Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 19 juni 2017

Glapp ratten gör att skolan åker i diket

Under många år har jag försökt beskriva vilken roll huvudmän har i skolväsendet. Tyvärr har inte de kommunal eller för den delen fristående förstått sitt uppdrag.
När staten idag öser över pengar på skolan kan man fundera över till vilken nytta. Inte reparerar det styrkedjan precis. Det är inte många som har förstått är att huvudmannen i kommunen är kommunfullmäktige. Hur många har sett krav och styrning därifrån av skolan? Inte jag i varje fall. Samma gäller styrelserna i fristående skolor. Hur många har ett aktivt styrelsearbete i frågor som gäller systematiskt kvalitetsarbete fast skollagen ålägger dem detta.

Det är faktiskt dessa enheter i skolväsendet som fattar beslut om resurstilldelning. Inte nämnden eller tjänstemännen på förvaltningen eller ledningen för fristående skolor.

Det var undergörande att läsa Gunnar Iselou debattinlägg i SvD:
Nu är ännu ett läsår tillända. Präglat av en utbildningsministers intensiva insatser för öka kvaliteten i skolorna. Som varje år. Vare sig ministern hetat Baylan, Björklund eller Fridolin. Sett tillbaka kan man konstatera att aldrig har väl Sveriges olika utbildningsministrar initierat så många insatser till så stor kostnad med så liten effekt för elevernas lärande, som under de senaste 20 åren.
Hög tid att budkedjerna från rikspolitikerna upphör. Speciellt förvånande är att Stefan Löfven har satt lönebildning och annat ur spel med sin fackliga bakgrund. På det viset har staten effektiv satt arbetsgivare och löntagarna på läkaren. Samtidigt låter det stort när han och Fridolin stolta står på Spånga IP, under Järvaveckan, och säger att man ska satsa 1,5 miljard kronor på skolan i utsatta områden. Men hallå, vad är detta i relation till vad skolan kostar. 100 miljarder lägger vi på skolan årligen. Alltså satsningen är pynka 1,5 procent. Räcker det för att dra upp skolan ur sin utsatthet? Knappast!!

Gunnar Iselou skriver också:
I linje med detta vill jag med denna artikel visa att när skolan kört i diket är det inte bärgningen, utan styrsystemet som måste uppmärksammas. Annars bär det ner i diket igen. 
Med andra ord skolan har problem med drivlinan i styrningen. Inte bilen i sig. Det är glapp i styrning så ratten inte fungerar att styra dit skolan ska.

Media SvD1, SvD2

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar