annat modersmål än svenska har ett extra handikapp som ofta är relaterad till den sociala miljön eller familjemiljön. Där svenska inte pratas på fritid och i hemmet skapas problem med läsförståelsen.

Jag tycker det är positivt att PISA inom de områden som redovisas har en positiv trend för Sveriges vidkommande. Däremot finns all anledning att fundera över de skolenheter som inte lyckas dra alla elever till att nå alla kunskapskrav i slutbetygen i årskurs 9. Allt för många eller drygt 17 000 elever har inte fullgoda betyg. De skolor som inte lyckas lurar elever på sin framtid. Därför undrar man starkt hur staten kan låta de 50 - 100 skolor med dåliga resultat få fortsätta sin verksamhet.

Källa: PISA 2018, OECD 




måndag 25 november 2019

Utan spaning ingen aning

Hög omsättning av rektorer är en styggelse. En organisation som byter ledarskapet frekvent och ofta lider av allvarliga problem. Så och, när rektorer byts ut. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning studerat 20 huvudmän. Både offentliga och fristående. Av dessa var en gymnasieskola fristående och resten grundskolor. Undersökningen kan inte besvara generella slutsatser, men indikerar områden som gör det svårt att styra skolor vid frekvent byte av rektorer.
 
Resultatet av kvalitetsgranskningen visar att områden i bilden ovan påverkas. Allt från den övergripande nivån ner till elevperspektivet. Endast 6 av 20 huvudmän gör en analys av de faktiska konsekvenserna av rektorsbytet. Därtill utgår 9 av 20 huvudmän från generella antaganden. I 5 av 20 huvudmän görs ingen analys av konsekvenserna. Framför allt är det oroväckande att flertalet huvudmän inte använder systematiskt kvalitetsarbete.

Hos 15 av 20 huvudmän stannar processen upp vid rektorsbyten när det gäller skolutveckling. Det kan vara områden som särskilt stöd, sambedömningar av NP och mentorskap för nya/obehöriga lärare. Hos 10 av 20 huvudmän leder rektorsbytet till direkt eller indirekt minskad stabilitet på skolenheten.

Resultatet från denna kvalitetsgranskning ligger i linje med forskningen kring SER och SIR av Ulf Blossing et al. Där har man visat att icke framgångsrika skolor känneteckens av följande:
  1. Frekvent förändrad ledning.
  2. Implementeringsinriktad förvaltning/styrelse.
  3. Individuellt, alternativt självgrupperat lärararbete.
  4. Fokus på annat än elevers resultat.
  5. Uppfattning att skolans resultat är avhängigt av eleverna.
Det är stor sannolikhet att struktur och system är obefintliga i denna typ av skolverksamhet. Samtidigt är det intressant att notera följande, från Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ.
Fyra faktorer spelar avgörande för en verksamhets resultat: ledarskap, medarbetare, system och resultat. En forskningsstudie som institutet gjorde inför millennieskiftet visar på vikten av ledarskapet och dess arbete. Där noterades att arbetet med att stärka medarbetarna gav effekt men tappade kraft på resultatet. Framgångsrika ledare lyckas när de både arbetar via medarbetar och system. Detta skapar långvarig effekt på resultatet.

Därför är det avgörande för skolors framgång att huvudmän mer fokuserar på att skapa skolutveckling både genom att utveckla rektorers ledarskapsförmåga, utöver vad rektorsprogrammet erbjuder. Samtidigt skapar gemensamma strukturer, för styrning av skolan bygg på skollag och förordningar, stabila system.

Varje skolenhet och dess ledning behöver ställa följande fråga till sina huvudmän:
Vilket stöd ger vår huvudman till nya rektorer i vår organisation?
Framför allt bör man fundera på hur kvalitetssäkras betygen. Hur följs elevernas undervisningstid upp och hur arbetar vi med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolinspektionen noterar följande när det gäller strategisk styrningen av rektorsbyten:
  • Tydlig problembild
  • Stärk styrkedjan
  • Ta reda på behoven
  • Bredda uppföljningen
  • Förankra verksamheten i vetenskap och beprövad erfarenhet
  • Kvalitetssäkra underlagen
Källor:
Huvudmannens arbete för kontinuitet på skolor med många rektorsbyten. Tematisk kvalitetsgranskning, Diarienummer: 400- 2018:7409, Skolinspektionen
Jarl, Maria; Blossing, Ulf; Andersson, Klas (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Svenskt Excellence Index 2000, SIQ 

Blogginlägg Pluraword:
Skolsegregation inte ensamt avgörande
Skolans utmaning med inre organisationen
Trappan till professionell skolkultur       

onsdag 20 november 2019

La Gomera - en annorlunda ön

Vandringar kan vara tuffa och underbara. Efter att landat på Teneriffa tog oss båten över till La Gomera, en av de ovanliga Kanarieöarna. Här frodas inte solturismen, utan vandringsturismen. Bilden ovan är från en av fem vandringsdagar, då på herdestigen i utkanten av nationalparken Garajonay.

Mitt på ön på dryga 1200 meters höjd finns nationalparken, som bevarat den ursprungliga naturen från flera tusentals år. Här finns molnskogen - El Cedro - världens äldsta regnskog. Hög luftfuktighet gör området mycket frodigt. Här finns botaniska och etnologiska skatter, växter ljunghedskrenelering, altantisk pors och laurisilva. Träd av olika typer finns, några är mahognyträd, lagerträd och lindar. Vandringen i urskogen varade i många timmar med 550 meters stigning och 500 meter utför.
John Bauerskt blev vandringen i "Trollskogen" Las Creces, den minst krävande. Här bjöds på en spännande vandring stora urgamla lagerträd som dramatiskt dekorerats med mossa som bilden visar ovan.

Vandring är en utmanande aktivitet som ger både ny förståelse för naturen och klimatet. Hur viktigt att man ser dem som system och inte enskilda företeelser. De hänger ihop och påverkar vandra. Samtidigt med det får man en hälsoboost av att utsätta sin kropp och knopp för utmaningar. Där stigen påverkas av både regn och kraftiga vindar, med branta stup på ena sida och nästan lodräta väggar på andra sidan. Allt är värt mödan i den utmaning det är att få dela naturens mäktighet.


tisdag 19 november 2019

Maskeradstaden

Tänk dig att du flytt till ett nytt land. Du hamnar i ett bostadsområde med problem. Du försöker ny identitet. Upplever att du inte hör till majoritetssamhället och borde fattat att du inte gjorde det på riktigt. Det är inramningen till boken Maskeradstaden av Maria Monciu.

