Starta elitskolor i utsatta områden

Susanne Nyström går idag i en krönika, på ekuriren.se med rubriken ovan, in på tanken att starta elitskolor i utanförskapsområden. Hon gör det utifrån tre områden i Eskilstuna samt Michaela Community School i London.

Ett av områden som nämns är Lagersberg. Här finns Lagersbergsskolan, bilden ovan. Kanske tanken vore att utnyttja regeringens jämlikhetsmiljarder och skapa en elitskola i Lagersberg. Frågan är bara vågar kommunen släppa in en självständig rektor med lärare som kan skapa en skolan som ser till att sätta krav på kunskapsresultat och behörighet för elever till gymnasieskolan.

Susanne Nyström skriver om Michaela Commynity School på följande vis:

När larmet inte fick önskad effekt tog Katharine Birbalsingh saken i egna händer och grundade sin traditionella skola, där alla elever hålls ansvariga för sitt uppförande, samt drillas i traditionella ämnen, som historia och fysik, och i andra färdigheter, som många medelklassbarn lär sig hemma. Därför sitter lärare och elever varje dag gemensamt ner och äter så kallad familjelunch. Där leder lärarna ett samtal om ett utvalt ämne, så att eleverna får öva sig i att konversera med vuxna, samtidigt som de breddar sitt kulturella kapital och tränar bordsskick.

Inte nog med att man drillar eleverna i de traditionella ämnen har man "pedagogiska luncher" med lärare och elever i så kallade familjeluncher. En intressant tanke som jag vet tillämpas i vissa fristående skolor. En mig närstående skola, Beta School i Spånga, tillämpar detta. Dessutom är eleven i högsätet för lärandet i den skolan. Genom åren har det visat sig att satsningen i den skolan, som har uteslutande elever från utsatta områden i nordvästra Stockholm, bär frukt. Behörigheten på de elever som gått ut skolan ligger högt med nästa 100 procents behörighet för elever till gymnasieskolornas olika nationella program.

Andra fristående skolor som kan nämnas är Kringlaskolan i Södertälje. De har haft Japanska forskar på besök för att studerar hur de gör med barn i behov. Mer kan läsas i länken nedan, Åter dessa Japaner.

Läser man regeringens promemoria Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan kan man läsa följande:

Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till socioekonomiska faktorer såsom vårdnadshavarnas utbildningsnivå och inkomst, om familjen uppbär försörjningsstöd, nyanlända och bostadsområdets socioekonomiska status. Resurstillskottet kan exempelvis användas till mindre klasser, högre lärartäthet, högre lärarlöner, utökad tid för lärarnas kompetensutveckling och till höjda löner, ökad personaltäthet eller kompetensutveckling inom elevhälsan. 

En godispåse med åtgärder med andra ord från regeringens sida. Frågan är bara blir det en avsedd effekt på likvärdighet, kunskapsresultat och elevhälsa. Resurser är bra, men det är knappast staten eller ens huvudmännen som ska styra vilka saker som ger resultat. Varje skola är unik i sitt sätt vad gäller elevunderlag som sättet att undervisa på. Det är alltid två saker som styr resultatet av undervisningen: innehållet och relationen. Med andra ord vad undervisar lärare i ett ämne och med vilken pedagogik samt hur är ledarskapet i klassrummet och relationen till eleven. Utan detta fundament finns ingen undervisning värd namnet.

För övrigt hjälper inte investeringar i skolan om de inte ges den frihet som varje enskild skola lever under. Därför är exemplet från svenska skolor som lyckats och den engelska skolan Michaela Commynity School värdefulla för att öka både likvärdigheten och kunskapsresultatet för elever får möjligheten till klassresan.

Media Eskilstuna-Kuriren

Källor:
Promemoria 2017-09-14, Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan, Utbildningsdepartementet
Blogginlägg
Åter dessa Japaner    

Mordbrännaren

En höstnatt bryter en våldsam brand ut bland husvagnarna på Singö camping. I lägret bor en grupp romer. Det här är inramningen till en rafflande berättelse. Berättelsen är en uppföljare av Singöspionen av Anders Gustafson och Johan Kant.

