Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 31 oktober 2015

Lära av andra

Baksäteschaufförer skriver Edward Jensinger i sin blogg idag (151031). Om alla dessa förstå-sig-påare som talar om hur saker ska göras utan att själv göra saker. En tråkig attityd till kunskap. Speciellt i en bransch där lärandet är kärnverksamheten.

Under mitt liv i kvalitetssvängen fick jag för 20 år sedan möjligheten till den häftigaste kompetensutvecklingen jag varit med om. Att by the hard way bedöma och utvärdera organisationer utifrån Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Modellen har sitt ursprung i USA men bygger på tankar som Japanerna lärde sig redan på 1950-talet. Utmärkelsemetoderna frågar fyra enkla frågor:
  1. HUR gör du för att...
  2. HUR tillämpar du det...
  3. Vilket resultat ger det du säger dig göra...
  4. HUR utvärderar och förbättra du det du gör?
Fyra frågor enkla att säga men svara att svara på. En av utmärkelsemodellerna är SIQ-modellen. Förutom bedömningskriterier innehåller den tretton grundläggande värderingar. En av dem är lära av andra.
För att kunna vidareutveckla måste organisationen och dess medarbetare på alla områden skaffa sig ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå och hur detta kan uppnås. Detta kräver jämförelser med dem som är bäst på en viss process, oavsett bransch eller sektor de tillhör.
En uppfordrande definition. Min erfarenhet kring organisationer är att ju högre nivå en organisationen befinner sig i utvecklingstrappan ju naturligare genomsyrar de grundläggande värderingarna organisationen. Utvecklingstrappan består av sju nivåer i den internationella 1000 poängskalan.

Människorna i organisationen är de som skapar den kultur som härskar i verksamheten. Därför är det alltid kulturen som oftast tar död på utvecklingen. Det är speciellt tydligt om man försöker sig på att ändra arbetssätt. Oftast kommer kommentar som: hos oss är verkligheten härskande. Har du inte varit lärare så vet du inte hur verkligheten är. Massor av påstående som gör mig ledsen och skrämd över att man tror sig befinna sig en unik verksamhet som  ingen förstår sig på än de som jobbar där. Inom parentes hörde jag samma sak inom sjukvården för 17 år sedan när jag var med och utvärderade den. Med tiden blev det annat ljud i skällan från läkarkår när de själva lärde sig att det de höll på inte var unikt för dem.

Verklighet blir aldrig den snöda box jag befinner mig i. För att min verklighet ska var verklig måste en större mängd boxar beskriva ett givet mönster. Då kommer mängdläran till nytta. Men för att bestämma mängden behövs en modell och verktyg för att bestämma detta. Många metoder kan användas. Den verkningsfullaste jag känner till är just utmärkelsemetoderna och derivat till den.

Om jag går till mig själv har jag en inbyggd nyfikenhet. Den lyckades inte skoltiden ta kol på. Jag har alltid varit nyfiken över vad finns det mer att lära sig om. Både på djupet och på andra områden. Sedan de social medierna började växa för tio år sedan har det varit källan till kunskapsutveckling. Vad vore livet utan alla goda bloggare, fb-grupper eller andra chattforum? Samtidigt tror jag följande insikt är viktig i kunskapsinhämtandet:

Ödmjukheten att det alltid finns någon där ute som vet mer än jag om saker och ting.
Det var en av de lärdomar jag lärde mig av en av mina lärare på gymnasiet. Jag hade det lätt för mig när det gällde teknik och logik. Möjligen spillde det över i en "besserwisser mentalitet" i ungdomen. Läraren hade modet att säga följande till mig: Kom ihåg att det alltid finns någon därute som vet mer än du om saker. Detta har jag sedan burit med mig genom livet. Lyhördheten för att andra kan vet något som jag inte vet. För det vore hemskt om man var fullärd eller vet bäst. Den dagen slutar man utvecklas som individ.

Skolan och dess verksamhet behöver inga baksäteschaufförer utan lyhörda kunskapare som är beredd att lära av andra.

Blogg:
Baksäteschaufförer
Källor:
SIQ-modellen, Institutet för kvalitetsutveckling.  

 

torsdag 29 oktober 2015

Kvalitet håller vitet borta

Vite är ett sanktionsmedel Skolinspektionen har för att tvinga trilskande huvudmän att följa de nationella styrdokumenten. Antal viten har ökat. I år är det 56 mot 24 2014. Bästa medlet att hålla sig borta från vite är att börja tillämpa systematiskt kvalitetsarbete och dess avgörande komponent uppföljning.
Uppföljning är en ständigt återkommande punkt på dagordningen på möten. Helst ska den ligga som första punkt. Men det viktigaste är utvärderingen. Frågan som måste besvaras är: Varför blev det så här när vi gjorde så där? Tyvärr är denna fråga sällan förekommande i skolans värld. Uppföljning och utvärderingar blir oftast åsidosatta för vi hinner inte. Tiden räcker knappt till att undervisa.

Något är fundamentalt fel i sättet att organisera skolan. Undervisningen måste hålla ihop kedjan planera-undervisa-utvärdera-förbättra. Den kedjan motsvarar även den klassiska Deminghjulet eller Förbättringshjulet med kedjan planera-göra-utvärdera-förbättra. Ständiga förbättringar måste bli en grundläggande värdering i skolkulturen.

Hög tid att skolan och dess huvudmän vaccinerar sig mot vite genom att skapa ett förbyggande arbetet. Kunskapen finns att hämta på flera ställen. Dags att börja idag.

Media SvD
Nyttiga länkar:
Skoldialogen
Skolverket
Nyttiga handböcker:
Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
Det pedagogiska kretsloppet - ett kvalitetslyft för förskolan, Skoldialogen
Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem, Studentlitteratur
Synligt lärande för lärare, Natur & Kultur

onsdag 28 oktober 2015

Svag resultattrend uppåt i skolan

Resultattrenden är svagt uppåt när det gäller betygsresultaten i år 6. För tredje året har Skolverket gjort en analys över betygen i år 6. Betygen har mäts på en rad kombinerade sätt. Under de sex första läsåren kan man ge blockbetyg i NO- och SO-ämnena. Av de skolor som tillämpar systemet med 11 ämnen uppgår till 13,4 procent av skolorna. De som väljer att splittra upp ämnena i t ex kemi, fysik och biologi i NO och religionskunskap, samhällskunskap, historia och geografi i SO med 16 ämnen görs i 59,4 procent av skolorna. Tittar vi på hur antalet elever som följer olika ämnen som skiljer ut sig resultatmässigt läser 99,9 procent matematik medan endast 10,6 procent läser svenska som andraspråk.

Annan statistik som kan var bra att tänka på är terminsbetygen 2015 bygger på 103 614 elever. Av dessa går 17 procent i en fristående skolan eller drygt 17 600 elever.
Ser vi lite på resultaten i diagrammet ovan ser vi 80,5 procent når minst betyget E i terminsbetyget. Hela 7,4 procent när inte kunskapskraven i ett ämnet. Hela 11,5 procent när inte kunskapskraven i två eller tre ämnen. Siffran för de som inte når något resultat alls i något ämne är 0,6 procent.

Resultatet har en svag ökning med 1 procentenhet från 2014. Glädjande nog är det pojkarna som ökar sitt resultat med 1,2 procentenheter. Flickorna ökar bar sitt resultat med 0,7 procent. Tragiskt nog avslutade 576 elever år 6 utan ett godkänt betyg i något ämne alls.
Ser vi på samband och mönster i betygsfördelning noteras att bästa ämnena med betyg (A-E) är med fallande ordning: slöjd, bild, hem- och konsumentkunskap, musik, teknik och svenska. Tittar vi på den andra ämnen med betygen (A-E) har vi sämsta ämnen i stigande ordning från botten: svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Studerar vi betygsfördelningen i toppen och betyg A ser fördelningen ut som följer. Hela 16 procent har betyg A i Engelska, 13 procent i Modersmål, 10 procent i Matematik och Idrott och hälsa 9 procent. Vänder vi blicken till botten och betyget F tar svenska som andraspråk ledningen med 32 procent. Matematik kommer som god två i botten där 8 procent får betyget F följt av engelska på 7 procent. Störta spridningen i botten och toppen har engelska följt av matematik.

Jämför vi med slutbetygen i år 9 ser vi samma mönster i botten. Både svensk som andraspråk och matematik verkar vara ett genomgående svaga ämnen. Trots Mattelyftet verkar det inte ha haft synbara effekter på elevresultatet. Vad det beror på kan man fundera på.  Jag har inget svar.

Minsta skillnaden mellan pojkar och flickor i betygen är främst i ämnena Idrott och hälsa, Engelska och Matematik. Samtidigt är det endast matematik som sjunker över mätperioden.
Tittar vi på de som har ett dokumenterat stöd hösten 2104 erhåller mellan 47 till 93 procent ett godkänt betyg i de olika ämnena 2015. Däremot finns det en omvänd ordning att mer än hälften med dokumenterat stöd i svenska som andraspråk får inget betyg. Tittar vi på matematik är det en tredjedel som inte får godkänt betyg i matematik trots dokumenterat stöd. Vad det beror på kan man undra över. Är åtgärderna fel i förhållande till det behov eleven har för att nå godkänt?

Betygen ska ju ge en fingervisning över hur kunskapsutvecklingen är hos eleven.  När nu vi har denna information finns det mönster och samband som speglar var problemen ligger. En information värdefull både för rektorer, lärare och vårdnadshavare. Utöver det skulle det vara önskvärt att skolorna kopplar kunskapsresultaten ämne för ämne med elevmålen i läroplanens kapitel två under huvudmomentet Kunskaper. Då skulle vi kunna se om undervisningen bedrivs på ett målinriktat sätt i det pedagogiska arbetet. Betyg ensamt är ingen kvalitetsindikator på undervisningen. Här behövs mätetal på processdugligheten som en kvalitetsindikator i undervisningen.

Trots allt kan man sluta sig till att de sex första åren i skolan har pojkar en bättre resultatutveckling i betygen. Samtidigt som vi har en svag trend uppåt under de år betyg funnits i år 6.

