Betygstombola

Mönstret verkar gå igen i den svenska skolan när det gäller betyg och betygssättning. Rena lotteriet för eleverna. Inte nog med att diskussioner förs om glädjebetyg från fristående skolor, nu är det vederlagt att lärarkåren i gymnasieskolan missar i sitt bedömaruppdrag.

I en rapport från Skolinspektionen 2010:12 fastslås tre viktiga områden där det brister.

1. Betyg på oklara grunder.
2. Stor variation mellan HUR elever får information om betyg.
3. Bristande analys av betygsresultatet.

Under punkt ett anger inspektionen det som diskuterats flitigt om skriftliga omdömen. Inte kunskapskriterier som styr utan ordning och uppförande. När du lämnat in uppgifter mm. Viktiga i sig, men inte avgörande för vilket kunskapsbetyg man ska sätta.

Tyder på att det fordras en massiv kompetensutveckling i betygsbedömning utifrån givna kursplaner och kommande ämnesplaner. Annars blir det nog svårt att uppfylla lagkraven i Skollagen 2010:800.

Punkt två lyster igenom i intervjuer med gymnasieelever gjorda på Rapports lunchsändning 100824. Många elever har inte en aning om vilka betygskriterier som gällde. Man häpnar.

Sista punkten är en mycket välkänd punkt. Alla skolformer har en stor utvecklingspotential. Ett gigantiskt kompetensfält att utveckla för alla från huvudmännen ned till förskollärare och lärare. Konsten att analyser. I detta fall betygsstatistik. Bristerna är inte bara att det saknas kunskap hur man analyserar utan det saknas bedömningsbart material från lägsta till högsta nivå, för att kunna ha underlaget av betygsresultatet för att förbättra pedagogiken.

Betygstombolan skapar en rättsosäkerhet som inte gagnar varken elever eller skolan.