I Singöspionen får vi möta deckarvärdens nya drottning den 62-åriga Solbritt Andersson. Hon och mannen Rune har skaffat sig ett sommarhus på Singö, för att njuta ålderns höst. Men det visar sig att hennes nyfikenhet drar in henne i de mörka skrymslen som den gamla militärbasen gömmer. Här träffar hon sin blivande kollega Lena Karlsson på Norrtälje. När Solbritt gör debut i Mordbrännarna är hon utlånad till Norrtäljepolisen från Stockholm.

Med mordbranden på Singö camping sätts ett kartläggningsarbete igång. Vi kommer att få möta ondskan i kretsar som utåt ser respektabla ut. Bakom den fina fasaden döljer sig rasism, främlingsfientlighet och soldatheder. Ett antal ex-militärer är hjärnorna bakom allt som händer i idyllen.

Boken är en bra skildring, i ljuset av det som händer i de delar av samhället, som kännetecknas av ord som nazism, främlingsfientlighet och den vita ariska rasens förträfflighet. Och hur långt vissa kan gå i sitt handlande för att uppnå sina syften. En berättelse värd att läsas.

Om författarduon kan sägas att Anders Gustafson är bokförläggare i Stockholm och Johan Kant är rektor i Haninge.  
  

Sjunkande resultat i grundskolan

Skolverket har presenterat slutbetygen för läsåret 2016/17. Knappt var femte elev saknar behörighet till gymnasieskolan. Uppdelat på flickor är det var sjunde som saknar behörighet. För pojkar är det var femte elev. Ser vi på andelen elever med godkända betyg i alla ämnen är fördelningen som i figuren nedan.

Noteras bör att på totalen har ligger betyg i alla ämne stilla. Samma gäller för elever som saknar betyg i ett ämne. Däremot har andelen elever med två eller fler ämne med saknade betyg ökat 2 procentenheter. Skillnaden mellan pojkar och flickor är att pojkar ökar och flickor minskar när det gäller antalet elever som har godkänt i alla ämnen. När det gäller elever med två eller fler ämnen som saknar betyg ligger flickor stilla medan pojkar ökar.

När det sedan gäller betygsfördelning finns det både ris och ros. Åter ligger matematik och svenska som andra språk sämst till.

Tittar man på resultatet är det intressant att noter att antalet med betyg F i SVA har minska med 3 procentenheter i förhållandet till förra året. För matematik är det däremot en ökning med 3 procentenheter för betyget F i förhållande till 2016. Åter ligger Engelskan som topp nummer ett när det gäller betyget A. Någon förändring mellan 2016 och 2017 har inte skett. Som god två, för betyg A, återfinns Idrott och hälsa. Därefter följer Hemkunskap och Musik.

När vi kommer till meritvärden har de minskat från 2016 med 0,6 meritpoäng på totalen till 215,7 meritpoäng. Tittar vi på flickor har de minskat minst med 0,3 meritpoäng till 231,9 meritpoäng och pojkar mest med 0,6 meritpoäng till 201,3 meritpoäng. Studeras meritpoängen i förhållande till antal ämnen blir det som följer, för 16 ämnen har den sjunkit 5,5 meritpoäng till 215,7 och 17 ämnen med 4,8 meritpoäng till 224,4.

Skolverket rapport håller sig mycket vid den sociala bakgrunden eleverna kommer ifrån. Noterbart är att antal pojkar 2017 är större än antalet flickor.

Notera att gruppen okänd bakgrund har minskat från 2016. Däremot har gruppen nyinvandrade individer åk 6-9 ökat. Tittar vi på bilden för pojkar och flickor illustreras den av följande diagram:

Diagrammet visar att pojkar är den grupp som har mest okänd bakgrund än flickor. Dock har gruppen pojkar okänd bakgrund minskat i förhållande till 2016.  Ser man på gruppen pojkar är tillskottet i förhållande till flickor beroende på nyanlända.

