Svag resultattrend uppåt i skolan

Resultattrenden är svagt uppåt när det gäller betygsresultaten i år 6. För tredje året har Skolverket gjort en analys över betygen i år 6. Betygen har mäts på en rad kombinerade sätt. Under de sex första läsåren kan man ge blockbetyg i NO- och SO-ämnena. Av de skolor som tillämpar systemet med 11 ämnen uppgår till 13,4 procent av skolorna. De som väljer att splittra upp ämnena i t ex kemi, fysik och biologi i NO och religionskunskap, samhällskunskap, historia och geografi i SO med 16 ämnen görs i 59,4 procent av skolorna. Tittar vi på hur antalet elever som följer olika ämnen som skiljer ut sig resultatmässigt läser 99,9 procent matematik medan endast 10,6 procent läser svenska som andraspråk.

Annan statistik som kan var bra att tänka på är terminsbetygen 2015 bygger på 103 614 elever. Av dessa går 17 procent i en fristående skolan eller drygt 17 600 elever.

Ser vi lite på resultaten i diagrammet ovan ser vi 80,5 procent når minst betyget E i terminsbetyget. Hela 7,4 procent när inte kunskapskraven i ett ämnet. Hela 11,5 procent när inte kunskapskraven i två eller tre ämnen. Siffran för de som inte når något resultat alls i något ämne är 0,6 procent.

Resultatet har en svag ökning med 1 procentenhet från 2014. Glädjande nog är det pojkarna som ökar sitt resultat med 1,2 procentenheter. Flickorna ökar bar sitt resultat med 0,7 procent. Tragiskt nog avslutade 576 elever år 6 utan ett godkänt betyg i något ämne alls.

Ser vi på samband och mönster i betygsfördelning noteras att bästa ämnena med betyg (A-E) är med fallande ordning: slöjd, bild, hem- och konsumentkunskap, musik, teknik och svenska. Tittar vi på den andra ämnen med betygen (A-E) har vi sämsta ämnen i stigande ordning från botten: svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Studerar vi betygsfördelningen i toppen och betyg A ser fördelningen ut som följer. Hela 16 procent har betyg A i Engelska, 13 procent i Modersmål, 10 procent i Matematik och Idrott och hälsa 9 procent. Vänder vi blicken till botten och betyget F tar svenska som andraspråk ledningen med 32 procent. Matematik kommer som god två i botten där 8 procent får betyget F följt av engelska på 7 procent. Störta spridningen i botten och toppen har engelska följt av matematik.

Jämför vi med slutbetygen i år 9 ser vi samma mönster i botten. Både svensk som andraspråk och matematik verkar vara ett genomgående svaga ämnen. Trots Mattelyftet verkar det inte ha haft synbara effekter på elevresultatet. Vad det beror på kan man fundera på.  Jag har inget svar.

Minsta skillnaden mellan pojkar och flickor i betygen är främst i ämnena Idrott och hälsa, Engelska och Matematik. Samtidigt är det endast matematik som sjunker över mätperioden.

Tittar vi på de som har ett dokumenterat stöd hösten 2104 erhåller mellan 47 till 93 procent ett godkänt betyg i de olika ämnena 2015. Däremot finns det en omvänd ordning att mer än hälften med dokumenterat stöd i svenska som andraspråk får inget betyg. Tittar vi på matematik är det en tredjedel som inte får godkänt betyg i matematik trots dokumenterat stöd. Vad det beror på kan man undra över. Är åtgärderna fel i förhållande till det behov eleven har för att nå godkänt?

Betygen ska ju ge en fingervisning över hur kunskapsutvecklingen är hos eleven.  När nu vi har denna information finns det mönster och samband som speglar var problemen ligger. En information värdefull både för rektorer, lärare och vårdnadshavare. Utöver det skulle det vara önskvärt att skolorna kopplar kunskapsresultaten ämne för ämne med elevmålen i läroplanens kapitel två under huvudmomentet Kunskaper. Då skulle vi kunna se om undervisningen bedrivs på ett målinriktat sätt i det pedagogiska arbetet. Betyg ensamt är ingen kvalitetsindikator på undervisningen. Här behövs mätetal på processdugligheten som en kvalitetsindikator i undervisningen.

Trots allt kan man sluta sig till att de sex första åren i skolan har pojkar en bättre resultatutveckling i betygen. Samtidigt som vi har en svag trend uppåt under de år betyg funnits i år 6.

Källa: Skolverket