Betyget sjunker för årskurs sex

Skolverket har kommit med resultatet för skolans trettonåringars betygsresultat för 2022. En dyster läsning från föra året. Trenden fortfarande att en av fyra elever inte när betyg i alla ämnen sedan 2015.

2021/2022 gick 124 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 3 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent (63 400) pojkar av populationen och flickor 49 procent (60 200). Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2022. Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 72,4 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2022 är det en minskning med 8,1 procentenheter. Mellan 2021 - 2022 var minskningen 1,3 procentenhet.

Tittar vi på fördelningen mellan könen, har flickor om klarat alla ämne med minst betyget E sjunkit 1,6 procentenheter till 75,1 procent. För pojkar sjunkit med 1 procentenhet till 69,9 procent.

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 44 procent. Därmed ligger betyget på 3 procentenheter högre än 2021. Betyget F för engelskan är lika sedan förra året. Nästa ämne som ändrat sig är modersmål för betyg A+B på 31 procent 2022 och 1 procentenheter lägre än 2021. Betyget F för modersmål är 5 procent och är 1 procentenhet högre än 2021. Betyget A+B för Idrott och hälsa ligger på 31 procent eller lika med 2021 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är 2 procentenhet högre än förra året. För Svenska som andra språk har en försämring på betyget F gjorts sedan 2021 med 1 procentenheter. Betyget A+B för matematik har minskat till på 24 procent eller en minskning med 3 procentenheter sedan 2021.

Tittar vi på betyget F är den mellan 2021 - 2022 på 11 procent för  matematik och för idrott och hälsa 8 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året när det fortsätter att minska. Ser vi på perioden 2015 - 2022 är det ett stort tapp på hela 8,1 procentenheter. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten och betygen?

För övrig är frågan inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen på varje skolenhet. Jag har inte svar på frågan.

En ny frågeställning för betygssättningen är de nya betygskriterierna och bedömningssättet som gäller från 1 juli 2022. Hur kommer det att påverka betygssättning framgent när det är det sammantagna bedömningen som ska gälla inom betygsintervallet E - A. 

Det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna och betygen görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E), även om skollagen inte har något krav på lägst betyget E. Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behöver varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen i slutbetyget i nian. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna, minst fyra gånger under ett läsår, bedömningar som ska vara formativa och summativt vid varje terminsslut, fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Terminsbetyg i årskurs 6, vårterminen 2022, Dnr: 2022:2041, Skolverket.