Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 31 december 2018

Gott Nytt 2019

Den gamle har lagt sig ned för att dö. Samtidigt väntar vi på att det nya ska födas. Året som gått har varit ett extremt år på många sätt. Våren försvann som en avlöning. Sommaren varmast på mannaminne. En höst präglade av ännu inte avklarad regeringsbildning.

Själv har jag med skiftande intensitet och kraft uttryckt min tankar här på bloggen. Skolan har alltid en avgörande plats på bloggen. Finns det något viktigare än att ge det uppväxande släktet den förutsättningar som behövs för vuxenlivet. Där ordet har allt större betydelse genom de blixtsnabba sociala medierna. Hur viktigt är det inte med förmågan att kunna uttrycka sig med det skrivna ordet.

Ser jag på mig själv har en utveckling i ordbruket gjorts under de år jag bloggat. Vikten av ständig övning i konsten att sammansätta ord till meningar tar aldrig slut. Speciellt för en som har handikappet att ord svär när tangenterna ska formulera sig och tanken inte alltid är kristallklar utan finns i en dimma.

Men för att ord ska få makt krävs en läsare och jag hoppas att du som följt min blogg genom åren fått några goda tankar att handla efter. Löften brukar vara vanliga såhär på årets sista dag. Jag brukar vara sparsmakad med att ställa upp sådana eftersom jag känner mig själv så pass att dessa har jag aldrig fullt ut lyckats hålla. Ett löfte vågar jag nog ha inför det nya året, att fortsätta att förmedla tankar kring skolan.

Med det får jag tillönska ett

Gott Nytt 2019

lördag 29 december 2018

Sekulär stat, ja tack

Sekulär stat, ja tack! Sekulärt samhälle, nej tack!

Åter fladdrar debatten kring det sekulära. Tydligen har Lisa Magnusson på DN (27/12 -18) svårt med begreppen. Samhälle är inte lika med staten. Samhälle är det nätverk av individer som finns socialt eller inom en geografisk yta. Stat är lika med de institutioner som finns i det demokratiska samhället i form av regering, riksdag, domstolar och myndigheter.

Vore undergörande om debatten kunde hålla sig till dessa definitioner. En stat ska i mina ögon alltid var fri från religion, alltså sekulär. Däremot kan ett samhälle aldrig vara det, speciellt i det mångkulturella Sverige.

Media DN

söndag 23 december 2018

Skolans kulturella förmedlingsuppdrag

Skolan har ett förmedlingsuppdrag, inom ramen för värdegrundsarbete, att vara en kulturell bärare av det svenska kulturarvet. Hamid Zafar lyfter frågan i GP genom följande skrivning:
När till och med de ideologiskt mest inkluderande och solidariska svenskarna sedan länge lämnat förorten så återstår inte många möjligheter till kulturutbyte.
Skolan har här en unik möjlighet att sprida svenska kultur. Zafar berättar att han genom pensionärsföreningen i Biskopsgården, Göteborg, som liten fick delta i diverse aktiviteter. Med tiden flyttade majoritetssamhället bort från förorten. Kvar blev invandrarna, både gamla och nya.

Skolan är den arena som skapar möjligheten för integration och kulturarvsbärare. Skolor där många barn med invandrarbakgrund går är det viktigt att skolåret innehåller de svenska högtiderna. En skola, som jag känner, har barn med invandrarbakgrund från utanförskapsområden i Stockholm. Skolan är mångkulturell med barn från Mellanöstern och Nordafrika. Här finns blandning av barn med olika religiösa bakgrunder. Under många år låg skolan strax söder om utanförskapsområdet, bara en järnväg som skilde områdena åt. Från höstterminen 2018 finns skolan i ett typisk område där majoritetssamhället finns. Med flytten får barnen under dagtid bekanta sig med en miljö långt bort från hemmamiljön.

Skolan är extra nog med att det är svenska som gäller som språk på skolan och att ta tillvara på de svenska kulturtillfällena. Här firas lucia, advent, jul och andra traditionella kristna högtider som vi svenskar i majoritetssamhället firar. Inte nog med det, Nobeldagen firas med lunch i matsalen och utdelande av pris till de elever som särskilt utmärkt sig studiemässigt under läsåret.

Detta är ett exempel på en medveten satsning att integrera barnen in i svenska seder och traditioner. Så jag måste säga som Hamid Zafar:
Lärarna i dessa områden gör en samhällsinsats som är berömvärd. Skolan fungerar på många sätt som den sista utposten. 
Så nästa gång debatten blossar upp om lucia eller inte, är det en storm i ett vattenglas som inte är värdigt i Sverige.

Media GP       

lördag 22 december 2018

God Jul 2018

Tillit är avgörande för att våga förbättra tillvaron. När jag summerar 2018 inför julen är det mycket som förbättrats under året. På det professionella planet, att lotsa och vägleda en skola till nya vägar. Där en ingrediens är flytt till ett område som verkligen bär signum av svenskhet i förhållande till utanförskapsområdet signum. Där eleverna får se en annan miljö att vistas i under dagarna än hemmamiljön.

På det privata planet har jag utvecklat nya vägar i bildningen. Inte bara att ta till mig nya berättelser, i bokform. utan även att uppleva kultur genom vandringar. Kulturvandringarna började under hösten med det nyinvigda Nationalmuseet följt av Hallwylska museet. Vandringen detta år avslutades med Sven-Harrys museet och Jenny Nyström utställningen (bilden ovan). Vilken bredd den damen hade i sitt konstnärskap under 92 levnadsår. Allt från illustration av den tomte vi då kände till porträttmålning.

Jag vill med denna lilla exposé tillönska alla en

God Jul 2018

Jag vill avsluta med en juldikt av min morbror:

JULENS BUDSKAP - GRÖTRIM

Håll rösten klar
och stämman ren
och sjung till Herrens
lov allen.
Ty det hör julens budskap
till,
långt mer än
lutfisk, gröt
och sill.

För om din lovsång
tystnat har
är bara gröt
och lutfisk kvar,
och sillen den är
besk och salt
och sprider olust
överallt.

Så höj din röst
och sjung din sång,
låt lovsången ljuda
dagen lång,
så smakar även
maten bra
när det blir tid
att gröten ta.

Nisse Precis
   


måndag 17 december 2018

Demokratin hundra år

Idag för hundra år sedan röstades den allmänna rösträtten igenom i riksdagen under regeringen Nils Edén.  Den hade föregåtts av att statsminister Arvid Lindman 1909 lyckades med att skapa proportionella val till andra kammaren. Därpå följt av regeringen Karl Staaff 1912 med röstbarhet för kvinnor. Den bifölls i andrakammaren, men röstades ned i första kammaren.

Under de oroliga åren i slutet av första världskriget kom rösträtten åter upp på tapeten. Under hungerkravallerna våren 1917 fick regeringen Carl Swartz hantera dessa besvärligheter. Samtidigt ökade oron i landet för att en rysk smitta skulle uppstå genom kommunisternas revolution i Ryssland. Carl Swartz och Hjalmar Branting förhandlade om möjligheten att genomföra allmän rösträtt för att inte socialistiska element skulle skapa en revolution. Regeringen Carl Swartz blev inte långlivad. Den förlorade vid valet hösten 1917 till Nils Edén.

Men den 17 december 1918 kunde riksdagen rösta igenom bland annat att den graderade rösträtten avskaffades och kvinnor fick rösträtt och var valbara i kommunalvalen. Första kommunalvalet 1919 tillämpades de nya reglerna. För att kvinnor skulle få rösträtt i riksdagsvalet krävdes en grundlagsändring. Den gjordes och därmed fick kvinnor rösträtt fullt ut från 1921.

En seger i för det politiska Sverige. Tilläggas bör att kvinnor hade fått rätten till lika rösträtt långt innan det politiska Sverige var moget. Redan 1848 bildades den första frikyrkan inom Baptistsamfundet i Sverige. Där hade män, kvinnor och barn lika rösträtt över hur församlingen skulle skötas och hur beslut togs. Under hela 1800-talet stod Frikyrkosverige för den demokratiska bildningen och stod sedan modell för både arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen. Utan denna demokratiska fostran lär Sverige inte så tidigt demokratiserats i förhållande till andra länder.

Hundra år har gått och demokratin är fortfarande en skör och bräcklig samhällsform som ständigt behöver omprövas i de kriser som alltid uppstår i ett samhälle. Därför är det avgörande att varje generation fostras till demokratiska medborgare. Då är det inte bara skolan som ska fostra det uppväxande släktet. Utan lika viktigt att i realiteten praktisera demokrati i föreningslivet oavsett det gäller idrott, politik eller frikyrka samt annan idéburen verksamhet.

Demokrati är ömtåligt, jag vill avsluta med följande citat från GP min hyllning till demokratin:
Demokratin har sedan tjänat oss väl. Den är, med Winston Churchills ord, det minst dåliga av styrelseskick. Ett sätt att fredligt avsätta odugliga makthavare.

Media GP
Rösträttens utveckling i Sverige
Pluraword:
Svensk parlamentarism 100 år
Carl Swartz - ledde en regering bara ett halvår   

lördag 15 december 2018

Servettskiss - skapande och lärande

Hur många har inte använt servetten för åskådliggöra hur man tänkt sig en lösning på ett byggproblem. Jag har gjort det under den tid jag jobbade med byggnation och fick idéer. Idéer som sedan realiserades. Eller för att inte tala om Globen, från servettskiss till färdig byggnad. Under åren Globen byggdes åkte jag förbi bygget och såg hur byggnaden tog gestalt. Stimulerande att se idén materialiseras.

Erik Zsiga skriver i SvD (15/12) följande:
Det är inte första gången som "servettskissen" används för att få motståndaren att framstå som oförberedd och yvig. Löfven använde knepet redan i valrörelsen 2014, då om Alliansens Sverigebygge. Någon använde det även mot Löfven själv, när denne 2015 tänkte högt om att ha "två geografiska ytor fria" i säkerhetspolitiken.
Hur vanskligt är det inte, när man ska förringa sin motståndare, genom att använda denna metafor. Jag kan hålla med att en budget inte kan vara fullt genomarbetad på några få sidor. Men som en motion och reservation i riksdagen är det fullgott.

På tal om servetter skrev jag följande på min fb-sida:
Underbart med servetter, mat och kaffe. Detta har ofta lätt fram till många lysande resultat. Så förringa inte de tankar som kommer fram vid mat- eller kaffebordet. Vem vet talmannens fikande kanske ger resultat om någon börjar kludda på servetten.
Vem vet, Andreas Norlén kanske har skissar statsministeromröstningarna på en servett på de otaliga kafferepen han haft med partiledarna. Man ska aldrig underskatt kafferep eller middagar för att lösa problem eller förmedla god idéer.

Ropen skalla: Fram för mer servettskisser.

Media SvD 

måndag 10 december 2018

Snille och smak

Snille och smak är dagens motto (10/12). Intressant att notera att Sverige sätter naturvetenskap högt denna dag tack vare Alfred Nobel. Då känns det konstigt att vi inte lyfter detta i svensk skola mera medvetet och satsar på de där barnen som är särbegåvade så de möjligen kunde erhålla ett Nobelpris.

Under senare tid har det kommit rapporter kring högpresterande elever. Under Skolinspektionens dag 2018 håll vice rektor Eva Pettersson, Blekinge Tekniska Högskola, ett intressant föredrag om vad som skiljer och förenar högpresterande och särbegåvade elever.
Alla högpresterande elever är inte särbegåvade. Ser vi till hur populationen elever ser ut, per årskull är, hittas stora variationer. Gruppen särbegåvade barn är i storleksordningen 5 procent, därav 1 procent extremt begåvade. Elevgruppen högpresterande är mellan 15 till 20 procent av barnen. Det är alltså en stor grupp i skolan som inte får de utmaningar de förtjänar. Allt för ofta finns inställningen att de här barnen behöver ingen hjälp. De klarar sig själva. Tyvärr är det inte fallet.

Efter Kalla faktas program (3/12) om hemmasittare noterar jag att det inte bara är barn med funktionsvariation av neuropsykologisk art som finns i denna grupp, utan även bland högpresterande och särbegåvade. Det är framför allt två saker, bland många, som sticker ut för gruppen, bristen på motivation och en skola som inte har något att lära eleven.

När vi pratar om variationen mellan elever har forskningen kommit fram till följande skillnader, enligt bilden.
Högpresterande kan svaret på en givet problem inom kunskapsramarna. Den särbegåvade ställer frågor eftersom det inte finns en väg till lösning på ett problem. De är oftast de där besvärliga eleverna som tar upp tid på lektionerna för de vill diskutera. Därtill är de oftast introverta och har inte behov av att socialisera. Om jag skulle etikettera är högpresterande eleverna de "duktiga flickorna" medan särbegåvade är "lata men smarta". En annan skillnad är att högpresterande tänker steg för steg, medan särbegåvade ser helheter och tänker komplext. Det är just det senare som kännetecknar de som erhåller Nobelpriser i de naturvetenskapliga disciplinerna. 

Om Sverige på riktigt vill vara en kunskapsnation och vaska fram svenska Nobelpristagare är det hög tid att satsa på dessa typer av elever. Skolans uppdrag är att se till varje elevs behov av kunskaper, då duger det inte med att undervisningen bedrivs på de normalbegåvades premisser. Undervisningen bör snarare vara tematisk med övningsuppgifter anpassade utifrån varje elevs förutsättningar. Det är en stilla nåd att be att få en skola som ser varje elev och utmanar den till ett lärande så långt det är möjligt.

Källa:
Skolinspektionens dag 2018, Elevens olikheter, Eva Pettersson    


tisdag 4 december 2018

De som dödar drömmar sover aldrig

Den åttonde boken i serien om familjen Lauritzen är en beskrivning av det vänsterinriktade Sverige och Tyskland under tidigt 70-tal. Intressant och initierat beskrivat av Jan Guillou. Det märk att Jan är på mammas gata när man läser boken. Det är en bit av hans eget liv som skildras i romanens form. En tvist på de faktiska händelserna kring IB-affären.

Därtill är det ett tidsdokument att referera till för oss som var med, fast på andra sidan. Händelser i historiens ljus får en ny innebörd och inte så känslosam som när det begav sig.

De som dödar drömmar sover aldrig är den bäst hittills i serien. Nu väntar nästa bok och intressant ska det bli hur mycket den kommer att likna Hamiltonböckerna med den cliffhangern boken avslutas.

Ständigt denna inkludering

Ständigt denna inkludering, som ställer till problem. När jag sett Kalla faktas reportage om hemmasittarna blir jag ledsen, över alla som kämpar där ute med sin barn och deras funktionsvariation och skolan och dess huvudmäns oförmåga. När jag stöter på frågeställningar kring skolan går jag tillbaka till källorna, skolans styrdokument. I detta fall Skollagen (2010:800), Skolförordningen 2011:185 och Lgr11/18. Ingenstans i dessa dokument hittar jag begreppet inkludering. Däremot ordet individualisering efter varje elevs förutsättningar och behov.

Skollagen (2010:800) sätter ramen för skolan i 3 kap 3 § och lagstiftarnas tolkning:
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Det finns ingen motsvarande paragraf i 1985 års skollag. Den första meningen anger den övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen inom alla skolformer och fritidshemmet. Bestämmelsen ligger till grund för vad som närmare föreskrivs i läroplanerna om undervisningens individualisering. Med utbildningens mål avses såväl nationella mål som de mål som förskolan, fritidshemmet och skolan själva ställer upp. Regleringen innebär självfallet inte att huvudmannen kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Syftet är att markera att ambitionen måste vara högre än så. Andra meningen markerar särskilt att tillgängliga resurser inte bara kan riktas mot de svagaste eleverna, utan att även de elever som har lättare att nå utbildningens mål har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. 
Som kan utläsas är skolan inte ordna för att skapa en undervisning som är gemensam för alla utan bygga på att varje elev ska nå så långt som möjligt efter sin förmåga. Skolinspektionen har kommit med en kvalitetsgranskning om utmanande undervisning för högpresterande elever i gymnasiet. En av bilderna från Skolinspektionens dag 2018 beskriver väl vad som fordras. Den kan tillämpas oavsett om det är svagpresterande, normalpresterande, högpresterande eller särbegåvade elever.
För att återknyta till det här med integrerad undervisning hittar jag inget om inkludering i läroplanen. I Lgr11/18 hittar jag följande citat från kapitel 1:
  • Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
  • Normen för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika.
  • Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Det Kalla fakta satte fingret på i programmet är just okunskapen om vad faktiskt det statliga uppdraget i skolan är. Här har kommunpolitiker och dess förvaltningar inget utrymmet att göra egna tolkningar. Skollagen är en speciallag som tar över allmänna lagar som kommunlagen och för enskilda utövare föreningslagar, stiftelsellagar och aktiebolagslagen när gäller svensk skolas utbildning och undervisning. Skolan har ett statligt uppdrag att följa oavsett vad det kostar.

Media Expressen
Källor:
Skollagen (2010:800)
Skolförordningen (2011:185)
Läroplanen Lgr11/18 kapitel 1

fredag 30 november 2018

Partiet på kant med (v)erkligheten

Bakom retoriken om jämlikhet, solidaritet och rättvisa existerar en mörk skugga. Hur är det möjligt i ett demokratiskt samhälle att hylla ett parti med rötter i den totalitära diktaturen i marxismens namn. Hur är det möjligt att dessa honnörsord inte hyllade de krafter i Östeuropa som vill underminera det totalitära systemet. Kanske för att Vänsterpartiet är en sekt med rötter i den brutala omänskliga förtrycket av 400 miljoner invånare. Där bara Stasi i forna DDR var större än någonsin Gestapo var i Nazityskland.

Kanske svaret finns i följande meningar av Herta Müller:
Den socialistiska ideologin var en tillämpad utopi. Den tillämpade ideologin ledde till diktatur. Varje utopi som lämnar pappret och ställer sig bland människor likriktar de oräkneliga försöken att göra livet uthärdligt. Men var och en av oss består av de här försöken och fortsätter med det tills vi dör. Den som binder fast de här försöken kan bestämda formuleringar begränsa dem redan och tvingar dem att motsvara verkligheten. Är det inte detta skäl nog att frukta utopin. Ordet utopi är abstrakt, men min rädsla för det är högst konkret.
Enligt Herta Müller kan bara människor utan själsliga skador från kommunistiskt förtryck unna sig att försöka förverkliga kommunismen. Stopp, säger ni, Vänsterpartiet är inte kommunistiskt. Nej, om de själva får säga det, tyvärr har man inte rensat ut den retoriken.

Magnus Utvik beskriver förtjänstfullt den mörka historien om ett parti han själv varit medlem i. Ett parti vars ideologi i mångt är "den enda sanna vägen", en utopi. Magnus Utvik tar upp Jonas Sjöstedts tal på Vänsterpartiets 100-årsfirande:
Jag har sett så många unga vänsterpartister blivit angripna för något som har hänt, kanske i något annat land, kanske för sextio år sedan. Nej, det finns ingen politisk arvsynd. Man är inte ansvarig för åsikter man aldrig har haft, beslut man aldrig har tagit, händelser som man aldrig kunnat påverka. Ingen är ansvarig för det.
Jag är just rädd för detta med att utmåla sig som om det är andras fel och inte sitt eget. Alla organisationer har ett minne. Ett minne att behandla och göra upp med när det uppenbarligen har rötter som inte platsar i en demokrati. Samtidigt måst jag likt Lichtenberg säga:
Man skall inte döma folk efter deras åsikter utan vad dessa åsikter gör dem till.
Läs boken för att förstå vikten av att ytterkanter i politiken är skadliga för demokratin genom sina utopier och totalitära drag.    

torsdag 29 november 2018

Skolans utmaning med inre organsiationen

Hur kan det vara möjligt att rektorer och förskolechefer inte utvecklar sin egna skolas inre organisation? Sedan 2011 är det de som har rätten på sin sida att själv tillsammans med lärare och förskollärare bygga den egna pedagogiska verksamhet. Då är det märkligt att huvudmännen lägger sig i vilka pedagogiska metoder och styrning skolor och förskolor ska ha. Det är inte deras mandat. Vän av ordning funderar hur kunskapen om skollagen är hos de offentliga och enskilda huvudmännen.

