Åtta dagar i maj 1945

1 maj 1945 vet världen ännu inte att Tredje rikets sista vecka har inletts. Hitler är död, men kriget är inte över. Berättelsen om de sista åtta dagarna i Tredje riket är en slitande berättelse om terror och hopp, krig och fred.

Dag för dag beskriver Volker Ullrich hur historien läggs till det efterspel som bildade Västtyskland och DDR. Här får vi veta att Walter Ulbricht var på plats i Berlin redan 1 maj 1945. Han var den första ledaren av det DDR som bildades i den Sovjetiska zonen i Tyskland. Många fler intressanta möten och personer dyker upp under dessa intensiva åtta dagarna.

Även tiden efter 8 maj 1945 beskrivs hur del dryga 52 nazisthöjdarna interneras på Palace-Hotel i Mondorf och det delikata vem som skulle sitta vid huvudänden på det främsta matbordet i matsalen på hotellet, Dönitz eller Göring.

Många är berättelserna om andra världskriget, denna en intressant berättelse väl värd att läsa för att förstå hur upplösningen av Tredje riket skapade efterkrigshistorien. 
 

Högt över havet

"Vi har varit militärt alliansfria i 200 år och det har tjänat Sverige väl" sa Magdalena Andersson.

"Alliansfriheten var en chimär" sa Ulf Kristersson.

Två svar på en enkle fråga för Sverige i det världsläge vi befinner oss i sedan Ryssland anföll Ukraina 24 februari 2022. Boken Högt över havet är en intressant nutidshistoria för att förstå skeendet när Europa åter har krig på hemmaplan. Här får vi historien beskriven från Moskva, Helsingfors, Stockholm, Ankara och Washington.

Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson tecknar bilden av den process Sverige varit inne i innan vi blev fullvärdiga medlemmar av NATO. Parallellt tecknas bilden av den svenske diplomaten Gunnar Hägglöf historiska gärning före och under andra världskriget kring Sveriges roll internationellt.

Samtidigt kan vi fråga oss, har Sverige varit alliansfritt i 200 år eller inte? En fråga det säkert finns många svar på, som personer som varit inblandad i händelserna fram till det formella avslutet i början på mars 2024.    
 

Jag har en dröm

Ord har betydelse för att forma tillvaron. Just denna 6 november 2024 har jag för första gången läst Martin Luther King berömda tal "I hade a drem". Det som slår mig så här dagen när Amerika gjort sitt val av en sin 47 president. Hur mycket av det som King talade om i sitt tal den 28 augusti 1963 har gått förlorat.

En av drömmarna King har i sitt tal är:

Jag har en dröm, att en dag skall alla dalar höjas och alla berg och höjder sänkas. Oländig mark skall jämnas och branter bli till slätt.

Drömmen verkar idag var svår att sätta i sin frihets klocka. Vart är Amerika på väg? För det kräver mycket om talets avslutande rad ska infrias i en polariserad värld.

"Fria till sist! Fria till sist! Tack Fader Allsmäktig, vi är fria till sist!" 

 

Hemligast av alla - C-Byrån

Det som göms i snö kommer upp i tö. Hemligheter har en förmåga att med tiden dyka upp. Så och med den intressanta berättelse om generalstabens hemlighus C-byrån. En oaptitlig inrättning men ack så nödvändig verksamhet under andra världskriget.

Här får vi berättelsen om det som dök upp i skuggverksamheten militären ägnade sig åt under de fem och ett halva åren Europa stod i brand. C-byrån var från början en underavdelning till den militära underrättelsetjänsten. Med tiden blev den en stat i staten med två excentriska chefer, Carl Petersén och Helmunth Ternberg.

Berättelsen, skriven av Gellert Hardi-Kovacs, ger en bra inblick i de olika delarna i det svenska försvaret och hur information inhämtades. Här ämnen som relationerna mellan FRA och C-byrån. Därtill C-byrån och kvinnorna, relationerna med Abwehr och de hemliga färderna till Baltikum. Dessutom olika specialoperationer under Westfield mission.