Källa: Skolverket  

 

tisdag 27 oktober 2015

Över ån efter vatten

Medkänsla är en avgörande storhet i alla mänskliga relationer. Det kan uttryckas på många sätt. Det brukar var en del av känslans intelligens.
Under Idag sidan i SvD tar begreppet upp. Maria Carling skriver:
vi ska vända blicken utåt och odla tolerans, öppenhet och medkänsla
Artikeln handlar om Daniel Goleman som skrev boken Känslans Intelligens. I en ny bok tar han upp influenser från Dalai lama. Han grundtankar utgår från buddismen. Om vi nu ska utbilda alla elever i medkänsla kan man fråga sig varför vi ska gå över ån efter vatten.

Både läroplanen för grundskolan Lgr11 och gymnasieskolans läroplan Lgy11 utgår från att värdegrunden i svensk skola ska bygga på människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Läroplanerna skriver:
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.
Ordkombinationer som kristen tradition, västerländsk humanism och icke-konfessionell ger extra dimensioner. Icke-konfessionell innebär att trosläror kan användas utan att man lutar sig mot tron utan mer lärornas innehåll som goda levnadsregler. Problemet blir dock uppenbart när man tar buddismens grundregler för att förmedla medkänsla. Det kan säkert vara bra ur ett allmänmänskligt perspektiv. Tyvärr krockar den med läroplanernas skrivning att värdegrunden ska bygga på kristen tradition.

Om vi för en stund stannar där och funderar vad i den kristna traditionen speglar medkänsla. Vi kan börja med det som brukar betecknas som situationsetiken:
Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det ska ni också göra dem.
Det åskådliggörs i den bibliska berättelsen i Luk 10:25-37 om den barmhärtiga samarien. En berättelse om mannen som blev överfallen av en rövare. Prästen råkade komma förbi men tog en omväg. Leviten gjorde samma. Samariern däremot hade medkänsla och hjälpe den överfallne. Daniel Goldman säger i artikeln:
Hitta ett sätt att hantera dina egna destruktiva känslor så att du kan vara lugn, klar och ta bättre beslut. Försök att på ett genuint sätt bry dig om andra människors välbefinnande. 
Det leder mig fram till kärlekens lov.
Låt hjärtat va me är viktigt. Hjärtat symboliserar kärleken. Vägen framför andra är kärleken, beskriven i 1 Kor 13. Kärlekens lov börjar med:
Om jag talar både människors och änglar språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal.
Har vi inte hjärtat med får vi den typ av underströmmar som finns i Sverige i dag med rasism i dess olika former. Då är det viktigt att vi utgår från det som förenar oss människor. Låt avslutningen av bibelversen få stå som symbol:
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
Hur skolan ska utbilda kommande generationer i ett etniskt mångkulturellt samhälle som Sverige är en knäckfråga. Speciellt med medborgare med olika etniska och religiösa bakgrunder. Här kan läroplanen skapa en strukturellt problem om det inte öppet diskuteras vad värdegrunden bygger på. För jag håller med Daniel Goldman när han säger:
Vi tenderar att bara utbilda huvuden, inte hjärtan. Intellektuella kan vara väldigt elaka om de inte har medkänsla.
Därför måste det bli en balans i skolans uppdrag mellan demokratisk fostran och kunskaps utveckling. Mellan hjärna och hjärta.

Media SvD
     

fredag 23 oktober 2015

Värdegrunden allas impregnering mot hat

Värdegrunden är allas impregnering mot hat, diskriminering och kränkningar. Det är inte för ro skull läroplanen för förskolan och grundskolan har huvudmomentet Normer och värden som den första storheten. I Lgr11 första kapitel står följande om skolans uppdrag:
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevers lärande...(s 9)
Läroplanen innehåller skrivningar om att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar.

Utöver det skrivs i läroplanen Lgr11 om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet. Därtill kryddat att den etik som ska prägla skolan ska överensstämma med kristen tradition och västerländsk humanism (s 7).

I ljuset av det ohyggliga som inträffade i Trollhättan 22 oktober 2015 på skolan Kronan kan man fundera kring hur värdegrunden finns eller inte finns i skolan och samhället. Har skolans uppdrag misslyckas när en individ kan gå så långt att han tillgriper våld för att han tycks hata människor pga etnicitet. Frågorna är många. Jag har inget färdig lösning. Men det är oroande med de underströmmar av hat och gruppåtskillnader vi ser idag. Läroplanen Lgr11 skriver:
Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där (s 7).
Då kan följande bild vara en skiss över hur skolor i gemen kan arbeta med värdegrunden.
Bilden är framtagen i f.d. Orrefors verksamhetsområde av Mildred Pärsson, Ann Ståhlberg, Ann-Charlotte Nilsson och Thomas Jonsson. Bilden har jag och min medförfattare Hans-Olof Hanselid i vår bok "Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat" när vi beskriver hur man målinriktat ska jobba med Normer och värden. 

Bilden återspeglar att värdegrunden är ett kretslopp som innebär att Allt och alla är beroende av varandra. Detta behöver präntas in i varje elev. Skolan och dess huvudmän får inte ensidigt bar fokusera på kunskapsuppdraget. Det är lika viktigt att ständigt hålla det andra uppdraget levande. Ett kretslopp måste ständigt underhållas för att fungerar. Där har skolan, föräldrar och närsamhället en avgörande betydelse.

Kanske händelserna i Trollhättan kan ha det goda med sig att vi kan motverka de negativa och farliga underströmmar samhället har idag. Slutenhet har aldrig lett framåt. Det är viktigt att vi ansar i vegetationen både på höger och vänsterkanten där detta icke önskade ogräset finns. Ett kretslopp måste alltid kultiveras för att vara friskt.

Källor:
Läroplanen Lgr11
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen 
 

torsdag 22 oktober 2015

Det ofattbara

När något oväntat och chockartat inträffar stannar livet upp. Nu har det ofattbara hänt grundskolan Kronan i Trollhättan och blivit symbolen för det ofattbara. Tragiskt att två fått sätta livet till. Två personer har dött (i skrivande stund), en lärare direkt och en ungdom under operation på NÄL-sjukhuset.
Det ofattbara kommer ge en bild av hur skolan lyckas tillämpa Arbetsmiljölagen och Skollagens 5 kap om Trygghet och arbetsro. Riktigt vilka slutsatser man kan dra är för tidigt att ha någon uppfattning om. Åter har ljuset fallit på huvudmannen. Hur tar huvudmannen sitt ansvar för att sådana här händelser inte ska inträffa. I vilken grad tar huvudman sig ann ett förbyggande arbete. Huvudman i detta fall är den politiska utbildningsnämnden i Trollhättan.

Frågorna är många. Svaren få. Men de absolut viktigaste i nuläget är att få svar på frågan VARFÖR. Får vi inte svar på det kommer såren att vara öppna länge.

Jag känner en djup avsky och tomhet inför detta. Hoppas skolan och Trollhättan kan komma ut ur detta på en värdigt sätt.

Till de två döda, RIP.

onsdag 21 oktober 2015

Det ekar i det vänstra rummet

Så har det hänt igen. Det vänstra rummet ekar av tyckande och tro. Vännerna i tanksmedja Katalys och Nätverket för en likvärdig skola grottar ned sig i påstående utan värde. Man tar hjälp av Hattie för att prata kamrateffekter.
I sin bild av lärandet pratar Hattie om återkoppling som den tredje delen i kedjan planer-undervisa-återkoppla-förbättra. Om jag relaterar från boken Synligt lärande (s 181) ges en checklista över återkoppling och lärarna:
  • bryr sig mer om hur elever tar emot och tolkar återkoppling
  • vet att eleverna föredrar att ha mer framstegsinriktad än korrigerande återkoppling
  • vet att när elever har mer utmanande mål leder det till större mottaglighet för återkoppling
  • undervisar medvetet eleverna i hur de ska söka, förstå och använda återkoppling som ges och
  • inser värdet av kamratåterkoppling och undervisar medvetet kamrater i att ge andra elever lämplig återkoppling
Om kamrateffekter är lika med kamratåterkoppling är det inte liktydigt med det Suhonen m fl vill påskina. Skolval eller inte är kamratåterkoppling oberoende av driftsformer. Åter haltar deras påstående om skolsgregationen. IFAU har visat tydligt att denna beror på bostadssegregationen. Om det har jag skrivit i inlägget Förlåt att jag besvärar. Länk nedan. Samtidigt kan man fundera hur logiken hänger ihop. De fristående skolorna i Sverige utgör endast 15 procent av alla skolor. Om skolvalet är ett problem är det ett interkommunalt problem.

Åter visar det sig att Suhonen m fl är tunna i sin bevisning och vrider fakta på sitt sätt. Vilket i slutändan tillhör skrået åsiktstyckande och tro, det som brukar kallas ideologi. Fakta argumenten är låga hos damen och herrarna när det kommer till skolvalet och elevresultatet.

Media DN
Pluraword
Förlåt att jag besvärar
Källa:
Hattie, John (2012) - Synligt lärande för lärare, Natur & Kultur 

Sverige har ett system, ett skolsystem

Skolsystemet är föremål för många diskussioner. Speciellt hur bara speglar systemet det samhälle vi lever i. Noterar att samma diskussion fördes för snart 70 år sedan i 1946 års skolkommission:
Om vårt skolväsen sålunda i vissa avseenden bär på ett tyngande arv från gångna århundraden — och till detta arv bör även räknas konkurrensen lärjungarna emellan och betygshetsen, med metoder som anses härröra från jesuiterordens pedagogiska insats — måste man å andra sidan konstatera, att våra skoltraditioner i mångt och mycket är lysande och att skolan av i dag utgör en god grund att bygga vidare på. Denna grund får inte raseras.
Alla vet vi att denna skolkommission kom med förslaget till en enhetsskola som blev grundskolan 1962. Grundskolan kom till genom att man gjorde om folkskolan och realskolan. Den åttaåriga folkskolan behöll i stort de sex första åren med ett lågstadium (år 1-3) och mellanstadium (år 4-6). Realskolan lades på och blev en linje och ämnes skola som kallades högstadiet (år 7-9).
I Inger Enkvist krönika i GP 151020 beskriver hon skolsystemets förfall genom tiderna. Det jag vänder mig emot i hennes beskrivning är grundskolan på 1960-talet. Jag var en av de första som gick ut grundskolan 1968. Den skola jag gick i präglades mycket av den utbildningstradition som fanns i realskolan trots 1962 års läroplan. Adjunkterna vi hade i den högstadieskola jag gick på hade tidigare undervisat på realskolan. De hade i mångt kvar katederundervisningen.