Skollagen (2010:800) 2 kap 10 § skrives följande:
Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. 
Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.
Paragrafen saknar motsvarighet i 1985 års skollag.
I förarbetet till skollagen skriver lagstiftarna följande tolkning:
I första stycket finns bestämmelser om rektorns och förskolechefens beslutanderätt. För utbildning vid förskole- eller skolenheter med en kommun eller ett landsting som huvudman innebär bestämmelsen en avvikelse från bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) om nämndorganisationen och delegation av nämndernas beslutanderätt.
I det ansvar som rektor och förskolechef har enligt 9 § att fungera som ledare och samordnare av det pedagogiska arbetet ingår att dessa personer också fattar de beslut som ett sådant ansvar kräver. Bestämmelsen om att rektor och förskolechef beslutar om enhetens inre organisation ska läsas mot denna bakgrund. Besluten kan röra exempelvis personalens ansvarsområden, schemaläggning eller barnens och elevernas fördelning på klasser eller grupper. Av första stycket framgår vidare att rektorn och förskolechefen, förutom att de beslutar om enhetens inre organisation, även fattar de beslut som framgår av särskilda föreskrifter. Sådana särskilda föreskrifter finns t.ex. i skolan när det gäller beslut om åtgärdsprogram och ledighet.
Med skrivningar ovan är det högtid att rektorer och förskolechefer blir lite "olydiga" mot sina uppdragsgivare, de har lagen på sin sida. På Skolinspektionens dag 2018 presenterades en pågående granskning av "Utmaningar i skolans inre organisation". Här lyftes fem områden upp enligt bilden nedan.
 
I detta blogginlägg tänker jag fokusera på utmaningarna i rutan "Ändamålsenlig organisation".
Ulf Blossing et al har i sin forskning om SER och SIR kommit fram till vikten av de fyra punkterna för att skolan ska vara framgångsrik. Det som kanske inte så ofta lyfts fram i forskning och debatten om skolan är det organisatoriska minnet. Känt faktum från all tjänsteverksamhet är att den bygger på två delar. Den första, kompetens som sitter i huvudet hos medarbetarna och de dokumenterade rutinerna. Oftast har tjänsteverksamheter byggts på medarbetarnas kompetens utan att skapat det organisatoriska minnet. Under 1990-talet fick den privat tjänstesektorn hårdhänt, via finanskrisen, lära sig att avprogrammera humankapitalet och bygga strukturkapital. Ett kapital som finns kvar när medarbetarna går hem för kvällen. Man skapade ett organisatoriskt minne.

I skolans värld är det inte lika tydligt att det finns behov av att skapa ett organisatoriskt minne. Om det beror på den omfattande statliga dokumentationen på VAD som ska göras som hämmar HUR varje skola ska arbeta eller inte, kan lämnas osagt. Men ska skolan lyckas klar de problem de har är det hög tid att vända blicken inåt.
För att skapa ett organisatoriskt minne för en skolan är ett Kvalitetshus en bra bild. Grunden för verksamheten är kulturen, kittet i verksamheten, och där den pedagogiska strukturen är det organisatoriska minnet. För att lyckas bygga det organisatoriska minnet räcker det inte med att skaffa en lärplattform. De är bra för att hålla reda på enskilda elevers kunskapsresultat. Dock inte för att skapa det organisatoriska minnet på skolans olika nivåer som klasser och årskurser.

Här finns andra it-system att tillgå. Ett är Stratsys. Deras digitala plattform skapar möjligheten till ett organisatorisk minne för att både styra den pedagogiska strukturen och dess utfall som ledning och stöd åt undervisningen.

Oavsett vilket skolsystem, som kommer att finnas i Sverige, är det just detta som avgör en skolas framgång. Systematisk samverkan i skolan bygger på prioriterad, långsiktig och undervisningsnära skolutveckling.

Källor:
Dokumentation Skolinspektionens dag 2018
Jarl, Maria&Blossning, Ulf&Andersson, Klas (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Skoldialogens hemsida

fredag 23 november 2018

Nästa man till rakning

Nästa man till rakning är Stefan Löfven. Hur kommer han att lyckas i omröstningen om två veckor?

Tittar vi till de sakpolitiska stötestenarna, som Annie Lööf redovisade torsdagen den 22 nov 2018, är det arbetsmarknaden och bostadspolitiken. Här är positionerna fastsvetsade från S. Troligen lär inte LO acceptera att S börjar förhandla om arbetsmarknaden med C. C står nämligen till höger om M i den ekonomiska politiken när det gäller synen på arbetsrätt, företagande och skatter.

När det gäller L verkar splittringen stor inom partiet, med skåningarna åt Kristersson och stockholmarna åt Löfven. Hur Björklunds framtida dagar ser ut som partiledare beror på hur de inre konvulsioner ser ut. Partiet är säker de som fruktar ett extraval mest.

Om vi ska ta och räkna matematik och se hur det skulle kunna gå finns följande alternativ byggt på den nya riksdagens mandatfördelning:
  1. Regering med V+S+MP (144 mandat) och C+L (51 mandat) trycker gult faller Löfven eftersom M+KD+SD trycker på rött och där med 154 mandat för nej.
  2. Skulle C+L trycka på grön knapp för V+S+MP regering vinner de med med 195 ja-röster.
  3. Skulle L trycka på grön och C på gul skulle även denna regering med V+S+MP tolereras av kammaren med 164 mandat för ja och 154 mandat för nej.
  4. Skulle V inte finnas med i regeringsalternativet och C+L röstar för en S+MP regering skulle även den tolereras av kammaren med 167 mandat ja-röster och 154 nej-röster.
  5. Skulle S gå fram ensamma blir det många alternativ på hur C, L, V och MP kommer att rösta samt en svår matematik att på förhand beräkna.
Så nog är det komplicerade förhandlingar Löfven tvingas till under en veckas tid. Här kommer hans omtalade förhandlingsskicklighet att prövas. Därtill riskerar C och L en dundrande svekdebatt om de skulle släppa fram en rödgrön regering. Hur de båda partiledarna kommer ut ur det är en annan pilsner. Troligen är deras tid som ledare räknad. 

Black Friday erbjudande

Nu finns ett erbjudande om Annies offerkofta. Rykande ny från gårdagen kan den levereras till alla politiska förslag om regeringsbildning. Den har i vederbörlig ordning testats  under en vecka på Helgeandsholmen. Erbjudandet finns bara idag på förmiddagen.

tisdag 20 november 2018

Carl Swartz - ledde en regering bara ett halvår

Norrköpingsbon och tobaksfabrikörn Carl Swartz är nog den statsminister som suttit kortaste tid i Sverige som statsminister. Han var statsminister under en av Sveriges oroligaste tider, med både ett världskrig, hungersnöd och diskussioner om rösträtten. Utöver hungerkravallerna var det rädslan för en revolution typ den i Ryssland som styrde politiken.

