Ett enda skott

 

Skolmiljön är inte som den forntida Sörgårdsidyllen. Oavsett vilken område vi pratar om utspelas ovanliga saker, inte ens i den välmående miljön i Höllviken går fri. Här möter vi en elev som blir av med livet vid en skjutbana. Första misstankarna riktas mot elevens lärare som tidigt på morgon givit sig till skjutbanan och den dimmiga morgon avlossa några skott.

Detta är upptakten i Linda Ståhls tredje Höllviken-deckaren. En rafflande berättelse som håller en fastbunden hur ondskan kan spridas, inte bara i utanförskapsområden utan lika mycket i burgna miljöer. Reub Thelander och kollegorna vid Vellingepolisen kopplas in på fallet. Undersökningen kommer att bygga mycket på glidande berättelser hos de inblandade familjerna och klasskompisarna. Där vi möter mobbing, droger och psykisk ohälsa bland elever och personal.

Hur kom det sig att pojken dog? Finns svaret i skolan eller någon annanstans. Vi får följa Reub och hans kollega Estrid Berg där allt ställs på sin spets, både yrkesmässigt och familjemässigt. Berättelsen är oemotståndlig, spännande och tät. Skarpa personporträtt med underliggande täta intriger spelas upp i berättelsen kring Sandeplanskolan i Höllviken.  

Kunskapen som känns

Utbildning är en upplevelse. Omrörande kanske för det svenska synen på kunskap. Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, ger sin syn på lovsången till att lära sig något nytt.

Kunskapen är en treenighet som omfattas av tanke, själ och kropp. Tanken är det uppenbara i kunnandet som bygger på att memorera fakta och förstå samband. Det är rakt igenom den kognitiva processen. I Sverige är det den central delen, mindre viktig är den själsliga dimensionen. I anglosaxiska miljöer är det vanligt att med sakrala delar som t ex Stanford University. Vid huvudentrén till lärosätet finns det pampiga Memorial Church. Kopplingen är genomgående mellan det kyrkliga och vetenskapen.

Tredje delen i triaden tanke, själ och kropp när nästan helt utan vikt i den svenska kontexten, nämligen det kroppsliga. Idrott betraktas som en naturlig del i den anglosaxiska miljön. 

Intressant att notera just dessa tre delar i kunnandet. Efter mina studier i den svenska akademiska miljön noterar jag att denna treenighet är viktig för att skapa ny kunskap. Vi kanske borde ändra den svenska akademiska miljön för att få tillbaka det som mitt gamla lärosäte stolt har i sitt emblem, vetenskap och konst.

Källa: Strannegård, Lars - Kunskap som känns, Mondial (2021)
 

Gott Nytt År 2024

 

Svindlande händelser har utspelat sig under året 2023. Nu när året lägger sig ned för att dö och bara finns i minnenas allé är det tid att försöka ge någon bild av året som gått. Året började spännande för egen del, mycket var på gång. Sista fackboken var färdig för att möta sin publik. Lite av ett yrkestestamente blev det när jag tillsammans med min medförfattare kom med boken Skolanalysen. Åren med erfarenheter från skolans värld fick sitt uttryck för en framtida möjlighet att skapa sin egna bild av vad varje enskild skola har för förbättringsmöjligheter.

På andra plan var det mera turbulent i världen. Ryssland fortsätter sitt angrepp på Ukraina. Där det känns som Ukrainas befrielse står och stampar och påminner mycket om hur det var under första världskriget. Fronterna står stilla och endast nålstick ger resultat. Hur det kommer att se ut under 2024 vet vi inte. Den andra turbulenta och bestialiska tilltaget kom 7 oktober när Hamas gjorde sin terrorattack mot Israel. Utvecklingen har sedan blivit omfattande från Israels sida, där stora delar av Gasaremsan har ödelagts. Som alltid i militära konflikter är det den civila befolkningen som drabbas. Tyvärr ser jag inte hur den urtida konflikten kommer att lösas.

Det som är spännande dock, med avslutning av året som gått, är hur det kommer att gå med mitt nya författarskap. Att skriva fackböcker är det stringensen som ger innehållet och kunskapen. Med skrivandet i den skönlitterära genen är det en helt annan skrivkonst man måste bemästra. Att utveckla dramaturgin på ämnet man vill beröra och hur man håller läsaren fast i berättelsen ska bli spännande att se hur jag lyckats. För en ny upplevelse blir det när min tredje deckare kommer ut i tryckt form under 2024.