Det som jag tycker Inger Enkvist missar är de linjeval som fanns i högstadiet. Här fanns nio linjeval att välja mellan. Några få var praktiskt orienterade och resten teoretiska. Allt från språkinriktning till teknikinriktning. Här hade vi grabbar som gillade teknik och naturvetenskap möjlighet att välja inriktning som passade oss. Högstadiet blev intressant trots vuxenblivandet. Vi grabbar kunde utvecklas i den riktning som gjorde det möjligt med vidare studier.

Hur vi ska få tillbaka lusten och nyfikenheten hos tonåringar att lära sig är ett av skolans viktigast uppgifter. Det andra är att skolan alltid ska spegla den samtiden den befinner sig i. Det är inte precis vad dagens skola lyckas med. Nästan som man kan säga att vi inte lärt oss så mycket av det som 1946 års skolkommission slog fast ovan.

Dagens skola har två primära uppgifter: fostra demokratiska individer och bibringa kunskap. Låt oss hoppas att den sittande skolkommission bygger sina förslag på ett skolsystem som är robust att möta de krav på kunskaper och dess tillämpning som behövs för det uppväxande släktet. Professionen behöver också samla sig till metodutveckling av en strukturerad undervisningen som är i fas med sin samtiden.

Media GP

torsdag 15 oktober 2015

Ena av oss

Berättelsen om det stora som hänt Norge sedan andra världskriget är obligatorisk läsning. Boken En av oss skriven av Åsne Seierstad är berättelsen som berör och sätter fokus på både människor och handlingar.
Berättelse tar sin start på Utöya med orden:
Hon sprang.
Uppför sluttningen, bort över mossen. Gummistövlarna sjönk ner i den våta jorden. Det kluckade i skogsmarken under henne.
Boken består av tre delar. Den första väver in bilden av Anders Behering Breivik från barndomen fram till 22 juli-attentatet och attentatet. Om tre ungdomar som miste sitt liv och två överlevde den dagen på AUF-lägret. De var Simon, Anders, Bano, Lara och Viljar.

Berättelsens handlar om bomben i regeringskvarteren i Oslo. Om paniken som bröt ut och det totala kaos som bröt ut. Åter får vi bekräftat hur handlingsförlamat samhället blir över stora spektakulära händelser. Ta bara mordet på Olof Palme eller Tsunamikatastrofen.

Medan förvirringen varade tog sig Anders Behering Breivik till Utöya för att genomföra det största massakern i modern tid av en enskild person. En berättelse som överträffar de flesta bloddrypande deckare jag läst. Åsne har lyckats återskapar de mardröms lika avrättningarna. Hon lyckas också förmedla nödropen från ön och den totala brist på kommunikation på fastlandet. Ett kaos som bedrog till att skjutningarna blev så omfattande.

Bokens del två beskriver rättegången och domen av Anders Behering Breivik. Rättegången kunde vi följa i TV. Den får en djupare innebörd när man läser berättelsen.

Sista och tredje delen av boken handlar om några familjers sorg och hur norska samhället inte var så enat och rakryggad i sin sorg efter den 22 juli 2011. Det slående är berättelser om efterspelet och sorgen. Låt mig citera om en familjs sorg och sambandet två år efter när en ceremoni skulle hållas på Utöya.
Familjen blev bara ledsen av rosorna, regnbågarna och demokratin som skulle besegra gärningsmannen. De mådde illa av partifolk som sade att Arbeiderpartiet var massakerns offer. De blev upprörda över AUF:are som skulle "ta tillbaka Utöya" innan de dödade var begravda.
De kom ihåg AUF-ledaren Eskil Pedersens ord på rättegångens första dag: Smärtan är mindre nu.
Hade han inte talat med någon efterlevande alls? Visste han inte hur föräldrarna till hans döda medlemmar hade det?
Citatet ovan får tala för sig. Men inte vara det så snyggt som media rapporterade om den norska sammanhållningen efter den 22 juli 2011.

Boken ska definitivt läsas. Det är en bit av norsk och nordisk historia som berör och vidgar synen hur terror och förvridna åsikter kan få hemska följder. Lika aktuellt idag som då.

Källa:
Seierstad, Åsne (2013) - En av oss, Albert Bonniers förlag.   

    

lördag 10 oktober 2015

Studentens lyckliga dagar

Gymnasiet är föremål för ytterligare en utredning. Denna gång görs den av den tillförordnade generalen Helén Ängmo på Skolinspektionen. Enligt LR så diskuteras inte ens en återgång till ämnesbetyg. De skriver:

Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på nya åtgärder för att utveckla gymnasieskolan. Att frågan om ämnesbetygens återinförande då överhuvudtaget inte diskuteras i detta sammanhang är olyckligt! 
För att studenten, eller gymnasiexamen som det numer heter, ska bli lyckliga dagar måste en annan studiegång till.
Kravet på att förstå att den kurs man läser första året på höstterminen är lika med ett slutbetyg i en kurs är inte solklart. I den ålder är man inte mogen för att inse detta. Samtidigt som det inte är klart för eleven vad nyttan med just den kursen är för senare kurser.

