Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 4 november 2018

Dagsedlar

Över 1000 dagsedlar publicerades av Stig Dagerman under sina blott 31-åriga levnad. Vid sin död samlades de bästa ihop i en bok. I nytryck har boken kommit med förord av Andios och kommentarer av Hans Sandberg.

Dagsversen var grunden för Stig Dagerman. Hans kvickhet och vasshet med pennan i diktform publicerade i tidningen Arbetaren. Bengt Holmqvist skrev följande recension i ST 9 december 1954:
Dagermans "nidvisor" hade sin ämnessfär given från början: hans reaktioner gällde alltid de mäktigas förräderi mot idealen och - öppna eller maskerade - förtryck av den enskilda människan, den offentliga humbugen, alla aktuella former av frasmakeri, falskt patos och kollektivt hysteri.
Bekantskapen med Stig Dagermans dagsedlar ger just denna skarphet. Jag har i ett annat blogginlägg tagit upp en av dagsedlarna om valet 1944, Vem är Jesus? och dess aktualitet mot 2018 års val.

Dagsedlarna är lika aktuella idag fast de skrevs i en tid efter kriget och i början på den välståndsökning det svenska samhället genomgått på 1950-talet. Därför är Stig Dagermans "nidvisor" på dagsvers obundna till tiden.

Pluraword: Vem är Jesus?

lördag 3 november 2018

Tyst samtal

Tyst samtal uppstår varje gång jag kommer till föräldrarnas grav. Så och även denna gång, inför Allhelgonadagen. På något förunderligt sätt kommer vördnaden över mig och allt de offrade för att jag skulle nå dit min heta längtan var under ungdomen, att bli civilingenjör.

Samtidigt kommer samtalet in på hur de har det i den värld de befinner sig idag. En värld vi levande inte kan föreställa oss intellektuellt. Detta inre tysta samtal är för mig en del i sorgen efter två älskade föräldrar. Evigt tacksam för deras kärlek till varandra och den toleranta miljö jag fick växa upp i. Ett hem där vi var vuxna fast i olika åldrar.

Tack far och mor. 

tisdag 30 oktober 2018

Går utför för sexorna betygsmässigt

Skolverket har kommit med resultatet för årskurs 6 betygsresultat för 2018. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden är ett sluttande plan utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart.

2017/2018 gick 113 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 2 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent av populationen och flickor 49 procent. Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2018.
Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 77,1 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2018 är det en minskning med 3,4 procentenheter. Mellan 2017 - 2018 var minskningen 0,6 procentenhet. En fortsatt minskning över tiden.

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 40 procent. Därmed ligger betyget oförändrat sedan 2017. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som ökat är modersmål för betyg A+B från 33 procent 2018 lika som 2017. Betyget F för modersmål har ökat till 4 procent eller med 1 procentenhet sedan 2017. Betyget A+B för Idrott och hälsa har ökat till 32 procent eller 1 procentenhet sedan 2017 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är lika som förra året på 6 procent. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2017 med 3 procentenheter. Betyget A+B för matematik ökar med 2 procentenheter till 25 procent 2018.

Tittar vi på betyget F ligger den på en oförändrad nivå mellan 2017 - 2018 på 10 procent för  matematik och för idrott och hälsa 6 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? Frågan är inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen. Jag har inte svar på frågan. Men det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E). Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behövs för varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna minst fyra gånger under ett läsår fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018, Dnr: 2018.00225, Skolverket.

måndag 29 oktober 2018

Det som göms i snö

Febrig psykologisk thriller tar oss mellan två olika år mot ett oanat slut. Efter tre år är Carin Gerhardsen åter aktuell med en helt ny genre lång borta från Hammarbyserien. Vi får följa enskilda personer och dess fantasier och verkligheter som flyter ihop med ökande doser av lugnade och alkohol.

Enda sanningen är att en ökade våldsspiral med sitt ursprung i händelser vid en ravin på södra Gotland. Berättelsen är en pusseldeckare i god Agatha Christie stil. Gåtan byggs likt en matematisk bevisföring för att bevisa ekvationens lösning. En upplösning få kan räkna förrns det sista ledet i bevisföring av ekvationen är löst.

Carin Gerhardsen har lyckats med något helt nytt som bådar gått efter tre års tystnad efter den sista åttonde boken i Hammarbyserien.      

söndag 28 oktober 2018

Diskoteksbranden

Varje gång limousinen svepet över Backaplan, på väg till kronjuvelen i svensk industri, för tjugo år sedan blev jag och mina vänner påminda om den hemska tragedin där 63 unga människor miste livet och 200 skadades. En tragedi i storlek med Utöja.

Bilden ovan visar hur det såg ut dagarna efter branden. Förspikade fönster och massor med minnessaker framför.

Tragiskt nog var det unga från förorten på Hisingen som omkom. Tyvärr har det varit mycket tyst om händelsen genom åren. Hade samma sak hänt på andra sidan Göta Älv hade det varit ett annat ljud i skällan om det varit etniska svenska ungdomar som dött.

Lyssna på följande inslag från Nyhetsmorgon 2018-10-28 med GW om diksoteksbranden.
 

tisdag 23 oktober 2018

Förskolan utmaning och möjlighet - särskilt begåvade barn

Hur många barn har förskolan som har ett lillgammalt språk? Går undan och sysselsätter sig själva? Dessa frågor kan vara första ingången till att fånga upp de särbegåvade barnen. I skolan har man diskuterat denna fråga på senare tid. I förskolan har man säkert undrat över olika barns beteende och varande. Hur leker de, hur empatiska är barn och massor med avvikande från givna ramar för barns utveckling.

Äntligen har det kommit en bok som tar upp de här svåra och ovanliga frågorna. Mona Liljedahl följer i denna bok upp dessa frågor. Vi får bekanta oss med storheter som:
  • Vad är särskild begåvning?
  • Varför ska man upptäcka begåvade barn i förskolan?
  • Tecken på särskild begåvning.
Frågor som viktiga för att alla barn ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Begåvning är medfödd och ingen talang. Därför måste man förstå att föräldrar sällan eller aldrig kan drilla barn.

Boken behandlar även det som kallas Twice Exceptional. Det här med att en hög begåvning kan döljas bakom fysiska, psykiska och neuropsykologisk nedsättning. En viktig sak att förstå att begåvning inte bara ser ut på ett sätt.

Till livs får läsaren också pedagogiken ABC. Treenigheten som gäller alla barn, dock speciellt särskilt begåvade barn: Acceleration, Berikning och Coachning.

Bokens andra del är ett antal berättelse om olika anonymiserade barn. Här vi berättelsen om Lanny som skrev en bok vid 9 års ålder om: Min förskoletid. Eller om: Varför rymmer Pippi? Den tredje berättelsen: Varför drar sig Ferdinand undan? Fjärde berättelse: Varför tramsar Emil? Slutligen om: Varför gråter Liisa?

Psykologen Anita Kullander, grundare av Filurum, nätverket för särskilt begåvade, skriver i förordet till boken:
Äntligen kom den! En sedan länge efterlängtad bok om särskilt begåvade (särbegåvade, lättlärda, snabbtänkare, högbegåvade) barn i förskoleåldern.

För er som jobbar i förskolan är denna bok en bra start på hur ni ska fånga barnen. Lika fullt är boken nyttig för föräldrar för att förstå sina barn som är annorlunda. För mig själv har det varit berikande att få en inblick i dessa barns förutsättningar att bli sedda.

söndag 21 oktober 2018

Intelligens

Vår förmåga att tänka hänger intimt ihop med vilka gener vi får när vi föds. I ljuset av det är frågan hur man ska beskriva intelligens. Många skulle nog säga att det är storleken på IQ, speciellt Mensa säger det. Det är att begränsa intelligens till bara logik och rationalitet. Om det skulle vara sant hade aldrig Einstein blivit den han blev eftersom hans lärare sa att var obildbar. Eller andra särbegåvade som John Lennon och Thomas Alva Edison.

