Skoldebatten fortsätter på många håll. Senast gör Magnus Henrekson sig tolk för ett antal förslag till att förbättra svensk skola. Somligt bra andra fel. Av den sju förlagen är det enligt mitt förmenande endast fyra som går VG. Resten är IG.
Förslag ett är fel efter som effekten av nationella prov är begränsad som mätare på kunskap. I Hatties metaanalyser (Visible learning 2009) av återkommande prov och effekter av prov ges endast en effekt på studieresultatet på d = 0,34. Brytpunkten ligger på ett d = 0,40 för att se effekter på åtgärderna.
Förslag två är rätt. Dagens system med kurser i gymnasiet ger inte önskad progression i kunnandet. Kurserna är för begränsande. Systemet med att läsa samtliga ämnen under tre år ger möjlighet till fördjupning vart efter studierna höjs till högre årskurser. Man för sammanhang och fördjupning på ett sätt som behövs för högre studier. Därtill kan man givet koppla en studentexamen enligt finsk modell med externa examinationer.
Förslag tre är fel för betygssystem i sig säger inget om studieresultatet eller skolans förmåga att leverera kunskap. Summativ bedömning (betyg) är bara en mätning vid ett givet tillfälle. Ett tillfälle som definitivt inte speglar kunskap. Dagens betygssystem är inte bara byggt på att eleverna ska ha sakunskap utan även elevers förmågor. Studera gärna nuvarande kursplaner och kunskapskraven. Betyg som i formstora dagar finns inte.
Förslag fyra är inte heller riktigt. Dagens skola fokuserar förmågor kopplat till sakunskap. Meritorienterad betygsystem har bara en funktion. De används som gallrings instrument till högre utbildningar. Frågan är om det ens är värt som kriterier för att lyckas med akademiska studier.
Förslag fem är viktigt för att styra upp etableringsrätten. En tro på en återgång till central detaljstyrning är helt fel. Men att de som ska få verka på skolans område måste kontrolleras hårdare. Här bör Skolinspektionen få tuffare mandat. Dock bör inte kommuner ges mer än insyn. De har den idag. Möjligen ge sin syn vid etableringar av fristående skolor på orten. Däremot inte vetorätt eftersom dagens hobbypolitiker har för dålig kunskap om vad de är satta att genomför.
Förslag sex är rätt. Har mycket gått i sig. Men redan i gällande Skollag (2010:800) har Skolinspektionen rätt till tvångsförvaltning (26 kap 18 §). Kanske verkställigheten ska fortas på. Kanske inte nödvändigt att vandra i förvaltningsdomstolarna för att åtgärden ska få laga kraft. Dessutom borde Skolinspektionen stöpas om till vissa delar enligt Henreksons förslag.
Förslag sju är helt rätt. Det måste finnas fler vägar till läraryrket. De duktigaste och framgångsrika lärarna har både en förmåga till lärandet hos eleven med djup ämneskunskap. Klassrummet är en teaterscen. Där det finns manus och hård regi. Men i varje uppträdande avgörs framförandet i spänningsfältet mellan läraren och eleven.
Media DN
Kunskapens trädgård
lördag 13 april 2013
Skolans moment 22
Inget blir bättre för att man försöker ändar systemet i skolan. Ytterst är det människorna i systemet som avgör dess effekt. Kanske det behövs brist på lärare för att få ordning på skolan. Först då finns trycket att göra upp med en gammal kultur.
Det händer i förskolan. Där har förskollärarna fått det pedagogiska ansvaret. Som bekant fordras det tre och ett halvt års akademiska studier för att blir föreskollärare. Söktrycket är inte nämnvärt högt till landets lärosäten. Vad blir resultatet?
Jo, lönerna för förskollärarna ökar och sättet att bedriva verksamheten i förskolorna tvingas ändras. Samma skulle inträffa i grundskolan och gymnasiet. För det som är det stora problemet i skolan är inte behovet av resurser utan att få bort det gigantiska slöseriet med tid. Där synsätt av så har vi alltid gjort och att det alltid är någon annans fel att vi har problem.
Så det är hög tid att Leanska skolan får gripa sig ann sättet att organisera den pedagogiska verksamheten. Skapa ett pedagogiskt kretslopp för en hållbar undervisning.
Media SvD
Det händer i förskolan. Där har förskollärarna fått det pedagogiska ansvaret. Som bekant fordras det tre och ett halvt års akademiska studier för att blir föreskollärare. Söktrycket är inte nämnvärt högt till landets lärosäten. Vad blir resultatet?
