Visst måste det finnas skyddsnät när det gäller konflikter och kränkande behandlingar. Barn- och elevombudet är ett sådant skyddsnät. Om medicinen är att göra denna till en lokal enhet också kan man fundera på värdet av.
Är det inte snarare elevhälsan som tillsammans med lärarna som ska arbete med dessa frågor förebyggande. Skollagen har som krav att allt arbete med kräkningar ska baseras på ett målarbete (6 kap 6 §). Arbetet ska vara förebyggande (6 kap 7 §). Det duger alltså inte med att man har en plan eller någon utomstående som ska hantera konflikter.
Skolan måste bli betydligt bättre på att ta lärandet till hjälp för att fostra. Det är inte bara ett kunskapsuppdrag skolan har. Uppdraget är att utöver lärandets innehåll också ha en lärande fostran. Vilket innebär att kränkningar som leder till konflikter måste vara en del av undervisningen för att få effekt.
Det är när vi diskuterar ords betydelser på svenskalektionen vi får förståelse för ordens valörer. Vad gör orden vi säger för ont. I de samhällsorienterande ämnena kan man diskutera kulturella skillnader och religionens påverkan på kräkning och diskriminering.
För övrigt anser jag det inte finns någon ursäkt till varför skolan ska jobba förebyggande och förhindra konflikter sprungna ur kräkningar och diskrimineringar.
Media SvD
Uppdaterat 121110
Undersökningar visar att flickor oftare hamnar i konflikter än killar i skolan. Subtilare och långdragen mobbning är vanligast. Dessutom är tjejerna inte så aktiva att lösa dem.
En annorlunda bild än den gängse med stökiga grabbar. Något skolan måste bli duktigare att se på. Merparten av mobbningen eller kränkningarna har sitt ursprung i psykisk kränkning.
Källa: Modern psykologi nr 6 november 2012.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar