Nu har det hänt igen. SvD har lyckats att knäcka en nyhet till. I morgon ska Björklund ha presskonferens om nya läroplanen Lgr11 dit kursplanerna hör. I början av veckan hände samma sak, fast med en större internationell dignitet när Nobelprisiet i Medicin avslöjades före offentliggörandet av just SvD. Är detta början på en ny journalistik era?
Allt nog, mina kontakter på departementet har sagt att det som presenteras i morgon är ändringar i marginalen. Och så kan jag faktiskt tycka om detta också.
Men jag förstår att det upprör i många intellekuella kretsar och politiska läger det här med kristendom. Men det är väl slående för ett land som Sverige att förneka sin värdegrundshistoria.
Att det sedan kan bli ett problem i skolan är en annan sak. Genom nya skollagen har det slagits fast att de nationella styrdokumenten ska gälla alla skolor. Om nu regeringen då i ett av de centrala styrdokumenten pekar på behovet av ett annat fokus än det som burits av Socialdemokratin kommer det givitvis att få konsekvenser.
Hur ska lärarna tackla detta? De är inte längre fria att välja innehållet i undervisningen. Den styrs från och med 1 juli 2011 av de centrala innehållet i kursplanerna. Alltså vad ska lärarna lära ut år 1, 2, 3, och så vidare.
En annan intressant fundering, som inte kom fram i artikeln, är att skollagen som trädde i kraft 1 augusti i år har krav på likvärdighet i undervisningen. Då måste alla skolor, oavsett inriktning, följa det centrala innehållet. Nästa så man skulle vilja tjuvlyssna i fristående skola med kristen grund hur lärarna där kommer att undervisa i ämnet kristendom och ställa det mot hur en lärare i en islamsk fristående skola undervisar i samma ämne.
Kommer likvärdigheten att vara den samma? Den som lever får se, personligen tror jag det är en politisk uttopi att tro att det går att skapa en likvärdig skola ur alla synvinklar. Men gott nog att alla har samma krav att uppfylla.
Media: SvD
Kunskapens trädgård
söndag 10 oktober 2010
lördag 9 oktober 2010
Nygammalt
Länge har jag hört uttrycket nya läroplanen i skolan. Man kan undra efter 16 år hur man kan kalla något nytt. Samtidigt signalerar det att lärarkåren och skolledningarna inte drivit skolan i en mål- och resultatstyrd riktning. Man har missat att genomföra sitt uppdrag utifrån styrdokumenten. Och om detta beror på okunniga huvudmän eller inte kan man fråga sig.
Med nya skollagen blir det en tydlig uppdelning på rollerna och vad huvudmannen ska ägna sig åt. Och inte är det att detaljstyra förskolans och skolans inre rika liv utan ge förutsättningarna för verksamheten. Förskolchefer och Rektorer däremot har makten över det inre rika livet i förskolan och skolan.
Ett stort RUT och ROT uppdrag är behövligt i skolan nu när en ny skollag finns på plats och ska tillämpas. Det främsta styrdokumentet för skolan. Till detta är det dags att nu gällande läroplanen för grundskolan blir nygammal och man ska följa vokabulären i hur skolan sätt på Lpo94.
På måndag pressenteras den nya läroplanen Lgr11. Intressant med betäckningen är att här går Björklund tillbaka den beträckningar från för. Kan det bero på att skolan aldrig lämnat Lgr80?
Det kommer att bli spännande att se hur mycket förändringar som gjorts i Skolverkets förslag SKOLA 2011. Ett kan dock sägas om den nya läroplanen och kursplanen, det blir ett tydligare VAD och VARFÖR . Men fortfarande äger skolorna HURet.
Media SvD
Med nya skollagen blir det en tydlig uppdelning på rollerna och vad huvudmannen ska ägna sig åt. Och inte är det att detaljstyra förskolans och skolans inre rika liv utan ge förutsättningarna för verksamheten. Förskolchefer och Rektorer däremot har makten över det inre rika livet i förskolan och skolan.
Ett stort RUT och ROT uppdrag är behövligt i skolan nu när en ny skollag finns på plats och ska tillämpas. Det främsta styrdokumentet för skolan. Till detta är det dags att nu gällande läroplanen för grundskolan blir nygammal och man ska följa vokabulären i hur skolan sätt på Lpo94.
På måndag pressenteras den nya läroplanen Lgr11. Intressant med betäckningen är att här går Björklund tillbaka den beträckningar från för. Kan det bero på att skolan aldrig lämnat Lgr80?