Så ser ju inte förutsättningarna för särbegåvade barn ut. Det är mer komplext än så. För att fånga in en definition som bättre speglar intelligensen tar jag hjälp av Max Tegmark.
När jag funderat på frågan hur man skulle kunna definiera intelligens hittade jag följande definition av Max Tegmark i hans bok, om Artificiell intelligens (s 66):
Intelligens = förmåga att uppnå komplexa mål
Han skriver att detta omfattar:
Den är bred nog att inkludera alla (...) definitioner eftersom förståelse, självkännedom, problemlösning, inlärning osv. är exempel på komplexa mål som man kan ha. (s 66)
Då blir det begränsande om man skulle försöka fånga in allt i kvantifierbara intelligens. Detta speglar också hur svårt det är att klassa särbegåvade individer. Det som kännetecknar dessa är att de ser helheter, inte delar eller sekvenser. Samtidigt som dessa prövar alla möjliga ingångar för att lösa ett problem. När de hittat ingångarna dyker de ned i detaljer för att hitta mönster och samband. Låt oss vidga begreppet om intelligens med hjälp av Max Tegmark definition.

Källa:
Tegmark, Max (2017) - Liv 3.0, att vara människa i den artificiella intelligensens tid, Volante
   


onsdag 10 oktober 2018

Tillblivelse

Sommaren 1992 byggde jag och mamma en stuga åt henne på Ostra Knall, där jag hade mitt land. Tillblivelsen dokumenteras och ovan flyttar mamma in i sitt hus. Här fick hon bo aderton somrar.
Mamma hade lite svårt att välja vilken färg huset skulle få. Första året var det naturvirket utan täcklasyr som gällde. Enda klimatskyddet fick bli inoljning med träolja.
Året därpå bestämde hon vilken färg huset skulle få. Det blev Hälsingerött på fasaderna och Skåneblått på vissa trädetaljer. Nu har huset flyttats av de nya ägarna till Berggrensvägen 41. Se bilder här: Hälsning från förr.



Kan själv

Kan själv är uttrycket barn brukar säga vid två års åldern när de börjar markera sitt kunnande och självständighet. Vet mig att jag var duktig på att säga just det så fort någon skulle instruera mig hur man skulle göra saker. Min pappa var medveten om att låta mig försöka göra saker utan att andra skulle lägga sig i. Han bruka säga till mamma, när hon ville styra upp, titta vilket handlag han har.

Jag noterar också att begreppet "Kan själv" har varit signifikativt i mitt liv. Min kroniska nyfikenhet har alltid styrt min lust att lära mig. När jag nu studerar Mona Liljedahls bok Särskilt begåvade barn fastnade jag för följande rader (s 40)
De excellerar i det som intresserar dem och ignorerar det de anser var trivialt eller tråkigt. Lust och intresse styr deras inlärning. Där intresset finns, rusar deras inlärningsförmåga.
Detta blev en påminnelse från min skolgång, tyvärr fanns i inte förskola när jag växte upp, när min mamma frågade min lärare, på mellanstadiet, Ulla Sydegårdh om jag hade svårt för mig i skolan. Svaret mamma fick var följande: nej, han kan bara han vill. Och så har det varit genom livet.

Min lärare måste varit insiktsfull som förstod och lät mig och min skolkompis vara lite eljest. Torbjörn Victorin som min forna klasskompis heter var ett strå vassare än jag vad förståndet beträffar.
Du hittar oss stående till vänster i bilden ovan.

När andra grabbar håll på och mecka med mopedmotorer funderade och testade vi bland annat raketmotorer. Kommer ihåg att jag byggde en avfyringsramp i slöjden som vi testade olika krutladdningar till motorerna för att test våra raketmodeller med. Vad hände sedan. Torbjörn likväl som jag blev tekniker på akademisk nivå. Jag inom byggsvängen och Torbjörn inom it med it-säkerhet som grund.

Förskolan har en stor utmaning i att se de här barnen som inte helt passar in i mönstret i hur barn utvecklas. Hoppas att det finns förstående förskollärare som ser dessa barn och låter dem utvecklas i sin takt.

Källa:
Liljedahl, Mona (2018) - Särskilt begåvade barn, Gothia Fortbildning 

söndag 7 oktober 2018

Särskilt begåvade barn

Hur tar förskolan hand om utmaningen och möjligheten kring särskilt begåvade barn? Lyckas förskolan i uppdraget att ge alla barn utrymme. Hur kan barn omsätta sina tankar till verklighet? Speciellt med barn med spring i huvudet.

Mona Liljedahl ställer frågan i inledningen till sin nya bok om särskilt begåvade barn i förskolan. Är förskolan bredd att klar följande utmaning:
Särskilt begåvade barn har "spring i huvudet". Det innebär de leker intellektuellt. Ingenting roar dem mer än att få använda hjärnan.
Lyckas förskolan suga upp dessa barn och låta dem blomma? Jag kan ibland skrämmas över att allt ska vara relaterat till någon form av åldersrelaterad utveckling som bestämts på förhand. Nu är ju inte individens förutsättningar rättvisa på det sättet att alla har en given utvecklingskurva. Alla barn har sina egna förutsättningar.

Min fundering är, tar förskolan hand om att vissa barn är tidiga på att skriva och läsa. Eller tidiga med att fundera på teknik och naturvetenskap. Lyckas förskolan tänja gränser för dessa barn så de får utlopp för sina tankar? Hur klarar förskolan att stimulera framtida författare och ingenjörer i Nobleprisklass?

Källa:
Liljedahl, Mona (2018) - Särskilt begåvade barn, Gothia Fortbildning
Pluraword
Framtidens ingenjörer och tekniker.

fredag 5 oktober 2018

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever, även kallade särbegåvade elever, har en exceptionellt hög inlärningsförmåga och borde trivas i skolan. Tyvärr är sanningen en helt annan. I svensk skolan har elever med begåvningssvårigheter större chans att få den hjälp de behöver än barn som ligger i den högra svansen av normalfördelningskurvan.
Mona Liljedahl har lyckats fånga skolans oförmåga att hantera barn som behöver större utmaningar än övriga i skolan. Speciellt i en skola som har en mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som inte mäter enskilda provtillfällen för att ta reda på kunskapen.

I det relativa betygssystemet var det lättare att drömma sig bort på lektionerna och lägga in växeln vid provtillfället och på det viset klara sig till nästa utbildningsnivå. Detta kan beskriva på olika sätt. Mona skriver följande (s 130) om bristen på stimulans för särbegåvade elever:
När en särbegåvad elev går igenom en hel skolgång utan att en enda gång få undervisning som motsvarar den kognitiva nivå drabbas eleven av svår mental understimulans, för att inte säga intellektuell svält. För att uthärda applicerar särbegåvade elever generellt sett två huvudstrategier:
1. Släcker ner och försvinner in i sig själva, drömma sig bort, dra sig undan
2. Agera ut, spela pajas, ifrågasätta, skapa konflikter, bli arg få utbrott.
Boken är full  av beskrivningar och handlings alternativ för hur skolan ska kunna börja arbeta mer systematiskt med dessa elever. Boken behandlar sådant som hur man upptäcker och identifierar dessa barn. Hur ser pedagogikens ABC ut för särbegåvade barn. Vad kännetecknar kunskapskartläggningen och hur görs den. Hur medverkar elevhälsan i arbetet kring särskilt begåvade barn.

Därtill kommer ett begrepp som behövs förstås extra, twice exceptional. Det här är barn med vissa inlärningssvårigheter samtidigt som de är särbegåvade. Exempel på detta i historien är Thomas Edison som bedömdes med borta i huvudet, men uppfann bland annat glödlampan. Eller Albert Einstein blev kallade sinnesslö och obildbar av sin lärare. Han satt ju och drömde sig bort i skolan istället för att lära sig något.
Bilden illustrerar det här med att varje individ eller barn ska bemötas med sina förutsättningar. Om fisken klättrar upp i trädet förstår han inte sin plats i livet. Rättvisa är inte att alla ska göra samma sak utan från sina egna förutsättningar.

Skolans stora utmaning är att både lärare, skolledningar och elevhälsan skaffar sig kunskaper om vilka förutsättningar som gäller och vilka pedagogiska verktyg som behövs för dessa barn. Till och med skollagen poängterar detta. I skollagen 3 kap 3 § står följande:
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Skaffa boken och lär dig hur du ska får de särbegåvade att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Men framför allt läs sista meningen i lagparagrafen några gånger ses skolans uppdrag för den högra svansen med barn i normalfördelningskurvan.

 



Hälsning från förr

Hälsningar från förr kan ge oanade signaler. Jag fick en sådan från Kalle och Marie som köpte mitt landställe för några år sedan. Han skickade bilden med följande kommentar:
Det var roligt att hitta en liten hälsning från förr!
När jag byggde en Jörnstuga för 26 år sedan tog jag mig till att skriva meddelandet på golvbjälken i huset. Det var en gimmick, ifall någon någon gång i framtiden skulle riva huset, att veta vem som byggt huset. Nu hände det. Trevligt att fått reda på detta i levande livet.
Kalle och Marie har flyttat huset till nytt läge på tomten.Det var då hälsningen kom i dagern. Huset stod där grävskopan är och den gamla grundmuren syns i bakgrunden.
 

fredag 28 september 2018

Bättre å bättre skolresultat

Bättre och bättre går det för grundskoleeleverna när de lämnar skolan. Vårterminen 2018 hade hela 84,4 procent behörighet till gymnasiet. En ökning 1,9 procent sen förra vårterminen. Dock är det hela 15,6 procent eller 17 200 som inte klarar gränsen.
Våren 2018 var det hela 110 000 elever som gick ut grundskolan. En ökning sedan 2015 med 12 500 elever eller 11 procent. Ser vi till könsfördelningen är det 57 300 pojkar, varav 46 900 födda i Sverige och 52 800 flickor, varav 44 800 födda i Sverige. Pojkarna har en övervikt på 4 500 elever.
Tittar vi på elevernas familjebakgrund är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund spelar roll.
Den intressanta notering som kan göras är att bland svenskfödda är andelen föräldrar lika stor för grupperna med lång eftergymnasial utbildning som förgymnasial eller gymnasieutbildning. För de andra grupperna med invandrarbakgrund är det främst gruppen med okänd bakgrund som är stor.
Glädjande är även att se procentfördelning per ämne. Historiskt är det Svenska som andraspråk (SVA) och Matematik (M) de ämnen som har störst andel betyg F. Fortfarande är SVA det ämnet som har störst andel F. Sedan förra året har SVA trots allt minskat andelen F med 9 procentenheter till 35 procent. M har även förbättrat sin andel med 1 procentenhet till 10 procent betyg F. Tittar vi andra änden av betygsskalan har ingen förändring gjorts för betyget A. Fortfarande är det engelska som ligger i topp med 22 procent följt av Idrott och hälsa på 20 procent och delad tredjeplats mellan hemkunskap och musik på 17 procent.
Det intressanta med bilden ovan är att pojkar för första gången är bättre än flickor i skolan. Trots det är det märkligt när man tittar på meritvärden. Det genomsnittliga värdet ligger på 220,8 poäng, en höjning med 5,1 meritpoäng från 2107. Tittar vi på hur det ser ut mellan pojkar och flickor är fortfarande flickor bättre meritvärdemässigt. För flickor var det 234,2 för 16 ämnen och 243,2 för 17 ämnen. För pojkar ligger det på 208,3 för 16 ämnen och 215,3 för 17 ämnen.

Smolken i bägaren är trots allt att 1 av 4 elever slutar skolan utan betyg i ett, fler eller samtliga ämnen. Här ligger skolans utmaning i framtiden. Därtill alla elver som har en invandrarbakgrund med kortare eller längre bakgrund i Sverige.

Källa:
Slutbetyg i grundskolan, våren 2018, Diarienummer: 5.1.1-2018:1513, Skolverket


 


tisdag 25 september 2018

Deepfake och AI

Artificiell intelligens är inte längre science fiction. Så öppnar baksidestexten på boken Liv 3.0 skriven av Max Tegmark. Inledningen i boken beskriver berättelsen om Omegateamet som en del av en större organisationen som med hjälp av AI och blixtsnabb programmering, mer eller mindre självgenererande, tar herraväldet över den mediala världen och dess följder för samhället.

Tydligt att detta redan är här. Aurore Belfrage skriver en intressant krönika i ämnet inför det nya. Det räcker inte att vi bara ska ha koll på Fakenews. Deepfake har dykt upp. Hon skriver:
Det som ser ut som en ansvarsfull nyhetsförmedlare eller en orolig medborgare kan mycket väl vara en rysk bot (förenklat: en dator) som sprider lögner för att skrämmas och sabotera.
Men håll i dig… för nu kommer Deepfake. Välkända källor men med förfalskat innehåll. Du kommer inte kunna lita på vad du ser och hör. Med Artificiell Intelligens (AI) kan man enkelt manipulera ljud och bild för att skapa trovärdiga videoklipp med politiker, kändisar eller din mamma som säger och gör precis vad som helst. 
Det är just detta som Max Tegmark skriver i inledning i ovan relaterade bok. Vi måste helt plötsligt inte bara var källkritiska utan försök förstå hur källor kan manipuleras. Lägg därtill alla solitära digitala komponenter som finns i alla maskiner vi har. Med hjälp av AI är det en smal sak att bakvägen ta sig in i operatörernas system och därifrån börja styra infrastruktur och maskiner. Sårbarheten blir stor när det är möjligt för ett fåtal kan styra världen anonymt.

Frågan är om det finns onda avsikter. Vad gör vi då en rysk bot (förenklat: en dator) som sprider lögner för att skrämmas och sabotera. Både regeringar och säkerhetsmyndigheter måste starta en ingående diskussion hur samhället förhåller sig till detta och hur man vakar att inte främmande element kan påverka olika samhällen.

Aurore Belfrage tangera även hon det viktig för Sverige. Hon skriver:
En större utmaning blir för oss vanliga att förstå och förhålla oss till en allt mer luddig verklighet. Sverige är ett land där vi generellt sett litar på varandra. Eventuellt kommer vi ha svårare att handskas med deepfake än kulturer som redan har lågt förtroende för politiker. En bred diskussion kring frukostbordet, på jobbet, och i skolan är steg nummer ett. Ju mer vi pratar om riskerna med att uttalanden kan vara osanna, desto lättare borde det bli att vara vaksam (eller onödigt cynisk).
Vi som individer måste börja ifrågasätt och handskas med informationsflöden och appar på ett mer restriktivt sätt. Inte okritisk tanka mer appar eller sprida inlägg på sociala medier. Även vår tillit till etablerade mediekanaler måste ifrågasättas eftersom botarna kan sprida trovärdiga reportage som bygger på deepfake.

Skolan har sedan 1 juli 2018 i uppdrag att lära barnen i skolan det här med digitala verktyg och programmering. Mycket har diskuterats kring nödvändigheten att lära det uppväxande släktet detta. Lärarna har inte precis rosat att behöva ägna sig åt detta. I ljuset av deepfake och den artificiella intelligensen som programmeringen är det helt uppenbart att behovet är stort att eleverna får den kunskap som behövs i digitaliseringens kölvatten. De kanske till och med kan vara de som för diskussionen vid frukostbordet hemma med sina föräldrar kring frågan.

Teknik är att skapa tid. Men den tid som skapas får inte missbrukas. Därför är det viktigt att förstå följande uttalande från Future of Life Insitute:
Teknik ger livet möjlighet att blomstra som aldrig förr - eller att förstöra sig själv.
Så välkommen till vår tids viktigaste samtal om artificiell intelligens och hur vi ska hantera informationsflöden.

Media SvD
Källa:
Tegmark, Max (2017) - Liv 3.0, Volante       

måndag 24 september 2018

Sjuttiotalsmode

Ung och tidigt 70-tal. Bilden är från frukostmatsalen på hotell Daniel i München 1971. Notera slipsen. De var breda och härliga med psykedeliskt mönster. Såg på Nyhetsmorgon på TV4 att 70-talsmodet är tillbaka. Rotade då i mitt slipsförråd och hittade just slips på bilden ovan.
Jag undrar kan det tänkas att även slipsarna väx till liv från sjuttiotalet? Eller är det bara färger som senapsgult som gäller? Den som lever få se.


Särbegåvad - barn som är annorlunda

Särbegåvad - barn som är annorlunda är svensk skolas stora misslyckande kan jag tycka. Barn som är musikaliska eller duktiga i idrott har lyckats fått skolformer för sina begåvningar. Där har det varit ok att vara lite annorlunda. Men inte i övrigt.

Med växande förståelse för dessa barns utsatthet har det varit intressant att ta del av Mona Liljedahl bok "Särskilt begåvade elever". Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar dessa barn. För egen del vara igenkänningsfaktorn stor på många av dessa kännetecken, jag var lite eljest i skolan. På den tiden fanns inte begreppet nörd uppfunnen. Idag är det större acceptans för de som odlar sitt intresse. Fast skolan verkar fortfarande inte ta dessa barn på allvar.

Barn behöver, oavsett begåvning, acceleration, berikning och coachning i olika grad. Mona Liljedal skriver i boken:
De har oerhört svårt för fragmentiserad undervisning, där man går från moment till moment utan att presentera samband. Särbegåvade elever tänker i helheter och när de får utgå ifrån det stora kan de även arbeta med delarna. Aldrig tvärt om. (s 79)
När jag läste detta blev det ett halleluja-moment. Min styrka i livet har varit att se helheter, mönster och samband. Det har jag aldrig kopplat till just detta med särbegåvning. För att illustrera vikten av att bli sedd för den man är vill jag berätta följande historia.

Som sextonåring fick jag ett stort förtroende att vara med och utforma ett kyrkbygge. Med min bakgrund i pingströrelsen fanns det behov av byggkompetens. Jag hade redan under grundskoletiden fokuserat på intresset för husbyggnad. Det var naturligt att sedan fortsätta banan i fackskolan, med drömmar att bli arkitekt. Uppdraget blev att jag skulle komma med förslag på hur en butikslokal skulle omvandlas till en kyrka.

Utanför studierna la jag ner hela min själ i att skapa utformningen, givet att jag hade handledare i form av en erfaren byggnadsingenjör som mentor. Resultatet av tänkandet gestaltade jag i ritningar och modell över byggnaden.
Stolt som en tupp vid Allhelgonahelgen 1970 kunde jag se resultatet av mina tankar med den färdiga utformningen.
På något sett måste jag haft tur med min omgivning som såg mig för den jag var. På detta vis fick jag blomma ut och tro på mig själv. Att inte hamna som en missförstådd hemmasittare.
Mina funderingar går i banan varför det är så svårt för skolan att ta hand om de teoretiskt begåvade två procenten barn till höger i normalfördelningskurvan. Varför har den sociala ingenjörskonsten inte tagit hand om dessa barn? Har det rådande paradigmet bara fokuserat på att "tycka synd" om de som har svaga teoretisk begåvning och göra allt för att de ska komma med i ett samhälle som mer och mer är beroende av teoretiska kunskaper. Jag säger inte att det är fel att satsa på dessa barn, utan att det är lika viktigt att barn med hög teoretisk begåvning får blomma ut.

Källa:
Liljedahl, Mona (2017) - Särskilt begåvade elever, Gothia Fortbildning   




     

söndag 16 september 2018

Matematikens nytta

Matematik är en av de stora nyttigheterna i livet. Låt mig göra klart en sak, matematik är inte beräkning utan logik. Utan matematik skulle vi inte kunna kommunicera via sociala medier. Vi skulle inte kunna förklara fysikaliska problem och bevisa dem. Lika lite som någon för annan naturvetenskap. Därför är det elementärt att kunna matematik. Skulle jag vara riktigt fokuserad skulle jag även säga att teoretisk filosofi går hand i hand med matematiken för att ska den nödvändiga logiken för att se samband och mönster.

Ta bara det här med statistik som är en del av matematiken. Förstår vi inte nytta av att kunna förstå hur den matematiken hänger ihop skulle vi bli lättlurade. Här har Hans Roslund givit oss handledning till hur vi ska tänka. Utan geometri skulle vi aldrig lyckas bestämma ytan på den jordplätt vi har vårt hus på eller storleken på lägenheten.

Med anledning av Henrik Valentin debattinlägg i SvD där han skriver:
Den springande punkten som alla matematikivrare måste reflektera över är nyttan. Vad ska det uppväxande släktet använda sina surt förvärvade kunskaper till? Nästa besvärande fråga är ämnets brist på attraktion. Varför placerar väldigt många elever matte högst på skalan av avskydda skolämnen?
Skrev jag följande på min tidslinje på Facebook:
Nytta är ett ord som oftast används. Frågan är bara vad nytta egentligen betyder. För individen eller samhället? Individen kan tycka att matematik inte är så nyttigt, speciellt för de som på ett eller annat sätt har svårt för abstraktioner och logik. För samhället är det med stor sannolikhet nyttigt eftersom den i mångt är avgörande för det värld vi lever i med en allt specialiserad kunskapsindustri. Frågan återkommer därmed om det är ur ett individperspektiv vi ska diskutera olika ämnes nytta i skolan och för livet. Om jag snöt ur eget perspektiv kan fundera över de skolämnen jag läst, hur mycket nytta har jag haft av idrott, biologi, kemi, fysik och bild som exempel. Inte mycket nytta där inte, men utan dessa kunskaper ingen förståelse för hälsa, miljöpåverkan, mm. 
För att ytterligare fundera en sekund på vikten av matematik är i samhälle lever vi i tar jag hjälp av Nima Sanandaji:
I Sverige arbetar nära 9 procent av den arbetsföra befolkningen i så kallade brain business jobs, det vill säga i kunskapsintensiva företag inom tech-sektorn, IT, avancerade tjänster och kreativa professioner.  
I en tid då världsekonomin drivs av just kunskap borde Sveriges ledning bädda för snabb välståndsutveckling. Men trots vår avancerade kunskapsekonomi, och trots att minusräntan leder till att hela ekonomin flödas med billiga pengar, så har Sverige stagnerande tillväxt.
Med önskvärd tydlighet är det avgörande att Sverige skapar den kunskap som behövs för att upprätthålla välståndet. Både med att ge den uppväxande generationen verktygen, som matematik, likaväl att se till att tekniken skapar tid.

Så låt oss alla se till att inte ha den lättvindiga synen på att matematik, att den bara är en nytta som är onödig för individen utan lika viktig och nyttig för samhället. Den avancerade kunskapsekonomin vi lever i och där vårt välstånd i Sverige byggs kräver samhällsnytta före individnytta.

Media SvD1, SvD2
Källa:
Rosling, Hans (2018) - Factfulnes, Natur&Kultur 

måndag 10 september 2018

Nybyggarlandet Sverige

Traditionellt har skogen, malmen och jorden varit grunden för svenskt företagande. På det viset byggdes landsbygden ut en gång i tiden. Idag är sanningen den att fortfarande spelar landsbygden en roll för företagandet lika väl som klustren kring tekniska högskolor som KTH, Chalmers, Linköping, Luleå och Lund står för den high-tech industri som ser dagens ljus.

Därtill har Sverige historiskt varit duktig på startup byggda på den innovationskraft som finns bland befolkningen. Däremot är Sverige idag betydlig sämre på scale-up dessa företag. Här var Sverige duktiga för hundra år sedan att skapa jordmånen för den tidens innovationer att bygga världs stora företag. Den jordmånen måste återskapas.

