Segregation inget nytt

Skoldebatten som förs om skolsegregation är intressant ur många synvinklar. Den är på inte sätt ny. I alla samhällen finns alltid en tydlig hackordning byggd på status. I det gamla Sverige var det adel, präster, borgare och bönder. Därtill allt löst patrask. På 1800-talet senare hälft ändrades det till borgare och städernas stora arbetarbefolkning.

När jag växte upp under 50-talet var det skillnad på oss som växte upp på bakgården och barnen från fina gatan. Dagens motsvarighet till Rinkeby och Östermalm i Stockholm. Skillnaden då och nu var att segregation oftast bestod av svenskars olika social bakgrund. Inte som idag mellan en invandrad befolkning och infödda. Även om finnar, italienare och jugoslaver arbetskraftsinvandrade i slutet av 50-talet och 60-talet.

Segregationen hade ett ansikte. En av mina klasskompisar växte upp här:

Jag på bakgården i ett barnrikt kvarter en kilometer bort. Vi gick i samma skola. Från första klass i folkskolan och slutade som första kullen ut från grundskolan. Segregationen var tydlig när det gäller bostad. I den centralstyrda och genomreglerade skolan fanns inget fritt val vart man skulle gå. Närprincipen gällde i högsta grad.

Det var väl sedan när fortsatta studier började som det fria valet inträffade. Ett fritt val som även innebar akademiska studier. En klassresa som var möjlig då. Men trots denna klassresa innebär det inte att den obefintliga skolsegregationen resulterade i en klass löshet. Någon smältdegel inträffade inte. Det var bara de nio år som vi "tvingades" gå i samma skola som vi var klasslösa. Därefter cementerades mönstren.

Frågan kvarstår, skulle det bli bättre om vi åter inträdde på vägen med icke fritt skolval?

För mig är det en politisk våt dröm att skapa ett samhälle som inte är segregerat. Inte ens USA är det. Där bor befolkningen oftast i comunnity med samma bakgrund, Little China, m fl. Ofta med religionen som kittet.

För övrigt anser jag att mer central reglering inte främjar mångfalden i skolan. Skolans bristande resultat får sökas på annat håll.

Saknat i

Sveriges framtid beror på förmågan till att skapa nytt. Historiskt har vi varit duktiga på detta. Sverige som land är egentligen för litet för de storföretag vi har. Trots detta är det ett stort behov att få fram nya företag för att skapa välfärd och jobb.

Normalt pratar man om inspiration, idéer och innovationslust för att skapa nytt. Ett fjärde i saknas i debatten. Detta i är: interaktion eller växelspel. Detta berör Peter Gudmundson, rektor på KTH, i senaste numret av KTH&Co. KTH är min gamla skola där jag lärde mig tekniskutveckling. Där berättas om oss alumner, alltså vi som en gång gick där och varit verksamma i samhället sedan dess. Speciellt samarbete mellan personer där KTH och företagen befruktar varandra.

Detta hörs väldigt lite i debatten om hur vi ska skapa jobb nu och i framtiden genom denna samverkan. Viktig parameter i nu och framtiden är att akademin och verkligheten samarbetar för att skapa tillväxt och jobb.

Dags att avpolitisera detta på så sätt att de politiska partierna ägnar sig åt att skapa infrastrukturen skattemässigt och avskaffar fåmansbolagsregler. Utvecklingen sköter verkligheten bättre än politiker.

För övrigt anser jag att detta görs bäst i samklang mellan svenska och internationella läroanstalter. Där föds nya samhällsutveckling.

Källa: KTH & Co, april 2013.

Lakejerna moppsar sig

Debatten kring biståndsminister Gunilla Carlsson (M) är intressant. Departement består av tre nivåer. Den exekutiva ministernivån, nivå ett, som fattar de politiska besluten i regeringen i samklang med riksdagen. Nivå två är den politiska ämbetsmannanivån. De som politiskt förbreder politiska beslut. Och den tredje nivån tjänsteman nivån som ska vara politiskt frikopplad och endast vara sakexperter som tar fram underlag till de politiska tjänstmännen.

Den tredje, lakejnivån, har nu moppsat upp sig på UD. En klassiskt beteende som uppstår i alla förtroendestyrda organisationer mellan valda och tjänstemän. Dock har det gått för långt när lakejerna ska ha synpunkter på hur en minister sköter sitt fögderi. Om man har synpunkter på biståndsminister på UD undrar man hur åsikterna är om utrikesministern på samma myndighet.

Därför blir Ekots rapportering rätt tramsig. I vanlig ordning har inte statsradions journalister läst på. Eller så har de en politisk agenda. Vilket som är det okunskapen som lyser igenom.

Media Eskilstuna-Kuriren.