Hon är uppvuxen i Rinkeby och är fil kand i litteraturvetenskap. En perfekt person att beskriva utanförskapet och en social klassresan ur ett invandrarperspektiv.

Berättelsen  kretsar Amir, storebror i en kurdisk familj i Rinkeby, som försöker smälta in. Går i en skola i stan och tagit upp det svenska språket, så ingen märker hans bakgrund. Detta ställer till det på många plan, både i den svenska världen som den förort han kommer ifrån. Han är rotlös och tom.

En dag begår Amir ett ödesdigert misstag och plötsligt blir misstänkt för ett allvarligt brott. När allt håller på att falla sönder märks det hur svaga vänskapsbanden är. Bara en person, Clara, tror på honom när ingen annan gör det.

Maskeradstaden är en drabbande berättelse om klassklyftor, utanförskap, kärlek och starka familjeband. En måste bok för majoritetssamhället för att förstå problemen kring integration och dess sköra tråd till framgång eller misslyckande. Om den eviga frågan om tillhörighet.




torsdag 7 november 2019

Sexorna och deras betyg på djupet

Skolverkets statistik över sexornas betyg är intressant. Har djupdykt i de tabeller som finns som underlag till Skolverket rapport. Om vi börjar med uppdelningen mellan kommunala skolor och fristående skolor. Av totalt antal elever i sexan går 83 procent i kommunal skola och 17 procent i fristående skola.

Tittar vi på det som inte ger så positiva vibbar, de elever som inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan följande observeras. Elever som inte uppnår kunskapskraven för betyget E i ett ämne är det 10 981 elever, fördelat på 85 procent i den kommunala skolan och 15 procent i fristående skolor. Gör vi samma jämförelse för de som inte klarar kunskapskraven i två eller flera ämnen är fördelningen 18 813 eleverna, 81 procent för kommunala skolor och 11 procent fristående skolor. Sista kategorin som inte klarar några kunskapskrav i något ämne är det 751 elever, fördelat 88 procent kommunala skolor och 12 procent i fristående skolor. Om man funderar kring debatten om glädjebetyg verkar det som de som inte når kunskapskraven ligger mest hos kommunala skolor.

Gör vi en jämförelse mellan pojkar och flickor ses följande. Skillnaden mellan könen är störst för elever som når kunskapskraven i alla ämnen (A-E) med 7,4 procentenheter till flickornas fördel. Ser vi på de elever som inte når kunskapskraven i ett ämne, två eller fler samt något ämne är det inte förvånansvärt så att flickor har mindre misslyckande.

Går vi över till att studera olika ämnen och betygen för sexorna kan man se följande. Engelska är det bästa ämnet. Betyget A i kommunala skolor är 17,6 procent och 27,5 procent i fristående. En skillnad på 9,9 procentenheter bättre för elever i fristående skolor. Det omvända gäller för betyget F. Där har 9,9 procent detta betyg i kommunala och 4,1 procent i fristående skolor. En skillnad på 5,8 procentenheter.

Matematik är ett av skolans viktiga ämnen. Här når 11,6 procent av eleverna i kommunala skolor betyget A. För elever i fristående skolor är det 14,7 procent. En skillnad på 3,1 procentenheter till fristående skolors favör. För betyget F är det omvänt förhållande med 5 procentenheter högre andel för kommunala skolor.

Svenska språket är avgörande för att klara sig i det svenska samhället. Gör vi en jämförelse mellan de två olika ämnena svenska och svenska som andra språk är betyget A 2,4 procentenheter högre för fristående skolor i förhållande till kommunala skolor när det gäller svenska. För de som inte har svenska som modersmål och läser svenska som andra språk är det 7,3 procentenheter högre för fristående skolor. Det stora sorgebarnet är betyget F i svenska som andra språk. Här toppar kommunala skolor med hela 38,7 av sexorna som inte klarar kunskapskraven. En skillnad på hela 19,7 procentenheter högre än för fristående skolor.

Slutligen är det intressant att se hur elever med utländsk bakgrund klar den svenska skolan i årskurs sex. Bäst går det för elever födda utomlands och invandrat före skolstarten. Där ser man att andelen som klarat kunskapskraven (A-E) är följande för engelska 89,6 procent, matematik 83,1 procent, svenska 92 procent och svenska som andra språk 79,5 procent.

Lite sämre går det för elever som invandrat efter skolstarten. Där ligger andelen som klarade kunskapskrav för engelska på 61,7 procent, matematik 68,5 procent, svenska 79,1 procent och svenska som andra språk 49,5 procent.

Sämst går det för elever som är nyinvandrade. För engelska ligger andelen på 50,8 procent som klarar kunskapskraven för betygen A-E. Matematik 62,5 procent. Svenska 63,3 procent. Slutligen svenska som andra språk 37,5 procent.

Storleken på de olika grupperna skiftar. Störst är antalet elever som kommit efter skolstarten och ligger runt 9 000 elever. Elever i gruppen nyanlända och de som kommit innan skolstarten ligger runt 5 000 elever. Generellt kan noteras att ju senare du kommer till Sverige dess större uppförsbacke har eleverna att klar skolan.      

Bilden är komplex på hur bra skolan lyckas med sitt uppdrag att ge kunskap till de elever som går i årskurs sex. Är betygsskillnaden mellan kommunala och fristående skolor glädjebetyg i den senare. Eller är det ett segregerat elevförhållande mellan de som går i kommunala respektive fristående skolor. Några know-why har jag svårt att göra. Här finns det ett behov av att forskningen klarlägger hur bra olika skolformer är. Skolverket har i en tidigare rapport konstaterat att det här med glädjebetyg inte är så stor som debatten vill göra gällande. Som alltid är det viktigt att ha mått på saker för att kunna dra slutsatser om samband och mönster.

Källor:
Tabell 1, Elever i årskurs 6 som ej når kunskapskraven för lägst betyget E vårterminen 19, Skolverket
Tabell 4A-C, Betyg årskurs 6 vårterminen 19, Skolverket
Rapport 475, 2019, Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket

måndag 4 november 2019

Från know-why till know-how

All utveckling bygger på Rumpenissarnas eviga fråga: Voför är det på detta viset. Orsaken svarar forskningen på, baserat på dess senaste kunskap, know-why. Lösningen hittas genom att ingenjörerna omvandlar orsaken till förbättring eller genombrott teknologiskt, know-how.

