Gott Nytt 2018

Så har vi kommit fram till den tidpunkten vi måste ta språnget över till ett nytt år. Ett år som är oskrivet. Mycket tar vi med oss i språnget till det nya. Metoo lär inte försvinna. Bildning blir allt viktigare. Och därmed faktabaserad kunskap.

Många tankar har jag skrivit ned under åren på min blogg av skiftande karaktär. Mycket har berörts om skolan. Annat om politik. Ett och annat av personliga tankar av mer privat natur som jag ändå tyckt funnits i ett värde i att sprida. Vad som kommer på pränt 2018 återstår att. Så tills dess får jag tillönska mina läsare ett:

Gott Nytt 2018

Halvfullt eller halvtomt

Det gamla är på väg att dö och det nya att födas. Tanken kommer, hur ska jag se på det som hänt? Ska jag vara glada över att 10-åringar läser bättre. Eller ska jag bara fokuserar det som är mindre bra med kunskaperna hos dagens uppväxande släkte.

Båda behövs. Men ack så fort vi glömmer det halvfulla glaset till fördel för det halvtomma. Under strecket är en hundraårig institution i Svenska Dagbladet. På den sidan har texter inom kultur, litteratur och vetenskap spritts. Kanske långtråkig torr text men ack så viktig för den allmänna samhällsbildningen. Låt flitens lampa lys och ta gärna i akt att lyda Harry Martinssons tankar om aftonlampans ande. Orden leder tillbaka till ordens källa, boken och lampan. Så låt 2018 bli:

Lampans ande är envis.

Media SvD1, SvD2

God Jul 2017

Oavsett vilken jul du kommer att fira bäste läsare av min blogg önskar jag dig en skön och lugn sådan. Pluraword och Roger J Danielsson önskar

God Jul 2017

Marknaden och politiken en politisk manipulering

Marknaden och politiken en politisk manipulering har jag satt som rubrik på debatten om vinst i välfärden. Debattörerna Sten Svensson och Daniel Suhonen praktiserar sedan många år tillbaka TINA-principen. Ett sätt att i en demokrati presentera en impopulär åtgärd med att påstå att there is no alternativ.

Medvetet har LO via sitt opinionsinstitut Katalyt spridit bilden av den skadliga marknaden i skolan. De tillsammans med V har manipulerat debatten. Inger Enkvist skriver följande med anledning av detta som ett svenskt exempel på TINA-principen:

Ett svenskt exempel är kampanjen mot ”vinster i välfärden” som vänder bort uppmärksamheten från missnöjet med kommunala verksamheter som slukar skattemedel, men inte ger den kvalitet medborgarna har rätt att förvänta sig.

Debattörerna på vänsterkanten har varit duktiga på att klä opinionen mot fristående skolor. Det senaste varianten är Svenssons och Suhonen inlägg i Svenska Dagbladet. Där manipulerar de debatten om aktiebolag, som ägare till skolor, med att de lägger ner skolor och låter kommunen ta över elever. Rätt i så måtto att om en fristående skola upphör med sin verksamhet är det hemkommunen till deras elever som har skyldighet att ordna plats åt eleven i den egna kommunen.

Den försonlighet som ligger i debattörernas argumentation är dölja av att det i Stockholm är problem med att hitta lokaler för skolverksamhet. Givetvis manipulerar de även detta genom att gå till storms mot att det minsann var borgarna i Stockholm som inte såg till att bygga mer skolor. Sorgligt att inte kunna hålla sig till sak. Nu är det så att kommuner har planmonopol på vad som byggs i en kommun. I de planerna har det varit fokus på bostäder. Dessa planer har förutsett en annan befolkningssammansättning än vad det faktiskt blev i slutändan. I Hammarbysjöstad blev det istället många barnfamiljer som har behov av skola för sina barn i närområdet som flyttade in än 50+ utan skolbarn. Att då göra detta faktum till grund för att spela ut de fristående skolorna är inget annat än att vilseleda medborgarna.

Skolans problem är mer mångfasetterat än att det är driftsformen som är den stora boven till dess problem. Dessutom blir dessa debattörer nyttiga idioter åt den politiska makten. Här har S+MP regeringen aviserat en lagstiftning om vinstbegränsningar i skolans värld. Ett tydligt sätt att från politiken manipulera demokratin. För det medborgarna förväntar sig är en skola som ser till att det är kvalitet i de kunskaper som deras barn ska få med sig ut i livet.

Media SvD1, SvD2, SvD3, SvD4     

Här kommer hela skalan på en och samma gång

Vågorna går höga när man försöker debattera metoo-uppropet. Till och med när akademin försöker säga och analysera fakta kring sexuella trakasserier reses högljudda protester inom den samma. Fem kollegor till professor Fredrik Svenaues, Södertörns högskola, har ifrågasatt hans syfte med en artikel i Svenska Dagbladet. Som replik svara han:

Min kritik gäller inte uppropen och dess talespersoner, skriver professor Fredrik Svenaeus om metoo-rörelsen i ett svar till sina kritiker.

Det intressanta är frågan vad betyder trakasserier ordboksmässigt? Följande definition hittade jag:

medvetet vållat (fortlöpande) obehag.

Med det som grund kan man försöka att bena upp den tsunami av berättelser om sexuella obehag. Vad innehåller den? Fredrik Svenaues skriver om var på i skalan ska man klassificera sexuella trakasserier. Klassificeringen måste utgå från var man befinner sig på skalan:

kroppslig beröring, oönskad uppvaktning, nedsättande kommentarer eller obehagliga blickar

Notera i denna skala saknas klassificering som grov våldtäkt och våldtäkt. För att kunna diskutera är det viktigt att ha perspektivet på fakta. Ta bara Advokatsamfundets undersökning, den första undersökningen gjordes före metoo, var det 4 procent kvinnor i kåren som ansåg sig utsatta för sexuella trakasserier under senaste året. Det var i linje med Arbetsmiljöverkets undersökning. När sedan Advokatsamfundet i november gjorde om undersökningen hade den siffrorna stigit till 13 procent. En ökning med 9 procentenheter eller hela 325 procent.