Ser vi till vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund har de svenskfödda eleverna vårdnadshavare störst andel lång eftergymnasial utbildning. Det har över åren ökat. Tittar vi på gruppen invandrade före skolstart är bilden att det är högre andel okänd bakgrund än gruppen invandrad efter skolstart. Samtidigt är andelen med högre utbildning lägre i gruppen invandrade efter skolstarten än för de som invandrat före skolstarten. De socioekonomiska skillnaderna ligger i gruppen invandrade i förhållande de som är födda i Sverige när skolresultat analyseras i relation till kunskapsresultat.

Skolverket rapport är intressant i ljuset av PISA 2015. Där visades ett trendbrott i kunskaper för matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I denna rapport har vi en annan bild. Vad den beror på kan man fundera över. Jag väljer att notera skillnaden utan slutsatser varför det skiljer i resultat. Noterar bara att skolan har lång väg att vandra för att öka kunskapsresultaten.

Källa:
Slutbetyg i grundskolan, våren 2017. Dnr: 2017:01232, Skolverket   



 

Målmedveten övning

Målmedveten övning har flera möjligheter till att göra skillnad från det som kallas naiv övning. Med naiv övning menas att man flera gånger upprepar samma sak utan att höja prestationen. Vilket sätt har skolan att hantera detta på?

Skolan är sedan 1991 mål- och resultatstyrd, med medvetna mål. I kapitel 2.2 Kunskaper i Lgr11 finns övergripande mål. Ett är att elev efter genomgången grundskola:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt

För att omvandla detta mål till ett målmedveten övning i olika årskurser krävs mycket mer målmedvetenhet, eftertänksamhet och fokusering än den naiva övningen. Den mest utmärkande saken med målmedveten övning är att den är väldefinierad och har ett specifikt mål.

Metodiken med SMARTA-mål är nödvändig för att lyckas i undervisningen. Det duger inte med att använda det övergripande målet i läroplanen för att lyckas med undervisningen. Varje skola har sina elever och dess förutsättningar, likaväl som undervisningen är unik för att lotsa eleven målmedvetet till högre nivåer i kunskapskraven.

Ett exempel på hur ett mål kan brytas ned i svenska är följande:

Andelen elever som i årskurs 3 når målen på de nationella proven i svenska och svenska som andra språk ska öka med 10 procentenheter. (föregående år 85 %)

När man definierat detta är det viktigt att fokusera övningen så eleven kan öka sin förmåga i svenska språket. Då duger det inte med att bara göra upprepningar. Här kan textsamtal vara avgörande. Språk är mer än att knäcka koden. Textförståelsen är A och O. Anne-Marie Körling har i sin bok Textsamtal & Bildpromenader sagt att textsamtal är undervisning. Hon menar att välja texter och utifrån det skapa frågor kring texten får eleven möjlighet att klar de mål som är satta, enligt målet ovan, och de krav som finns i kursplanen för svenska och svenska som andraspråk.

En målmedveten övning innebär involvera feedback. Man måste veta om man gör rätt eller fel och i så fall vad. Utan det finns inget lärande. Att bara rabbla saker i mängdövning funkar dåligt och innebär ofta en stagnation. Ta en musikelev som ständigt mängd övar ett stycke och får ett E på uppspelningen. Hen verkar inte fått någon feedback under övningen och är ovetande om det förekommit något fel under övningen. Man måste veta var felen begås och hitta andra vägar att nå målet.

En av de vägar som tas upp i boken PEAK är att målmedvetna övningar kräver att man lämnar sin bekvämlighetszon. I mitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete har jag ständigt predika att man varje dag måste flytta sig en liten bit från det invanda. Varje individ måste pressa sig själv bort från det välbekanta och bekväma. Utan detta blir det ingen förbättring och ökad kunskap. Lösningen är att inte anstränga sig mer utan snarare anstränga sig annorlunda. Alltså vilken teknik har jag för att bli bättre.

För att sammanfatta hur undervisningen i skolan kunde bli bättre, genom att använda målmedveten övning, tar jag hjälpa av K Anders Ericsson (boken PEAK s 50):

Lämna din bekvämlighetszon, men gör det på ett fokuserat sätt, med klara mål, en plan för att uppnå de målen och ett sätt att övervaka dina framsteg. Och glöm inte att fundera ut ett sätt att bevara din motivation.

