Ett enda skott

 

Skolmiljön är inte som den forntida Sörgårdsidyllen. Oavsett vilken område vi pratar om utspelas ovanliga saker, inte ens i den välmående miljön i Höllviken går fri. Här möter vi en elev som blir av med livet vid en skjutbana. Första misstankarna riktas mot elevens lärare som tidigt på morgon givit sig till skjutbanan och den dimmiga morgon avlossa några skott.

Detta är upptakten i Linda Ståhls tredje Höllviken-deckaren. En rafflande berättelse som håller en fastbunden hur ondskan kan spridas, inte bara i utanförskapsområden utan lika mycket i burgna miljöer. Reub Thelander och kollegorna vid Vellingepolisen kopplas in på fallet. Undersökningen kommer att bygga mycket på glidande berättelser hos de inblandade familjerna och klasskompisarna. Där vi möter mobbing, droger och psykisk ohälsa bland elever och personal.

Hur kom det sig att pojken dog? Finns svaret i skolan eller någon annanstans. Vi får följa Reub och hans kollega Estrid Berg där allt ställs på sin spets, både yrkesmässigt och familjemässigt. Berättelsen är oemotståndlig, spännande och tät. Skarpa personporträtt med underliggande täta intriger spelas upp i berättelsen kring Sandeplanskolan i Höllviken.  

Kunskapen som känns

Utbildning är en upplevelse. Omrörande kanske för det svenska synen på kunskap. Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, ger sin syn på lovsången till att lära sig något nytt.

Kunskapen är en treenighet som omfattas av tanke, själ och kropp. Tanken är det uppenbara i kunnandet som bygger på att memorera fakta och förstå samband. Det är rakt igenom den kognitiva processen. I Sverige är det den central delen, mindre viktig är den själsliga dimensionen. I anglosaxiska miljöer är det vanligt att med sakrala delar som t ex Stanford University. Vid huvudentrén till lärosätet finns det pampiga Memorial Church. Kopplingen är genomgående mellan det kyrkliga och vetenskapen.

Tredje delen i triaden tanke, själ och kropp när nästan helt utan vikt i den svenska kontexten, nämligen det kroppsliga. Idrott betraktas som en naturlig del i den anglosaxiska miljön. 

Intressant att notera just dessa tre delar i kunnandet. Efter mina studier i den svenska akademiska miljön noterar jag att denna treenighet är viktig för att skapa ny kunskap. Vi kanske borde ändra den svenska akademiska miljön för att få tillbaka det som mitt gamla lärosäte stolt har i sitt emblem, vetenskap och konst.

Källa: Strannegård, Lars - Kunskap som känns, Mondial (2021)