Resultaten dalar i grundskolan

Skolverkets resultatanalys över slutbetygen för 2015 visar blandat mönster. Fortfarande är det matematik och svensk som andraspråk som backar mest. Hela 34 procent får betyget F i svenska som andraspråk och matematik är det 9 procent som får betyget F.

Tittar vi på sambanden i betygsfördelningen enligt figuren ovan och fokusera på betyget A ser vi följande. Bästa ämnet i skolan är Engelska med hela 19 procent A. Därefter med ett hopp på 2 procentenheter har vi Idrott och hälsa på 17 procent A. Ytterligare ett hopp på 3 procentenheter har vi Hem- och konsumentkunskap samt Musik på 14 procent A. Därefter Bild på 13 procent A.

Ur rapporten kan man läsa att trenden för betyget E är negativ. Hela 17 ämnen har en negativ trend. Mest backar svenska som andraspråk från 2013-2015 med 9,2 procentenheter. Följt av matematik för samma period med 2,6 procentenheter.

Det som är beklagligt är att behörigheten till gymnasieskolan fortsätter sin utförsåkning sedan 1998. Hela 6 procentenheter har behörigheten sjunkit under dessa 17 år. Man ska då notera att vi under 9 år haft en röd och rödgrön regering. Och en orange alliansregering under 8 år. Om skolresultaten sjunkit under andra perioder är ointressant efter som det vara andra betygssystem som inte är kompatibla med dagens mål- och kunskapsbetyg. Däremot kan vi se att meritvärdena ökat. Både för den kommunala som fristående skolorna. Skillnaderna i meritvärden är drygt 13 meritpoäng mellan kommunala skolor och fristående fristående till dess favör. Vän av ordning funderar då kring debatten om betygsinflation och fristående skolor. Är det så stor som somliga tycks tro?

Tragiskt är dock att hela 14000 elever saknar behörighet till att gå i gymnasieskolan. Tittar vi närmare på hur de fördelar sig så saknar 1800 elever betyg i ett ämne. Hela 10000 saknar betyg i två eller flera ämnen. Den mest tragiska är de 1400 som saknar betyg i samtliga ämnen.

Tittar vi vilka dessa individer är och var de kommer från samhällsbakgrund är hälften från elever födda i Sverige av föräldrar födda i Sverige. Den största tillväxten är i gruppen elever som är födda utomlands och invandrat till Sverige och börjat skolan år 6-9.

Tittar på den socioekonomiska bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund kan noteras att ökning skett främst bland gruppen okända. Fortfarande är barn till föräldrar med endast gymnasial bakgrund den största delgruppen.

Mycket kan man läsa ut av betygsstatistiken. Men det tråkiga är trots allt att vi i Sverige inte lyckas skapa en skola som ger eleverna de kunskaper de har rätt till. Tyvärr kommer det ta ett tag att vända betygsresultaten i skolan. Vi har uppenbart inte lyckats vända skolresultaten oavsett politiks färg på regeringen under de år vi haft ett utpräglat mål- och kunskapsbetygssystem. Ett system fritt från den internkonkurrens mellan elever som det relativa betygen stod för.

För att sammanfatta min lilla analys låter jag Anna Ekström få slutordet:

Vi ser att skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan ökade med 1300 jämfört med förra året. Det är en allvarlig utveckling.

Hemsida: Skolverket