Jo, lönerna för förskollärarna ökar och sättet att bedriva verksamheten i förskolorna tvingas ändras. Samma skulle inträffa i grundskolan och gymnasiet. För det som är det stora problemet i skolan är inte behovet av resurser utan att få bort det gigantiska slöseriet med tid. Där synsätt av så har vi alltid gjort och att det alltid är någon annans fel att vi har problem.
Så det är hög tid att Leanska skolan får gripa sig ann sättet att organisera den pedagogiska verksamheten. Skapa ett pedagogiskt kretslopp för en hållbar undervisning.
Media SvD
söndag 7 april 2013
Death on the Nile
Ond bråd död kallblodigt i scensatt. Döden på Nilen en Agatha Christe pusseldeckare jag först gången kom i kontakt med på tidigt 1970-tal. Filmen såg jag i slutet av 70-talet. En klassiker med namn på rollistan som Peter Ustinov, David Niven, Mia Ferrow, Bette Davis, Angela Landsbury och Maggie Smith.
Så här många år efteråt, när jag ser den, lika spännande som då. Mästerligt skådespeleri. Se dvd.
Så här många år efteråt, när jag ser den, lika spännande som då. Mästerligt skådespeleri. Se dvd.
lördag 6 april 2013
Effekten är relativ
Vårt handlande och dess effekt kan liknas vid relativitets teori om man ska tro en lapp jag hittat i en gömma.
E = Q x A upphöjt till 2.
Eller utskrivet i ord: Effekten = Kvaliteten x Acceptansen upphöjt till två.
En sanning som fler borde ta till sig när man diskuterar varför effekten blir så dålig på det man vill förbättra. Acceptansen är ju det som ger effekt. Är den noll eller minus blir det ingen effekt alls.
Dags att fundera på det framgent när vi pratar kvalitet i välfärden. Finns inte acceptansen hjälper det inte mycket med hur mycket kvalitet vi än puttar in i systemet.
E = Q x A upphöjt till 2.
Eller utskrivet i ord: Effekten = Kvaliteten x Acceptansen upphöjt till två.
En sanning som fler borde ta till sig när man diskuterar varför effekten blir så dålig på det man vill förbättra. Acceptansen är ju det som ger effekt. Är den noll eller minus blir det ingen effekt alls.
Dags att fundera på det framgent när vi pratar kvalitet i välfärden. Finns inte acceptansen hjälper det inte mycket med hur mycket kvalitet vi än puttar in i systemet.
Rosornas krig 2.0
Beslutet på S-kongressen i kväll om vinst i välfärden är det nya rosornas krig. S-ledningen och Löfven har vunnit en Pyrhouseseger likt Malmö arbetarekommun och LO med dess "Pellepenna" Suhonen.
Man skulle kunna använda metaforen om grisen: Mycket liv men lite ull!!
Detta vi sett i afton på S-kongressen är en försvagning av både Löfven och Thorwaldsson. Varken S eller LO har stärkts av kompromissen om vinster i välfärden. Otydligheten i skrivningen kommer att försvaga valrörelsen för S. Alliansen har fått ett köttben att gnaga på för att förminska resultatet av S kompromiss om välfärdföretagen. Samtidigt som det är intressant att notera Bodströms klara uttalande i Gomorron Sverige att företags främsta uppgift är att gå med vinst enligt aktiebolagslagen.
Frågan blir vem ska S regera med om de vinner valet 2014??
Man skulle kunna använda metaforen om grisen: Mycket liv men lite ull!!
Detta vi sett i afton på S-kongressen är en försvagning av både Löfven och Thorwaldsson. Varken S eller LO har stärkts av kompromissen om vinster i välfärden. Otydligheten i skrivningen kommer att försvaga valrörelsen för S. Alliansen har fått ett köttben att gnaga på för att förminska resultatet av S kompromiss om välfärdföretagen. Samtidigt som det är intressant att notera Bodströms klara uttalande i Gomorron Sverige att företags främsta uppgift är att gå med vinst enligt aktiebolagslagen.
Frågan blir vem ska S regera med om de vinner valet 2014??
fredag 5 april 2013
Ovetenskapligt
Man kan notera att det inte blivit bättre vetenskap av professorenas slutinlägg om vinst och segregation. De har påvisat ett antal rapporter, men var finns megaanalysen att just att vinst innebär segregation?
Fortfarande ger herrarna och damerna ett ovetenskapligt intryck när de gäller just det sambandet. Samtidigt har de inte förklarat vad skolsegregationen är för något. Är det att just skolval ger segregation? Eller är det något annat? Mängder av frågeställningar skulle behöva belysas. I allt stort är alla debattörer ute på statistikens tyckar hav för att bevisa sin sanning.
