Ratten saknas

Skolinspektionen gör årligen inspektioner och sammanställer dessa. Årets rapport är en dyster läsning. Återfallsförbrytandet är stort. Så länge jag studerat lägesbedömningarna hamnar följande högst upp på listan över bristfällig styrning:

Nio av tio huvudmän har brister i styrningen utifrån resultat.

Skrämmande. Hur kan det vara möjligt att kommunerna inte fixar detta? Beror det på dålig eller avsaknad av kunskap om styrningsområdet. Som bekant är en bil totalt styroförmögen om det inte finns en ratt.


Ratten i kommunal huvudmäns styrning är underlag från skolorna om deras brister och behovet av utveckling. Det är ingen top-down styrning, utan alltid undervisningens behov som styr vilken utveckling som ska ske. Därtill vilka resurser som behövs. Ann-Marie Begler på Skolinspektionen utrycker sig i Sydsvenska på följande vis:

En sak som är väldigt allvarlig, är huvudmannens mycket svaga grepp om den verksamhet man har ansvar för. Man vet ganska ofta inte hur det ser ut i den kommun man är satt att leda, och det får återverkningar på resten av det man gör. Man kan aldrig fördela resurser på ett bra sätt, man kan aldrig stödja rektor eller initiera utvecklingsprojekt.

Detta bekräftar bild är det djup olyckliga i att huvudmännen inte förstått sitt uppdrag från staten. Kommunerna måste skaffa sig gedigen kunskap om förutsättningarna i styrdokumenten. Nämnden är inte en allmän pratklubb med egna hitte-på.


Samtidigt sänds en signal till skolan att den inte är så viktig för kommunen. Om det är så undrar man vilken som är bäst att styra skolan. För det mest inkompetenta jag noterat är den nya S-märkta skolborgarrådet i Stockholm. Han har hitte-på en sak med att skapa tre kurvor av meritvärden. Meritvärden är bara ett antagningsinstrument till gymnasiet och inget som säger något om betyg och kunskaper. Att då fokusera den kurva som ska representera de socioekonomiskt svaga blir konstigt. För förra skolledningen på Rinkebyskolan arbetade medvetet med frågorna och hade bra resultat för eleverna i ett socioekonomiskt utsatt område som Rinkeby. När man då tilldelar resurser till en skola som är lika bra som en innerstadskola slår tilldelningen fel. Skolan får mer pengar fast de inte behöves. Kul för skolan, men urusel förvaltning av pengar.


Alla ekonomiska beslut om resurstilldelning ska alltid bygga på varje enskild skolas behov och inget annat. Så det är hög tid att politikerna i nämnden skaffar sig kunskap om vad deras mandat är enligt gällande styrdokument. Man kan i detta sammanhang fråga sig hur effektivt de 250 miljonerna användes i samband med utbildningsinsatser vid tillblivelsen av de nya styrdokumenten. Uppenbarligen var det mycket dålig utdelning på insatsen om man ska tolka Skolinspektionen rätt.


Media: Sydsvenskan
Skolinspektionen