Ett bättre sätt är att återinföra det gamla gymnasiets studieupplägg med ämnen kopplade till en progression i alla de tre åren man går de nationella behörighetsprogram likväl som de yrkespraktiska. På det viset kopplas förståelsen bättre för ämnet och hur det senare tillämpas inom de olika programmen i högre årskurser.

Det borde vara slutresultatet i utredningen som Ängmo lägger fram. De 25 år av kurser i gymnasiet borde vara en parentes.

Media GP

Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på nya åtgärder för att utveckla gymnasieskolan. Att frågan om ämnesbetygens återinförande då överhuvudtaget inte diskuteras i detta sammanhang är olyckligt! - See more at: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2858092-aterinfor-amnesbetyg-kursbetyg-skapar-bara-stress#sthash.XzP8d4df.dpuf
Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på nya åtgärder för att utveckla gymnasieskolan. Att frågan om ämnesbetygens återinförande då överhuvudtaget inte diskuteras i detta sammanhang är olyckligt! - See more at: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2858092-aterinfor-amnesbetyg-kursbetyg-skapar-bara-stress#sthash.XzP8d4df.dpuf

DÖ är dö

Så har avtalet spruckit om Decemberövernskommelsen. Nio månader höll den. Ilska och frustration noteras från vänsterlägret i politiken. Allt från att SD gynnas av att KD röstade ner avtalet till att vi får se på nyval. Kom genast att tänka på Det sjunde inseglet.
Å ena sidan spekuleras det i att döden för DÖ skulle innebära kaos i landet som för nio månader sedan. Å andra sidan att Löfven kanske kan skapa en ren S-regering. Allt beror på hur skicklig Löfven är som förhandlare och schackspelare. Kan han lyckas lura döden fram till 2018?

Dessutom var DÖ ett konstitutionellt moras enligt professor Ulf Bernitz:
Regerings­formen föreskriver i 8 kap 3 § att all skatte­lag­stift­ning ska antas av riksdagen.
Det skulle ställa till det om regeringen tar sig för att införa skatteändringar i budgeten utan att riksdagen får behandla det på sedvanligt sätt. Ulf Bernitz fortsätter:
Innebär DÖ att en sådan skatteskärpning kan genomföras genom budgeten? Rege­ringen lägger i så fall in i budgetpropositionen förslag om att vissa skatteregler för fåmansföretag ska ändras så att skattetrycket bli högre och det belopp som höjningen ger räknas in i budgetens intäktssida. Det blir sedan bara för riksdagen att följa DÖ och expediera de lagändringar som krävs.
Nu när DÖ är död kan vi slippa sådana finter. Demokratin vitaliseras. Samtidigt kan man fundera en stund om inte detta är en fördel för KD. Kanske det är dags för de värdekonservativa som flytt till SD att vända tillbaka till en demokratisk kraft som KD. För tillbaka till M lär de inte gå eftersom nya moderaterna placerat sig i mittenfåran.

Den som lever får se hur vital eller stökigt riksdagen blir i det längre perspektivet. Närmsta framtiden kommer det inte att hända något drastiskt. Däremot kommer V och Jonas Sjöstedt bli den stora förloraren. Nu kan S+MP skrota allt om vinster i välfärden.

Media SvD  
 

torsdag 8 oktober 2015

Offentlighet i fristående skolor

Nu har vi begåvats med ytterligare en statlig utredning om ökad offentlighet. Denna gång gäller det fristående skolor. På juristspråk har utredningen ett upphetsande namn: Ökad insyn i fristående skolor.
Utredningen föreslår att offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor från 1 juli 2017. Under förutsättning att regeringen lägger en proposition till riksdagen.

Tanken är att allmänheten ska få samma insynsmöjligheter som i den kommunala världen. Fristående skolor har idag ingen skyldighet att lämna ut dokument till allmänheten. Det är bara i de fall en fristående skola lämnar dokument till någon offentlig myndighet som allmänheten har möjlighet att få insyn.

Utredningen skriver följande om nya kravet på offentlighet hos fristående huvudmän:
Utredningen föreslår – i enlighet med utgångspunkten i direktiven – att offentlighetsprincipen ska införas hos huvudmän för fristående skolor En ny bestämmelse införs i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) av innebörd att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen (TF) om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar ska gälla också handlingar hos huvudmän för fristående skolor. Samtliga huvudmän för fristående skolor ska omfattas. Huvudmännen ska vid tillämpningen av OSL jämställas med myndigheter.
Det intressanta är här att oavsett driftsform (aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, m fl) på fristående skolor ska de omfattas.