Källor:
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen. (s 41-44, 53-55)
Ericsson, K Anders (2016, 2017 sv utgåva) - PEAK, Volante (s 40-50)
Körling, Anne-Marie (2017) - Textsamtal & Bildpromenad, Lärarförlaget

Blogginlägg Pluraword:
Textsamtal & Bildpromenader

Löftena kunna ej svika

Pingströrelsen är samtida med den svenska välståndet och folkhemmet. Per-Albin skapade den sekulära staten medan Lewi skapade det tungomålstalande civilsamhället. Lewi Pethrus ledarskap kännetecknas av ett entreprenöriellt ledarskap. I Joel Halldorf bok Biskop Lewi Pethrus får vi följa en av 1900-talet stora ledare i Sverige.

Berättelsen om Lewi Pethrus är en intressant studie i hur man skapar en rörelse som ständigt växer. Från ett 70-tal medlemmar 1913 när Filadelfiaförsamlingen utesluts ur Baptistsamfundet. Till att i mitten av 1980-talet runt 100 000. Detta präglade synen på hur rörelsen skulle byggas upp. Man strävade efter fria församlingar utan en samfundsorganisation. Varje församling var sin egen lyckas smed. En paradox kan man tycka, men den ständigt växande rörelsen klarade att hålla ihop tack vare en stark person med sitt informella ledarskap (Se blogginlägg Informellt ledarskap, länk nedan)

Joel Halldorfs biografi är mer en vetenskaplig avhandling än något annat. Boken är befriad från personligt tyckande och bygger på gedigen kyrkohistorisk forskning, med ett omfattande källmaterial i botten. Bara notförteckningen i bokens slut omfattar 54 sidor. Boken är ovanlig på så vis att Joel har lyckats skapa ett driv i texten som gör att det svårligen går att lägga boken ifrån sig.

Boken spänner över sju decennier. Från den unga västgötska pojken som blir föreståndare i en församling i Lidköping till föreståndare för nordens största frikyrkoförsamling Filadelfia i Stockholm. Pethrus var en romantiker som byggde sin kyrka. Här får vi stifta bekantskap med pastorn med en förmåga som kännetecknar entreprenörer. Han satte upp mål och ledde rörelsen mot dessa mål. Därutöver, han hade ett brett kontaktnät och relationer som var viktig för rörelsen. Som om inte det räckte, han förmådde att formulera rörelsens visioner och läromässiga karaktär. Man skulle kunna sammanfatta det med hans sång:

Löftena kunna ej svika. Nej, de stå evigt kvar. Jesus med blodet beseglat. Allt vad han lovat har.

Utöver detta är det intressanta jämförelser Joel Halldorf gör kring biskopsskapet. Efter som pingströrelsen inte i formell mening var ett samfund var dock Lewi Pethrus, via sitt författarskap, läromästare. Det som normalt finns i Svenska kyrkan och andra samfund i form av biskopar. Runt sig hade han även andra tongivande pastorer i rörelsen som fungerade som uttolkare. Man skulle kunna säga att Lewi Pethrus var ärkebiskop och de andra biskopar. En av dem var Georg Gustafsson.

Allmänt kallad Guds lille revolutionär. Denna smålänning hade en bred förankring i pingströrelsen. Han var föreståndare i stora pingstförsamlingar som Norrköping, Eskilstuna och Jönköping. Inom parentes var han föreståndare i Filadelfiaförsamlingen I Eskilstuna under mina första levnadsår. Hans bror Simon Gustafsson var vice föreståndare. Båda var gudabenådade estradörer och talare. De hade förmågan att förmedla det kristna budskapet. Som åhörare fängslades man så tid och rum försvann. Där låg Lewi Pethrus i lä.

Boken innehåller beskrivningar av de stridigheter som alltid förekommer i framgångsrika verksamheter. Lidmanstriden är väl den mest kända och uppslitande under 1900-talet. I botten låg synen på hur pingströrelsen utvecklades. Sven Lidman tyckte att svinintresset tagit över. Med svinintresset menade han att ekonomi och intresseverksamheter hade fått större rum än det rena karismatiska. Man kan klart säga att pingströrelsen i mycket gick från en folkrörelse till företagsrörelse. 