När det gäller hungerkravallerna var det främst kvinnor som stod för det. I spontana och desperata aktioner blossade kravaller upp lite var stans. Det var under maj månad 1917 kravallerna blossade upp. Några var potatiskravallerna 5 maj på Södermalm, Göteborg och Seskarö, en liten ö sydväst om Haparanda. Här handlade kravallerna om dåligt partier med kålrötter och potatis som levererats till ön. Magnituden på kravallerna var i storleken den största militära insats som gjorde. Runt 300 man sattes in för att reda ut situationen. Betydligt fler än den militära insatsen i Ådalen 1932. Skillanden här vara att de skott som avlossades hade ingen dödlig utgång som i Ådalen.

Carl Swartz var kompromissernas man. Utan honom hade inte parlamentarismen brutit igenom. Han och Hjalmar Branting såg till att förhandla kring rösträtten. Carl Swartz höll stången mot höger männen som Hjalmar Hammarskjöld och Lindman samt Gustav V. Med det framförhandlande underlaget för demokratiseringen kunde sedan regeringen Edén rösta igenom den nya författningen.

Källa:
Sveriges statsministrar under 100 år - Carl Swartz, 2010, Eva Helen Ulvros         

lördag 17 november 2018

Den självsäkra damen

Vilken skandal. En adertonhundratals kvinna i enkla kläder tittandes direkt på betraktaren, i detta fall konstnären Julius Kronberg. Tavlan är från 1895. Denna pose var oartigt för en kvinna förr i tiden. Betraktar man tavlan, som jag gjorde på kulturvandringen i Hallwylska museet, ser man en dam med självsäkerhet. Posen i stolen för tankarna till dagens börsvdar när de ska visa sin självsäkerhet.
Tavlan hänger i rökrummet, där herrarna drog sig tillbaka efter festen för att röka ciggar och prata pengar och politik. Men Wilhelmina var alltid närvarande genom tavlan. Rummet fungerade även som hemma kontor åt Walther von Hallwyl. Damerna däremot i den röda salongen med rokokomöbler.
En liten sedelärande historia om möblerna. Benen på fåtöljer och soffor var sirliga och böjda som kvinnoben. När rokokon var över och herrar började använda möblerna på 1800-talet var det oftast man satte ett bård över bena för att inte männen skulle bli exalterade under prydd Viktorianska tid.

Det intressanta är att familjen var en av sin tids mest förmögna familj. Hennes föräldrar, Kempe, skapade förmögenheten genom skogen. De var ursprungligen från Stralsund i Pommern. Sedan 1938 är huset och samlingarna ett statligt museum och fyller i år 80 år. Redan från början var Wilhelmina konstsamlare och det blev totalt 78 böcker av alla inventarier.

Berättelsen om Walther och Wilhelmina  kan sammanfattas med en allians av börd från hans sida, som gammal adel från Schweiz, och hennes med pengarna.

Mera kunskap kan fås på följande länkar:
Hallwylskamuseet
Familjen Kempe 
Familjen von Hallwyl
    

 

söndag 4 november 2018

Dagsedlar

Över 1000 dagsedlar publicerades av Stig Dagerman under sina blott 31-åriga levnad. Vid sin död samlades de bästa ihop i en bok. I nytryck har boken kommit med förord av Andios och kommentarer av Hans Sandberg.

Dagsversen var grunden för Stig Dagerman. Hans kvickhet och vasshet med pennan i diktform publicerade i tidningen Arbetaren. Bengt Holmqvist skrev följande recension i ST 9 december 1954:
Dagermans "nidvisor" hade sin ämnessfär given från början: hans reaktioner gällde alltid de mäktigas förräderi mot idealen och - öppna eller maskerade - förtryck av den enskilda människan, den offentliga humbugen, alla aktuella former av frasmakeri, falskt patos och kollektivt hysteri.
Bekantskapen med Stig Dagermans dagsedlar ger just denna skarphet. Jag har i ett annat blogginlägg tagit upp en av dagsedlarna om valet 1944, Vem är Jesus? och dess aktualitet mot 2018 års val.

Dagsedlarna är lika aktuella idag fast de skrevs i en tid efter kriget och i början på den välståndsökning det svenska samhället genomgått på 1950-talet. Därför är Stig Dagermans "nidvisor" på dagsvers obundna till tiden.

Pluraword: Vem är Jesus?

lördag 3 november 2018

Tyst samtal

Tyst samtal uppstår varje gång jag kommer till föräldrarnas grav. Så och även denna gång, inför Allhelgonadagen. På något förunderligt sätt kommer vördnaden över mig och allt de offrade för att jag skulle nå dit min heta längtan var under ungdomen, att bli civilingenjör.

Samtidigt kommer samtalet in på hur de har det i den värld de befinner sig idag. En värld vi levande inte kan föreställa oss intellektuellt. Detta inre tysta samtal är för mig en del i sorgen efter två älskade föräldrar. Evigt tacksam för deras kärlek till varandra och den toleranta miljö jag fick växa upp i. Ett hem där vi var vuxna fast i olika åldrar.

Tack far och mor. 

tisdag 30 oktober 2018

Går utför för sexorna betygsmässigt

Skolverket har kommit med resultatet för årskurs 6 betygsresultat för 2018. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden är ett sluttande plan utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart.

2017/2018 gick 113 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 2 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent av populationen och flickor 49 procent. Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2018.
Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 77,1 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2018 är det en minskning med 3,4 procentenheter. Mellan 2017 - 2018 var minskningen 0,6 procentenhet. En fortsatt minskning över tiden.

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 40 procent. Därmed ligger betyget oförändrat sedan 2017. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som ökat är modersmål för betyg A+B från 33 procent 2018 lika som 2017. Betyget F för modersmål har ökat till 4 procent eller med 1 procentenhet sedan 2017. Betyget A+B för Idrott och hälsa har ökat till 32 procent eller 1 procentenhet sedan 2017 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är lika som förra året på 6 procent. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2017 med 3 procentenheter. Betyget A+B för matematik ökar med 2 procentenheter till 25 procent 2018.

Tittar vi på betyget F ligger den på en oförändrad nivå mellan 2017 - 2018 på 10 procent för  matematik och för idrott och hälsa 6 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? Frågan är inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen. Jag har inte svar på frågan. Men det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E). Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behövs för varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna minst fyra gånger under ett läsår fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018, Dnr: 2018.00225, Skolverket.

måndag 29 oktober 2018

Det som göms i snö

Febrig psykologisk thriller tar oss mellan två olika år mot ett oanat slut. Efter tre år är Carin Gerhardsen åter aktuell med en helt ny genre lång borta från Hammarbyserien. Vi får följa enskilda personer och dess fantasier och verkligheter som flyter ihop med ökande doser av lugnade och alkohol.

Enda sanningen är att en ökade våldsspiral med sitt ursprung i händelser vid en ravin på södra Gotland. Berättelsen är en pusseldeckare i god Agatha Christie stil. Gåtan byggs likt en matematisk bevisföring för att bevisa ekvationens lösning. En upplösning få kan räkna förrns det sista ledet i bevisföring av ekvationen är löst.

Carin Gerhardsen har lyckats med något helt nytt som bådar gått efter tre års tystnad efter den sista åttonde boken i Hammarbyserien.      

söndag 28 oktober 2018

Diskoteksbranden

Varje gång limousinen svepet över Backaplan, på väg till kronjuvelen i svensk industri, för tjugo år sedan blev jag och mina vänner påminda om den hemska tragedin där 63 unga människor miste livet och 200 skadades. En tragedi i storlek med Utöja.

Bilden ovan visar hur det såg ut dagarna efter branden. Förspikade fönster och massor med minnessaker framför.

Tragiskt nog var det unga från förorten på Hisingen som omkom. Tyvärr har det varit mycket tyst om händelsen genom åren. Hade samma sak hänt på andra sidan Göta Älv hade det varit ett annat ljud i skällan om det varit etniska svenska ungdomar som dött.

Lyssna på följande inslag från Nyhetsmorgon 2018-10-28 med GW om diksoteksbranden.
 

tisdag 23 oktober 2018

Förskolan utmaning och möjlighet - särskilt begåvade barn

Hur många barn har förskolan som har ett lillgammalt språk? Går undan och sysselsätter sig själva? Dessa frågor kan vara första ingången till att fånga upp de särbegåvade barnen. I skolan har man diskuterat denna fråga på senare tid. I förskolan har man säkert undrat över olika barns beteende och varande. Hur leker de, hur empatiska är barn och massor med avvikande från givna ramar för barns utveckling.

Äntligen har det kommit en bok som tar upp de här svåra och ovanliga frågorna. Mona Liljedahl följer i denna bok upp dessa frågor. Vi får bekanta oss med storheter som:
  • Vad är särskild begåvning?
  • Varför ska man upptäcka begåvade barn i förskolan?
  • Tecken på särskild begåvning.
Frågor som viktiga för att alla barn ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Begåvning är medfödd och ingen talang. Därför måste man förstå att föräldrar sällan eller aldrig kan drilla barn.

Boken behandlar även det som kallas Twice Exceptional. Det här med att en hög begåvning kan döljas bakom fysiska, psykiska och neuropsykologisk nedsättning. En viktig sak att förstå att begåvning inte bara ser ut på ett sätt.

Till livs får läsaren också pedagogiken ABC. Treenigheten som gäller alla barn, dock speciellt särskilt begåvade barn: Acceleration, Berikning och Coachning.

Bokens andra del är ett antal berättelse om olika anonymiserade barn. Här vi berättelsen om Lanny som skrev en bok vid 9 års ålder om: Min förskoletid. Eller om: Varför rymmer Pippi? Den tredje berättelsen: Varför drar sig Ferdinand undan? Fjärde berättelse: Varför tramsar Emil? Slutligen om: Varför gråter Liisa?

Psykologen Anita Kullander, grundare av Filurum, nätverket för särskilt begåvade, skriver i förordet till boken:
Äntligen kom den! En sedan länge efterlängtad bok om särskilt begåvade (särbegåvade, lättlärda, snabbtänkare, högbegåvade) barn i förskoleåldern.

För er som jobbar i förskolan är denna bok en bra start på hur ni ska fånga barnen. Lika fullt är boken nyttig för föräldrar för att förstå sina barn som är annorlunda. För mig själv har det varit berikande att få en inblick i dessa barns förutsättningar att bli sedda.

söndag 21 oktober 2018

Intelligens

Vår förmåga att tänka hänger intimt ihop med vilka gener vi får när vi föds. I ljuset av det är frågan hur man ska beskriva intelligens. Många skulle nog säga att det är storleken på IQ, speciellt Mensa säger det. Det är att begränsa intelligens till bara logik och rationalitet. Om det skulle vara sant hade aldrig Einstein blivit den han blev eftersom hans lärare sa att var obildbar. Eller andra särbegåvade som John Lennon och Thomas Alva Edison.

Så ser ju inte förutsättningarna för särbegåvade barn ut. Det är mer komplext än så. För att fånga in en definition som bättre speglar intelligensen tar jag hjälp av Max Tegmark.
När jag funderat på frågan hur man skulle kunna definiera intelligens hittade jag följande definition av Max Tegmark i hans bok, om Artificiell intelligens (s 66):
Intelligens = förmåga att uppnå komplexa mål
Han skriver att detta omfattar:
Den är bred nog att inkludera alla (...) definitioner eftersom förståelse, självkännedom, problemlösning, inlärning osv. är exempel på komplexa mål som man kan ha. (s 66)
Då blir det begränsande om man skulle försöka fånga in allt i kvantifierbara intelligens. Detta speglar också hur svårt det är att klassa särbegåvade individer. Det som kännetecknar dessa är att de ser helheter, inte delar eller sekvenser. Samtidigt som dessa prövar alla möjliga ingångar för att lösa ett problem. När de hittat ingångarna dyker de ned i detaljer för att hitta mönster och samband. Låt oss vidga begreppet om intelligens med hjälp av Max Tegmark definition.

Källa:
Tegmark, Max (2017) - Liv 3.0, att vara människa i den artificiella intelligensens tid, Volante
   


onsdag 10 oktober 2018

Tillblivelse

Sommaren 1992 byggde jag och mamma en stuga åt henne på Ostra Knall, där jag hade mitt land. Tillblivelsen dokumenteras och ovan flyttar mamma in i sitt hus. Här fick hon bo aderton somrar.
Mamma hade lite svårt att välja vilken färg huset skulle få. Första året var det naturvirket utan täcklasyr som gällde. Enda klimatskyddet fick bli inoljning med träolja.
Året därpå bestämde hon vilken färg huset skulle få. Det blev Hälsingerött på fasaderna och Skåneblått på vissa trädetaljer. Nu har huset flyttats av de nya ägarna till Berggrensvägen 41. Se bilder här: Hälsning från förr.



Kan själv

Kan själv är uttrycket barn brukar säga vid två års åldern när de börjar markera sitt kunnande och självständighet. Vet mig att jag var duktig på att säga just det så fort någon skulle instruera mig hur man skulle göra saker. Min pappa var medveten om att låta mig försöka göra saker utan att andra skulle lägga sig i. Han bruka säga till mamma, när hon ville styra upp, titta vilket handlag han har.

Jag noterar också att begreppet "Kan själv" har varit signifikativt i mitt liv. Min kroniska nyfikenhet har alltid styrt min lust att lära mig. När jag nu studerar Mona Liljedahls bok Särskilt begåvade barn fastnade jag för följande rader (s 40)
De excellerar i det som intresserar dem och ignorerar det de anser var trivialt eller tråkigt. Lust och intresse styr deras inlärning. Där intresset finns, rusar deras inlärningsförmåga.
Detta blev en påminnelse från min skolgång, tyvärr fanns i inte förskola när jag växte upp, när min mamma frågade min lärare, på mellanstadiet, Ulla Sydegårdh om jag hade svårt för mig i skolan. Svaret mamma fick var följande: nej, han kan bara han vill. Och så har det varit genom livet.

Min lärare måste varit insiktsfull som förstod och lät mig och min skolkompis vara lite eljest. Torbjörn Victorin som min forna klasskompis heter var ett strå vassare än jag vad förståndet beträffar.
Du hittar oss stående till vänster i bilden ovan.

När andra grabbar håll på och mecka med mopedmotorer funderade och testade vi bland annat raketmotorer. Kommer ihåg att jag byggde en avfyringsramp i slöjden som vi testade olika krutladdningar till motorerna för att test våra raketmodeller med. Vad hände sedan. Torbjörn likväl som jag blev tekniker på akademisk nivå. Jag inom byggsvängen och Torbjörn inom it med it-säkerhet som grund.

Förskolan har en stor utmaning i att se de här barnen som inte helt passar in i mönstret i hur barn utvecklas. Hoppas att det finns förstående förskollärare som ser dessa barn och låter dem utvecklas i sin takt.

Källa:
Liljedahl, Mona (2018) - Särskilt begåvade barn, Gothia Fortbildning 

söndag 7 oktober 2018

Särskilt begåvade barn

Hur tar förskolan hand om utmaningen och möjligheten kring särskilt begåvade barn? Lyckas förskolan i uppdraget att ge alla barn utrymme. Hur kan barn omsätta sina tankar till verklighet? Speciellt med barn med spring i huvudet.

Mona Liljedahl ställer frågan i inledningen till sin nya bok om särskilt begåvade barn i förskolan. Är förskolan bredd att klar följande utmaning:
Särskilt begåvade barn har "spring i huvudet". Det innebär de leker intellektuellt. Ingenting roar dem mer än att få använda hjärnan.
Lyckas förskolan suga upp dessa barn och låta dem blomma? Jag kan ibland skrämmas över att allt ska vara relaterat till någon form av åldersrelaterad utveckling som bestämts på förhand. Nu är ju inte individens förutsättningar rättvisa på det sättet att alla har en given utvecklingskurva. Alla barn har sina egna förutsättningar.

Min fundering är, tar förskolan hand om att vissa barn är tidiga på att skriva och läsa. Eller tidiga med att fundera på teknik och naturvetenskap. Lyckas förskolan tänja gränser för dessa barn så de får utlopp för sina tankar? Hur klarar förskolan att stimulera framtida författare och ingenjörer i Nobleprisklass?

Källa:
Liljedahl, Mona (2018) - Särskilt begåvade barn, Gothia Fortbildning
Pluraword
Framtidens ingenjörer och tekniker.

fredag 5 oktober 2018

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever, även kallade särbegåvade elever, har en exceptionellt hög inlärningsförmåga och borde trivas i skolan. Tyvärr är sanningen en helt annan. I svensk skolan har elever med begåvningssvårigheter större chans att få den hjälp de behöver än barn som ligger i den högra svansen av normalfördelningskurvan.
Mona Liljedahl har lyckats fånga skolans oförmåga att hantera barn som behöver större utmaningar än övriga i skolan. Speciellt i en skola som har en mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som inte mäter enskilda provtillfällen för att ta reda på kunskapen.

I det relativa betygssystemet var det lättare att drömma sig bort på lektionerna och lägga in växeln vid provtillfället och på det viset klara sig till nästa utbildningsnivå. Detta kan beskriva på olika sätt. Mona skriver följande (s 130) om bristen på stimulans för särbegåvade elever:
När en särbegåvad elev går igenom en hel skolgång utan att en enda gång få undervisning som motsvarar den kognitiva nivå drabbas eleven av svår mental understimulans, för att inte säga intellektuell svält. För att uthärda applicerar särbegåvade elever generellt sett två huvudstrategier:
1. Släcker ner och försvinner in i sig själva, drömma sig bort, dra sig undan
2. Agera ut, spela pajas, ifrågasätta, skapa konflikter, bli arg få utbrott.
Boken är full  av beskrivningar och handlings alternativ för hur skolan ska kunna börja arbeta mer systematiskt med dessa elever. Boken behandlar sådant som hur man upptäcker och identifierar dessa barn. Hur ser pedagogikens ABC ut för särbegåvade barn. Vad kännetecknar kunskapskartläggningen och hur görs den. Hur medverkar elevhälsan i arbetet kring särskilt begåvade barn.

Därtill kommer ett begrepp som behövs förstås extra, twice exceptional. Det här är barn med vissa inlärningssvårigheter samtidigt som de är särbegåvade. Exempel på detta i historien är Thomas Edison som bedömdes med borta i huvudet, men uppfann bland annat glödlampan. Eller Albert Einstein blev kallade sinnesslö och obildbar av sin lärare. Han satt ju och drömde sig bort i skolan istället för att lära sig något.
Bilden illustrerar det här med att varje individ eller barn ska bemötas med sina förutsättningar. Om fisken klättrar upp i trädet förstår han inte sin plats i livet. Rättvisa är inte att alla ska göra samma sak utan från sina egna förutsättningar.

Skolans stora utmaning är att både lärare, skolledningar och elevhälsan skaffar sig kunskaper om vilka förutsättningar som gäller och vilka pedagogiska verktyg som behövs för dessa barn. Till och med skollagen poängterar detta. I skollagen 3 kap 3 § står följande:
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Skaffa boken och lär dig hur du ska får de särbegåvade att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Men framför allt läs sista meningen i lagparagrafen några gånger ses skolans uppdrag för den högra svansen med barn i normalfördelningskurvan.

