Skoldebatten fortsätter på många håll. Senast gör Magnus Henrekson sig tolk för ett antal förslag till att förbättra svensk skola. Somligt bra andra fel. Av den sju förlagen är det enligt mitt förmenande endast fyra som går VG. Resten är IG.
Förslag ett är fel efter som effekten av nationella prov är begränsad som mätare på kunskap. I Hatties metaanalyser (Visible learning 2009) av återkommande prov och effekter av prov ges endast en effekt på studieresultatet på d = 0,34. Brytpunkten ligger på ett d = 0,40 för att se effekter på åtgärderna.
Förslag två är rätt. Dagens system med kurser i gymnasiet ger inte önskad progression i kunnandet. Kurserna är för begränsande. Systemet med att läsa samtliga ämnen under tre år ger möjlighet till fördjupning vart efter studierna höjs till högre årskurser. Man för sammanhang och fördjupning på ett sätt som behövs för högre studier. Därtill kan man givet koppla en studentexamen enligt finsk modell med externa examinationer.
Förslag tre är fel för betygssystem i sig säger inget om studieresultatet eller skolans förmåga att leverera kunskap. Summativ bedömning (betyg) är bara en mätning vid ett givet tillfälle. Ett tillfälle som definitivt inte speglar kunskap. Dagens betygssystem är inte bara byggt på att eleverna ska ha sakunskap utan även elevers förmågor. Studera gärna nuvarande kursplaner och kunskapskraven. Betyg som i formstora dagar finns inte.
Förslag fyra är inte heller riktigt. Dagens skola fokuserar förmågor kopplat till sakunskap. Meritorienterad betygsystem har bara en funktion. De används som gallrings instrument till högre utbildningar. Frågan är om det ens är värt som kriterier för att lyckas med akademiska studier.
Förslag fem är viktigt för att styra upp etableringsrätten. En tro på en återgång till central detaljstyrning är helt fel. Men att de som ska få verka på skolans område måste kontrolleras hårdare. Här bör Skolinspektionen få tuffare mandat. Dock bör inte kommuner ges mer än insyn. De har den idag. Möjligen ge sin syn vid etableringar av fristående skolor på orten. Däremot inte vetorätt eftersom dagens hobbypolitiker har för dålig kunskap om vad de är satta att genomför.
Förslag sex är rätt. Har mycket gått i sig. Men redan i gällande Skollag (2010:800) har Skolinspektionen rätt till tvångsförvaltning (26 kap 18 §). Kanske verkställigheten ska fortas på. Kanske inte nödvändigt att vandra i förvaltningsdomstolarna för att åtgärden ska få laga kraft. Dessutom borde Skolinspektionen stöpas om till vissa delar enligt Henreksons förslag.
Förslag sju är helt rätt. Det måste finnas fler vägar till läraryrket. De duktigaste och framgångsrika lärarna har både en förmåga till lärandet hos eleven med djup ämneskunskap. Klassrummet är en teaterscen. Där det finns manus och hård regi. Men i varje uppträdande avgörs framförandet i spänningsfältet mellan läraren och eleven.
Media DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar