Sverige har ett system, ett skolsystem

Skolsystemet är föremål för många diskussioner. Speciellt hur bara speglar systemet det samhälle vi lever i. Noterar att samma diskussion fördes för snart 70 år sedan i 1946 års skolkommission:

Om vårt skolväsen sålunda i vissa avseenden bär på ett tyngande arv från gångna århundraden — och till detta arv bör även räknas konkurrensen lärjungarna emellan och betygshetsen, med metoder som anses härröra från jesuiterordens pedagogiska insats — måste man å andra sidan konstatera, att våra skoltraditioner i mångt och mycket är lysande och att skolan av i dag utgör en god grund att bygga vidare på. Denna grund får inte raseras.

Alla vet vi att denna skolkommission kom med förslaget till en enhetsskola som blev grundskolan 1962. Grundskolan kom till genom att man gjorde om folkskolan och realskolan. Den åttaåriga folkskolan behöll i stort de sex första åren med ett lågstadium (år 1-3) och mellanstadium (år 4-6). Realskolan lades på och blev en linje och ämnes skola som kallades högstadiet (år 7-9).

I Inger Enkvist krönika i GP 151020 beskriver hon skolsystemets förfall genom tiderna. Det jag vänder mig emot i hennes beskrivning är grundskolan på 1960-talet. Jag var en av de första som gick ut grundskolan 1968. Den skola jag gick i präglades mycket av den utbildningstradition som fanns i realskolan trots 1962 års läroplan. Adjunkterna vi hade i den högstadieskola jag gick på hade tidigare undervisat på realskolan. De hade i mångt kvar katederundervisningen.

Det som jag tycker Inger Enkvist missar är de linjeval som fanns i högstadiet. Här fanns nio linjeval att välja mellan. Några få var praktiskt orienterade och resten teoretiska. Allt från språkinriktning till teknikinriktning. Här hade vi grabbar som gillade teknik och naturvetenskap möjlighet att välja inriktning som passade oss. Högstadiet blev intressant trots vuxenblivandet. Vi grabbar kunde utvecklas i den riktning som gjorde det möjligt med vidare studier.

Hur vi ska få tillbaka lusten och nyfikenheten hos tonåringar att lära sig är ett av skolans viktigast uppgifter. Det andra är att skolan alltid ska spegla den samtiden den befinner sig i. Det är inte precis vad dagens skola lyckas med. Nästan som man kan säga att vi inte lärt oss så mycket av det som 1946 års skolkommission slog fast ovan.

Dagens skola har två primära uppgifter: fostra demokratiska individer och bibringa kunskap. Låt oss hoppas att den sittande skolkommission bygger sina förslag på ett skolsystem som är robust att möta de krav på kunskaper och dess tillämpning som behövs för det uppväxande släktet. Professionen behöver också samla sig till metodutveckling av en strukturerad undervisningen som är i fas med sin samtiden.

Media GP