I samband med att fristående skolor blir omfattad av offentlighetsprincipen kommer kraven på att de ska omfattas av arkiveringslagen. Dessutom kommer det krävas vissa förändringar i skollagen. Utredningen har noterat följande ändringar:
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
dels att 29 kap. 18 § ska upphöra att gälla,
dels att 9 kap. 22 §, 10 kap. 41 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 18 §, 15 kap. 34 §, 18 kap. 37 § och 29 kap. 14 § ska ha följande lydelse.
En hel del lagrum som kommer att påverkas. Några är:
  • Om kommunal insyn enligt 9 kap 22 §. Där tar man bort följande lydelse: och tillgodose allmänhetens behov av insyn.
  • Frågan om offentlighet i 29 kap 14 § får ett nytt stycke: För det allmännas verksamhet och för verksamhet hos huvudmän för fristående skolor gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 

Utredningen notera också att det kommer bli en ökad administrativ börda för fristående skolor. Något som även påpekas av Friskolornas riksförbund. Både ris och ros kan man säga om detta. Ska bli intressant att se var remissomgången säger och hur regeringen slutgiltigt lägger förslaget på riksdagens bord.

Källa:
Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82)  
 

Den enda sanna vägen

Den enda sanna vägen är inte sann. Anna Lindmans spännande serie om sekter avslutades onsdagen 7 oktober 2015 med att noterar att det här med sekter inte är endast religiöst betingat.
Den enda sanna vägen finns i sammanhang där en ideologi finns som bokstavstolkas. Det kan vara inom politiken både på vänster som högerkanten. Kända politiska strömningar är Maos Kina, Lenin och Stalins Sovjetunionen, Pol Pot och röda khmererna, Francos Spanien, Mussolini och Italien m fl.

Problemet när det handlar om religioner är just lagbundenheten. Här har vi de sekter som finns inom alla religioner, som salafister i Islam, Hare Krishna i Hinduismen och otaliga fraktioner inom kristendomen. Charlotte Essén har förtjänstfullt skrivit om det i boken Sektbarn.

Det slående i Annas serie är alla överrockar som funnits med när hon intervjuat medlemmar i de olika trossamfunden. Kontrollen är stor i samfund som funnit den enda sanna vägen. Storheter som tvivel, kritiskt tänkande och öppenhet är inte precis i högsätet. Slutenheten blir en unkenhet som frodas till att begränsa intryck och influenser från andra sociala sammanhang. Den enda sanna vägen serverar en färdig lyckolösning fritt från en tänkande människas värld. Förunderligt att sådan företeelser fortfarande kan existera i samhällen som utvecklats genom utbildning av befolkningen. Kanske man kan fundera över att människor kanske söker sig till de enkla lösningarna i en komplex värld.

Vad som är hönan och ägget i dessa sammanhang låter jag vara osagt. Men en sund tro bygger på tvivel."Jag arma fattiga människa". Tro bygger på nåden inte att jag måste vara på ett visst vis eller göra vissa saker för att kunna vara en god människa. Sund skepsis och tvivel är trons kärna.

Media SVT
Källa:
Essén, Charlotte (2008) - Sektbarn - ett reportage om de utvalda för paradiset, Albert Bonniers Förlag     

måndag 5 oktober 2015

Het potatis

Förslaget om en obligatorisk 10-årig grundskola kommer att bli en het politisk potatis. Ann-Marie Begler kom med sin utredning om förslaget till ny grundskola. Den tillsattes av Alliansregering och mottogs av den rödgröna S+MP regeringen. Den statliga utredningen har en intressant titel:
Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)
Utredningen är intressant på många sätt. Många tilläggsdirektiv blev det. Samtidigt som det varit svängdörrar i utredningen. Många har kommit och gått. Ett bekymmer när den politiska ledningen i regeringskansliet skiftar.

Till utredningens förslag. Det har varit två huvudalternativ. Ett att behålla förskoleklassen men ge skolplikt för 6-åringar. Det andra att göra om förskoleklassen till en ny förstaklass. Utredningen kom fram till följande förslag:
Utredningen förordar att alternativ 1, obligatorisk förskoleklass med skolplikt, ska införas. Alternativ 2 med sexårsklass bryter mot skollagens struktur genom att det krävs så många undantag från det som är grundskolans kärna: ämnen, timplan, kursplaner och kunskapskrav. Utredningen anser därför inte att en sådan förändring skulle tillföra något till elever, huvudmän eller vårdnadshavare.
Ska bli intressant hur det politiska heta potatisen slutar. Regering verkar vilja gå fram med alternativ 1. Alliansen står fast för alternativ 2. Här kommer styrkeförhållandena i riksdagen att avgör vilken av alternativen som blir verklighet. Beroende på hur SD kommer att rösta kan möjligen regering lida nederlag i utformningen av den nya 10-åriga skolan.

I övrigt är det intressant att fundera om just det förslagna resultatet skulle varit det förslagna om Alliansregering suttit kvar vid makten. Känns lite som utredaren varit politiskt korrekt.

Den som lever får se hur denna fråga kommer att valsas igenom det politiska maskineriet.

