Går utför för sexorna betygsmässigt

Skolverket har kommit med resultatet för årskurs 6 betygsresultat för 2018. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden är ett sluttande plan utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart.

2017/2018 gick 113 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 2 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent av populationen och flickor 49 procent. Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2018.

Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 77,1 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2018 är det en minskning med 3,4 procentenheter. Mellan 2017 - 2018 var minskningen 0,6 procentenhet. En fortsatt minskning över tiden.

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 40 procent. Därmed ligger betyget oförändrat sedan 2017. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som ökat är modersmål för betyg A+B från 33 procent 2018 lika som 2017. Betyget F för modersmål har ökat till 4 procent eller med 1 procentenhet sedan 2017. Betyget A+B för Idrott och hälsa har ökat till 32 procent eller 1 procentenhet sedan 2017 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är lika som förra året på 6 procent. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2017 med 3 procentenheter. Betyget A+B för matematik ökar med 2 procentenheter till 25 procent 2018.

Tittar vi på betyget F ligger den på en oförändrad nivå mellan 2017 - 2018 på 10 procent för  matematik och för idrott och hälsa 6 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? Frågan är inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen. Jag har inte svar på frågan. Men det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E). Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behövs för varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna minst fyra gånger under ett läsår fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018, Dnr: 2018.00225, Skolverket.

Det som göms i snö

Febrig psykologisk thriller tar oss mellan två olika år mot ett oanat slut. Efter tre år är Carin Gerhardsen åter aktuell med en helt ny genre lång borta från Hammarbyserien. Vi får följa enskilda personer och dess fantasier och verkligheter som flyter ihop med ökande doser av lugnade och alkohol.

Enda sanningen är att en ökade våldsspiral med sitt ursprung i händelser vid en ravin på södra Gotland. Berättelsen är en pusseldeckare i god Agatha Christie stil. Gåtan byggs likt en matematisk bevisföring för att bevisa ekvationens lösning. En upplösning få kan räkna förrns det sista ledet i bevisföring av ekvationen är löst.

Carin Gerhardsen har lyckats med något helt nytt som bådar gått efter tre års tystnad efter den sista åttonde boken i Hammarbyserien.      

Diskoteksbranden

Varje gång limousinen svepet över Backaplan, på väg till kronjuvelen i svensk industri, för tjugo år sedan blev jag och mina vänner påminda om den hemska tragedin där 63 unga människor miste livet och 200 skadades. En tragedi i storlek med Utöja.

Bilden ovan visar hur det såg ut dagarna efter branden. Förspikade fönster och massor med minnessaker framför.

Tragiskt nog var det unga från förorten på Hisingen som omkom. Tyvärr har det varit mycket tyst om händelsen genom åren. Hade samma sak hänt på andra sidan Göta Älv hade det varit ett annat ljud i skällan om det varit etniska svenska ungdomar som dött.

Lyssna på följande inslag från Nyhetsmorgon 2018-10-28 med GW om diksoteksbranden.

 

Förskolan utmaning och möjlighet - särskilt begåvade barn

Hur många barn har förskolan som har ett lillgammalt språk? Går undan och sysselsätter sig själva? Dessa frågor kan vara första ingången till att fånga upp de särbegåvade barnen. I skolan har man diskuterat denna fråga på senare tid. I förskolan har man säkert undrat över olika barns beteende och varande. Hur leker de, hur empatiska är barn och massor med avvikande från givna ramar för barns utveckling.

Äntligen har det kommit en bok som tar upp de här svåra och ovanliga frågorna. Mona Liljedahl följer i denna bok upp dessa frågor. Vi får bekanta oss med storheter som:

• Vad är särskild begåvning?
• Varför ska man upptäcka begåvade barn i förskolan?
• Tecken på särskild begåvning.

Frågor som viktiga för att alla barn ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Begåvning är medfödd och ingen talang. Därför måste man förstå att föräldrar sällan eller aldrig kan drilla barn.

Boken behandlar även det som kallas Twice Exceptional. Det här med att en hög begåvning kan döljas bakom fysiska, psykiska och neuropsykologisk nedsättning. En viktig sak att förstå att begåvning inte bara ser ut på ett sätt.

Till livs får läsaren också pedagogiken ABC. Treenigheten som gäller alla barn, dock speciellt särskilt begåvade barn: Acceleration, Berikning och Coachning.

Bokens andra del är ett antal berättelse om olika anonymiserade barn. Här vi berättelsen om Lanny som skrev en bok vid 9 års ålder om: Min förskoletid. Eller om: Varför rymmer Pippi? Den tredje berättelsen: Varför drar sig Ferdinand undan? Fjärde berättelse: Varför tramsar Emil? Slutligen om: Varför gråter Liisa?

Psykologen Anita Kullander, grundare av Filurum, nätverket för särskilt begåvade, skriver i förordet till boken:

Äntligen kom den! En sedan länge efterlängtad bok om särskilt begåvade (särbegåvade, lättlärda, snabbtänkare, högbegåvade) barn i förskoleåldern.

För er som jobbar i förskolan är denna bok en bra start på hur ni ska fånga barnen. Lika fullt är boken nyttig för föräldrar för att förstå sina barn som är annorlunda. För mig själv har det varit berikande att få en inblick i dessa barns förutsättningar att bli sedda.

Intelligens

Vår förmåga att tänka hänger intimt ihop med vilka gener vi får när vi föds. I ljuset av det är frågan hur man ska beskriva intelligens. Många skulle nog säga att det är storleken på IQ, speciellt Mensa säger det. Det är att begränsa intelligens till bara logik och rationalitet. Om det skulle vara sant hade aldrig Einstein blivit den han blev eftersom hans lärare sa att var obildbar. Eller andra särbegåvade som John Lennon och Thomas Alva Edison.

Så ser ju inte förutsättningarna för särbegåvade barn ut. Det är mer komplext än så. För att fånga in en definition som bättre speglar intelligensen tar jag hjälp av Max Tegmark.

När jag funderat på frågan hur man skulle kunna definiera intelligens hittade jag följande definition av Max Tegmark i hans bok, om Artificiell intelligens (s 66):

Intelligens = förmåga att uppnå komplexa mål

Han skriver att detta omfattar:

Den är bred nog att inkludera alla (...) definitioner eftersom förståelse, självkännedom, problemlösning, inlärning osv. är exempel på komplexa mål som man kan ha. (s 66)

Då blir det begränsande om man skulle försöka fånga in allt i kvantifierbara intelligens. Detta speglar också hur svårt det är att klassa särbegåvade individer. Det som kännetecknar dessa är att de ser helheter, inte delar eller sekvenser. Samtidigt som dessa prövar alla möjliga ingångar för att lösa ett problem. När de hittat ingångarna dyker de ned i detaljer för att hitta mönster och samband. Låt oss vidga begreppet om intelligens med hjälp av Max Tegmark definition.

Källa:
Tegmark, Max (2017) - Liv 3.0, att vara människa i den artificiella intelligensens tid, Volante
   

Tillblivelse

Sommaren 1992 byggde jag och mamma en stuga åt henne på Ostra Knall, där jag hade mitt land. Tillblivelsen dokumenteras och ovan flyttar mamma in i sitt hus. Här fick hon bo aderton somrar.

Mamma hade lite svårt att välja vilken färg huset skulle få. Första året var det naturvirket utan täcklasyr som gällde. Enda klimatskyddet fick bli inoljning med träolja.

Året därpå bestämde hon vilken färg huset skulle få. Det blev Hälsingerött på fasaderna och Skåneblått på vissa trädetaljer. Nu har huset flyttats av de nya ägarna till Berggrensvägen 41. Se bilder här: Hälsning från förr.

Kan själv

Kan själv är uttrycket barn brukar säga vid två års åldern när de börjar markera sitt kunnande och självständighet. Vet mig att jag var duktig på att säga just det så fort någon skulle instruera mig hur man skulle göra saker. Min pappa var medveten om att låta mig försöka göra saker utan att andra skulle lägga sig i. Han bruka säga till mamma, när hon ville styra upp, titta vilket handlag han har.

Jag noterar också att begreppet "Kan själv" har varit signifikativt i mitt liv. Min kroniska nyfikenhet har alltid styrt min lust att lära mig. När jag nu studerar Mona Liljedahls bok Särskilt begåvade barn fastnade jag för följande rader (s 40)

De excellerar i det som intresserar dem och ignorerar det de anser var trivialt eller tråkigt. Lust och intresse styr deras inlärning. Där intresset finns, rusar deras inlärningsförmåga.

Detta blev en påminnelse från min skolgång, tyvärr fanns i inte förskola när jag växte upp, när min mamma frågade min lärare, på mellanstadiet, Ulla Sydegårdh om jag hade svårt för mig i skolan. Svaret mamma fick var följande: nej, han kan bara han vill. Och så har det varit genom livet.

Min lärare måste varit insiktsfull som förstod och lät mig och min skolkompis vara lite eljest. Torbjörn Victorin som min forna klasskompis heter var ett strå vassare än jag vad förståndet beträffar.

Du hittar oss stående till vänster i bilden ovan.

När andra grabbar håll på och mecka med mopedmotorer funderade och testade vi bland annat raketmotorer. Kommer ihåg att jag byggde en avfyringsramp i slöjden som vi testade olika krutladdningar till motorerna för att test våra raketmodeller med. Vad hände sedan. Torbjörn likväl som jag blev tekniker på akademisk nivå. Jag inom byggsvängen och Torbjörn inom it med it-säkerhet som grund.

Förskolan har en stor utmaning i att se de här barnen som inte helt passar in i mönstret i hur barn utvecklas. Hoppas att det finns förstående förskollärare som ser dessa barn och låter dem utvecklas i sin takt.

Källa:
Liljedahl, Mona (2018) - Särskilt begåvade barn, Gothia Fortbildning