Genom tiderna har ingenjören sök lösningen på mänsklighetens aktuella problem. Så även denna gång. Dr Mouna Esmaeilzadeh pekade i Nyhetsmorgon 26 oktober 2019 på att klimatrelaterade dödsfall har minskat med 90 procent. Hon slår fast att teknik räddar liv, framstegen tekniskt gör att demokratin utvecklas. Den tekniska utvecklingen som skett de senaste hundra åren kommer innebära att den närmsta 100 åren exponentiellt kommer att motsvara 20 000 års utveckling. Hissnande perspektiv på all de tekniska lösningar vi kommer att se för att leva vidare på jorden.

Åter hyllar Gunnar Wetterberg ingenjören, utifrån IVA 100-årsjubileum. Han skriver följande i Expressen (4/11 19):
Klimatförändringarna, arbetet med att ersätta de fossila materialen, uppgiften att ge tio miljarder människor ett drägligt liv – allt detta kommer att kräva många kluriga ingenjörsinsatser. 
Vilken fantastisk möjlighet. Istället för att stanna upp, bli paralyserad och rädd på forskningen know-why, borde alla skrika på ingenjörer att fixa know-how. Samtidigt skapar detta en underbara yrkesbana för alla hugade kvinnor och män att skaffa sig världen bästa yrke, ingenjör.

Media Expressen

Skolan och dess kunskapsuppdrag

Skolan och dess kunskapsuppdrag har alltid varit viktigt. Frågan är den, vi vet inte om skolan var bättre förr.

Widar Andersson är inne på en spaning här i sin ledare i Folkbladet (3/11 19). Han skriver:
...var det så att skolan var annorlunda förr eftersom den speglade ett annorlunda samhälle? I det samhället gick ännu på 1970-talet ungefär 30 procent av niorna direkt ut i fasta arbeten med hyggliga löner. Vi vet således inte hur pass "bra" skolan var jämfört med nu; när alla förväntas gå i gymnasiet som dras med en utslagning på ungefär 30 procent av eleverna.
Bilden ovan är från min skolgång på 60-talet. I den grundskolan jag gick i innehöll just nio studieinriktningar. Några av dem var praktiskt inriktade. Elever som gick direkt till arbetslivet eller till en yrkesskola valde de praktiska linjerna. Om siffran stämmer att det var 30 procent som gick direkt till arbete är det helt naturligt att utslagningen är 30 procent i dagens gymnasieskola.

Är det så att fokuseringen att alla ska genom gymnasiet för att plats i arbetslivet kanske det fordras andra lösningar än dagens gymnasieskola och för den delen grundskolans högstadie. Grundskolan var uppdelad i allmän och särskild kurs i högstadiet när det gällde engelska och matematik. Allt för att kalibrera kravnivån mot framtida yrken och utbildningar

Hur vi ska få en balans i skolan för att spegla det samhälle vi har, där kunskap är avgörande för framtidens välfärd, behöver diskuteras. Jag lånar Widars ord som avslutning, att fundera på:
Om det är så att skolan speglar samhället så kan problemet nu vara att skolan speglar samhället väl mycket. Kunskapsuppdraget borde slå igenom som en tydlig motvikt mot uppsplittring, valfrihet och etniska och kulturella bubblor av alla de slag.

Media Folkbladet


tisdag 29 oktober 2019

Var fjärde trettonåring klarar inte betygen i alla ämnen

Skolverket har kommit med resultatet för skolans trettonåringars betygsresultat för 2019. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden fortsätter utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart.

2018/2019 gick 117 500 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 4 500 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent (60 500) pojkar av populationen och flickor 49 procent (57 100). Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2019. Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 73,9 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2019 är det en minskning med 6,6 procentenheter. Mellan 2018 - 2019 var minskningen 3,2 procentenhet. Tittar vi på fördelningen mellan könen, har flickor om klarat alla ämne med minst betyget E sjunkit 2,6 procentenheter till 77,9 procent. För pojkar är minskningen 3,8 procent till 70,3 procent.
Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:
Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 40 procent. Därmed ligger betyget oförändrat sedan 2018. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som inte ändrat sig är modersmål för betyg A+B på 33 procent 2019 lika som 2018. Betyget F för modersmål är 4 procent och är lika som 2018. Betyget A+B för Idrott och hälsa har ökat till 32 procent eller 1 procentenhet sedan 2018 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa har ökat med 1 procentenhet från förra året. För Svenska som andra språk har en försämring på betyget F gjorts sedan 2018 med 1 procentenheter. Betyget A+B för matematik är oförändrat på 25 procent sedan 2018.

Tittar vi på betyget F ökar den med 1 procentenhet mellan 2018 - 2019 till 11 procent för  matematik och för idrott och hälsa 7 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? Frågan är inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen på varje skolenhet. Jag har inte svar på frågan.

Det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna och betygen görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E). Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behöver varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen i slutbetyg i nian. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna, minst fyra gånger under ett läsår, fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2019, Dnr: 2019:360, Skolverket.


tisdag 22 oktober 2019

Trappan till professionell skolkultur

Vägen upp för trappan, från särbokulturen till den professionella  kulturen, kan beskrivas utifrån två vetenskapliga grunder. Den ena utifrån Ulf Blossing et al forskning och den internationella kvalitetsforskningen. Trappan är byggd utifrån grunden för Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola, SIQ.

Tar vi hjälp av Ulf Blossing och Ann-Christine Wennergrens bok Kollegialt lärande kan metoderna kopplas ihop. Nedan benämnda huvudmoment är läroplanernas delkapitel under kapitel 2.

Lägsta nivån i skolkulturen är särbokulturen där det saknar kollegialt lärande och små praktikgemenskaper, bestående av några få lärare, som fungerar isolerat från varandra. Lärarna arbetar individuellt och har inte något samtal med kollegor om undervisningen och problem de står inför i skolan.




Lägger vi till vad nivå 1 i utvecklingstrappan till halva tredje stegat beskriver de angreppssätt och tillämpningar med följande innehåll. På lägsta nivå 1 saknas mål för verksamheten. Därtill inga arbetssätt kopplade till läroplanen. Utvärdering saknas helt. I nivå 2 har en insikten kommit om riktlinjerna i läroplanen, men inga koppling görs till målen. Viss redovisning finns. Innan man når nivå 3 har ett arbete påbörjats med visst förebyggande arbete och målsättningar. Därtill påbörjat systematiskt arbetssätt kopplat till läroplanen. Samt påbörjad utvärdering av några huvudmoment i läroplanen.

