Vi för Sverige framåt, dag 5 - Almedalen 2019

Landsbygdstalet med stråk av Stockholmsinslag. Den nya tryggheten. Mer samarbete. Några av de bärande idéerna i Annie Lööfs tal, som i mångt berörde det här med olikheter. Närma inte fjärma, en del i att bearbeta känslan av rädsla och oro så att olikheter blir en tillgång.

Annie Lööf håll ett landsbygdens hjältar tal, som om det vore en Bondeförbundare på femtiotalet som talade. Där gården och företagaren höll upp hela Sverige, men nu i det nya gröna. Ett grönare Sverige med ny teknik.

Annie Lööf drog också lansen för att samarbetet måste var i mitten. Inget av de två ytterkanterna ska någonsin få ett inflytande i det nya politiska landskapet. I den vevan var hon inne på att råheten i det offentliga ökat. Det som uttalades tidigare i undanskymda forum sägs idag öppet i offentligheten.

Det stora som saknades var skolan. Centern verkar inte fokuserar det tredje viktigaste samhällsfrågan. Om oron, som hon vill motarbete, ska försvinna måste skolan ge barn en trygghet i olikheterna. I Sverige tycker vi olika och det är naturligt.   

Hoppfullhet för framtiden, dag 4 - Almedalen 2019

Hoppfullhet för framtiden, började Nyamko Sabuni sitt tal som ny tillträdd partiledare för Liberalerna i Almedalen (3/7 19). Talet var utifrån sina egna upplevelser, där hon var tydlig med att hon inte ställer upp på identitetspolitiken. Hon talade om liberal integrationspolitik byggd på individens frihet i ett sammanhang. Där integrationen är Sveriges största utmaning.

Hon lyfte frågan om klimatet och hållbarheten, en fråga som inte tidigare lyftes av Liberalerna. Under sina år som hållbarhetsdirektör på ÅF har hon förstått vikten av lösningsorientering inför de utmaningar som finns på klimatområdet. Här bland annat kring godstransporter på landsväg och möjlig elektrifiering av vägnätet för att få en fossilfri transportflotta. Ingenjörerna hyllades. Så fort de ställs inför ett problem är lösningsorienteringen direkt där, hur gör vi för att lösa problemet. Det bubblar av lösningar när ingenjörer arbetar. För att lyfta klimatåtgärderna behövs satsningar på kunskap, det är endast det som ger lösningarna.

Företagarna hyllades. En erfarenhet hon tar med sig in i politiken igen är hur viktigt företagandet är för att skapa välstånd. Sverige ska bli företagandets förlovade land.

Skolan nämndes inte i talet, mer än hennes egna resa. Där språket är viktigt för integrationen. Att förstå det svenska språket. Här hur hon fick hjälp med hemspråkundervisningen i kombinationen med att lära sig det nya språket. Hur hon hemma i Kungsängen kunde gå till biblioteket för att läsa. Samtidigt som hon hade en svensk vän att få hjälp erövra svenska språket.

Hon markerade tydligt mot hederskulturer. Hur hon själv haft föräldrar som var toleranta och lät henne växa upp till den fria kvinna hon är. Där familjens heder inte var viktig, som det kan vara i andra grupper och klaner. Därför ska varje uttryck som begränsar kvinnor motarbetas och heder bekämpas. 

Ett Sverige för alla, dag 3 - Almedalen 2019

Överklassen äter oss ur huset, säger Jonas Sjöstedt i sitt tal i Almedalen 2019. Jämställdheten var det bärande i hans tal. Ett tal som höll sig till barn och dess jämställdhet. För övrigt hänföll han till klassisk klassretorik med ett klassamhälle riggat för de rika.

Mormor Greta fick stå exempel för det klansamhälle vi hade för hundra år sedan. Där kvinnan var en ägodel som inte skulle skämma ut familjen och släkten. Där mormor Greta fick gifta sig med morfar vare sig hon ville eller inte. Där familjens heder var viktigare än något annat. Snabbt tvättade han bort hur V sett på heder genom att säga att 100 000 kvinnor idag lever under hedersförtryck, något som absolut inte ska finnas i Vänsterpartiets Sverige.