Med dessa rader vill jag tillönska ett

Gott Nytt År 2024   

God Jul 2023

 

Drömmen om en vit jul har vi alla. I år verkar det var uppfylld. Alla har vi en längtan att få en skön jul, i år blir den lite extra när den infaller med en helg. Där vi kan stänga ute allt det där som sker i vardagen. Utanför fönstret är snön parkerad och man väntar på att tomten ska komma, eller hur vi nu ser på fenomenet.

Får önska alla en vederkvickande jul med förväntningar i lagom mängd.

God Jul!

Februari 33

Fort gick det i februari 1933 då allt förändrades i Tyskland. När Hitler 30 januari 1933 utnämndes till rikskansler sattes en formidabel jakt på kultureliten i Tyskland igång. Uwe Wittstock tecknar en bild av de berömda tyska författarnas dokument, romaner och dagböcker hur Weimarrepubliken dag för dag ödelades och dess glansfulla litterära liv.

Från demokrati till diktatur gick det fort. En lärdom som borde väcka mången tanke på hur det snabbt går att skada ett pluralistiskt samhälle. Något vi borde ha blicken på även i dessa tider vi lever i idag. Den dagen vi låter yttrandefriheten naggas i kanten är vi snabbt inne på det sluttande planer.

Berättelse om den en och en halv månad det tog att radera den tyska litteraturen är en ny pusselbit i min kunskap kring vem som anpassade sig och vem som flyr för att hålla sig vid liv. En skakande berättelse över hur personer som Bertolt Brecht, Erich Maria Remarque, Elsa Lasker-Schüler och Alfred Döblin tillvaro aldrig blev den samma. En bok många behöver läsa för att förstå hur illa det går när yttrandefriheten kvävs.
 

Försämrad PISA

 

Svenska resultatet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap är tillbaka på 2012 års nivå. Vid den tidpunkten uppnådde Sverige sin hittills sämsta resultat. En alarmerande situation för ett ingenjörsland som Sverige som byggt välståndet på goda kunskaper i matematik och naturvetenskap.

Trots denna oroande observation noteras att svenska elever fortfarande presterar över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden.

Matematik är ett ämne som är avgörande för all vetenskap, där elva OECD-länder presterar bättre än Sverige. I norden är Danmark bäst medan Finland är på samma nivå som Sverige och Norge samt Island är på en lägre nivå. Tittar man på hur det var 2018 har andelen lågpresterande elever i Sverige ökat och andelen högpresterande minskat.

Läsförståelsen ligger Sverige på tionde nivån av OECD-länderna. Här presterar Finland och Danmark på samma nivå som Sverige. Även här ligger Norge och Island lägre.

Naturvetenskapen ger Sverige en elfte plats i OECD. Här presterar Finland bäst, medan Danmark ligger på samma nivå som Sverige. Även här är Norge och Island sämre.

Tittar vi på pojkar och flickor ligger de på samma nivå i matematik. I läsförståelse är flickor bättre än pojkar. Samma gäller naturvetenskap.

Signalerna är tydliga, ska vi lyckas behålla svensk välstånd är det avgörande att de barn och ungdomar, som i vuxen ålder ska styra landet, blir bättre på räkna och läsa, därtill skriva.

Källa: PISA 2022, Skolverket

min far & kvinnan

Våra föräldrar har vi ett förhållande till. Även när de inte finns längre. Så har också förra årets nobelpristagare i litteratur, Annie Ernaux, berättat i berättelserna om sina föräldrar. Två skilda berättelser om far och mor skrivna vid två olika tillfällen. En berättelse om sociologisk skönlitterär blick på individen genom att studera kollektivet för att bättre ge skammen ett litterärt uttryck.

Berättelserna är hur föräldrarna formade dem och henne själv i ett Frankrike som känns oerhört avlägset. De ligger bara två generationer bort.

Två berättelse som ger en inblick i föräldrar-barn relationer efter andra världskriget. Berättelser som är värd att åter läsa om, som på ett sociologiskt plan är odödliga.