Två intressanta inlägg om detta finns i SvD 180910 dagen efter valet. Ett debattinlägg undertecknat av elva grundare av senare tiders företag och professor Pontus Braunerhjelm KTH&BTH. De ger förslag på åtta råd till en ny regering för att stärka ekonomin. De skriver i slutet på sitt inlägg:
Vi har saknat de näringspolitiska frågorna i valdebatten. Partierna har tävlat om att erbjuda generösa och ofinansierade reformer som riktar sig mot medianväljaren. Men utan ett starkt och växande entreprenörskap kommer inte Sverige ha råd med några reformer, inte heller finns förutsättningar för en stark och kvalitetsdriven offentlig sektor. Det kräver en förståelse för det risktagande det innebär att satsa på att starta och skala upp företag. Motsvaras inte detta av möjliga framtida vinster kommer allt färre vara benägna att ta steget.
Ett annat debattinlägg i SvD Näringsliv skriver Hans Sjögren, professor på Linköpings Universitet, om familjeföretagens betydelse för svensk ekonomi. Han avslutar inlägget på följande vis:
Efter världskrigen fick de gamla dynastierna sällskap av nya, som skapade sysselsättning och värden i en mängd olika expansiva branscher. Familjeföretagen blir aldrig omoderna eftersom det kommer finnas familjeband så länge det finns människor. Inget talar emot att glesbygden även i framtiden skulle kunna utgöra grogrunden för den mest framgångsrika ekonomiska omvandlingen.
Under valrörelsen 2018 har jag bara hört ett parti prata om företagandet som avgörande för tillväxt och sysselsättning, Centern. Övriga har inte lyft denna fråga. Två fundament för framtiden är att svensk skola och välfärdssystemens omstrukturering för att skapa Nybyggarlandet Sverige.

Sverige är beroende av kunskapsutvecklingen hos befolkning. Både de uppväxande släkte, med välgrundade ämneskunskaper, som vuxnas kompetensutveckling i ett yrkesverksamt liv. Det andra stor är hur vi tar tillvara dynamiken i det mångkulturella Sverige. Integration och flyktingpolitik var de frågor som stod på agendan i valet. Tyvärr ur det negativa perspektivet. En sanning man måste se hos de nyanlända är drivkraften att ta sig från sitt hemland upp till det avlägsna landet i norr, Sverige.

Det är den typ av drivkraft som skapar möjligheter till framgång. Nu finns det blandning bland de nyanlända, allt från analfabeter till högt utbildade personer, som var och för sig måste få sina behov fyllda. Sverige har en relativt högutbilda befolkning och näringsliv som kräver kunskaper. Den stora uppgiften i Sverige blir att ta tillvara den input som dessa människor besitter för att skapa framgång i välfärden. Samtidigt behövs kartan ritas om för hur vi skapar familjeföretag och scale-up av starup-företag i Sverige.

Min fråga är fortfarande vem av de politiska ledarna och parti våga skapa visionen om Nybyggarlandet Sverige? Är det bara Centern ensamt som kommer att prata närodlad näringspolitik. Jag utmanar  härmed politiken att släppa sargen på det välfärdssamhälle som funnits och skapa ett system där företagandet är avgörande för framtida generationers välstånd. De må vara inom AI, biotech, besöksnäring eller välfärdsföretag.

Media SvD1, SvD2 

lördag 8 september 2018

Alternativa fakta

Kunskap skapas i sociala sammanhang. Läser man baksidestexten till boken Alternativa fakta börjar den på följande vis:
Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig eller är sanning något objektivt?
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, ger svar på frågorna och många till i boken. Som för mitt vidkommande har vidgat min syn på vad kunskap är och hur den kan missbrukas och förvanskas. Speciellt i tider med sociala medier och en populism i samhället. Speciellt med trollfabriker och Trump i Vita Huset.

I sex kapitel behandlas kunskapsresistens, fakta, tänkandets skevheter, lögner, falska nyheter och propaganda, kunskapen och skolan samt vad kan vi göra. På drygt 260 sidor får läsaren en god inblick i ämnet. Boken ger en eftertank till hur vi förhåller oss till kunskap och fakta. Åsa Wikforss tryfferar boken med citat. Några är:
"Vi har inte blivit faktaresistenta, vi har blivit kunskapsresistenta."
"Kunskapsförmedling handlar inte bara om att sprida information - man måste också få folk att  tro det som påstås."
"Kunskap är inte detsamma som övertygelse, hur starka dessa än är."
"Kunskap hjälper oss att uppnå våra mål."
"Att ett påstående är objektivt sant betyder att dess sanning inte beror av vår övertygelse."
"Den som inte har kunskap kommer inte att uppnå sina mål."
Kapitlet om kunskapen och skolan har ett antal beska sanningar om konstruktivismen som dominerat skolan sedan den blev mål- och resultatstyrd. Några tryfferade citat som manar till eftertanker är:
"Det avgörande är inte klasstorlek, nivågruppering, sommarskola eller skolval. Det avgörande är vad lärare gör."
"Påståendet att kunskap inte går att överföra är häpnadsväckande. Man ifrågasätter därmed det som är den mänskliga kunskapens mest utmärkande egenskap: Att den är social och kan överföras från individ till individ."
"Forskningen visar att förmågan till kritiskt tänkande förutsätter faktakunskaper."
I tider av ifrågasättande av kunskapens betydelse och hur vi som individer tar till oss den är det viktigt att förstå att det vi lär oss i skolan ofta är knowledge that, teori. Medan det även är viktigt att förstå att den andra komponenten i kunskap är knowledge how, tillämpning. Där tillämpning i mångt handlar om förmågan att tillämpa de teoretiska kunskaperna. Den som bara tror att det går att leva på tillämpning är fel ute. Utan en väl grundad teori kommer man inte långt.

Den som inte läst boken har drygt 260 sidor underbara läsning framför sig.   

torsdag 6 september 2018

Blandsaft - skolpolitik och kunskaper

Vilken syn på kunskaper ska den svenska skolan ha. En blandsaft med jämlikhet som senaste revideringen av läroplanen, eller uttryckt som Inger Enkvist i en ledare, SvD:
När det gäller skolpolitik är alla partier i Sverige "blandpartier", men att Vänsterpartiet är det som starkast betonar blandning som modell. Kanske kan man i sensommarvärmen elakt tala om blandsaft: allt blandas och sockras med jämlikhetsidén.
Om man ska få en demokratisk kunskapssyn är det inte i första hand en social blandning för den social blandningens skull. Jämlikhet kommer ur vilka faktakunskaper man som indivi besitter i ett ämne inte några generella förmågor.

Åsa Wikforss skriver följande i sin bok:
Vad forskningen visar är inte att kritisk tänkande inte går att lära ut utan just att förmågan till kritiskt tänkande förutsätter faktakunskaper. (s 211)
Dagens nyvunna debatt om social mixning, enligt den modell som fanns i folkskolan och grundskolans begynnelse, gick nog bra i ett etniskt homogent samhälle. Social klasstillhörighet blandades friskt i skolan. Tar jag min klass fanns allt från direktörsdottern till barnläkarens grabb i klassen samt många tjänstemannabarn och arbetarbarn i samma klass.

Det jag minns från min tid var att vi i skolan fick rejäla ämneskunskaper även om vi mixades i klassrummet. När skoldagen var slut återbördades vi till våra social bakgrunder. Ingen blandning där inte. I dagens mångkulturella samhälle fordras helt andra grepp för att lyckas förstå att i Sverige kan vi tycka olika men ändå samexistera trots skilda kulturella bakgrunder.
För att koppla till Einstein citat i bilden är det viktigt att lära sig reglerna för spelet. Det kan endas uppnås genom att bygga kunskapen utifrån de faktakunskaper som varje ämne har. För att sedan bli bättre än andra måste förmågan till kritiks tänkande bygga på hur man förstår hur logiken hänger ihop byggt på dessa faktakunskaper. Och för att bli bättre måste man ständigt ha en målmedveten övning för att flytta kunnandet.

