Den enda sanna vägen

Den enda sanna vägen är inte sann. Anna Lindmans spännande serie om sekter avslutades onsdagen 7 oktober 2015 med att noterar att det här med sekter inte är endast religiöst betingat.

Den enda sanna vägen finns i sammanhang där en ideologi finns som bokstavstolkas. Det kan vara inom politiken både på vänster som högerkanten. Kända politiska strömningar är Maos Kina, Lenin och Stalins Sovjetunionen, Pol Pot och röda khmererna, Francos Spanien, Mussolini och Italien m fl.

Problemet när det handlar om religioner är just lagbundenheten. Här har vi de sekter som finns inom alla religioner, som salafister i Islam, Hare Krishna i Hinduismen och otaliga fraktioner inom kristendomen. Charlotte Essén har förtjänstfullt skrivit om det i boken Sektbarn.

Det slående i Annas serie är alla överrockar som funnits med när hon intervjuat medlemmar i de olika trossamfunden. Kontrollen är stor i samfund som funnit den enda sanna vägen. Storheter som tvivel, kritiskt tänkande och öppenhet är inte precis i högsätet. Slutenheten blir en unkenhet som frodas till att begränsa intryck och influenser från andra sociala sammanhang. Den enda sanna vägen serverar en färdig lyckolösning fritt från en tänkande människas värld. Förunderligt att sådan företeelser fortfarande kan existera i samhällen som utvecklats genom utbildning av befolkningen. Kanske man kan fundera över att människor kanske söker sig till de enkla lösningarna i en komplex värld.

Vad som är hönan och ägget i dessa sammanhang låter jag vara osagt. Men en sund tro bygger på tvivel."Jag arma fattiga människa". Tro bygger på nåden inte att jag måste vara på ett visst vis eller göra vissa saker för att kunna vara en god människa. Sund skepsis och tvivel är trons kärna.

Media SVT
Källa:
Essén, Charlotte (2008) - Sektbarn - ett reportage om de utvalda för paradiset, Albert Bonniers Förlag