 



Hälsning från förr

Hälsningar från förr kan ge oanade signaler. Jag fick en sådan från Kalle och Marie som köpte mitt landställe för några år sedan. Han skickade bilden med följande kommentar:
Det var roligt att hitta en liten hälsning från förr!
När jag byggde en Jörnstuga för 26 år sedan tog jag mig till att skriva meddelandet på golvbjälken i huset. Det var en gimmick, ifall någon någon gång i framtiden skulle riva huset, att veta vem som byggt huset. Nu hände det. Trevligt att fått reda på detta i levande livet.
Kalle och Marie har flyttat huset till nytt läge på tomten.Det var då hälsningen kom i dagern. Huset stod där grävskopan är och den gamla grundmuren syns i bakgrunden.
 

fredag 28 september 2018

Bättre å bättre skolresultat

Bättre och bättre går det för grundskoleeleverna när de lämnar skolan. Vårterminen 2018 hade hela 84,4 procent behörighet till gymnasiet. En ökning 1,9 procent sen förra vårterminen. Dock är det hela 15,6 procent eller 17 200 som inte klarar gränsen.
Våren 2018 var det hela 110 000 elever som gick ut grundskolan. En ökning sedan 2015 med 12 500 elever eller 11 procent. Ser vi till könsfördelningen är det 57 300 pojkar, varav 46 900 födda i Sverige och 52 800 flickor, varav 44 800 födda i Sverige. Pojkarna har en övervikt på 4 500 elever.
Tittar vi på elevernas familjebakgrund är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund spelar roll.
Den intressanta notering som kan göras är att bland svenskfödda är andelen föräldrar lika stor för grupperna med lång eftergymnasial utbildning som förgymnasial eller gymnasieutbildning. För de andra grupperna med invandrarbakgrund är det främst gruppen med okänd bakgrund som är stor.
Glädjande är även att se procentfördelning per ämne. Historiskt är det Svenska som andraspråk (SVA) och Matematik (M) de ämnen som har störst andel betyg F. Fortfarande är SVA det ämnet som har störst andel F. Sedan förra året har SVA trots allt minskat andelen F med 9 procentenheter till 35 procent. M har även förbättrat sin andel med 1 procentenhet till 10 procent betyg F. Tittar vi andra änden av betygsskalan har ingen förändring gjorts för betyget A. Fortfarande är det engelska som ligger i topp med 22 procent följt av Idrott och hälsa på 20 procent och delad tredjeplats mellan hemkunskap och musik på 17 procent.
Det intressanta med bilden ovan är att pojkar för första gången är bättre än flickor i skolan. Trots det är det märkligt när man tittar på meritvärden. Det genomsnittliga värdet ligger på 220,8 poäng, en höjning med 5,1 meritpoäng från 2107. Tittar vi på hur det ser ut mellan pojkar och flickor är fortfarande flickor bättre meritvärdemässigt. För flickor var det 234,2 för 16 ämnen och 243,2 för 17 ämnen. För pojkar ligger det på 208,3 för 16 ämnen och 215,3 för 17 ämnen.

Smolken i bägaren är trots allt att 1 av 4 elever slutar skolan utan betyg i ett, fler eller samtliga ämnen. Här ligger skolans utmaning i framtiden. Därtill alla elver som har en invandrarbakgrund med kortare eller längre bakgrund i Sverige.

Källa:
Slutbetyg i grundskolan, våren 2018, Diarienummer: 5.1.1-2018:1513, Skolverket


 


tisdag 25 september 2018

Deepfake och AI

Artificiell intelligens är inte längre science fiction. Så öppnar baksidestexten på boken Liv 3.0 skriven av Max Tegmark. Inledningen i boken beskriver berättelsen om Omegateamet som en del av en större organisationen som med hjälp av AI och blixtsnabb programmering, mer eller mindre självgenererande, tar herraväldet över den mediala världen och dess följder för samhället.

Tydligt att detta redan är här. Aurore Belfrage skriver en intressant krönika i ämnet inför det nya. Det räcker inte att vi bara ska ha koll på Fakenews. Deepfake har dykt upp. Hon skriver:
Det som ser ut som en ansvarsfull nyhetsförmedlare eller en orolig medborgare kan mycket väl vara en rysk bot (förenklat: en dator) som sprider lögner för att skrämmas och sabotera.
Men håll i dig… för nu kommer Deepfake. Välkända källor men med förfalskat innehåll. Du kommer inte kunna lita på vad du ser och hör. Med Artificiell Intelligens (AI) kan man enkelt manipulera ljud och bild för att skapa trovärdiga videoklipp med politiker, kändisar eller din mamma som säger och gör precis vad som helst. 
Det är just detta som Max Tegmark skriver i inledning i ovan relaterade bok. Vi måste helt plötsligt inte bara var källkritiska utan försök förstå hur källor kan manipuleras. Lägg därtill alla solitära digitala komponenter som finns i alla maskiner vi har. Med hjälp av AI är det en smal sak att bakvägen ta sig in i operatörernas system och därifrån börja styra infrastruktur och maskiner. Sårbarheten blir stor när det är möjligt för ett fåtal kan styra världen anonymt.

Frågan är om det finns onda avsikter. Vad gör vi då en rysk bot (förenklat: en dator) som sprider lögner för att skrämmas och sabotera. Både regeringar och säkerhetsmyndigheter måste starta en ingående diskussion hur samhället förhåller sig till detta och hur man vakar att inte främmande element kan påverka olika samhällen.

Aurore Belfrage tangera även hon det viktig för Sverige. Hon skriver:
En större utmaning blir för oss vanliga att förstå och förhålla oss till en allt mer luddig verklighet. Sverige är ett land där vi generellt sett litar på varandra. Eventuellt kommer vi ha svårare att handskas med deepfake än kulturer som redan har lågt förtroende för politiker. En bred diskussion kring frukostbordet, på jobbet, och i skolan är steg nummer ett. Ju mer vi pratar om riskerna med att uttalanden kan vara osanna, desto lättare borde det bli att vara vaksam (eller onödigt cynisk).
Vi som individer måste börja ifrågasätt och handskas med informationsflöden och appar på ett mer restriktivt sätt. Inte okritisk tanka mer appar eller sprida inlägg på sociala medier. Även vår tillit till etablerade mediekanaler måste ifrågasättas eftersom botarna kan sprida trovärdiga reportage som bygger på deepfake.

Skolan har sedan 1 juli 2018 i uppdrag att lära barnen i skolan det här med digitala verktyg och programmering. Mycket har diskuterats kring nödvändigheten att lära det uppväxande släktet detta. Lärarna har inte precis rosat att behöva ägna sig åt detta. I ljuset av deepfake och den artificiella intelligensen som programmeringen är det helt uppenbart att behovet är stort att eleverna får den kunskap som behövs i digitaliseringens kölvatten. De kanske till och med kan vara de som för diskussionen vid frukostbordet hemma med sina föräldrar kring frågan.

Teknik är att skapa tid. Men den tid som skapas får inte missbrukas. Därför är det viktigt att förstå följande uttalande från Future of Life Insitute:
Teknik ger livet möjlighet att blomstra som aldrig förr - eller att förstöra sig själv.
Så välkommen till vår tids viktigaste samtal om artificiell intelligens och hur vi ska hantera informationsflöden.

Media SvD
Källa:
Tegmark, Max (2017) - Liv 3.0, Volante