Femte kollusionen

Tre kvinnor. Ett krig. En kod att knäcka. Femte delen i serien utspelas i bistra vintern i andra världskriget. I januari 1942 är det rekordkallt och ransoneringarna stramas åt. De tre kvinnorna Signe, Iris och Elisabeth strävar på. Signalspanarna på Karlaplan 4 fångar illavarslande uppgifter att kriget kryper närmare Sverige.

Denise Rudberg har lyckats fånga den tid då saker är svåra, samtidigt som de tre kvinnorna kommer närmare varandra, där titulatur och niande övergår till bekvämt duande i den trånga kretsen. Boken tar även tillflykten till värmländska skogarna där Elisabeth och brodern Arne kommer att konfronteras med Quislingar och norska motståndsmän i ett snörikt gränsland mellan Norge och Sverige. 

Samtidigt i Stockholm invecklas Iris och professor Arvid Bremer in i flera svårtolkade och oroväckande meddelande på Karlaplan 4. Samtidigt som Signe tagits sin studentexamen och oförhappandes tvingar ta hand om systerns grabb. En svår situation att hantera med sin engagemang hos Svartström.

Kriget är inne på sitt tredje år och spänningarna tilltar. Hur kommer det bli för de tre vännerna i framtiden?

Sista tåget till London

Många är historierna om det grymma som utspelades i Europa på 1930-talet, med upptakten till den 1 september 1939 och andra världskriget. Även denna berättelse är en spegling av den sanna historien om transporterna som räddade tiotusen barn från nazisterna. En vit fläck på min historiekarta jag nu har fyllt.

Hjälteinsatserna var stora när det började skälva i Europa med utvecklingen i Tyskland efter Hitlers maktövertagande 1933. Vi får följa med barnen i Wien när Hitler tar makten i Österrike. Barnens tillvaro vänds plötsligt upp och ner. Det som var naturligt blev helt plötsligen skrämmande verklighet att överleva. Vi får möta två bästa vänner Stephan och Zofie, de njuter ungdomens gränslösa frihet. Han siktet inställt på bli framgångsrik dramatiker och hon redan då genialisk matematiker.

Dessa tvås öden, från livet i Wien till säkerheten i Storbritannien, vävs ihop av en kvinnas insats. Tuurs Wijsmuller, en nederländsk motståndskämpe, är villig att riskera sitt eget liv för att rädda judiska barn från helvetet. En berättelse värd att bekanta sig med om hur personliga drivkrafter spelar roll för att ändra historien.
 

Gunnar Sträng

 

Den mytomspunne rikshushållare Gunnar Emanuel har många i min generation en bild av. Speciellt när TV började sända samhällsprogram och när årets statsbudget skulle presenteras. Då var det Gunnar Sträng som höll i presentationen utan allt för mycket ifrågasättande från journalisterna. Det var först när de tre O:na började sin bana som det blev hetare om öronen för politikerna.

Den mest ihågkomna är trots allt den mäktige finansministern, Gunnar Sträng. Han var den som spelade den avgörande rollen i byggandet av den svenska välfärdssamhället. Men innan denna viktiga roll, för det Sverige vi har idag, började han sin bana som trädgårdsmästare. Därifrån blev han fackligt aktiv inom Lantarbetarförbundet. Han var med om att avskaffa det förhatliga statarsystemet. Många var turerna med cykeln kring fackliga möten där Gunnar Emanuel utvecklade sitt mustiga språkbruk som agitator och debattör. Själv minns jag just detta mustiga språkbruk när jag som tonåring lyssnade på honom i TV sammanhang.

Många bilder finns om vår längsta sittande finansminister, men den har sammanfattats bra av Erik Åsbrink. Här tecknar han bilden av Sträng under sitt långa liv, allt från agitator till finansminister, likväl om tiden efter Socialdemokratins fall i valet 1976.

Berättelsen är fängslande om denna folkhemsfader och den viktiga perioden i Sveriges modern historia.  

Midsommar 2024

Den ljuva tiden är här, midsommar. Tiden fram till denna nödvändiga mittpunkten i den svenska sommaren har rusat fort. Mycket har man hunnit med. Annat blivit efter. Speciellt trevligt denna sommartid är att min första tryckta Ehrendorff-deckare kommit. Kanske en sommarläsning i hängmattan.

 

Läsandet är en skön avkoppling från det dagliga. Speciellt när avkoppling är viktigt för att ladda batterierna. Själv kniper jag chansen att försvinna bort från vardagen för att ladda om och få nya impulser.

Med dessa rader får jag önska alla en

Glad midsommar!

Tystnadsgreppet

Det obegripliga är det begripliga. Eskilstunapolisen blir kallad till en villa på Vedbergsgatan där en grov misshandel ägt rum. Dådet ger upptakt till en jakt mellan stadens invandrargrupper och etablerade svenskar.

Kriminalkommissarie Roland Ehrendorff blir inblandad i en omfattande spaning kring barnarov, grovt våldtäktsbrott med dödlig utgång och upplopp i skolmiljö. När Eskilstunapolisen behöver komma till en lösning, där tystnadsgreppet och hämndlystnaden dominerar, gäckar nuet lösningen.

 

I mitten av juni 2024 är den ute i handeln.

 

Skärvor av Jeanette

 

Oförglömlig är tiden under tevens barndom. I Folkhemmet fanns det bara en kanal och kvällens program var snackisen dagen därpå. Minns hur man samlades hos någon som varit framsynt och skaffat den nya möbel i vardagsrummet. Alla bänkades minst en tio minuter för att kvällens program skulle börja. Då var testbilden en sak att samlas vid. Sedan kom tevehallåan och presenterade kommande teveprogram. 

Den första och mest kända var Jeanette von Heidenstam. Med hennes smickrande leende och informativa presentation av kommande program. Som grabb var det spännande att lyssna och se dessa hallåer. Ett momentum så här i backspegeln drygt 60 år senare att Jeanette var överklasskvinnan med sin blåa bakgrund stod sig gått i Sveriges rödaste arbetsplats.

Tiden har gått sedan det ljuva 1960-talet och synen på teve och dess programpresentation har ändrats. När jag fick Pieter Thams bok i min hand var det att få en ny bekantskap av den färgstarka kvinnan. Både hennes offentliga liv, som det privata. Hennes historia är fängslande på många sätt, även för den som inte haft förmånen att växa upp under tevens pionjärtid. Här får man inblick i människan bakom den svart-vita tevebilden förmedlad av hennes som Pieter Tham.   

Munkavle

Munkavle är en gripande berättelse om konsekvenserna över sexuella övergrepp mot barn. Berättelse som Sofie Sarenbrant berättar om sin egen tragiska barndom och den självtvivel som omvandlas till mod. Med pregnans och driv i berättande får vi inblicken i resan från från den svindlande stund hennes liv kunnat slutat till segern över vad förövaren är skyldig till.

Boken är en kalejdoskop av förtvivlan, gränslöst tvivel och famlande steg i en resa som skänker hopp till andra som drabbats. Sentensen är att skammen ska läggas där den hör hemma: hos förövaren.