Med undersökningar, är det bekant, att man får svar som man ropar. Man undrar då vad beror denna stora ökning bland jurister på? Vilken klassificering av frågan har gjorts? Är den allmänt ställd eller har man viktat olika typer av sexuella trakasserier. Denna typ av analyser måste man alltid göra för att hitta samband och mönster i en fråga. Därtill hur många har svarat. Speciellt viktig när man ska hantera arbetsmiljöproblem. Det är här faran finns när man inte våga diskuterar och problematisera frågan om sexuella trakasserier. Om man inte vet storleken på de olika typerna av trakasserier vet man inte vilken av dem man ska inrikta sitt arbetsmiljöarbete på och vilka metoder man ska använda.

Media SvD  
 

Skolsystemet - inte anpassat för hjärnan

Nio läxor för svensk skola har Marin Ingvar skrivit ut som recept för ökat kunskapsresultat. Allt lärande bygger på innehåll och relation. Fungerar inte detta blir det aldrig någon nämnvärd inlärning. Om vi bara funderar över begreppet trivsel och studiero, som är en av de parametrar som Skolinspektion alltid har i sin tillsyn, är den avgörande för lärandet. Hjärnan har ett centrum för rädslosystemet och ligger i den del av hjärna som heter amydgdala. Den sitter i tinningsloben. Den har direkt kontakt med allt som heter syn, hörsel, lukt och känsla. Påslaget blir direkt och stänger ute allt som heter uppmärksamhet, tänkande och inlärning. Detta har effekt på pedagogiken. Det finns ingen grund för att bedriva pedagogisk verksamhet i all den stund rädslan tagit över den enskildes säkerhet. Därför är ordning och reda A och O för lärandet. Skolor som lyckas skapa trivsel och studiro har just de förutsättningar som krävs för att innehåll och relation skapar ett lärande.

De nio läxorna som skolan behöver göra, enligt Martin Ingvar, är:

• Läxa 1: Arbetsminnet måste få vara ifred för att lärande ska ske. Ta bort de stökiga klassrummen.
• Läxa 2: Repetition är viktigt för att reducera informationsmängden. Dock att likt en papegoja läsa om och om igen är bortkastat. Här gäller målmedveten övning för att vid varje repetition hitta vad som är rätt och fel för att hitta nya vägar till lärandet.
• Läxa 3: Färdigheter ska tränas långt förbi steget att precis lärt sig något nytt. Varje elev behöver vara en Zlatan eller Sara Sjöström.
• Läxa 4: Stabilisering av automatiseringen gör det möjligt att göra rätt från början. Färdigheter som läsning, räkning, tangentbordet och handstil behöver tidigt korrekt uppföljning för att tjäna som verktyg.
• Läxa 5: Barn som ligger efter med automatiseringen, av t ex läsning, kommer att belasta arbetsminnet och tappa sugen och ägna sig åt antipedagogiska aktiviteter. Ge dem grundverktygen på sitt sätt.
• Läxa 6 : Att bli bra kräver mycket träning. Ingen har medfödda talanger. Så traggla på med målmedveten övning.
• Läxa 7: Omformulera alltid problem i den egna begreppsvärlden som bästa träningen. Kritisk tänkande avgör.
• Läxa 8: Motivation är inget barn hittar om de inte tillåts lyckas då och då. Lärarna är avgörande för att barn lyckas. Det var ju det jag minns från min egen skolgång. De lärare som jag minns var de som lyckades gör ämnet intressant.
• Läxa 9: En skolan som inte fungerar missar att utveckla de hjärnor de har på entreprenad till dess fulla potential.

Så här inför jullovet kanske rektorer och lärare bör få en hemläxa att fundera på hur deras pedagogik ska fungera utifrån hjärnas funktionssätt. När uppstarten börjar i januari skapas handlingsplanen för att medvetet börja skapa metoder och strukturer för att ständigt ha kopplingen innehåll och relation levande för att öka kunskapsresultatet.

Källa:
Enkvist, Inger&Henrekson, Magnus&Ingvar, Martin&Wållgren, Ingrid (2017) - Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos (s 115-146) 

Den svenska värdegrunden

Ett samhälle bygger på dess värderingar. Johan Hirschfeldt och Olof Peterson skriver på DN Debatt att den svenska grundlagen omfattar de gemensamma värderingarna. De skriver om just detta på följande vis:

Frågan är hur ett samhälle kan finna fram till och formulera en uppsättning gemensamma normer. Denna fråga har ett svar. Svaret ges av den demokratiska rättsstaten. Vår främsta grundlag, regeringsformen, är det mest auktoritativa uttrycket för det svenska samhällets fundamentala värderingar.

Med en lång bevisföring landar de i vilka principer som ska styra Sverige och därmed vårt beteende och vilka metoder vi använder för att som samhällsmedborgare utöva den svenska värdegrunden. Jag gör ett försök att sammanfatta detta i följande skrivning:

Alla människor i Sverige har ett lika värde och en enskild frihetssvär. Därtill en social välfärd omfattande det personliga, ekonomiska och kulturella byggt på god miljö och hållbarhet. Grunden för detta är demokrati och skyddet för den enskilde genom delaktighet och jämlikhet samt skyddet för det samiska folket och nationella minoriteter.

Utförligare argumentation kan läsas här från herrarna Hirschfeldt och Peterson, DN