Lärarprat

Intressanta studier har gjorts om yrkestiden i skolan. Man kan inte precis säga att den är effektiv. Skolverkets undersökning visar att endast 34 procent av tiden eller 3 timmar och 17 minuter används för lektions undervisning på en dag av 9 timmar och 40 minuter. Eller om man jämför på veckobasis 16 timmar.

Enligt Hattie (Visible learning, 2009) visar internationell forskning att lärarna pratar omkring 70 till 80 procent av lektionstiden. Omsatt till reda timmar enligt Skolverkets undersökning skulle lärarna ha 2 till 3 timmars monolog. Inte mycket till lärande för eleven.

Grundskolans undervisning kan med dessa basfakta betraktas som en stor resurs slösare när det gäller elever möjligheter till lärande.

En annan faktor kan noteras enligt Hattie. Lärarnas taltid ökar ju äldre eleverna blir och ju mindre klasserna blir.

Med detta sagt är det hög tid att skolan börjar tillämpar systematiskt kvalitetsarbete i undervisning. Och tar hjälpa av lean för att minska allt slöseri med resurser. Tidstjuvar finns det gott om i skolans värld. Det är hög tid att se över skolans arbetssätt och hur utbildningen organiseras.

Källor: Hattie, John (2012) - Synligt lärande för lärare, Natur&Kultur
Skolverket Rapport 385, 2013 - Lärarnas yrkesvardag

Media LT

Ständigt denna dokumentation

Något måste vara feltänkt när man pratar om att ta bort IUP i grundskolan. Något bättre instrument att hålla reda på elevens kunskapsutveckling finns inte. Ett instrument för att faktiskt genomföra formativ bedömning.

Om ministern och andra tror att summativ bedömning ger bättre verktyg för elevers utveckling är man fel ute. Betyg är bara ett signalsystem som talar om var du befinner dig just nu. Inget om vilken färdriktning som eleven ska ta för att skaffa sig mer kunskap. Hur lärare och elev ska samarbeta över tid.

Om skolan ska avbyråkratiseras är det annat som ska plockas bort. Inte det som direkt har att göra med skolans undervisning. Lärare har ju i alla tider dokumenterat, men kanske på sitt mer ostrukturerade sätt. Tendensen och diskussion som förs idag är att återinföra detta sätt. Det är inte särdeles klyftigt om skolan ska lyckas i sitt arbetet med systematiskt kvalitetsarbete.

Sedan ska man inte dokumentera för att tillfredsställa någon annan. En bärande styrprincip i skollagen är att dokumentationen ska göras för att stödja undervisningen.

Ska skolan avbyråkratiseras är det andra påfund som inte har med verksamheten att göra som ska tas bort. Dit hör inte IUP.

Media LT

Reservat tänk

I ivern att skapa ny sysselsättning och förbättre villkoren för företagande har regeringen hitta på en stollighet. Nystartszoner. Företagskluster kan aldrig planeras fram. Gnosjöanden finns bara i Gnosjö. Lika mycket som företagsutvecklingen i Ljusdal.

Allt började med att någon hade kraft nog att skapa en miljö för tillväxt i regionen. Inte genom några politikers beslut. Politiken ska bara se till att skapa fysiska infrastruktur, som bredband via kabel, järnvägar och vägar. Och skapa den ekonomiska infrastrukturer och lagregler som gör det möjligt att på generella villkor skapa tillväxt var en de bedrivs landet.

Regionalpolitiken ska ligga i att skapa de fysiska förutsättningarna. Inte att skapa reservat för företag.

Media SvD

Verkligheten överträffar dikten

Vinstförbudskramarna och medborgarna har fått argument i veckan för sin ståndpunkt i SOM-institutets mätningar. Men "verklighetens" folk i den offentliga sektorn har en annan syn. Tragiskt för ideologerna och befolkningen som inte förstår sammanhang.

Kvaliteten blir lidande om det inte finns fristående skolor säger de. Kommuner och landsting skulle inte klara att ta över de 1000 skolor som skulle tvingas läggas ned. En intressant slutsats från politiker i verkligheten. Var skulle alla anställda lärare och elever ta vägen?

Det är tråkigt att folk inom LO och S inte har förstått att tiden för kollektiva lösningar i välfärden inte tillhör dagens värld. Skriket efter mer regleringar och mer resurser är kontraproduktivt. Centralstyrning har aldrig varit och kommer inte heller denna gång var lösningen på problemet.

Skolans problem löses endast genom att den lever upp till den "nya" styrordning som infördes för 20 år sedan. Det är upp till skolan att lösa sina egna problem genom att tillämpa en verklig mål- och resultatstyrning. En styrning som innebär att slöseri och tidstjuvar synliggörs samt åtgärdas. Det är kvalitet.

Media SvD