Marginell ökning av resultat för trettonåringar

Skolverket har kommit med resultatet för skolans trettonåringars betygsresultat för 2021. En upprepande läsning från föra året. Trenden fortfarande att en av fyra elever inte när betyg i alla ämnen sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart samt om covid-19 påverkat.

2020/2021 gick 121 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 2 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent (62 400) pojkar av populationen och flickor 49 procent (58 900). Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2021. Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 73,7 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2027 är det en minskning med 6,8 procentenheter. Mellan 2020 - 2021 var ökningen 0,2 procentenhet.

 

Tittar vi på fördelningen mellan könen, har flickor om klarat alla ämne med minst betyget E sjunkit 0,6 procentenheter till 76,7 procent. För pojkar är ökningen 0,9 procent till 70,9 procent. 

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 41 procent. Därmed ligger betyget på 3 procentenheter lägre än 2020. Betyget F för engelskan har minskat med en procentenhet sedan förra året. Nästa ämne som inte ändrat sig är modersmål för betyg A+B på 32 procent 2021 och 1 procentenheter högre än 2020. Betyget F för modersmål är 4 procent och är lika som 2020. Betyget A+B för Idrott och hälsa ligger på 31 procent eller lika med 2020 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är en procentenhet lägre än förra året. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2020 med 3 procentenheter. Betyget A+B för matematik är ökat till på 27 procent eller en ökning med 2 procentenheter sedan 2020.

Tittar vi på betyget F är den mellan 2020 - 2021 på 10 procent för  matematik och för idrott och hälsa 6 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året trots den marginella ökningen. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? En fråga som måste beaktas är hur mycket covid-19 har påverkat resultat vt 21 trots att distansundervisning för årskurs 6 varit minimal?  

För övrig är frågan inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen på varje skolenhet. Jag har inte svar på frågan.

Det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna och betygen görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E), även om skollagen inte har något krav på lägst betyget E. Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behöver varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen i slutbetyg i nian. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna, minst fyra gånger under ett läsår, fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2021, Dnr: 2021:1433, Skolverket.