Det kommer att bli spännande att se hur mycket förändringar som gjorts i Skolverkets förslag SKOLA 2011. Ett kan dock sägas om den nya läroplanen och kursplanen, det blir ett tydligare VAD och VARFÖR . Men fortfarande äger skolorna HURet.
Media SvD
onsdag 6 oktober 2010
Pubertalt beteende
Cirkus Helgeandsholmen del 2
Kritiken har inte varit nådig mot SD sedan deras cirkusnummer igår. Dom uppförde sig som pubertala tonåringar som blir kränkt för små skitsaker. Och ett typiskt beteende hos de som i 30 års åldern tror att de vet allt och kan allt. Bra att de själva springer på minorna.
Sedan måste de etablerade lära sig att öppet börja argumentera om systemfelen i svensk invandrings- och integrationspolitik. Om rokaden i regeringen är ett första steg måste nog makteliten och media börja ändra sina attityder till mångfalden att dumdristigt försvara den med vilka villkor som helst.
Nästa stora grej måste bli att lägga ned ett antal specialmyndigheter och göra dem till avdelningar inom Arbetsförmedlingen med ny besättning byråkrater som inte är befläckade av det tänkande som skapat den uppdämda ilskan i samhället över det som gått snett i integrationspolitiken.
Intressant är också att ett sekulariserat samhälle fullständigt missat kyrkans roll och budskap som världens salt. Salt svider och tar död på förruttnelsen i ett samhälle. Den kristna läran är mer radikal, utan att vara extremistisk, i sin grundton än någonsin socialismen varit när det gäller männskligt handlande.
måndag 4 oktober 2010
Kul att vara entreprenör?
Den som tror att det är roligt att vara entreprenör har helt rätt. Men det är inte beroende på politiker eller en frånvarande skola i entreprenörssammanhang som avgör. En entreprenör är besjälad av att ändra något som är uppenbart galet eller där det finns en lucka i affärslogiken.
Då blir det lite konstigt att läsa Sofia Nerbrands krönika "Gravallvaret hotar vår framtidstro", att det skulle vara någon form av hämsko i att lära sig "att leta problem och analysera innan vi går till handling i stället för att lita på vår magkänsla". De ena utesluter inte det andra. Kreativitet som är den stora delen av ett besjälat entreprenörsskap bygger på biologiska faktorer. Kreativa människor har det visat sig använder både vänster och höger hjärnahalva. Dom har ett högt blodflöde i pannloben mellan hjärnhalvorna.
För att vara framgångsrik måste du använda både hjärta och hjärna.
Om vi tar samhällshinder till varför vi idag inte har mer god jordmån för att skapa växande företag beror det på orden pengar och socialförsäkringssystemen.
Pengar därför att det kräver kapital att driva upp en verksamhet. Problemet i Sverige är inte idétorka utan uthålligheten och pengar att pumpa upp verksamheter med som klarar att knäcka existerande strukturer. Går vi tillbaka sådär 160 år i tiden var det precis så en mycket driftig sjökapten gjorde. Han var journalist, politiker och företagare i samma person. Genom sin förmåga att skapa infrastrukturen via riksdagen för att bryta ned det gamla bondsamhället och den tidens penninginstitut, de rika handelshusen, skapade han en bankverksamhet som var med att riskfinansierade den växande industrin under 1870 - 1890-talet. Samtidigt var han en flitig skribent i diverse tidskrifter för att skapa insikt. Denna man var ingen mindre A. O. Wallenberg.
Som bekant är idag inte jordmånen för bankerna den den engång var efter Krügerkraschen 1932. Den typ av riskfinansiering som finns idag är inte ett tydligt "ägarkapital" utan kapital som bara har i sikte att på snabbaste sätt skapa mervärden för investerar på 5 års sikt. På den tiden bygger man inte ett bärkraftigt företag.
Den andra stora hämskon för växande entreprenörsföretag är socialförsäkringssystemet.
Entreprenörer är oftas, med några få undantag, personer som lyckas driva upp en verksamhet till 10 - 15 anställda. Därefter behöves nyckelkrafter både i företagets löpande verksamhet som i dess styrelse för att ta nästa kliv. Problemet är bara att dessa nyckelpersoner hittar man idag på välavlönande jobb inom de stora organisationerna. Om dessa ska värvas till en osäker tillvara i ett litet entreprenörsdrivet företag tvingas man tumma på levnadsstandard och därmed gå minste om det som erbjuds via socialförsäkringssystemen. Och vem vill det när man etablerat sig i 40 årsåldern?
Attityder till företagande är viktigt. Problemet är snarare flaskhalsarna i ekonomin som jag nämnt ovan. Innan detta rättats till är det inte stor sannorlighet att vi kommer att se någon nämnvärd expansion av företag som under förra samhällsomdaningen för dryga hundar år sedan.
