Vilsen likvärdighet

Nya minstern för gymnasiet och kunskapslyftet har en tendensiös tolkning av ord. Att kalla läx-rut för smygprivatisering tillhör dit. Nästa tendensiösa tanke är att få in alla på gymnasiet. Verkar som nya regeringen fastnat i någonslags återställar tänk även i skolans värld.


De siffror på att andelen elever som inte har behörighet till gymnasiet är 14 procent. Den siffran säger något som är förbjudet att prata om. Har alla elever förmåga till abstrakt tänkande? Troligen inte. För siffran att en fjärdedel av dem som kommer in på gymnasiet inte går klar beror på något. Säkert en del som insett att de inte har förmåga att ta till sig de högre kraven på kunskap.


Om vi för en stund stannar vid en lite observation kring läsförståelsen. Jessica Schedvin har bland sina studiekompisar på Stockholms universitet, på lärarprogrammet, noterat att 15 av 20 har svårt att förstå litteraturen. Om det ser ut så på lärarprogrammet undrar man stilla hur ser det ut på lägre nivåer. Hur många uttalar ord eller läser utan att det finns en innebörd i dem? Många, det bekräftas ju av den senaste PISA-rapporten.


Minister Aida Hadzialic vill även göra den svenska skolan likvärdig. Förlåt, vad menar ministern. Är likvärdighet allmän läxhjälp som det tycks i artikeln. Då har hon lite koll på vad likvärdighet är för något. Som utbildad jurist borde ministern veta bättre innan hon slänger sig med begreppet likvärdig. För vad hon säger egentligen är att saker ska vara lika, som rätt till läxhjälp. Så långt ifrån likvärdighet man kan tänka sig. Skollagen definierar begreppet likvärdighet med att skolan ska nå de nationellt fastställda målen. HUR skolan gör är upp till dem.


Man noterar lite oroat att de tre ministrarna på utbildningsdepartementet verkar var nybörjare och är någon form av politiska trainee. Bådar inte gott för skolan.


Media SvD