Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 31 december 2012

Happy New 2013

Snart är 2012 över. Det håller så sakta på och lägga sig ner att dö. Många saker blev gjorda. Andra inte. Trösterikt är att snart föds ett nytt möjligheternas år, 2013.

Till alla ni som läser min blogg vill jag tillönska ett inspirerande nytt år. Avslutar med ABBAs trebut till det nya året.

Väl mött 2013 till nya intressanta diskussioner och synpunkter.

Det som mäts blir gjort

All verksamhet, oavsett den är för att producera varor eller tjänster, måste bygga på mätbara mål. Allt annat är av ondo. När man från skolans lärare får hör att det inte ska mätas blir man mörkrädd. Endast att veta var man står och vart man vill kan man förbättra sitt sätt att arbete.

När man sedan fortsätter läsandet av debattartikeln på Brännpunkt SvD blir man skrämd av två anledningar. Dels över att huvudmännen inte vet sin plats i den nya skolvärld som gäller från den 1 juli 2011. Dels att lärarna verkar ha skrämmande dålig kunskap om sitt uppdrag utöver att undervisa.

Skolan har sedan 1994 varit mål- och resultatstyrd. Att man inte tillämpat detta beror ytterst på att kunskapen är mer eller mindre noll om detta. När reformen kom 1994 skulle det börja jobba från dag ett utan kunskap om hur det går till. Tycks fortfarande vara total okunskap om hur man använder de nationella läroplanerna.

Dessutom är det befängt att tro att det är huvudmännen själva som ska ägna sig åt skolutveckling. Om man läser skollagen och Skolinspektionens tolkning av den samma innebär 4 kap 7 § att all skolutveckling ska komma från enheterna (skolan). Inte från huvudmännen. De har bara i uppdrag att sammanställa alla enheters önskemål och prioritera efter inriktning och behov.

Debattörerna tar upp det här med betygsstatistik som enda kriteriet för mätning. Där är jag rörande överens med debattörerna. Den typen av statistik säger nada om skolan är bra eller dålig. Är bara en komponent i ett signalsystem för elever att ta sig till nästa utbildningsnivå och hur väl de uppfyller betygskriterierna. För att skolan ska veta om man är på rätt väg måste man börja tillämpa de nationella målen i Lgr 11:s kapitel 2 och Lgy 11:s kapitel 2. Det är dessa som styr hur undervisningen är effektiv eller inte. Inte betygsstatistik.

Systematiskt kvalitetsarbete är idag ett uppdrag som åvilar lärare, elever och övrig personal på skolan ingen annan. Rektorer är ansvarig för detta på skolan. Medan huvudmännen är det på sin egna förvaltning eller styrelsen i fristående skolor.

Så det är hög tid att skolorna och huvudmännen sätter sig på skolbänken och lär sig hur skollagen och läroplanerna fungerar för att skapa ett kretslopp för mål- och resultatstyrning. Kanske de ska börja med att studera boken "Från skollag till vardagsarbete". Den finns för alla tre skolformerna.

Skolverkets allmänna råd är för allmänt skrivan. Tarvas mycken kunskap för att förstå vad som skrivs där. Uppenbarligen har inte många förstått innehållet i de allmänna råden. Då kan boken jag tipsar om ge handfast ledning hur man inför ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan och hos huvudmannen.

Media SvD

söndag 30 december 2012

Då som nu fast tvärt om

Rubriken speglar den iver som två ungtuppar inom S gick till storms mot konsensuspolitiken. De unga var två begåvade män, Olof Palme och Assar Lindbäck. Palme och Lindbäck gick till storms mot:
den stora samhällsbevarande delen av partiet som gjort den totala idélösheten...till sin politiska ideologi.
När man läser om Palme och hans iver att förändra folkhemstanken, som dog redan i början på 50-talet, gjorde han och Erlander det tillsammans för att hitta något som skulle bära paritet idémässigt. Utan att de visste det kom ATP-striden att just vara den gnista som nytände S och fick med sig väljar utan för den sociologiska kärnan, arbetarklassen.

Denna klass hade redan på 50-talet börjat minska. Tjänstemännen började ta in på arbetarklassen. Men genom att S lyckades med konststycket ATP så fick man valmanskåren att rösta på dem fast de inte tillhörde kärnan.

När man tittar på S av idag är det snarare så att man verkar vilja vandra tillbaka till en samhällsbevarande del i politiken. Alla slagord och inlägg andas stort retro av det starka samhället, som Erlander myntade.

I ljuset av detta undra man hur S ska kunna omdefiniera sig och få en samhällsbärande idé, hur man utanför sina kärntrupper, ska hitta en bärande samhällsbild. Folkehemmet är dött. Lika så det starka samhället. Ska S bli en kraft att räkna med måste man hitta bilder som attraherar storstädernas medelklass. En välutbilda klass som inte köper det kollektiva tänkandet i den retro politik S verkar vilja tillbaka till.