När vi når mitten av trappsteg 3 är vi på den familjära kulturen som har en mer eller mindre praktikgemenskap. Visst kollegialt lärande finns om innehållet. Kärnuppdraget, när det gäller elevers behov och lärande, är fortfarande något som enskilda lärare håller för sig själv.

På denna nivå är det systematiska kvalitetsarbetet inriktat på att undervisningen har mål inom vissa läroplansområden. Ett förebyggande arbete pågår som bygger på resultat från kunskapsmål och pedagogiskt arbete inom några områden. Arbetssätten i undervisningen har samband till vissa huvudmoment i läroplanen. Utvärdering och förbättringar bygger på resultat kopplade till mål från några huvudmoment i läroplanen.

Översta trappstegen från mitten av nivå 4 och uppåt är den professionella kulturen som omfattas av att lärarnas undervisning och elevernas lärande utgör ett självklart innehåll i det kollegiala lärandet. Där förs ett kontinuerligt samtal om egen och andras undervisning i praktikgemenskapen.

Här är det systematiska kvalitetsarbetet inriktat på att undervisningen har mål inom alla läroplansområden. Ett förebyggande arbete pågår som bygger på resultat från kunskapsmål och pedagogiskt arbete inom samtliga områden. Arbetssätten i undervisningen har samband till alla huvudmoment i läroplanen. Utvärdering och förbättringar bygger på resultat kopplade till mål från huvudmoment i läroplanen.


Det som kännetecknar de olika nivåerna i utvecklingstrappan och sannolikheten att uppnå de olika nivåerna för att förändra både kultur och arbetssätt är följande:

                    Nivå 2 här befinner sig de flesta skolor
                    Nivå 3 är bra om man nått
                    Nivå 4 här är man på väg uppåt på ett signifikant sätt
                    Nivå 5 mycket bra men ovanligt att man befinner sig.
                    Nivåer över 5 är extremt bra och sällsynt.

Att göra resan från särbokulturen till den professionella kulturen tar sin tid och bygger på ett medvetet och långsiktigt ledarskap hos huvudmän, skolledning och lärare. Men vägen är mödan värd för att skapa en bra skola som ser elever och ger dem biljetten till vuxenlivet.

Pluraword: Kollegialt lärande 
 





 

  

söndag 20 oktober 2019

Ni ska veta

Ord och dess betydelse är avgörande för förståelse och tolkning av sammanhang. Dan Korn, kulturhistoriker och författare, går i sin bok Som om Gud fanns in på det delikata i översättning, från originaltexter till andra språk, in på ursprunget till ord.

Han relaterar till Bibeln och texter i Andra Mosebok säger Gud till Mose att syftet med plågan är att de ska veta att Gud finns. I den hebreiska texten i 2 Mos. 6:7 står ordet vejidatem, vilket betyder "ni ska veta". Han visar också att på fler andra ställen står det lemaan teida, vilket betyder "för att ni ska veta".

Det sätter ordet Gud i en annan kontext. I ursprunget står inget om tro på Gud utan om vetande. I svensk översättning är detta utplånat.

Dan Kron skriver:
Det om skiljer judendomen från panteismen är just det vi kan kalla tro i motats till vetande, nämligen det som handlar om tro på en personlig gud som hör böner och bryr sig om våra gärningar. Å ena sidan finns alltså vetande, å andra sidan tro. (s 29)
En intressant slutsats, Gud är enligt denna syn lika med ett samband mellan Gud, naturen eller naturlagarna och vetenskapen. Vet jag att tillvaron finns, vet jag även att Gud finns, eftersom det är en definition av tillvaron.

Om man plockar bort trosbegreppet, ur kristendomen, är evolutionen och Gud vetenskap. Svindlande tanke. Hur viktigt är inte ord och dess betydelse både inom en språkgrupp som mellan dem.

Källa:
Kron, Dan (2019) - Som om Gud fanns, Timbro förlag (s 29-31)     



måndag 14 oktober 2019

Vargen

Våren är på gång. Folk börjar röra sig ute. Vitabergen på söder blommar upp.
Det som inte får hända händer. En ung tjej är på väg hem efter en fest. Hon sneddar genom Vitabergsparken. Hem kommer hon inte. Föräldrarna anmäler dottern försvunnen, hon skulle komma till sin mammas födelsedag. Det är upptakten till Katarina Wennbergs kriminalroman Vargen.

Boken har ett angeläget budskap, frånsett en tätskriven och rafflande historia, om mäns våld mot kvinnor. Då speciellt den som handlar om dödligt våld. Hur kan det få förekomma och vilka mekanismer ligger bakom dessa mäns förkrympta bild av kvinnan som en ägodel. Där en bruten relation inte är bruten enligt mannen. Speciellt blir det problem när han uppfattar att kvinnan är otrogen, fast hon har avslutat relationen och är i en ny.

Polisen Charlotta Lugn tar sig in i ett spaningsarbete som leder till cyberväldens mörkaste vrår. Samtidigt är advokat Shirin Nouri i en rättegång som målsägarbiträde för en familj vars dotter brutalt mördats av hennes expojkvän. Dessa båda trådar vävs rafflande ihop till ett drastiskt slut.

Katarina Wennstam berättar om rättvisans skilda ansikten för män och kvinnor. Därtill förstärkt av den mediala cirkus som utnyttjar spektakulära brott. En måste bok. 


lördag 12 oktober 2019

Tekniken driver utvecklingen då som nu.

Nobelveckan är över för denna gång. 2019 har inneburit att nya tekniska landvinningar har prisats, som litiumjonbatteri. Utan dem skulle det vara svårt att kommunicera via våra smartphone. Genom tiderna har människor strävat efter att förbättra levnadsvillkoren. Att göra sig oberoende av eliten och dåliga livsvillkor.

Teknik bygger på att lösa ett naturvetenskapligt problem. Lösningarna är ofta baserade på komplicerade strukturer. Här bygger kunskapsutveckling och nyfikenhet grunden för all utveckling. Ta bara denna möjlighet att jag kan skriva detta blogginlägg och du förhoppningsvis läser det. Utan Gutenberg hade kommunikation varit för en elit att hålla på med. Ungefär som den förste kejsaren i Kina gjorde, brände allt som fanns nedtecknat innan hans makttillträde.

Genom århundradena har nyfikna vetenskapsmän och ingenjörer strävat efter att lösa varje tidsepoks problem. På artonhundratalet kopplades olika samhällen ihop med järnvägen. Folk fick möjlighet att förflytta sig och influeras av andra människor än de i byn. Med tiden utvecklades maskiner för att fartygen skulle korta ned tiden mellan två hamnar. Det var grunden för en aldrig tidigare sedd omflyttning av människor. Ta bara den miljon svenskar som emigrerade under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Sedan utvecklades flyget för att åter minska tiden på förflyttningen. Alla dessa tekniksprång har gjorts utifrån sina förutsättningar. Det har också lätt till de klimat- och miljöproblem vi kan se idag. Här har vi åter behov att förfina tekniken för att lösa problemen utan att gå tillbaka till ett samhälle ingen av oss vill ha.

Om vi återgår till tryckkonsten och dess utveckling, att förmedla information, kan posten vara ett exempel. En studie på Postmuseet ger inblicken i logistiken för hur meddelande förflyttades mellan olika adresser. Den utvecklingen revolutionerades från gående budbärare till att via häst, tåg, bil och flyg förflytta meddelandena. Idag ser vi minskad andel pappersbaserad informationsförmedling. Genom WWW och dess möjligheter att elektroniskt skicka meddelanden har vi minskat miljöpåverkan och klimatet. Möjligen kommer någon klimataktivist att protestera. Det krävs ju mer elektricitet för att hålla uppe denna kommunikation. Sant, då gäller det att börja fundera över hur löser vi elproduktionen så att den inte nämnvärt påverkar klimat och miljö. Ett jobb för ingenjören.

Carl-Johan Westholm går idag (12/10 19) in på det här med teknik, eliten eller folket. Han skriver i SvD:
Vad kan den nya tekniken göra med demokratin? Kommer folket lättare att kunna kontrollera makten, eller blir det makten som lättare kan kontrollera folket?
Här ser vi allvarliga trender hur eliten utnyttjar tekniken för sina syften. Ta bara det som händer i Kina. 1984 är bara en blek berättelse över övervakningssamhället som skapats genom övervakningskameror, internet och annan teknik. Inte ens Mao hade de möjligheter dagens ledning i Kina har att övervaka sina invånare.

Westholm skriver vidare:
Visst betyder de politiska ideologierna mycket. Liksom de personligheter som på gott och ont dyker upp i historien och periodvis bemästrar delar av den. Men den tekniska utvecklingen lägger en grund för spridning av fakta och åsikter. 
Därför är det viktigt att den fria världen, byggd på demokrati, aktivt ser till att tekniken utnyttjas för att främja kunskap och utveckling så enskilda ideologier eller diktaturer inte ockuperar tekniken i ett ont syfte.

Åter är kunskap avgörande för att ständigt ifrågasätta tillämpningen av tekniska landvinningar. Tekniken i sig är inte farlig utan frågan är i vems tjänsten den tagits.

Media SvD             

måndag 7 oktober 2019

Rädd eller nyfiken

Omvälvningstiden för trettio år sedan sätter fingret på hur vi handlar med flykt eller nyfiket försöker ta till oss det som händer. Då kan bilden ovan säga mycket med förklaring av konstnärens budskap i bilden nedan från utställningen 1989 på Nationalmuseet. 
 
Två saker är avgörande. Okunskap är lika med rädsla. Tystnad är lika med död. Den första ekvationen är tydlig i dagens debattklimat och åskådliggörs av Stina Oscarson:
Att ändra uppfattning och ompröva gamla sanningar är bland det vackraste jag vet. Men det ska inte förväxlas med att vända kappan efter vinden.
Om vi ilsket håller kvar våra uppfattningar eller vänder kappan efter den senaste trenden i åsiktskorridoren är vi ute på tunn is. Att bita sig fast i bordskanten är ett tecken på rädsla. Rädslan bottnar i en negativ känsla av att vara hotad. Hotet kommer sig av okunskapen. Låt mig dra en av de omvälvande sakerna 1989.

Murens fall i Berlin i november 1989 var startskottet på Kalla krigets död. Många kände sig vilsna, vad ska vi göra med friheten från den kommunistiska diktaturen. Hur ska vi handla när väl Sovjetunionen gick i kras och det vakuum som uppstod i den krisen. Några handlade och roffade åt sig. Andra vara handlingsförlamade. Samma var det med den stora farsoten aids på slutet av 1980-talet. Keith Hering gjorde då affischen som symboliserar mycket av det som florerade kring den dödliga sjukdomen. Rädslan vara stor, den har Jonas Gardell skrivit om. Tystnaden ledde till döden för många.

Några tog dock till sig en medvetenhet och nyfiket började söka kunskap. Kunskap som sedan ledde till de bromsmediciner som idag gör att inte aids utvecklas hos dem som drabbats av hiv.

Samma gäller det mesta av vårt liv. Utan nyfikenheten hade världen inte utvecklas. Varje paradigm har utmanat den just nu rådande kunskapen. Utan denna utmaning att ändra uppfattning och ompröva gamla sanningar skapar bara okunskap. Det gäller inom naturvetenskap som samhällskunskap. 

Att veta sin historia om de omvälvningar som skedde för trettio år sedan gör att vi idag kan förstå vår värld med de kunskaper det gav. De som inte vill ändra sig och inse realiteter har en förmåga att skambelägga omgivningen. Här har vi allt ifrån klimat, kultur, jämställdhet eller annat som alarmister använder för att skambelägga de icke rättrogna. För att råda bot på sin egen rädsla är det skönt att skambelägga någon som har en avvikande åsikt eller har ny kunskap. Stina Oscarson fångar det bra:
Intressanta är just detta att det skulle vara skambelagt att ändra uppfattning. Jag ser det inte så. För mig är det bland det vackraste som finns när en människa genom ny kunskap, slumpartade möten och livets omständigheter inser att man måste ompröva en gammal sanning. Det behöver inte betyda att man ändrar sina grundläggande värderingar.
Så låt inte okunskapen skambelägga den nyfikenhet som leder till ny kunskap och därmed utveckling.