Dessutom ser dagens samhällsomdaning oerhört annorlunda ut än när industrialismen bröt igenom. Då skapades jobb genom att man rationaliserade tiden i den gamla ekonomin. När sedan industrin rationaliserades skapades tid till att bygga ut den offentliga sektorn. Och när vi nu ser mer och mer bort rationaliseringar av standardiserade arbeten återstår några utmärkande drag för de arbeten som behövs.
Arbeten som kräver handkraft, olika typer av hantverksyrken, och de som kräver hög specialistkunskap är de som på intet sätt går att tidsmässigt rationalisera. Och båda kräver högt mått av kunnande och kompetens. Hur man nu ska klara den utmaningen är en stor nöt att knäcka för att skapa de nya företagen som ska bära välfärden. Samtidigt krävs det att dessa företag på något sätt internationaliseras, men då inte med den idag existerande affärslogiken.
Media: SvD
Då blir det lite konstigt att läsa Sofia Nerbrands krönika "Gravallvaret hotar vår framtidstro", att det skulle vara någon form av hämsko i att lära sig "att leta problem och analysera innan vi går till handling i stället för att lita på vår magkänsla". De ena utesluter inte det andra. Kreativitet som är den stora delen av ett besjälat entreprenörsskap bygger på biologiska faktorer. Kreativa människor har det visat sig använder både vänster och höger hjärnahalva. Dom har ett högt blodflöde i pannloben mellan hjärnhalvorna.
För att vara framgångsrik måste du använda både hjärta och hjärna.
Om vi tar samhällshinder till varför vi idag inte har mer god jordmån för att skapa växande företag beror det på orden pengar och socialförsäkringssystemen.
Pengar därför att det kräver kapital att driva upp en verksamhet. Problemet i Sverige är inte idétorka utan uthålligheten och pengar att pumpa upp verksamheter med som klarar att knäcka existerande strukturer. Går vi tillbaka sådär 160 år i tiden var det precis så en mycket driftig sjökapten gjorde. Han var journalist, politiker och företagare i samma person. Genom sin förmåga att skapa infrastrukturen via riksdagen för att bryta ned det gamla bondsamhället och den tidens penninginstitut, de rika handelshusen, skapade han en bankverksamhet som var med att riskfinansierade den växande industrin under 1870 - 1890-talet. Samtidigt var han en flitig skribent i diverse tidskrifter för att skapa insikt. Denna man var ingen mindre A. O. Wallenberg.
Som bekant är idag inte jordmånen för bankerna den den engång var efter Krügerkraschen 1932. Den typ av riskfinansiering som finns idag är inte ett tydligt "ägarkapital" utan kapital som bara har i sikte att på snabbaste sätt skapa mervärden för investerar på 5 års sikt. På den tiden bygger man inte ett bärkraftigt företag.
Den andra stora hämskon för växande entreprenörsföretag är socialförsäkringssystemet.
Entreprenörer är oftas, med några få undantag, personer som lyckas driva upp en verksamhet till 10 - 15 anställda. Därefter behöves nyckelkrafter både i företagets löpande verksamhet som i dess styrelse för att ta nästa kliv. Problemet är bara att dessa nyckelpersoner hittar man idag på välavlönande jobb inom de stora organisationerna. Om dessa ska värvas till en osäker tillvara i ett litet entreprenörsdrivet företag tvingas man tumma på levnadsstandard och därmed gå minste om det som erbjuds via socialförsäkringssystemen. Och vem vill det när man etablerat sig i 40 årsåldern?
Attityder till företagande är viktigt. Problemet är snarare flaskhalsarna i ekonomin som jag nämnt ovan. Innan detta rättats till är det inte stor sannorlighet att vi kommer att se någon nämnvärd expansion av företag som under förra samhällsomdaningen för dryga hundar år sedan.
Dessutom ser dagens samhällsomdaning oerhört annorlunda ut än när industrialismen bröt igenom. Då skapades jobb genom att man rationaliserade tiden i den gamla ekonomin. När sedan industrin rationaliserades skapades tid till att bygga ut den offentliga sektorn. Och när vi nu ser mer och mer bort rationaliseringar av standardiserade arbeten återstår några utmärkande drag för de arbeten som behövs.
Arbeten som kräver handkraft, olika typer av hantverksyrken, och de som kräver hög specialistkunskap är de som på intet sätt går att tidsmässigt rationalisera. Och båda kräver högt mått av kunnande och kompetens. Hur man nu ska klara den utmaningen är en stor nöt att knäcka för att skapa de nya företagen som ska bära välfärden. Samtidigt krävs det att dessa företag på något sätt internationaliseras, men då inte med den idag existerande affärslogiken.