Berättelse om C-byrån är en viktig tegelsten i att förstå hur Sverige navigerade under andra världskriget så här dryga 75 år senare.
 

Femte kollusionen

Tre kvinnor. Ett krig. En kod att knäcka. Femte delen i serien utspelas i bistra vintern i andra världskriget. I januari 1942 är det rekordkallt och ransoneringarna stramas åt. De tre kvinnorna Signe, Iris och Elisabeth strävar på. Signalspanarna på Karlaplan 4 fångar illavarslande uppgifter att kriget kryper närmare Sverige.

Denise Rudberg har lyckats fånga den tid då saker är svåra, samtidigt som de tre kvinnorna kommer närmare varandra, där titulatur och niande övergår till bekvämt duande i den trånga kretsen. Boken tar även tillflykten till värmländska skogarna där Elisabeth och brodern Arne kommer att konfronteras med Quislingar och norska motståndsmän i ett snörikt gränsland mellan Norge och Sverige. 

Samtidigt i Stockholm invecklas Iris och professor Arvid Bremer in i flera svårtolkade och oroväckande meddelande på Karlaplan 4. Samtidigt som Signe tagits sin studentexamen och oförhappandes tvingar ta hand om systerns grabb. En svår situation att hantera med sin engagemang hos Svartström.

Kriget är inne på sitt tredje år och spänningarna tilltar. Hur kommer det bli för de tre vännerna i framtiden?

Sista tåget till London

Många är historierna om det grymma som utspelades i Europa på 1930-talet, med upptakten till den 1 september 1939 och andra världskriget. Även denna berättelse är en spegling av den sanna historien om transporterna som räddade tiotusen barn från nazisterna. En vit fläck på min historiekarta jag nu har fyllt.

Hjälteinsatserna var stora när det började skälva i Europa med utvecklingen i Tyskland efter Hitlers maktövertagande 1933. Vi får följa med barnen i Wien när Hitler tar makten i Österrike. Barnens tillvaro vänds plötsligt upp och ner. Det som var naturligt blev helt plötsligen skrämmande verklighet att överleva. Vi får möta två bästa vänner Stephan och Zofie, de njuter ungdomens gränslösa frihet. Han siktet inställt på bli framgångsrik dramatiker och hon redan då genialisk matematiker.

Dessa tvås öden, från livet i Wien till säkerheten i Storbritannien, vävs ihop av en kvinnas insats. Tuurs Wijsmuller, en nederländsk motståndskämpe, är villig att riskera sitt eget liv för att rädda judiska barn från helvetet. En berättelse värd att bekanta sig med om hur personliga drivkrafter spelar roll för att ändra historien.
 

Gunnar Sträng

 

Den mytomspunne rikshushållare Gunnar Emanuel har många i min generation en bild av. Speciellt när TV började sända samhällsprogram och när årets statsbudget skulle presenteras. Då var det Gunnar Sträng som höll i presentationen utan allt för mycket ifrågasättande från journalisterna. Det var först när de tre O:na började sin bana som det blev hetare om öronen för politikerna.

Den mest ihågkomna är trots allt den mäktige finansministern, Gunnar Sträng. Han var den som spelade den avgörande rollen i byggandet av den svenska välfärdssamhället. Men innan denna viktiga roll, för det Sverige vi har idag, började han sin bana som trädgårdsmästare. Därifrån blev han fackligt aktiv inom Lantarbetarförbundet. Han var med om att avskaffa det förhatliga statarsystemet. Många var turerna med cykeln kring fackliga möten där Gunnar Emanuel utvecklade sitt mustiga språkbruk som agitator och debattör. Själv minns jag just detta mustiga språkbruk när jag som tonåring lyssnade på honom i TV sammanhang.

Många bilder finns om vår längsta sittande finansminister, men den har sammanfattats bra av Erik Åsbrink. Här tecknar han bilden av Sträng under sitt långa liv, allt från agitator till finansminister, likväl om tiden efter Socialdemokratins fall i valet 1976.

Berättelsen är fängslande om denna folkhemsfader och den viktiga perioden i Sveriges modern historia.