Här har nog metodutvecklingen av pedagogiken stannat av. Eller tagit fel inriktning. För Hattie och Bloomes reviderade taxonomi framhåller utvärderingen som det avgörande för inlärningen. Hur många lärare har koll på effekten av sitt lärande. Har de vågat ifrågasätta sin egen undervisning? Det var ju den klassiska frågan man ställde sig i Nossebro skolan: Är det fel på eleven eller pedagogiken. Vi vet svaret: pedagogiken. Även om Pernilla Alm slår fast följande:
Genom att flytta tillbaka undervisningen till skolan, och inte förlita oss på obehöriga, olegitimerade läxhjälpare eller föräldrar, kommer vi att höja kunskaperna hos eleverna och få stor effekt på inlärningen.är det fortfarande så att den formativa bedömningen är frånvarande. Man förlitar sig på läxor och prov. Dessa har bara effekt på möjligheten att se hur mycket fakta som kommer ut och om detta räcker för betyget E. Nu är det ju så att dagens system bygger på hur elever har förmåga att omsätta sina kunskaper. Samtidigt visar Hattie att de frågor som lärare ställer är till 60 % kontrollfrågor på faktainnehåll. Inte mycket till lärande där.
Läxor är dessutom inte något som är reglerat vare sig i skollagen, läroplanen eller skolförordningen. Om de inte finns där frågar man sig varför denna pedagogiska metod skulle ge resultat? Ingen. För om vi för en stund kollar vad innebär Blooms reviderade taxonomi, jo:
- Minnas - Återfinna relevant kunskap från minnet
- Förstå - Konstruera mening ur instruktioner, muntliga, skriftlig och grafisk information
- Tillämpning - Utföra eller använda ett arbetssätt i en given situation
- Analysera - Bryta ned materialet i mindre enheter och avgöra hur delarna förhåller sig till varandra och en överordnad struktur eller syfte.
- Utvärdera - Göra bedömningar utifrån kriterier eller standards
- Skapa - Sätta samman element för en sammanhållande eller funktionell helhet, omorganisera element till nya mönster eller strukturer
Så nog har mycket gått förlorat om man inte vågar ta till oss formativ bedömning och sättet att undervisa. Här kan erfarenheterna från Finland säkert bidra till att utveckla skolan.
Media SvD
Källa: Hattie, John (2012) - Synligt lärande för lärare, Natur & Kultur
Plura, i Finland är man noga med läxorna. De följs upp metodiskt och den elev som missköter dem kan få kvarsittning. I de utvärderingar finska utbildningsstyrelsen gör finns läxor hela tiden med som en av de främsta framgångsfaktorerna. Så här skrev generaldirektören inför det förra sommarlovet: "Även under det gångna skolåret, som präglades av oro, har barn och ungdomar flitigt läst sina läxor, fått insikter och motiverande inlärningsupplevelser. De svagare har försvarats, elever har tagit hand om varandra, barn med inlärningssvårigheter har fått hjälp. Ansträngningar har gjorts och goda vitsord uppnåtts, rosor och stipendier har tagits emot, liksom kramar av gudmödrar och gudfäder. Detta har vi orsak att fira nu, alla med i glädjedansen!"
SvaraRaderaHelena, tack för detta. Men det finns ju en skillnad i attityd mellan Finland och Sverige. I Finland är det läroplikt. Som bekant har vi i Sverige skolplikt. I det ena fallet plikten att lära dig oavsett vara du gör det. I Sverige har vi plikten att gå till en byggnad med rätten att få undervisning. En viss skillnad.
RaderaVisst finns det skillnad i attityd, Plura. Men även skillnader i uppföljning - en viktig nyckel till framgångsrika läxor.
SvaraRaderaSå är det. Mindre statlig styrning på uppföljningen. Rektorer och lärare har mer frihet och mindre statliga pekpinnar i lagar och förordningar. Därför väljer det hur de ska få framgångsrika läxor.
Radera