Frikort genom felaktigt beteende

Gubben i lådan har ställt till det. Kan det bero på hans syn på vem som ska styra skolsverige? Känt är ju att han predikar statligt ansvar för skolan. När mindre kunniga journalister kommer dragande med sina frågor ställer man dem till fel personer. Det är inte utbildningsministern och riksdagen som har ansvaret för skolresultat utan:

Enkelt uttryckt innebär det styrsystem som infördes med kommunaliseringen att staten sätter målen, huvudmannen (kommunen respektive fristående skolföretag) ger förutsättningar och rektorn och lärarna ansvarar för utbildningsprocessen.

skriver Gunnar Iselou i sitt debattinlägg på Brännpunkt SvD (140117). Det är med andra ord kommunledningen med dess arbetsorgan kommunstyrelsen som har det yttersta ansvaret för att skolan inte levererar.


Med den nivåförskjutningar som kommunledningen gör där man behåller befogenheten men skickar iväg ansvaret är det som gjort för att det går åt skogen. Det som på byråkratspråk kallas för delegationsordning är i stort sätt obefintlig när det gäller att koppla ansvar och befogenheter till varandra. Utan befogenheter är ansvaret värdelöst.


Samtidigt kan kommunledningen ligga under radarn på statens felaktiga handlande. Det är faktiskt kommunerna som ska finansiera skolan. De statsbidrag som kommer till kommunerna har från början varit generella och stått för 12 % av kommunernas intäkter. När utbildningsministern och regeringen velat visa dådkraft har man frångått principen om att kommunerna själva ska se till att bekosta skolan. Riktade statsbidrag innebär en kortsiktig lösning på ett problem. När staten tar bort sin hand låter det att man drar bort resurser från skolan. En tankevurpa hos både rikspolitiker och skoldebattörer man gör sig skyldiga till.


Fokusera om bevakningen av skolan. Sätt kommunledningarna under lupp. Men det är väl inte lika sexigt för journalister att åka till Eskilstuna, Västerås, Örebro, Örkelljunga, Perstorp eller Kiruna för att göra bevakningen över skolresultatens utveckling. Det är här PISA-chocken bort inrikta sitt strålkastarljus.


Det kommer nog inte att spela någon roll hur många skolkommissioner utbildningsministern sätter till. Det är först när någon sätter krav på kommunledningarna som vi kommer att få se att resultaten kommer att förändras. Kanske Skolinspektionen också skulle ändra sitt fokus och inte bara kolla fristående skolors ekonom utan även kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beredning av resurser till skolan. Problemet i svensk skola är inte att det är dåligt med skattepengar utan vilken effekt man får ut av dem.


Media SvD