Bilden ovan är ett försök att bena ut vad som krävs av en elev är väl förberedd att forma sin framtid. Där kopplingen mellan kunskaper och förmågor är viktiga. Kunskap är som bekant delat i två delar knowledge that, teori och knowledge how, tillämpning. Med andra ord, utan teoretiska kunskaper vet man inte hur de ska tillämpas. Om vi i Sverige verkligen vill att eleverna ska få en framtid som aktiva samhällsmedborgare behöver nog fokuset i läroplanerna mera ligga på faktakunskaper. För att lyckas med demokratiuppdraget, de två andra delarna i bilden (individutveckling och social utveckling), är fokusera på kunskapsuppdraget avgörande.

Media SvD
Källa:
Wikforss, Åsa (2017) - Alternativa fakta, fri tanke    

fredag 31 augusti 2018

GUD: Återkomsten

Utan att vi svenskar märkt det har Sverige blivit och utvecklats till ett postsekulärt land. Samhället har gått från en enhetssamhälle till ett mångkulturellt samhället. Religionen har åter fått större betydelse i civilsamhället. På en befolkning på 10 miljoner har vi idag 1,9 miljoner som är födda i ett annat land än Sverige var av 0,9 miljoner från Asien och Afrika. Detta är problemet i dagens Sverige med en eroderande demokrati och liberalism utan ett ekosystem där det mesta kretsar kring individen.

Jonas, Stefan, Isabella, Gustav, Jimmie, Annie, Jan, Ebba och Ulf borde snabbt före valet läsa boken GUD:Återkomsten. Demokratin är i fara med utvecklingen vi ser idag med ett samhälle med liberalismens frihet utan ekosystem.

Joel Halldorf har med denna mycket prisvärda bok satt fingret på det fundamentala problem för demokratin. Det är inte genom partier i sig ett samhälle byggs. Bokens titel kan förleda många att tro att teologen skulle krydda den med massor av bibelcitat. Tyvärr får jag göra presumtiva läsare besvikna, boken behandlar religionen betydelse både nu, vägen hit och framtiden i ett mångkulturellt Sverige där fler går i gudstjänst än på fotbollsmatcher utan att tryffera med bibelord.

Historiskt har föreningslivet stått för den demokratiska fostran. Där man av religiösa, politiska och andra idéburna sammanslutningar fostras i att diskutera utifrån demokratiska former. Det började redan 1848 när de första frikyrkan bildades som protest mot statskyrkan. Här fick man, kvinna och barn samma möjlighet att rösta för det som skulle känneteckna verksamheten, långt för den allmänna rösträtten i det politiska samhället. Demokratin skapades underifrån.

Joel ger sig också i kast med att försöka definiera det svår begreppet religion. Det innehåller både läran och dess tillämpning. Lite som att försöker definiera ordet kunskap. Den består av två delar, knowledge that och knowlege how, teori och tillämpning som ger en övertygelse. Om jag skulle försöka översätta det till religionen är de heliga skrifterna lika med knowledge that medan utövandet av tron bygger på knowledge how. Helt plötsligt ser man oavsett om man är kristen, katolik, buddist, muslim eller annan religion att det är knowledge how som skapar olika trosinriktningar inte de heliga skrifterna.

Oavsett vilken uppfattning man har kring religionen är det sekulära majoritetssamhället dåligt rustad för de faktum att religion inte är en privatsak utan i högsta grad en viktig faktor i välfärdssamhällets ekosystem. Joel Halldorf avslutar denna bladvändare till bok på följande vis:
Varken demokratin eller liberalismen kan fungera om kulturen för det - ekosystemet - saknas. (....) Det var på sådana grund demokratin och liberalism en gång byggdes i Sverige, genom arbetarrörelsen och frikyrkor. Eroderar ekosystemet urvattnas demokratin. Ett första steg på vägen mot en restaurering av det är att inte bara tolerera utan även bejaka religiösa gemenskaper. Visst är de ofullkomliga och fulla av brister. Men de hör likväl till förutsättningarna för den liberala demokratin.

   

onsdag 29 augusti 2018

Passion och skolkvalitet

Kvalitet är passion eller som jag skrev på mitt Facebookflöde:
Passion är kvalitet. Visst men det räcker inte. Man måste även ägna sig åt det mest upphetsande, struktur och systematik. Utan dessa tre enheter blir det ingen kvalitet på det vi gör. En sanning som inte alltid passar. Speciellt i skolans värld. Då tar jag skådespelandet och teatern till hjälp. En väldigt strukturerad och systematisk tillvara som på scen måste ha passion. Struktur är lika med manus. Systematik att man upprepar föreställningen dag för dag enligt manualen. Passion när man materialiserar det på scen. Ja, ja sådant kan man chatta om på Twitter.
Hur viktigt är det inte att skolkvaliteten blir en kulturbärare med ständiga förbättringar av uppdraget i skolan. Här är det avgörande hur huvudmän och rektorer driver arbetet för att skolan varje dag blir lite bättre.
Hur viktigt är det inte att varje dag ställer den frågan till sina kollegor. Då skapar man passionen för skolkvalitet. Läraryrket är i mångt lika en skådespelarens. Varje lektion måste drivas med en passion för att innehåll och relation är elevdrivet. För glöm aldrig att det vi som vuxna kommer ihåg från vår skolgång var just dessa lärare som hade drivet att se oss som elev.

Skolkvaliteten skapas i mötet mellan lärare och elev. För att det ska bli så bra som möjligt är det viktigt att undervisningen bygger en struktur, en pedagogisk struktur. Hur lärarkollegiet har en gemensam syn på hur undervisningen bedrivs och hur man kan skapa utvärdering av det pedagogiska arbetet. En skådespelare får kvitto på sin passion under och efter varje föreställning. Läraren får den vid flera tillfällen under läsåret.

Med en medveten systematik i undervisandet att planera, ha lektionen och utvärdera resultatet skapas den systematik av återföring som behövs för att kunskapsresultat och värderingar ständigt uppnås. Att eleverna går ut årskurs nio med hundra procents behörighet. För att detta ska lyckas måste varje rektor medvetet ha ett pedagogiskt ledarskap som ständigt fokuserar det kolligala lärandet för att skolan ska kunna skapa rättvisa och likvärdighet.

lördag 25 augusti 2018

Skolan och digital kompetens

Från läsåret 2018/19 är digital kompetens en av ingredienserna i olika ämnes central innehåll, det lärarna ska ta upp i sin undervisning och gäller från 1 juli 2018. De ämne som kommer att beröras av de nya digitaliseringskraven är:
biologi, fysik, geografi, historia, idrott och hälsa, kemi, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, svenska, svenska som andraspråk och teknik.
Det intressanta är att notera att kunskapskraven inte ändras, däremot central innehållet per ämne och stadium i skolan. Tar vi matematik som exempel gäller följande:
Algebra åk 1-3: 
Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner. 
Algebra åk 4-6:
Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.
Algebra åk 7-9:
Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.
Detta sätter nya krav på lärarna i matematik. Med anledning av en artikel i SvD av Jenny Marie Nilsson skrev jag följande i mitt flöde på Facebook, som kommentar till hennes artikel:
Teknikern i mig säger att digitalisering är att skapa tid. Tid att snabbt hitta information. Snabbt kommunicera med omgivningen. Snabbt göra beräkningar som analogt krävde mycken tid. Så frågan är, är skolan lurad nu när läroplanen ändrat sitt centrala innehåll i ett antal ämnen. Ja, om man tror att ipads är enda lösningen. Det är inte teknisk plattform det handlar om utan hur man med hjälp av bl a programmering skapar det vi använder dagligen oavsett det är datorn, smartphone eller annan plattform. Den kunskapen skadar aldrig.
Det viktiga som jag ser det är att undervisningen inte fokuseras för att anpassas till en given plattform eller framtida yrken. Programmering är en färdighet i sig för att lyckas skapa tid. Eleverna ska ha en förståelse för vad denna del av tekniken innebär och vad som styr bakom användargränssnittet. Varje elev ska inte bli expert på programmering men förstå den värld digitaliseringen skapar.