Kända sådana är Tidningen Dagen. IBRA radio, som Lewi Pethrus grundade och som han använde mot socialdemokratin för att bryta radiomonopolet. Han lyckades och tillåtelse att bygga upp närradiostationer kom. Sedan att Stenbeck kommersialiserade radio och TV är en annan sak. På det politiska planet var han grundare till Kristen demokratisk samling, KDS, för att värna kristendomens status i landet. Idag heter partiet KD och sitter i riksdagen.

Joel Halldorf har med boken lyckats vetenskapligt beskriva en avgörande del av svensk 1900-tals historia, fast den varit dold för många. Berättelsen är värd att läsa även för personer som inte har rötter i Frikyrkosverige. Man får en inblick i utveckling av Sverige genom en man som var större än den rörelse han en gång startade och ledde.

Blogginlägg:
Informellt ledarskap  
      
  
  

Textsamtal & Bildpromenader

Överallt möts vi av texter och bilder. Detta oavsett det är i böcker, tidningar eller i digitala medier. Dagligen sköljs vi över av information att hantera. Var kommer texten och bilden ifrån? Hur ska vi förhålla oss till det vi läser och ser. Då är ordförståelse och bildtolkning avgörande. Vilket sammanhang speglar texten och vad kan vi dra ut av orden. Hur vet vi att texten speglar verkligheten? Vad visar bilden och var är den tagen.

Om detta skriver Anne-Marie Körling i sin senaste bok Textsamtal & Bildpromenader. En bok för lärare att studera oavsett vilket ämne de undervisar i.

Boken ger läraren en ram att hålla sig till för att få allas delaktighet i undervisningen. Det här med att välja texter och ur det skapa frågor att undervisa kring. Barnens lärande och nyfikenhet skapas genom att de får vara delaktiga i funderandet kring texter och svar på hur tillgänglig texten är. Hur formulerar sig författaren? Vad vill texten säga? Hur byggs meningarna upp? Boken berör också hur applicera man frågor kring texten och hur gör man en återkommande undervisning. Till detta innehåller boken många exempel på textsamtal.

Det här med bildpromenader är intressant. När jag gick i skolan fick jag alltid höra att jag bara tittade på bilder. Orden svor och jag hade en låg läshastighet, vilket gjorde det svårt att hänga med. Men bilden i kombo med att hunnit läst någon mening gjorde att jag kunde svara på vad jag läst. I vuxen ålder kan jag säga att min fantasi stimulerades av att titta på bilden och sedan dyka in i texten. Bilden ger alltid ett budskap och de grundläggande momenten är:

• Vad ser vi?
• Vad tror/tänker vi?
• Vad ser vi inte?
• Vilka frågor vill vi ställa?
• Hur samspelar text och bild?
• Syfte och avsändare?

Ett sätt att studera bilder är att gå från detalj till helhet.

Ett sätt att presentera en person kan vara som bilden ovan. Vad speglar klockan på armen? Vad berättar den om personen? Var är bilden tagen? Vilket speciellt tillfälle är klockan en viktig signal? När vi funderat och fått fram många svar kan vi börja fundera på vad skulle vi vilja säga till hen. Om vi låter alla presentera sig för hen genom att säga sitt namn ungefär så här:

Hej, jag heter Jan, med mig kan du prata om tid.

När vi nyfiket fundera på vad vill hen säga presenterar vi hela bilden.

Fotot presenterar mig som nyss fyllda tio år. Bilden fångar alla de 10-årspresenter jag fick. Då noteras att jag stolt försöker visa upp min första riktiga klocka på vänsterhanden. Därefter kan man ställa en massa följdfrågor. Vilka är de övriga presenterna? Var är bilden tagen 1962? Så här kan man fortsätta att hitta feta frågor för att verkligen skapa en förståelse för vad bilden innehåller och vill sända för budskap.