Djursholm får stå för de som äter upp den arbetande klassen, med exemplet från förskolan. Där klädboxarna är tomma i den mindre välbärgade områdena är boxarna överfulla med märkeskläder direktörens barn inte orkar leta reda på. Arbetarkvinnan har inte råda att barnen slarvar bort kläderna medan direktörsbarnet får nya när det slarvat bort för man ids inte leta rätt på dem.

Jonas Sjöstedt tal innehöll skolan fast ur den social dimensionen. Inget i talet fokuserade på kravet kring att barn bör kunna saker när det gått ur den. Även här kom klassperspektivet in med jämförelsen hur folkskolan var. Ett "lov" från april till oktober där bönderna hade billig barnarbetskraft. barn idag kanske inte har just de problemen men alla barn oavsett bakgrund ska ha ryggan laddad med samma saker när de sex år gamla börjar förskoleklassen, även om ryggan är ärvd eller ny.

Barn och andras ungar var på tapeten. Ordet ungar är ett förbjudet ord i skolans retorik. Men för Jonas Sjöstedt går det bra, han knöt an till att det är inte bara de egna barnen man värna ska värna om utan också bry sig hur andra ungar har det. Barns rättigheter var i stort den röda tråden i talet.

Nya svenska modellen, dag 2 - Almedalen 2019

Kunskap om världen därute gagnar Sverige. Världen behöver inte Sverige, men Sverige behöver världen. Med dessa inledningsfraser startade Ulf Kristersson sitt Almedalstal (1/7 19).

Integration fick stå som bakgrund för talet, genom berättelsen om Hamid Zafar, årets svensk, som kom till Sverige med sina föräldrar som flykting. Hans resa från förskolan till att idag vara förvaltningschef för skolan i en småländsk kommun, är en slående berättelse och ett exempel på att ansträngningar ger resultat. Kristersson slog fast att i klassrummet börjar klassresan. Skolan var en av det central i talet.

Nya svenska modellen var mantrat som återkom många gånger i talet. Den nya svenska modellen gäller företagandet, skolan, sammanhållningen, integrationen, språket, jobben och kulturen. Kristersson återkom i talet till det som redan presenterade på SvD Debatt på morgonen, en språkreform i fem steg. Språket är nyckeln till Sverige.

De fem stegen börjar med språkförskola, mer svenska i grundskolan, obligatoriskt sfi, kunna svenska för att få medborgarskap och slutligen, inte automatiskt tolk till modersmålet när man nått svenskan för att göra sig förstådd. Det senare har flitigt debatterats och kritiserats efter förslaget presenterats i debattartikeln.

Talet var visionärt, om vad moderaterna ville, ett sammanhållet Sverige i den nya svenska modellen. Där den fria individualismen också bygger att vi kommer tillsammans för att diskutera och föra fram sakfrågor i demokratisk ordning för att lösa de utmaningar Sverige står inför.    

Skamvrån

Med "kram från Sofie" har jag läst hennes senaste epos om Emma Sköld. I 116 rafflande kapitel dras jag in i en historia kring skammen kring det här med psykisk ohälsa och självmordstankar. Boken är tillägnad hennes enda kusin Bjarne, som inte orka leva och lämnade livet endast 40 år gammal.

En man saknas. En flicka lägger sig på en spårvagnsräls i Bromma. Mannen har hamnat i en djup grav i skogen. Detta är spelöppningen för ett av de knivigare fall Emma Sköld får på halsen, efter mammaledigheten. Råga på allt har hon fått en yngre manlig kollega att samsas med och de invecklingar sådant kan medföra.

De båda drabbade är inte bekanta, har ändå något livsavgörande tillsammans. Utsattheten av skam över att bli exkluderad bland skolkamrater hos flickan. Skam över övertramp och en förflugen otrohet med jobbanknytning för mannen. Sådan skam som kan byggas upp till ångest och självförnekelse över att man sabbat tillvaron så mycket att man snuddar vid de förbjudna tankarna och handlingarna.