Media SvD

tisdag 1 oktober 2019

Klyftorna i grundskolan

Skolverkets undersökning av slutbetygen för årskurs 9 ger mycket intressant information. Däribland det här med föräldrarnas utbildningsbakgrund i de olika etniska bakgrunderna. Uppdelningen är gjord i tre kategorier, född i Sverige, Invandrad före skolstart och Invandrat efter skolstart.
Den intressanta slutsatsen man kan dra av den är gruppen föräldrar med lång eftergymnasial utbildning har ökat något för grupperna födda i Sverige och invandrat efter skolstart. Däremot inte för gruppen invandrat före skolstart. Tittar vi på gruppen förgymnasial eller gymnasial utbildning minskar den för gruppen födda i Sverige. För de båda andra grupperna har de ökat från 2018. Med detta som bakgrund är det intressant att studera könsfördelningen i skolan.
Av totalt antal elever på 112 000 är 9 200 pojkar och 8 200 flickor av utländsk bakgrund. Totalt 17 400 elever 2019, där 7 procent pojkar är nyanlända eller har okänd bakgrund. För flickor är det 5-6 procent i denna kategori.

Lina Stenberg skriver i tidningen Arbetet (1/10 19) följande:
Elevernas klassbakgrund – inte elevernas kön – avgör alltmer skolresultaten. Nu krävs rejäla satsningar för att jämna ut förutsättningarna.
Som alltid är det intressant att se hur den socioekonomiska bakgrunden omvandlas till klassretorik. Det som då ställer till för mig är hur samhället ser ut idag i förhållande till när klasstillhörighet var mer utpräglad i Sverige. På 1940- och 1950-talet stod sysselsättningen i jordbruk och industrin för merparten av arbetskraften. Begreppet arbetarbarn var tydligt och förknippades med de barn som hade föräldrar som arbetade i industrin och själva bara hade en 6-årig folkskola som utbildningsbakgrund.

Tittar jag i statistiken från SCD från 2018 omfattas sysselsättningsfördelningen på följande vis:
  • Jordbruk 0,7 %
  • Industri 17,8 %
  • Kunskapsberoende näringar 81,4 %, varav offentlig verksamhet 41,4 %
Så hur ska man relatera barn och dess sociala ställning utifrån den forna klassretoriken. Inte fullt entydigt. Därför är det bättre att använda den mer akademiska uppdelning som Skolverket har. Speciellt när man börjar resonera kring familjebakgrund och invandring.

I gruppen med elever med utländsk bakgrund finns många komplexa socioekonomiska faktorer som kultur, språkkunskaper, mm. I denna grupp finns människor med ingen skolbakgrund hos föräldrarna, där några är analfabeter.

När sedan Lina Stenberg skriver om elevers gymnasiebehörighet och föräldrarnas utbildning gör hon sig skyldig till ett fel i tolkningen av Skolverkets statistik. Hon skriver följande:
Däremot visar Skolverket att endast 76 procent av eleverna vars föräldrar har lägre utbildning har gymnasiebehörighet, att jämföra med 93 procent av elever med högutbildade föräldrar.
Vad hon inte nämner är att denna statistik gäller för behörigheten till yrkesprogrammen och inte generellt för hela gymnasiet.

Någon sådan segmentering av data för de nationella programmen finns inte. Däremot visar statistiken från Skolverket följande behörighet till gymnasiet utifrån behörighetskraven:
  • 84,3 %  av elever behöriga till yrkesprogrammet
  • 83,3 %  av elever behöriga till estetiska program
  • 81,8 % av elever behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsprogrammen
  • 80,8 % av elever behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen.
Jag är däremot fullt överens med Lina Stenberg att klasskillnader eller de socioekonomiska skillnaderna ska utraderas i skolan. Det kompensatoriska uppdraget enligt skollagen 1 kap 5 § ska gälla fullt ut.

Media Arbetet
Källor:
Tabell 3 aku2018_1574, SCB
Slutbetyg i grundskolan, våren 2019, Diarienummer: 5.1.1-2019:1342, Skolverket
   



Årets niondeklassare lika bra som förra årets

Grundskoleeleverna som lämnar skolan 2019 är nästan lika bra som 2018 års nior. Vårterminen 2019 hade hela 84,3 procent behörighet till gymnasiet. Totalt minskade andelen behöriga med 0,1 procentenheter. Dock är det hela 15,7 procent eller 17 600 som inte klarat gränsen.
Våren 2019 var det hela 112 000 elever som gick ut grundskolan. En ökning sedan 2015 med 14 500 elever eller 15 procent. Ser vi till könsfördelningen är det 57 900 pojkar, varav 48 700 födda i Sverige och 54 400 flickor, varav 46 200 födda i Sverige. Pojkarna har en övervikt på 3 500 elever.
Tittar vi på elevernas familjebakgrund är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund spelar roll.
Den intressanta notering som kan göras är att bland svenskfödda är andelen föräldrar något större för grupperna med lång eftergymnasial utbildning än förgymnasial eller gymnasieutbildning.
Glädjande är även att se procentfördelning per ämne. Historiskt är det Svenska som andraspråk (SVA) och Matematik (M) de ämnen som har störst andel betyg F. Fortfarande är SVA det ämnet som har störst andel F. Sedan förra året har SVA samma andelen F, 35 procent. M har ökat något med 1 procentenhet till 11 procent betyg F. Tittar vi på andra änden av betygsskalan har en liten förändring gjorts för betyget A. Fortfarande är det engelska som ligger i topp med 22 procent följt av Idrott och hälsa på 20 procent och delad tredjeplats mellan hemkunskap och musik på 18 procent.
Intressanta med bilden ovan är att en nedgång skett för pojkar och flickor med betyg i alla ämnen från 2018 till 2019. Tittar man på meritvärdens genomsnittligt ligger det på 221,7 poäng, en höjning med 0,9  meritpoäng från 2018. Tittar vi på hur det ser ut mellan pojkar och flickor är fortfarande flickor bättre meritvärdemässigt. För flickor var det 234,3 för 16 ämnen och 243,7 för 17 ämnen. För pojkar ligger det på 209,8 för 16 ämnen och 217,0 för 17 ämnen.

Smolken i bägaren är fortfarande att 1 av 4 elever slutar skolan utan betyg i ett, fler eller samtliga ämnen. Fortsatt ligger här skolans utmaning i framtiden att lyfta elever så att alla får betyg i samtliga ämnen. Därtill alla elever som har en invandrarbakgrund med kortare eller längre bakgrund i Sverige.