Boken har givit mig mycken ny kunskap hur källkritik, ordförståelse och lärande kan se ut. Och hur detta borde vara en undervisningsmetod, oavsett det är barn i förskolan eller elever i skolan. Kanske till och med akademisk grundutbildning skulle kunna tillämpa samma teknik för att problematisera. Så har du inte läs boken har du en fortbildning som heter duga framför dig.

Bok:
Körling, Anne-Marie (2017) - Textsamtal & Bildpromenad, Lärarförlaget

Skolan och regeringsförklaringen

Stefan Löfven har lagt fram sin sista regeringsförklaring den 12 september 2017. Märks att det är val nästa år, regeringsförklaringen innehållet hurra vad vi är bra.

Regeringsförklaring kopplat till skolan är på ungefär en sida. Den innehåller inget som redan är känt. Statsministern räknar upp följande:

• Läsa-räkna-skriv garanti
• Bemannade skolbibliotek
• Skolstart vid sex års ålder
• Specialpedagogiken stärks 
• Fler speciallärare utbildas
• Skolkommissionens förslag för en jämlikare skolan
• Skolsegregationen ska brytas
• Fler ska slutföra gymnasiet

Gott och blandat kan man sammanfatta regeringens intentioner på skolområdet. Till det intressanta hör hur man lyckas omsätta det här med läsa-räkna-skriv garantin. I promemorian till riksdagen skriver regeringen:

Åtgärdsgarantin ska bestå av flera led. Åtgärdsgarantin innebär en skyldighet att genomföra en särskild analys av en elevs kunskapsutveckling om det finns en indikation på att eleven inte kommer att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Detta ska gälla i förskoleklassen samt i årskurs 1 och 3 i grundskolan. Det som gäller för grundskolan ska också gälla för motsvarande årskurser i sameskolan och specialskolan.

Om jag läser detta ska det skapas nationella kartläggningsmaterial. Tanken är att denna garanti ska ge eleverna extra anpassning med hjälp av specialpedagoger för att eleven ska nå kunskapskraven årskurs 3. Regering skriver om hur man ser att garantin är genomförd:

Åtgärdsgarantin är uppfylld när skolan har följt arbetsgången i åtgärdsgarantin, dvs. när skolan har genomfört en kartläggning av elevernas kunskapsutveckling i förskoleklassen, gjort en särskild analys av elevens kunskapsutveckling när en sådan ska göras, planerat och vidtagit de åtgärder som en sådan analys föranleder, följt upp vidtagna extra anpassningar och överfört resultatet av uppföljningen till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

Regeringen har tänkt att denna ska gälla från 1 juli 2018 och att Skolinspektionen ska få uppdraget att se till att garantin innehålls. Man undra hur det praktiskt ska gå till. Kommer Skolinspektionen att dyka upp varje år på samtliga skolor på våren i årskurs 3 för att granska.

Samtidigt funderar jag på hur den sociala ingenjörskonsten ska gå till för att skapa en blandning av elever med olika bakgrund. Hur hanterar man olika elever med skilda etniska bakgrunder? Hur ska man lyckas med elever som lever i klansamhället med hierarkiska strukturer i förhållande till den svenska kulturen där hierarkier saknas. Frågorna blir många hur regeringen tänkt sig att skapa den jämlikhet man strävar efter. Visst är det önskvärt att minska klyftorna i samhället, men det gör sig inte lika enkelt som förr i världen när majoritetssamhället var homogenare med mindre inslag av invandrad befolkning. Där gick det under skoltiden att blanda fabrikörsdottern med arbetargrabben. Inblick fick barnen i de olika världarna men utanför skolan fanns klassklyftan kvar. Om det har jag skrivit i ett blogginlägg (se länk nedan).

Så trots att inget nytt kommit fram i regeringen Löfvens sista regeringsförklaring för skolan ska det bli spännande att se hur det politiska landskapet kommer att se ut när förslagen ska manglas i riksdagens utbildningsutskott komman arbetsår fram till valet 2018.

Källa:
Regeringsförklaringen 2017-09-12
Promemoria 2017-08-16, Läsa, skriva, räkna - en åtgärdsgaranti 
Blogginlägg:
Segregation inget nytt