Media: SvD
Cirkus Helgeandsholmen
Idag börjar cirkusen på Helgeandsholmen. Den har föregåtts av pajkastning om vem som ska bli talman. Och det kommer säkert att fortsätta med en eskalerande kanonard av beskyllningar hit och dit.
Vi har ett nytt politiskt landskap att manövrera i, nästan så man skulle vilja säga åt damerna och herrarna i cirkusen att ta nödutgågnen om de inte vågar ta matschen om främlingsfintlighet, invandrarpolitik och rasism.
Är det inte det svenska folket sagt åt dem att göra?
Media: SvD
Vi har ett nytt politiskt landskap att manövrera i, nästan så man skulle vilja säga åt damerna och herrarna i cirkusen att ta nödutgågnen om de inte vågar ta matschen om främlingsfintlighet, invandrarpolitik och rasism.
Är det inte det svenska folket sagt åt dem att göra?
Media: SvD
söndag 3 oktober 2010
Förskolan nästa krisbransch?
Mycket gott har kommit ut av Alliansens förra regeringsperiod. En att förskolorna eller det som var dagis en gång i världen är nu en av tre huvudskolformer. Men helt problemfritt blir det inte med denna upphöjelse.
Samtidigt sätts krav på att det finns minst en förskollärare per barngrupp. Detta har jag förstått kommer innebära att förskolor som fokuserat annan pedagogik, som t ex Montessori, eller de som fokuserat på barnpassning med omsorgspersonal tvingar stänga 1 juli 2011.
Förskollärare verkar vara ett bristyrke. Även om man satsar på att utbilda nya förskollärare tar det tre år innan de är färdigutbildade på lärosätena. Ett glapp som innebär att det under en period kommer att försvinna ett antal förskolor och många barnskötare kastas ut i arbetslöshet på grund av arbetsbrist. En arbetsbrist inte beroende på att det inte finns barn som behöver en förskola utan för att krav finns på att de ska finnas utbildade förskollärare för att upprätthålla rätten att driva en förskola.
Undra om politiker i sin iver glömde bort detta? Arbetslinjen predikas men i samma andetag kastar man ut folk i arbetslöshet för att man i reglerna kräver en viss kompetens för att driva verksamheten. Har vi råd att göra så? Effekten blir större barngrupper och högre belastning på dem som har förskollärare.
Media: Lärarnyheter.se
Samtidigt sätts krav på att det finns minst en förskollärare per barngrupp. Detta har jag förstått kommer innebära att förskolor som fokuserat annan pedagogik, som t ex Montessori, eller de som fokuserat på barnpassning med omsorgspersonal tvingar stänga 1 juli 2011.
Förskollärare verkar vara ett bristyrke. Även om man satsar på att utbilda nya förskollärare tar det tre år innan de är färdigutbildade på lärosätena. Ett glapp som innebär att det under en period kommer att försvinna ett antal förskolor och många barnskötare kastas ut i arbetslöshet på grund av arbetsbrist. En arbetsbrist inte beroende på att det inte finns barn som behöver en förskola utan för att krav finns på att de ska finnas utbildade förskollärare för att upprätthålla rätten att driva en förskola.
Undra om politiker i sin iver glömde bort detta? Arbetslinjen predikas men i samma andetag kastar man ut folk i arbetslöshet för att man i reglerna kräver en viss kompetens för att driva verksamheten. Har vi råd att göra så? Effekten blir större barngrupper och högre belastning på dem som har förskollärare.
Media: Lärarnyheter.se
Viking - sepåfantabletter
Minnena är många kring en av Sveriges bästa ståuppare. Fast det uttrycket var inte uppfunnet när Martin Ljung spelade Viking. Åter kul att lyssna till monologen. Och en upptäckt att det var ju i denna ordet "se-på-fan-tabletter" fanns. Undrat många gånger var det uttrycket kom ifrån.
Ett annat minne från senare tid, är tiden på 90-talet när jag hade ett uppdrag i ett bolag på Östermalm. Då var man ibland på SEB på Östermalmstorg. Rätt vad det vara kom en lång gänglig äldre herre in på banken. Tog sin nummerlapp och väntade på sin tur. När han kom till kassa och öppnade mun var det som att kastas tillbaka till 60-talet och revysketcherna. Där stod Martin Ljung livs levande fast då en grånad man i åttioårs åldern. Vi är en gigant fattigare idag.
Media: SvD
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)