Källa:
Slutbetyg i grundskolan, våren 2019, Diarienummer: 5.1.1-2019:1342, Skolverket





onsdag 25 september 2019

Sveriges mäktigaste familjer

Konsten att förstå Sveriges välstånd är berättelsen om de 15 rikaste familjerna. Om deras företag. Människorna av kött och blod. Pengarna de förvaltar och utnyttjar för tillväxt. Det som kännetecknar dem är långsiktighet.

Ägare av kött och blod är en ovanlig företeelse i Sverige och framstår i kontrast tmot det ansiktslösa fondkapitalet som ett bättre alternativ. De senare sysslar med kvartalsekonomi som inte tillför något värde för företag och sysselsättning.

När C H Hermansson skrev sin klassiska bok om de 15 familjerna befann sig Sverige i en annan tid väsensskilt från dagens Sverige. Landet hade en liten, sluten ekonomi med fast växelkurs. Utländskt ägande på Stockholms fondbörs var starkt begränsat. Hotet kom från samhällsklimatet och den höga skattenivån som gjorde så gott som alltid successionen omöjlig.

De 15 familjer som CH skrev om på 1960-talet har blott fyra familjer överlevt. Där dock bara två finns med på listan över dagens 15 största miljardärerna. Ursprungligen på 1960-talet var det följande familjer som ägde makten:
Wallenberg, Söderberg, Wehje, Johnson, Bonnier, Kempe, Klingspor, Jeansson, Dunker, Broström, Schwartz, Hammarskiöld, Jacobsson, Åselius och Thorne-Holts.
Femtio år senare är det följande familjer, i fallande förmögenhetsordning, som är det mäktigaste:
Wallenberg, Kamprad, Rausing, Persson, Olsson, Lundberg, Ax:son Johnson, Schörling, Paulsen, Maersk Uggla, Douglas, Hult, Lundin, Bennet och Stenbeck.
Av dessa har fem start med två tomma händer och byggt upp förmögenheterna. Dessa är Schörling, Douglas, Hult, Bennet och Kamprad. De andra har byggt upp dem som andra generationen. Dit hör Rausing, Persson, Olsson och Lundberg. Övriga har "gamla" pengar bakom sig. Familjen Wallenberg tillhör en klass för sig. Där styr kusinerna i den femte generationen via de mäktiga familjestiftelserna.

Boken ger en förståelse för hur viktigt det är för ett land att ha ägare av kött och blod. Det gäller att inte göra om samma misstag som man gjorde på 1970-talet när företagarna flydde landet. Då var det knappast värt att driva och äga företag i Sverige.

måndag 23 september 2019

Skolkostnaderna ökade 2018

Svensk skolas kostnad ökar sedan 2017 med 4.2 procent till en totalkostnad för grundskolan 121,8 miljarder kronor. Totalt för alla skolformer är totalkostnaden 291,3 miljarder kronor eller 6 procent av BNP.

Kostnadsfördelningen mellan de olika skolformerna fås av bilden ovan. Den visar att grundskolan står för den större andelen kostnaderna följt av förskolan och sist gymnasieskolan.
Undersöker vi Skolverkets rapport om skolkostnaderna och dyker ned i kostnaderna för grundskolan kan man se följande. Totalkostnaden för kommunala skolor är 113 500 sek per elev varav undervisningskostnaderna är 63 100 sek per elev eller 55,6 procent av totalkostnaden. Tittar vi på spridningsmåttet per elev är den dyraste elevpengen 183 700 sek och en undervisningskostnad på 96 200 sek per elev. Den lägsta kommunala elevpengen är 92 900 sek och en undervisningskostnad på 47 900 sek per elev.

För fristående skolor är totalkostnaden 104 600 sek per elev varav undervisningskostnaden är 58 100 sek per elev eller 55,5 procent av totalkostnaden. Spridningsmåttet per elev för fristående skolor är den dyraste eleven 180 100 sek och en undervisningskostnad på 115 100 sek per elev. Den lägsta fristående elevpengen är 83 100 sek och en undervisningskostnad på 42 200 sek per elev.

Förfinar vi de fristående skolorna visar Skolverkets statistik följande. Allmänna fristående skolor har en totalkostnad per elev på  103 000 sek varav undervisningen kostar 56 600 sek per elev. Konfessionella fristående skolor har en totalkostnad per elev på 110 200 sek och kostnaden för undervisningen är 66 000 sek per elev. För en fristående Waldorfskola är totalkostnaden 118 800 sek och undervisningen kostar 73 100 sek per elev. Slutligen de Internationella fristående skolorna har en totalkostnad på 134 900 sek per elev och en kostnad för undervisningen på 77 500 sek per elev.

Sammanfattar vi grundskolan ser vi att den kommunala skolan kostar 101,8 miljarder kronor 2018. Den fristående 16,7 miljarder kronor eller 13,7 procent av totalkostnaden 2018.

Förskolan

Den andra största kostnaden i skolväsendet är förskolan där 518 000 barn var inskrivna 2018. Den kostar totalt 78,7 miljarder kronor eller i snitt 153 200 sek per barn. Av alla förskolor är 20 procent fristående. Tar vi hänsyn till det kostar barnen i den kommunala förskolan 154 500 sek per barn och fristående förskolor 138 900 sek per barn.

Gymnasieskolan 

Den tredje största skolkostnaden i skolväsendet är gymnasiet med en totalkostnad på 43,8 miljader kronor 2018.
Kostnadsfördelningen mellan de olika huvudmännen är för kommunala gymnasier 31,8 miljarder kronor, motsvara 75 procent av totalkostnaden. Fristående gymnasier kostar 10,2 miljarder kronor, motsvarar 24 procent av totalkostnaden. Slutligen Landstingskommunala skolor kostar 0,5 miljarder kronor, motsvarar 1 procent av totalkostnaden. Kostnaden per elev för de olika huvudmännen framgår av bilden ovan.
   
För vidare djupdykning rekommenderas Skolverkets PM.

Källa:
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2018, Dnr: 2019:1339, Skolverket

söndag 22 september 2019

Kulturvandring i naturvetenskapens tecken

Sommaren 2019 har inramats med kulturvandringar. En var i naturvetenskapens tecken med start på Naturhistoriska museet. Det slog mig att där visas den vetskap vi har just nu. Alltså en sanning byggd på den kunskap vi nått hittills. När man ser hur mättekniken går framåt, när det gäller forskandet kring den grå klumpen som heter hjärnan, förstår man att varje tidsepok har bygg sina sanningar kring de då rådande kunskapen. Därför är det livsfarligt att tro att det vetande vi har idag är en absolut sanning. Speciellt i ljuset av debatten och alarmrapporter kring klimatet. Klimat och miljö är två komplexa system som inte enkelt kan kopplas ihop till en enkel lösning på problemet. Här fordras som alltid nyfikenheten att vandra vidare från det vi vet idag.
När kulturvandringen avslutades kom vi till mitt gamla lärosäte KTH. Högborgen för tillämpad naturvetenskap, teknik. Även här bygger vetenskapen på det just idag existerande kunskapen. Drar mig till minnes att den teknik jag lärde mig för dryga 40 år sedan inte alls är gångbar i dagens kontext. Både för att naturvetenskapen gjort nya upptäckter och för att tekniken har utvecklats enormt. Ta bara det här med hur beräkningar gjordes då och nu. Datatekniken var på hålkortsnivån och programvaran vi använd krävde kunskaper som idag inte fordras på samma sätt.

Den dag människor utanför naturvetenskapen och tekniken ämnesområden inser att den kunskap som råder idag inte är en absolut sanning kanske vi kan få förståelsen för att allt inte är enkelt och kan lösas byggt på alarmism och rädsla. Kunskap är alltid befrämjande för tryggheten att allt blir bättre om vi låter nyfikenheten vandra vidare, varför är det på detta viset bör alltid vara ledstjärnan. 


torsdag 19 september 2019

Kunskap om undervisning

Undervisning som begrepp har flitigt diskuterats i skolväsendets första steg, förskolan, sedan nya läroplanen blev aktuell. Undervisning, oavsett vilken skolform, innehåller två delar i mötet mellan bar/elever och lärare, innehåll och relation.

Sofie Källhagen och Josefin Malm har i sin bok Uppdrag undervisning dristat sig till att använda läroplanernas begrepp fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet när de beskriver kunskapen om undervisning. Jag skulle säga att detta är definitionen på ett professionellt förhållande för förskollärare och lärares till sitt uppdrag undervisning.

De kopplar de fyra F:ena för undervisningen (s 22 i boken) på följande sätt:
Fakta är skollagen och läroplanen, de olika regelverken. Dessa behöver vi förhålla oss till och koppla till vårt eget arbete.
Förståelse får vi för de olika begreppen; vi vet vad de betyder. Det är vår teoretiska grund, där vi kopplar det vi gör till vår syn på barn/elev och lärande.
Färdigheter i att undervisa är när vi kan undervisa - didaktiken. Vi behöver vår didaktiska förmåga för att skapa intressanta och relevanta sammanhang för barnen/eleven.
Förtrogenhet till undervisning är när vi kan koppla ihop teorier och forskning och se samband, förstå helheten. Vi kan göra praktik av det vi lärt oss teoretiskt.
Undervisning är en komplex tillställning som i mångt är synonymt med skådespelarens interaktion med sin publik. Hen har fakta i förhållande till manus, regler och annat som kringgärdar själva föreställningen. Hen har förståelse för vad manuset vill ge publiken för känsla och insikt. Hen måste ha färdigheter att uttrycka tid, rum och känslor för publiken. Slutligen en förtrogenhet till pjäsens budskap omsatt till gestaltning under föreställningen. Givet detta kommer varje föreställning att vara unik, publik och rum skiftar trots samma innehåll.

En sak som jag ibland funderar över är hur mycket av skolväsendets regler har trängt ut till lektionstillfället. Hur är kunskapen om kraven på undervisningen i skollagen hos förskollärare och lärare. Hur mycket kunskap finns om läroplanernas riktlinjer och mål finns utöver kurs- och ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskraven.

Förskolans och skolans viktigaste uppgift är att ge barn och elever den kunskap som krävs för att klara vuxenlivet. Ingen är dum, men som Karin Phil skriver i en ledarkrönika i GP (19/9 19):
Vi som är födda på 1980- och 90-talen – den så kallade millenniegenerationen – har inte lärt oss något. Eller, vi har lärt oss massor: att det är viktigt att tänka självständigt och kritiskt, vikten av de mänskliga rättigheterna, att själv bilda sig en uppfattning av saker och ting. En nyckelfras som ofta upprepades på proven var ”skriv med egna ord!”.
Men några faktakunskaper har vi inte.
Samma är viktigt för professionen förskollärare och lärare, faktakunskaper i form av ramverket är avgörande för att elever och barn blir rustade för ett livslångt lärande. Inte bara egna ord och metoder

Media GP
Källa:
Källhage, Sofie; Malm, Josefin (2018) - Uppdrag Undervisning, Gothia Fortbildning 
     


fredag 13 september 2019

Klanen

Är det ens möjligt att låta det liberala samhället leva tillsammans med klansamhället. Vad går först, individen eller kollektivet. Frågorna om detta är möjligt tas upp i antologin Klanen, med Per Brinkemo och Johan Lunberg om redaktörer.

Svaret på frågan får vi av Abdi-Noor Mohamed, som kom från Somalia till Sverige. Nej, det är inte möjligt. Här har vi den unika statsbildningen Sverige har, i förhållande till andra nationer, med statsindividualism där alla är lika inför lagen mot klanens heder och blodsband.  Detta skapar de problem vi ser i enklaverna i Sverige, de områden vi betecknar med ordet utanförskapsområden, där klansystemet existerar som en parallell till rättsstaten.

I de 12 antologierna får läsaren kunskap om både nutid och historia. Hur kom klanerna till som statsbildning och hur har den liberala staten blivit till. Här spelar den franska revolutionen en avgörande roll för den liberala staten.

Personligen har boken skapat en inramning kring frågor jag uppdagat i mina kontakter bland elever från utanförskapsområden. En ram och insikt, även förmedlad via Abdi-Noor, att ska rättsstaten överleva är det avgörande att "ta död" på klanstrukturerna.

Samtidigt är det viktigt att förstå att klan och religion inte hör ihop. Klaner tillkom långt innan de Abrahamitiska religionerna (islam, kristendom, judendom) fanns. Däremot kan man se att klansystemet och islamism passar perfekt ihop, då rättskipningen är själva kärnan i klansystemet.

Årets fackbok är en måste bok för alla som vill förstå sig på den gängkriminalitet som finns och de kulturkrockar som finns i dagens Sverige.