Bildning och pluralism - svaret på populismen

Året som ligger bakom oss har bäddat för populismens framfart med varning för kunskap. Hur förhåller vi oss till vår samtids problem och hur löser vi dem. I varje fall inte med elitism som jag tycker mig se att dagens politiker söker svaren i. S ska ha ett samhällsbygg. M ska ha ordning och reda. V ska ha mer av allt. SD ska stänga ute. Å övriga ska ha det ena å det andra. Allt detta bygger på att den politiska eliten ska fixa det hela åt folket med hjälp av experter och teknokrater. Ett tydligt exempel på detta är Välfärdsutredningen. Ett elitprojekt som vänstern skapat för att styra vad folket ska välja.

Bildning är första ingrediensen för att mota bort både elittänk och populism. Bildning är inte bara allmän boklig kunskap utan en kombo av teori och praktik och hur du lyckas kombinera detta. En gång i världen vara detta en klassisk arbetargren för att höja kunskapen i den arbetande klassen. Under vägens gång och diverse samhällsepoker senare har detta nervärderats.

Om bildning har jag skrivit tidigare, se länkar nedan.

Däremot är en annan oroande tendens i samhället är elitprojekten där men försöker bota det nya paradigmet. Katrine Marcal skriver i sin krönika i AB:

Nu är vi inne i början till ett tredje paradigm: populismens. Politiska partier som inte inser detta kommer att svepas bort.

Hon kommer fram till att enda botemedlet mot detta är:

Populisterna tycker sig veta vad folket vill ha redan innan de har frågat dem. Elitisterna är på samma sätt övertygade om att just deras experter har rätt. Det handlar om människosyn. Populisterna tror att majoriteten är ofelbar. Elitisterna att experterna är ofelbara.

Pluralismen tror inte att någon är ofelbar och att det är just därför som vi behöver demokratin.

Ordboken definierar pluralismen med:

kulturell och åsiktsmässig mångfald

Ska vi få en fungerade och genommarinerad demokrati fordras att människor kommer samman. Det är därför internationella samarbetsorgan är avgörande för att bygga demokratin. Projekt som FN, EU, ISO, WTO, m fl är just sådan bryggor där mångfalden bryts genom skillnader i kulturer och åsiktsskillnader. Jag kan själv vittna om denna fördel genom mitt tidigare arbetet internationellt i standardvärlden.

Det kan tyckas onödigt att skapa internationella standarder på det tekniska och organisatoriska området. Men genom just det skapas en teknisk utveckling som skapar mindre handelshinder och banar vägen för välstånd. Det är befruktande att olika kulturer samlas vid samma förhandlingsbord och kommer fram till gemensamma lösningar. Då är det oroväckande med sådan som Trump och andra som tror att de blir "great again" genom att låsa in sig bakom murar och enkla lösningar på komplexa problem.

Tove Lifvendahl avslutar sin krönika i SvD på följande sätt:

om vi tror att bildning och kunskap är bästa boten mot trumpifiering, främlingsfientlighet och populism som vädjar till låga instinkter, blir frågan: hur ser vi bäst till att vårt samhälle präglas av det förstnämnda?

Jo, genom att vi skaffar oss bildning utöver yrkesutbildningen vi har och genom att låta pluralismen styra det demokratiska samtalet kan vi hitta vägen bort från populismens enfald.

Media SvD, AB
Tidigare blogginlägg:
Kunskap räcker inte
Sanningslidelse
Bildning på nygammalt sätt