Källa: Berggren, Henrik (2010) - Underbara dagar framför oss, Norstedts

Enögdhet

Hållbar utveckling är en av de viktigaste sakerna för att klara miljön i framtiden. Med stigande intresse läste jag en artikel om just detta och metoden livcykelanalys. En intervju med Åsa Moberg, chef och forskare på avdelningen för strategisk analys på KTH. Hon säger:
Det går inte att lyfta bara en sak. Om det vill sig illa löser man en fråga genom att trampa helt fel i en annan.
 

Så sant. Det här med livscykelanalyser kom jag kontakt med i ett annat sammanhang, när jag var aktiv, i standardiseringsarbetet med ISO 9000 och ISO 14000. Den ena om kvalitet den andra om miljö. Enögdheten är det stora problemet när vi pratar hållbarhet. Miljödebatten har ensidigt och enögt fokuserat på klimatet.

Vi måste lyfta blicken i den komplexa värld vi lever i. Det är inte bara enskilt klimatpåverkan som avgör. Jag tycker Åsa säger det så bra:
Om man bara stirrar sig blind på en ska i taget trampar man fel. Klimatfrågan och hur toxiska ämnen påverkar miljön är viktiga.
Alltså inte bara en sak.

Ta bara det här med pappersboken och läsplattan. Det är inte säkert att papperboken är mer miljöpåverkande än en läsplatta. Vid första anblicken skulle man kunna säga det. Men om vi tänker till hur det vara förr i världen, innan välfärden gjorde det konsumtionssamhälle vi har idag, var ordet återanvändning viktigt.

Om två läser pappersboken istället för var sin har miljöpåverkan halverats. Samma gäller läsplattan. Använder man den till mer än bara läsa är det ett sätt att fördela dess milöjbelastningar.

För övrigt anser jag att man måste väga in flera saker i debatten om miljö, inte bara en paramenter som klimatet.

Media KTH&Co
Länk KTH Alumni

onsdag 26 december 2012

Ordmänniskan

Betecknade för Olof Palme vara orden. En ordmänniska. Det lyste tydligt igenom i första avsnittet i SVTs program. När det begav sig lyssnade jag inte med ett historiskt öra. Då var det mer ungdomlig opportinism i lyssnandet. När man lyssnar till Carlgren & Co i kårhuset var det inte mycket till argument de hade. Mest tomma floskler som del av samhället. Vilket samhälle? En liten akademisk elit samhälle.

Ett skickligt drag av Olof Palme att i talarstolen säga: Verkligheten fanns utanför väggarna på kårhuset. Att det inte spelar någon roll vilken examen man har. Det noterar även jag så här många år efter mina akademiska studier. De gav mig möjligen en teknik att studera och kritiskt tänkande. Fackkunskapen är sedan länge halverad.

Det intressanta är också den retorik och  agrumentationsteknik Olof Palme besatt. Det fick han genom sitt elddop i studentfackliga sammanhang i början på 1950-talet. Som engagerad i SFS och dess internationella samarbete i IUS tog han strid mot den massiva kommunistiska infiltrationen från öst efter andra världskriget. Där gällde det att hitta argumenten. Kännetecknaden var också att Olof Palme, som den rabulist han var, tog sig friheter fast han bara var observatör. Han tog på sig att sätta sig på talarlistan, fast han inte var delegat. Han tog striden med Stalinisterna och den kommunistiska diktaturen.

Resultatet av hans agerande blev den västerliga studentorganisationen ISC fri från kommunister och Clarté.

Media SVT Play

Källa: Berggren, Henrik (2010) - Underbara dagar framför oss. Norstedts

måndag 24 december 2012

Så var doppare dagen här

Bästa vänner som läser min blogg, jag får önska er en God Jul.

Hoppas den blir lugn och fridfull. Eller kanske fartig och fläktig. Vilket som så får jag sända en hälsning via Kurtan.

torsdag 20 december 2012

Ny dimension

Nätkräkningar tar nya uttryck. Inte bara Facebook och Youtube utan även Instagram är på tapeten. Givetvis ramlar debatten in på att det är nätets fel. Vuxna tycks ha en aningslöshet inför de nya typer av sociala relationer nätet bygger upp.

Dags för vuxenvärlden att också plockar upp tanken som skollagen har att all form av kränkning ska bygga på att vara förebyggande. Ha ett medvetet arbetet för att förhindra att den inträffar.  Att det är nolltolerans som gäller. Det belyser organistionen Friends tydligt i en egen undersökning. Både föräldrar och skolan har här missat sitt uppdrag.

När det gäller det som hänt i Göteborg ser vi en ny typ av uttryck i den verkliga världen på vad e-kräkning kan innebär. Här har flickor kränkts med nakenbilder. Här har deras bröder eller pojkvänner reagerat på ett hedersrelaterat sätt. Hämnd ska utkrävas direkt.

En ny dimension som jag inte tänkt på förrens idag. Dags att lägga till ett element i kunskapen om kränkning. Hedersrelaterad kräkning. Hur handerar vi det i skolan och bland svenskar som inte har hederskultur på agendan? Men som måste börja ta upp den.

Skolan ska inte bara var kunskapsskola utan också en skola som fostrar sociala och demokratiska individer där kränkning inte är acceptabel i mänskliga relationer.


Media SvD1 , SvD2