Källa:
Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)
    

Smitning pågår

Morgans mission som kommer att sändas på SVT under hösten 2015 tar upp mobbning som företeelse. I ljuset av den senaste statistiken från Barn och Elevombudet (BEO) har antalet anmälningar till myndigheten första halvåret 2015 ökat med 13 procent i förhållande till samma period 2014. Troligen toppen på ett isberg. En ytterst tråkig siffra. Vän av ordning frågar sig varför detta får fortgå trots lagar och förordningar. Kommunerna verkar repetera en ful ovana att inte ta ansvar för sitt genomförandeuppdrag av skolan.
Kommunerna verkar smita från sitt uppdrag på ett osmakligt sätt. Genom att teckna försäkring smiter man från sitt ansvar. Skollagen är ytterst tydlig på att huvudmannen och skolan är strikt ansvariga för kräkningar och diskrimineringar. Kapitel sex i skollagen är dessutom inte möjligt att avtala bort. Skollagen skriver i 6 kap 7 §:
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Detta åsidosätts starkt om nu kommunen tecknar försäkringar. Man smiter från sitt förebyggande arbete. Den politiska nämnden blundar för sitt uppdrag att se till att skolorna följer både skollagen och läroplanen. I grundskolans läroplan Lgr11 finns mål och riktlinjer under huvudmomentet Normer och värden kring kränkningar. Målet för skolan är att varje elev:
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt motverkar till att hjälpa andra människor.
Det finns riktlinjer både för alla och lärare kring kränkningen i skolan. För alla säger läroplanen ska:
aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper
Dessutom, lärare ska:
uppmärksamma och samråda med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling.
Varje klass består både av ett socialt system och ett administrativt dito i form av undervisning. Därför är ledarskapet i klassrummet A och O. Vad gäller för att skapa en god skolkultur i klassrummet? Hur får vi trivsel och arbetsro i gruppen? Här spelar huvudmän och rektorer en viktig roll för att skapa jordmånen för ett förebyggande arbete. Men framförallt arbete mot kräkning måste bygga på en medveten systematik för att ständigt motverka att det sociala systemet skapar dåliga strukturer.

Media SVT
Hemsida BEO 
Källor:
Skollagen (2010:800)
Läroplanen Lgr11
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen  

torsdag 1 oktober 2015

Resultaten dalar i grundskolan

Skolverkets resultatanalys över slutbetygen för 2015 visar blandat mönster. Fortfarande är det matematik och svensk som andraspråk som backar mest. Hela 34 procent får betyget F i svenska som andraspråk och matematik är det 9 procent som får betyget F.
Tittar vi på sambanden i betygsfördelningen enligt figuren ovan och fokusera på betyget A ser vi följande. Bästa ämnet i skolan är Engelska med hela 19 procent A. Därefter med ett hopp på 2 procentenheter har vi Idrott och hälsa på 17 procent A. Ytterligare ett hopp på 3 procentenheter har vi Hem- och konsumentkunskap samt Musik på 14 procent A. Därefter Bild på 13 procent A.

Ur rapporten kan man läsa att trenden för betyget E är negativ. Hela 17 ämnen har en negativ trend. Mest backar svenska som andraspråk från 2013-2015 med 9,2 procentenheter. Följt av matematik för samma period med 2,6 procentenheter.

Det som är beklagligt är att behörigheten till gymnasieskolan fortsätter sin utförsåkning sedan 1998. Hela 6 procentenheter har behörigheten sjunkit under dessa 17 år. Man ska då notera att vi under 9 år haft en röd och rödgrön regering. Och en orange alliansregering under 8 år. Om skolresultaten sjunkit under andra perioder är ointressant efter som det vara andra betygssystem som inte är kompatibla med dagens mål- och kunskapsbetyg. Däremot kan vi se att meritvärdena ökat. Både för den kommunala som fristående skolorna. Skillnaderna i meritvärden är drygt 13 meritpoäng mellan kommunala skolor och fristående fristående till dess favör. Vän av ordning funderar då kring debatten om betygsinflation och fristående skolor. Är det så stor som somliga tycks tro?

Tragiskt är dock att hela 14000 elever saknar behörighet till att gå i gymnasieskolan. Tittar vi närmare på hur de fördelar sig så saknar 1800 elever betyg i ett ämne. Hela 10000 saknar betyg i två eller flera ämnen. Den mest tragiska är de 1400 som saknar betyg i samtliga ämnen.
Tittar vi vilka dessa individer är och var de kommer från samhällsbakgrund är hälften från elever födda i Sverige av föräldrar födda i Sverige. Den största tillväxten är i gruppen elever som är födda utomlands och invandrat till Sverige och börjat skolan år 6-9.
Tittar på den socioekonomiska bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund kan noteras att ökning skett främst bland gruppen okända. Fortfarande är barn till föräldrar med endast gymnasial bakgrund den största delgruppen.

Mycket kan man läsa ut av betygsstatistiken. Men det tråkiga är trots allt att vi i Sverige inte lyckas skapa en skola som ger eleverna de kunskaper de har rätt till. Tyvärr kommer det ta ett tag att vända betygsresultaten i skolan. Vi har uppenbart inte lyckats vända skolresultaten oavsett politiks färg på regeringen under de år vi haft ett utpräglat mål- och kunskapsbetygssystem. Ett system fritt från den internkonkurrens mellan elever som det relativa betygen stod för.

För att sammanfatta min lilla analys låter jag Anna Ekström få slutordet:
Vi ser att skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan ökade med 1300 jämfört med förra året. Det är en allvarlig utveckling.

Hemsida: Skolverket