Några saker som är signifikativt för digitaliseringen är både klimatbesparing och tidsvinster. Tar vi klimat har det blivit en game-changer genom vår digitala miljö. Vi har möten på Skype för att minska transporter och därmed klimatpåverkan. Samma gäller webbinare istället för fysiska konferenser har vi digitala sådana. Klimatpåverka minskar samtidigt som den ritar om kartan för dem som tillhandahåller tjänster av denna art. Marknadsföringen sker via banners i digital flöden som Twitter, Facebook, Instagram, m fl.

Jenny Marie Nilsson ger i sin artikel ett exempel på det här med hur marknaden kan bete sig när det gäller framskrivning av framtida yrken. Japanska företaget Fujutsi, som säljer informationsteknik, påstår att 65 procent av barnen av idag kommer att jobba i yrken som inte finns idag. Tydligen saknas vetenskapliga grunder för detta påstående. Hon skriver, på tal om en fråga från Sean Harford på Ofsted, följande som slutledning:
Fujitsu ignorerar Harford när han upplyser dem om att rapporten inte innehåller underlag för deras påstående och Harford är mycket brittisk när han avslutar med: ”Faktiskt, Fujitsu, så vore det trevligt om ni inte hade försökt distrahera mig med ett tjockt dokument där referensen ni hänvisade till inte finns. Jag är nämligen upptagen med att sköta mitt arbete, som till 100 procent existerar just nu.”
Med andra ord, som jag började detta blogginlägg, digitaliseringen är att skapa tid inte att i grunden ändra kunskap eller yrken. Det man kan se är att skolan skulle lyfta genom att i sig digitaliseras när det gäller administrativa styrning som själv undervisningen. Med den omfattande lärarbristen vi ser idag kommer skolan med nödvändighet tvingas till att se över sättet att undervisa. Här kommer digitala hjälpmedel i form av läsplattor, smartphone, mm att var viktiga bärare av läromedel och sättet att undervisa. Vart efter samhället förändras vad gäller kunskaps stoff och dess innehåll är digital läromedel av goda. Därtill också hur didaktiken kan hjälpa till att skapa undervisning i digitala miljöer så individuellt lärande kan realiseras.

Skolan bör omfamna den digitalisering som sker. Dock inte göra sig beroende av vad olika leverantörer av tekniken försöker sälja på dem med falsk marknadsföring.

Media: SvD
Källa:
Lgr11/17 - Reviderad läroplan 2017 för grundskolan.  

onsdag 22 augusti 2018

Välfärdsresan och klassresan

Bilden är från sommaren 1982 där jag och pappa Verner poserar på gången upp till entrén till villan mina föräldrar köpte på 1970-talet. När jag återsåg denna bild slog det mig att pappa gjorde en välfärdsresa och jag en klassresa.

Pappa föddes under knappa förhållande i södra Norrland för 94 år sedan. Familjens utkomst var av skog och jordbruk i byn Granliden några kilometer upp på fjället från Västra Ormsjö. Bilden nedan illustrerar i mångt hur det var efter första världskriget, där pappa sitter i knät på farfar.
En bild som spridits genom tv-programmet Vänner i livet - vänner i döden, SVT, om berättelsen av den stora Ormsjöolyckan 1936. Där min farfar drunknade och familjen de följande år hade det besvärligt. Det gick så långt att farmor blev sittande på bar backe när hon inte klarade att omsätta växlarna på banken. I den stunden splittrade familjen vind för våg.

Pappa tog sig så småningom ned till Sörmland. Där blev han jordbruksarbetare innan ha ryckte in i det militär, som samvetsöm på brandkåren i Eskilstuna 1945. Efter tiden i brandkåren arbetade han i diverse olika industriföretag i Eskilstuna. Han hoppade så småningom på jobbet som låsarbetare på Östmarks låsfabrik. Här blev han kvar hela sitt yrkesliv som låssmed. En skicklig yrkesarbetare. Utan att lämna sin bakgrund gjorda han och mamma en välfärdsresa som de flesta gjorde efter andra världskriget. Tillväxten under 1950-talet och fram till mitten av 1960-talet innebar reallöneutvecklingar som möjliggjorde ett ökat utrymme för vandrandet mot bättre levnadsvillkor. Det var under den tiden Sverige gick från nivå tre, i Roslings fyra nivåer för samhällsutveckling, till nivå fyra.

För pappas del var det att skaffa bil 1957. Familjen kund börja bekanta sig med världen utanför Eskilstuna med frihetsgrader som aldrig förr. Mamma gick från hemmafru till att yrkesarbeta från 1965. Det innebar att familjen kunde börja spar ihop kontantinsatsen till deras stora dröm, att skaffa sig ett eget boende i en villa. Detta realiserades 1972. Där fick pappa sin älskade trädgård att värna och sköta under resten av sitt liv, som tyvärr slutade allt för tidigt. Men är i korta drag den välfärdsresa pappa och mamma gjorde.
För egen del gjorde jag en klassresa, som jag berättat tidigare på bloggen. Från bakgården i arbetarkvarteren på Östermalm i Eskilstuna via folkskola, grundskola och Rinmansgymnasiet. Därifrån till KTH och Stockholms Universitet. Bilden ovan är från den mest lyckliga stund i mitt liv, jag har avlagt civilingenjörsexamen. En resa som var mödan värd. Den gav min plattformen till det intressanta liv jag fått leva. Utan den resan hade jag nog blivit kvar på samma plats som pappa, som låssmed.

Båda resorna är också berättelsen om hur varje individ måste skapa sina egna förutsättningar och vägval oavsett de samfälliga förutsättningarna. En sak som verkar var svårare i dag än då. Välfärdsresan är inte lika lätt idag eftersom de gynnsamma omständigheterna inte finns. Klassresan är inte lika naturlig i ett samhälle där de flesta lever i en medelklass där drivkrafterna att ta sig bort från sitt ursprung inte är lika självklar.           

Omyndiga medborgare

Valet närmar sig och vilket samhälle vi vill ha. Ska vi gå tillbaka till tiden när vi medborgare på ett sätt var omyndiga. Ett samhälle skapat av Socialdemokraterna som lät politiker välja i vilken skola barnen skulle gå i. Vilken vård vi skulle få och äldreomsorg.

År 1992 infördes fristående skolor i Sverige som innebar att valfrihet skapades. På senare tid förs en diskussion från V och den vänstervridna S om att skolan är "marknadiserad". Ett sätt att lägga dimridåer att man vill ta bort barns rätt att välja skolor. För priset på undervisningen är inte marknadiserad utan monopoliserad. Oavsett det är en kommunal skola eller fristående skola är det samma pris på undervisningen. Priset bygger på att varje kommun bestämmer skolkostnaderna utifrån sin beskattningsmöjlighet av kommunens invånare. Staten bidrar i runda slängar med statsbidrag till ca 16 procent av kostnaderna.

Jonas Sjöstedt är den som gått längst i att vilja ta bort rätten att barn ska få välja skolor. Därtill har gymnasieminister Anna Ekström (S) och Karl-Petter Thorwaldsson (LO) indirekt signalerat avskaffande av marknadslösningar. I förlängningen lika med att skolvalet ska avskaffas.

Allt detta är att omyndigförklara svenska medborgare att välja den skola som bäst passar deras barn. Det vet politiker bättre. Om vi grovt räknat, utifrån opinionsmätningar, skulle ett utfall i valmanskåren på röstningen på V och S skulle var tredje väljare tycka att det är fullt legitimt med att samhället går mot en korporativ socialism. Är det ett sådant samhälle vi vill ha?

För personlig del vill jag ha ett pluralistiskt samhälle. Ett samhälle där staten ägnar sig åt sin kärnverksamhet i form av räddningstjänst, infrastruktur, rättsutövning, mm och inget annat.

Media SvD1, SvD2, SvD3, DN  

måndag 20 augusti 2018

En läroplan på kant med verkligheten

                                                  Teckning: Max Entin

Regeringen Löfven, med utbildningsminister Gustav Fridolin, har påpassligt reviderat läroplanen Lgr11 med jämställdhet som bärande storhet från 1 juli 2018. Tyst och snyggt har regeringens syn på jämställdhet implementerats för grundskolan.

Jag hade uppdraget att ge lärarna på en grundskola under uppstartsveckan vilka regeländringar som gäller från och med läsåret 2018/2019. När jag kom till punkten om läroplanens revidering med jämställdhet uppstod en givande diskussion. I mångt handlande hur man ska organisera undervisningen efter de nya kraven. Skolan har elever med invandrarbakgrund och deras specifika problem och kultur skilt från den svenska.

Skrivningarna i läroplanen är baserade på den syn som förhärskar i sittande regerings politiska syn på genus och jämställdhet. En syn som bygger mycket på det Sverige började vandringen med för 40 år sedan. Den sista uppdelningen av könen skrotades 1974 när den sista flickskolan lades ned i landet. Då var Sverige ett mycket mer homogent land än idag. Under dessa år som gått har befolkningen både växt och ändrats. Befolkningsmängden sista december 2017 var 10 120 242 individer. Av dessa är 1 877 050 utrikesfödda eller 18, 5 %. Särskiljer man denna siffra med de som kommer från Afrika och Asien är de 905 003 eller 9 % av invånarna. Studerar jag bara Stockholms befolkningsmängd på 949 765 personer utgör hela 234 703 eller 25 % utrikesfödda. En signal om att Sverige är ett mångkulturellt land utan en enhetlig syn på vad jämställdhet är och ska tillämpas.

De lösningar på jämställdheten som enkelt gick att genomföra, med socialmixning i ett homogent samhälle, går svårligen att göra idag. Därför är det ett antal frågor man måste ställa sig.

Läroplanen har suddat ut begreppen kvinnor och män eller flickor och pojkar. Dessa könsbegrepp har ersatts av oberoende av könstillhörighet. Detta har en första praktiskt bekymmer eftersom statistiken i skolan bygger på pojkar och flickor. Hur ska den ändras och kodas för att bli relevant.

Rektorn är ansvarig för hur skolan organiseras. I revideringen av läroplanen har en ny riktlinje införts:
utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet
Hur gör man detta? Diskussionen gick högt bland rektor och lärare i skolan jag fördrog detta. Ta bara ämnet idrott och hälsa, som är klart exempel på hur det här med könstillhörighet är ett problem. Att tjejer och killar har separata omklädningsrum är inte i sig problematiskt. Däremot mixningen i simhallen. Hur ska elever som kommer från andra kulturer, där mixning inte tillåts, hanteras? Kommer elever där föräldrar vägra att flickor undervisas tillsammans med pojkar i simning att få slutbetyget F för att de inte uppfyllt kunskapskraven i idrott och hälsa. Går jämställdhet före kunskaperna?

Exemplet ovan är bara ett av många gränsdragnings problem. I skrivande stund har jag ännu inte fått Skolverkets råd hur man ska förfara i hur man organiserar detta organisatoriska problem.

Ett annat långtgående revidering har införts under skolans värdegrund och uppdrag. Ett helt nytt stycka har tillkommit under uppdraget enligt följande:
Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa livsval och livsvillkor.
En god tanke. Frågan är bara hur man ska lyckas med detta. Har lärarna kunskaper om hbqt, religioner och genus i sådan grad att ämnena kan temasättas? Mycket i denna värdering av uppdraget lyser igenom om regeringens syn på jämställdhet som inte delas av alla politiska partier i landet eller befolkningsgrupper. Samtidig är det viktigt att implementeringen av dessa uppdragsuppgifter görs i en takt som gör skolan möjligheter att inte åsidosätta det viktiga kunskapsuppdraget.

För att avsluta denna exposé över nyheterna kring jämställdhet. Under huvudmomentet Normer och värden har riktlinjerna för alla och lärare kompletterats. För alla i skolan är riktlinjen:
i sin verksamhet bidra till att eleverna integrerar med varandra oberoende av könstillhörighet
För lärarna ska, enligt riktlinjerna:
synliggöra och med elever diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa gena livsval och livsvillkor
Min personliga reflexion kring dessa båda riktlinjer är följande, är lärarkåren kunnig i dessa frågor och hur ska det integreras i undervisningen.

Som vanligt inför politiker, i detta fall regeringen, nya regler utan att utbilda rektorer och lärare hur detta ska tillämpas i skolvardagen. Skolvardagen är redan fullt med tolkningsbekymmer som kolliderar med varandra som nu ytterligare spär på förvirringen.

Källa:
SCB - Befolkningsstatistik
Skolverket - Reviderad läroplan del 1 och 2 - jämställdhet 

fredag 10 augusti 2018

Vem är Jesus?

Dagsedlar delades ut av Stig Dagerman. För 74 år sedan skrev följande dagsedel inför valet 1944.

Olika politiska partier har inför valet passat
på att lägga beslag på Jesus i sin propaganda.
Getsemane är länge sen
och Golgata och spiken.
Apostlarna är riksdagsmän
som gnor i politiken.

Och Jesus själv har vi försport
har lagt sitt kors i trappen.
I manteln har han medlemskort
och valbroschyr i mappen.

Hr Judas han är kommunist
av korset och hammaren.
En prima kraft som är förvisst
en man för första kammaren.

Hör Petrus svär och hanen gal
och svärdet bits i skidan.
Se Jesus går i höst till val
med rövarna vid sidan.

(16.9.44)

Denna dagsedel tycker jag passar även inför valet den 9 september 2018. Vem är dagens Hr Judas? Vem är Petrus? Och framför allt vem är Jesus i det sekulariserade samhälle Sverige säger sig vara? Ett samhälle som har svårt för minoriteter med religiösa uttryck.

Källa:
Dagerman, Stig (1944-47, 1950-51) - Dagsedlar, Norstedt (s 17)   


onsdag 1 augusti 2018

Jag tro vad jag vill

Kunskapen och dess fiender är viktiga att förstå. Tro inte att det är fakta vi är resistent mot, utan kunskap. Kunskap skapas i en social kontext och bygger på både teoretisk och praktisk kunskap. På engelska prata man ofta om knowledge that och knowledge how.

Kunskap är både en fråga om övertygelse och att den är sann. Därtill att det finns evidens. Åsa Wikforss uttrycker det fyndigt på detta vis i sin bok:
"Kunskapsförmedling handlar inte bara om att sprida information - man måste också få folk att tro det som påstås." (s 18)
När de goda grunderna eller evidensen saknas uppstår evidensresistens. Det innebär att vi inte baserar våra övertygelser på goda grunder, på evidens. Vi misslyckas att närma oss sanningen.

Det är här vi har debatten hur Trump hanterar sanningen om kunskaper. Den bygger på hur han mer eller mindre medvetet undviker att förmedla relevant information och hur vi undviker att ta till oss den. Det är ju det som alla härskare, genom tiderna, använt för att skapa desinformation. Vi som kunskapskonsumenter kommer inte att anstränga oss för att söka och kontrollera källans trovärdighet.

Här har skolan en stor uppgift i de social media tider vi lever i. Hur undervisar lärare och hur övertygande och sanna är de kunskaper som förmedlas i skolan. På vilken evidensgrund bygger den på.

Det här med filterbubblor är viktigt att sticka hål på. Tyvärr märks det i valtider hur mycket identitetspolitik och annat skräp som florera i social medier. Här florerar flitigt Vi tror det vi vill tro, inte det vi har skäl att tro.

Här har vi demokratins dilemma. Börjar man bara luta sig mot ideologi, som den enda sanningen, är vi snart borta från demokratins väsen att åsikter och fakta måste brytas mot varandra. Att vara medvetna om den tråkiga sanningen att uppgörelser är kompromisser och ingen får allt de vill.

Så som Hans Roslings pratar sig varm om, lyssna inte på alarmister, allt måste bygga på data och kylig analys. Hur källkritisk är du?

Källa:
Wikforss, Åsa (2017) - Alternativa Fakta, Fri Tanke förlag