Kravet ökar på Emma Sköld att hitta sambandet innan det är försent. Många oväntade vändningar blir det, som också drabbar henne personligen och skrämmande än hon kan ana.

Boken avslutas med en cliffhanger som gör att jag helst skulle vilja läsa fortsättningen redan. Vänta får bli lång till Sofie kommer med nästa uppföljare på Emma Sköld gärningar. 

Nya krav på skolan

Skolan har från idag (1/7 19) nya regler att följa. Det är främst fyra saker som påverkar undervisningen från höstterminen 2019.

Den första är "läsa-skriva-räkna-garantin" som ska gälla för både förskoleklassen och lågstadiet. Regeringen skriver följande om denna garanti:

En garanti för tidiga stödinsatser införs i förskoleklassen samt i lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Om det utifrån användningen av nationella kartläggningsmaterial, bedömningsstöd eller prov finns en indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk eller matematik ska en särskild bedömning göras av elevens kunskapsutveckling. Förskollärare och lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens. Om eleven är i behov av stöd ska åtgärder sättas in och följas upp.

Nästa ändring är snarare en förläning av försöksverksamheten med fjärrundervisning. Här skriver regering följande om den:

Ändringen innebär att förordningen om försöksverksamhet med fjärrundervisning ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2020. Tidigare gällde förordningen till och med den 30 juni 2019. Förordningen innehåller bestämmelser om en försöksverksamhet med fjärrundervisning i alla ämnen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Tredje ändringen gäller läroplanerna för grundskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Här är det fokus på ökad studiero och trygghet. Regeringen skriver följande om ändringarna:

Ändringarna i läroplanerna tydliggör rektorns särskilda ansvar för att alla elever får en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ändringarna betonar även elevernas ansvar för att visa respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever. Det tydliggörs också att skolans mål är att varje elev genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, ska ta ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö.

Fjärde och sista ändringen gäller fritidshemmen och dess fritidspedagoger och kravet på legitimation och behörighet. Regeringen skriver:

Ändringen innebär att undantaget från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning i fritidshemmet tas bort. Det kommer därmed ställas krav på legitimation och behörighet för undervisning i fritidshemmet på samma sätt som för undervisning i övriga delar av skolväsendet.

En hel del att tänka på till upptaktsmötena i augusti inför läsåret 2019/2020.

Nya tider i förskolan

Idag är det den stora dagen i förskolan. Glöm bort allt vad förskolechef heter. Från och med nu är hon rektor, eller för all del de få männen. Så här skriver regeringen i sin sammanställning över de nya lagarna som träder ikraft idag (1/7 19):

Ändringen innebär att förskolechefer ska benämnas rektorer och att de ska omfattas av ett krav på att genomgå en befattningsutbildning. De ska påbörja befattningsutbildningen snarast möjligt efter det att de tillträtt sin anställning och ha genomfört den inom fem år efter tillträdesdagen.

Så det är bara att gratulera lärosäten till kommande anstormning av elever till rektorsprogrammet.

Därtill gäller Lpfö 18 fullt ut idag. Här finns kraven ställda på ansvaret som vilar på förskollärare vad gäller undervisningen. Ett ord som varit flitigt diskuterat sedan förslaget till den nya läroplanen manglades genom myndigheterna. Regeringen skriver följande om denna nya läroplan:

Den reviderade läroplanen för förskolan tydliggör ett barnrättsperspektiv utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter samt barns rätt till trygghet, integritet och omsorg. Flera andra områden lyfts också fram i läroplanen, som svenska språkets ställning, jämställdhet, nationella minoriteters rättigheter, hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande. Vidare preciseras förskollärares respektive arbetslagets ansvar, där bland annat barnskötare ingår, för undervisningen.

Så det är ny vardag idag för alla i förskolan. Lycka till med det nya.