Ytterligare konstigheter är deras definition om likvärdighet:
Det är stor floskelvarning om professorerna tror att man med ett givit system kan minska den negativa skolutvecklingen. Alla system kan alltid var mer eller mindre felfria. Men det som avgör framgången är att det finns ett ledarskap i skolorna som sätter elevens lärande i centrum. Med lärare som inte har en offerkultur utan vågar ägna sig åt en lärandekultur. För vad debattörerna inte förstått är att kulturen tar död på strukturen.
Så herrar och damer professorer upp till bevis med en metaanalys över er hypotes. Kan ni bevisa hypotesen, so fine? Om inte, är det lika mycket tyckande och tro ändå. Eller som Palme skulle uttrycket Hä,Hä och Hepp, Hepp.
Media SvD
Fortfarande ger herrarna och damerna ett ovetenskapligt intryck när de gäller just det sambandet. Samtidigt har de inte förklarat vad skolsegregationen är för något. Är det att just skolval ger segregation? Eller är det något annat? Mängder av frågeställningar skulle behöva belysas. I allt stort är alla debattörer ute på statistikens tyckar hav för att bevisa sin sanning.
Ytterligare konstigheter är deras definition om likvärdighet:
En av skollagens portalparagrafer är att alla barn ska ha en likvärdig utbildning. Skillnaderna mellan skolor ökar snabbt i Sverige. Hellre än inlägg grundade på undersökningar av tveksam vetenskaplig halt skulle vi därför vilja se förslag från företrädare för de politiska partierna om hur vi ska minska segregationen, öka likvärdigheten, och vända den negativa resultatutvecklingen i skolan.Vad beror skillnaderna i likvärdighet? Jo, att skolorna inte jobbar mål- och resultatstyrt utifrån fastställda mål. Ökad likvärdighet är inget som politiker kan kommendera fram mer än att man följer de av riksdag och regering fastställda styrdokumenten.
Det är stor floskelvarning om professorerna tror att man med ett givit system kan minska den negativa skolutvecklingen. Alla system kan alltid var mer eller mindre felfria. Men det som avgör framgången är att det finns ett ledarskap i skolorna som sätter elevens lärande i centrum. Med lärare som inte har en offerkultur utan vågar ägna sig åt en lärandekultur. För vad debattörerna inte förstått är att kulturen tar död på strukturen.
Så herrar och damer professorer upp till bevis med en metaanalys över er hypotes. Kan ni bevisa hypotesen, so fine? Om inte, är det lika mycket tyckande och tro ändå. Eller som Palme skulle uttrycket Hä,Hä och Hepp, Hepp.
Media SvD
onsdag 3 april 2013
Pellepennan eller Suddagumman
En tecknad serie på 60-talet verkar aktuell inför dagens start av S kongress. Pellepennan i form av Suhonen eller suddagumman i form av Löfven. Vilken retorik ska vinna på kongressen. Hittills har Löfvens nyanser av grått varit vägledande. Medan Suhonen har gått LOs väg och skrivit med hög retorik.
Man skulle kunna säga att vinner Löfvens suddteknik försvinner ord som rättvisa, solidaritet, bidrag, a-kassa i valrörelsen. Då kommer jobben och skolan att bli dominerade. Vinner Suhonen kommer vi få se mycket pregnanta skrivningar som vinstförbud i välfärden. Vad man nu menar med välfärden.
Det man möjligen kan fundera över är om S ska drömma sig bort från verkligheten till fornstora dagar med Suhonen. Eller att suddeffekten får råda. Den senare kan kanske hålla S på nivån 30 procent. Den andra riskerar att få Juholtliknande nivåer på partiet. Kanske risken åter finns för en intern sprägning i S. Den som lever efter de fem dagarna får se.
Media SvD1, SvD2
Man skulle kunna säga att vinner Löfvens suddteknik försvinner ord som rättvisa, solidaritet, bidrag, a-kassa i valrörelsen. Då kommer jobben och skolan att bli dominerade. Vinner Suhonen kommer vi få se mycket pregnanta skrivningar som vinstförbud i välfärden. Vad man nu menar med välfärden.
Det man möjligen kan fundera över är om S ska drömma sig bort från verkligheten till fornstora dagar med Suhonen. Eller att suddeffekten får råda. Den senare kan kanske hålla S på nivån 30 procent. Den andra riskerar att få Juholtliknande nivåer på partiet. Kanske risken åter finns för en intern sprägning i S. Den som lever efter de fem dagarna får se.
Media SvD1, SvD2
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)