Trycket och kunskaptörsten verkar stor kring nya skollagen. Det central i lagen är ju att alla ska tillämpa systematiskt kvalitetsarbete för att nå högre måluppfyllelse i både det pedagogiska arbetet som i elevernas kunskapsmål.
En av konsekvenserna av skollagen är att skolans inre rika liv måste förendras. Mer av pedagogiska samtal om innehållet och hur innehållet ska förbättras, så elevernas kunskaper ökar, i varje fall betygen. Samtidigt som det får konsekvenser på arbetsformerna.
Den stora snackisen har varit skrifliga omdömen under sommaren på mina vänners bloggar. Från 1 juli 2011 blir det en lagöverträdelse om man inte arbetar med detta, eftersom det har flyttats från förordning till lag. Hur mycket kommer inte det att påverkar lärarnas arbetstid om en lärare har 200 elever.
Samtidigt har nya skollagen inneburit en avregelering av detaljregler, vilket man inte kan tro av den debatt som förts om detaljstyrning. De delar som är mer detaljstyrande är begränsade. Det viktiga är att det i lagen slås fast att alla ska följa de nationella läroplanerna och att skolan fortsättningsvis ska vara mål- och resultatstyrd.
HUR man jobbar på skolan är faktiskt upp till rektorerna och lärarna att bestämma.
Det spännande är att se hur skolan och dess huvudmän kan styra om supertanken till en mindre reglerad skolvärd. Man lyckades ju uppenbarligen inte för 16 år sedan när den nu gällande läroplanen kom till. Vi får hoppas denna gång att det lyckas bättre.
Skrifliga omdömen är bara ett av de gissel som tvingats på oss pga den svenska betygsskräcken. Enormt tidskrävande, av tveksamt värde och på högstadiet och gymnasiet skapar de fyra bedömningspunkter istället för två.
SvaraRaderahttp://helenavonschantz.blogspot.com/2010/03/mitt-omdome-om-skriftliga-omdomen.html
Kan förstå att det är ett gissel.
SvaraRaderaMen hur får vi lärare att förstå att efter den 1 juli 2011 är det ett lagbrott.
Eller jag kanske skulle säga att rektorer är "karl för sin hatt" att inse behovet av att skapa sina regler för hur bedömningen ska gå tillväga?